Första mötet Carl Larssons väggmålningar

Transkript

1 Första mötet Carl Larssons väggmålningar

2 Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning tillsammans med en av museets pedagoger eller arbeta med den på egen hand. På museets webbplats, nationalmuseum.se/skola, finns gott om material att använda såväl i klassrummet och på förskolan som före, under och efter ett besök på museet. Materialet är åldersanpassat och kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och praktiska tips för dig som är lärare. I det här häftet får du ett exempel. Fler handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.

3 Carl Larssons väggmålningar i den nedre trapphallen Som komplement till skolprogrammet Första möte med Nationalmuseum har vi sammanställt en lärarhandledning till Carl Larssons väggmålningar i den nedre trapphallen. Väggmålningarna handlar om Sveriges konsthistoria och Nationalmuseums samlingar. Materialets övningar är tänkta för skolår MÓVK Materialet innehåller En introduktion till väggmålningarnas tillkomst. Beskrivningar av innehållet i de sex väggfälten och bildmaterial. Förslag på hur man kan använda bilderna för att för- eller efterarbeta ett besök på Nationalmuseum eller i klassrumsbaserad undervisning. N

4 Foto av Carl Larsson, Antonio Bellio och Gustav Fjaestad på byggnadsställningarna i trapphallen Bakgrund och fakta för läraren 1. Carl Larsson får uppdraget Sista året som jag gick i skolan, öppnades / / det nya färdiga Nationalmuseum med en skandinavisk konstutställning. Genom dess salar gingo Stockholms alla folkskolebarn i långa ringlar, anförda av sina lärare och däribland den då trettonårige gosse, som nu, gammal, nedskriver dessa rader, och fäste sig just vid de flacka vestibulväggarna ståtande orden Plats för freskomålning. Redan då voro konstnärsdrömmarna hos mig starka, och kanske jag, bävande över uppgiftens storhet, undrade vilken konstnär, som skulle våga sig på tocke Detta var NUSS. Så beskriver Carl Larsson minnet av sitt första besök på Nationalmuseum i sin självbiografi JAG. PM år efter skolbesöket, NUVS, fick han den prestigefyllda uppgiften att måla de sex väggfälten i museets nedre trapphall. Det tog Carl Larsson ungefär fyra månader, från juni till oktober NUVS, att måla alla sex fälten på plats i museet. Men förberedelsearbetet hade tagit mycket längre tid. Han hade skissat och planerat sina bilder i flera år. När han väl satte igång med att måla på väggarna visste han in i minsta detalj hur de skulle se ut. Till sin hjälp hade han den italienske stuckatören Antonio Bellio och den svenske målaren Gustav Fjaestad (som ni ser på bilden) samt några italienska hantverkare. Carl Larsson beskriver själv arbetet Klockan fyra på morgonen kommo italienarna för att lägga den våta putsen på den övre grövre, av ungefär den ytstorlek jag föreslagit, och som hinnas med av mig under dagens lopp. Klockan sex eller sju var det vanligen min tid att börja. En gång arbetade jag med en bit, det var fältet med Gustav III på, sexton timmar i sträck. Detta var på höstsidan och det började mörkna, det såg ut som jag inte skulle bli färdig. Hann jag inte måste hela biten rivas bort igen. Jag var så trött, och så förtvivlad att tårarna började rinna. Det är ju löjligt att tänka sig, med detta forcerade knog, dag ut och dag in, detta överinseende av mina medarbetare att kalk och vatten hade den rätta blandningen, att färgerna blevo rätt tagna, det tog på nerverna. Men livat var det! O

5 Freskerna Om du står med näsan pekande mot slottet och museets ingång har du den södra väggen på vänster sida. De tre väggfälten visar händelser och personer ur den svenska konsthistorien. Freskerna ska läsas från vänster till höger. Ovanför varje väggfält kan man i guldbokstäver läsa verkets titel. Ehrenstrahl målar Karl XI I fältet längst till vänster ser man hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl i färd med att måla ett ryttarporträtt av kung Karl XI. Kungen sitter modell. Rummet har högt i tak och förgyllda väggpaneler. Det ska förmodligen föreställa Ehrenstrahls ateljé som var inrymd i dåvarande slottet Tre kronor. Kungen bär ingen krona men sitter på ett blått tyg prytt av små guldkronor. Duken som Ehrenstrahl målar är så stor att han måste stå på en stege för att nå att måla kungens ansikte. Den gröna duken som ligger draperad över målningens övre västra hörn täcker förmodligen det ofärdiga arbetet när konstnären inte målar. Längst fram i bildplanet, strax nedanför kungens hand, står ett bord. På bordet ser man en vas i vitt med blå dekor. Till vänster om den står ett viktigt redskap för konstnärer förr i tiden; en rivsten. Rivstenen användes för att mala organiska färger till pulver som sedan blandades med olika bindemedel. Vem var Ehrenstrahl? David Klöcker Ehrenstrahl (NSOUÓNSVU) kallas ofta för den svenska målarkonstens fader, trots att han var född och uppvuxen i nuvarande Tyskland. Han var Karl XI:s hovmålare, det vill säga anställd av kungahuset. Ehrenstrahl främsta uppgift var att porträttera kungafamiljen men han har även förevigat många exotiska djur, växter och kungliga husdjur. I Nationalmuseums databas webart hittar du flera av hans verk. Några av dem hänger ofta framme i museets salar på plan OK Fler av hans verk finns även att se på Drottningholmsslott. P

6 Slottsbygget med Nicodemus Tessin den yngre och Carl Hårleman Fältet i mitten föreställer slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngre och hans efterträdare Carl Hårleman. Från byggnadsställningen inspekterar de uppförandet av det nya slott som ersatte den gamla kungaborgen Tre kronor som brann ned NSVT. Vem var Nicodemus Tessin den yngre? Nicodemus Tessin den yngre (NSRQÓNTOU) gick i sin fars fotspår och utbildade sig till arkitekt. Han blev det karolinska enväldets främste arkitekt. Från NSTS arbetade han som hovarkitekt och NSUOÓNTNR utnämndes han till stadsarkitekt i Stockholm. Nicodemus ritade bland annat Stockholms slott och Tessinska palatset. Han var far till Carl Gustav Tessin som finns avbildad på fältet längst till vänster på den norra väggen Vem var Carl Hårleman? Carl Hårelman (NTMMÓNTRP) tog över som chef för den statliga byggnadsverksamheten efter Nicodemus Tessin den yngre. Han ritade bland annat Svartsjö slott och Övedskloster i Skåne. Hårleman fick även stor betydelse för tidens trädgårdsarkitektur. Taravals ritskola Fältet längst till höger visar Konstakademins grundande. Mannen i den gröna turbanliknande mössan längst till höger i bild föreställer Guillaume Taraval (NTMNÓNTRM). Han var en av många yrkesskickliga konstnärer och konsthantverkare som kom till Sverige för att arbeta med slottsbygget. I Sverige fanns vid den här tiden ingen statlig konstskola från vilken slottsbygget kunde rekrytera skickliga konsthantverkare och konstnärer. Taraval var en av de drivande för inrättandet av en statlig ritskola. Den startades NTPR och är ursprunget till dagens Konsthögskola. Q

7 Bilder norra väggen På den motsatta väggen skildras personer med anknytning till skapandet av Nationalmuseums samlingar. Bilderna innehåller också exempel på olika konstnärliga tekniker som finns representerade i samlingarna; måleri, teckning och grafik samt skulptur. Lovisa Ulrika och Carl Gustav Tessin I väggfältet längst till vänster ser man Carl Gustav Tessin i grön rock och peruk. Han visar drottning Lovisa Ulrika sina senaste konstinköp från Paris. Tessin köpte konst såväl till sig själv som till hovet. Många av dessa verk, som till exempel Francois Bouchers Venus triumf, som skymtar i bakgrunden, finns idag i Nationalmuseums samlingar. Du hittar målningen i salen för franskt NTMMJtals måleri på plan O. Vem var Carl Gustav Tessin? Carl Gustav Tessin (NSVRÓNTTM) var son till Nicodemus Tessin den yngre, slottsarkitekten som avbildas i mittfältet på väggen på motsatt sida. Han var en stor konstsamlare och diplomat. På grund av ekonomiska svårigheter blev Tessin så småningom tvungen att sälja stora delar av sin unika konstsamling. Den köptes av Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik och ingår idag till stora delar i Nationalmuseums samlingar. R

8 Gustav III mottar antika konstverk Mittenfältet föreställer Gustav III full av beundran inför en av de antika skulpturer han köpt under sin resa till Italien NTUQ och som nu lossas från skeppet i bakgrunden. Kungen bär den så kallade nationella dräkten i svart och rött som han introducerade vid hovet NTTU. Dräkten skapades för att hejda adelns och borgerskapets import av utländska lyxvaror som siden och sammet och för att främja lokalproducerade textilier. Några månader efter Gustav III:s död, NTVO, instiftades Konglig Museum till hans minne. Hans konstsamlingar överfördes därmed i allmän ägo. Det nya museet blev ett av världens första offentliga konstmuseer. Skulpturerna som avbildas här finns idag i Antikmuseet på Kungliga slottet. Bellman i Sergels ateljé Det högra fältet skildrar bildhuggarkonsten, representerad av NTMMJtalsskulptören Johan Tobias Sergel i sin ateljé under arbetet med skulpturen Amor och Psyche. Hans vän Carl Michael Bellman underhåller honom genom att spela på sin luta. Vem var Sergel? Johan Tobias Sergel (NTQMÓNUNQ) började sin utbildning på slottsbygget. Han blev senare professor vid Konstakademien och arbetade med uppdrag för Gustav III men även med andra mindre beställningar. Han träffade säkerligen Bellman i verkligheten. Han har avbildat honom i flera byster och medaljongporträtt. Sergels ateljé låg vid nuvarande Sergelgatan. Platsen är idag utmärkt med en skulptur med inskription. En minnesten över Sergel finns även vid Sergels torg, i hörnet Sveavägen- Hamngatan. S

9 Mer om freskerna Vad är en freskmålning? En fresk är en målning gjord i en teknik som kallas al fresco eller freskmåleri. Det är en komplicerad och krävande teknik. I en fresk läggs färgen på slät murputs som fortfarande är våt. Man måste arbeta snabbt för att hinna lägga på färgen innan murputsen torkar. Gör man misstag måste murputsen knackas bort och man får börja om från början. Tekniken ger en hög beständighet då färgpigmenten binder till murytan vilket gör den mindre känslig för fukt och smuts. Freskotekniken var känd redan under Antiken. Hur togs de emot av kritiker? När freskerna var klara och ställningarna tagits bort kritiserades de för att vara platta och påminna om teckningar. Carl Larsson hade medvetet betonat linjen och konturen på bekostnad av tredimensionaliteten och han vägrade konsekvent att göra några ändringar. Efter många turer godkändes i november NUVS freskerna av Nationalmusei nämnd, tretton år efter att den första tävlingen om ämnen utlysts. Mer av Carl Larsson på Nationalmuseum Carl Larsson vann även uppdraget att måla väggfälten i den övre trapphallen (plan O). Där sitter nu Gustav Vasas intåg i Stockholm och Midvinterblot. Midvinterblot finns beskriven i en folder som finns att hämta på plan O. Den kan också laddas från den här sidan. I Nationalmuseums samlingar finns även ett antal målningar, de kända akvarellerna från Sundborn samt ett stort antal teckningar och grafiska blad av Carl Larsson. Verk på papper (som teckningar och akvareller) är mycket ljuskänsliga och visas därför sällan och under korta perioder, men du hittar ofta en eller flera av Carl Larssons målningar i målerisamlingarna på plan OK T

10 Att arbeta med bilderna Beskriv och diskutera Att tillsammans titta på och prata om bilder övar iakttagelse- och uttrycksförmågan. Det är också ett led i att lära sig att tolka, kommunicera och förhålla sig kritisk till bilder som kommunikationsmedel. Frågorna nedan är exempel på hur ni kan arbeta med Carl Larssons sex väggmålningar, men också med andra bilder. Vad föreställer bilden? Beskriv vad ni ser. Samla saker och figurer vem kan hitta flest saker? Fundera på vad ni tror att bilden handlar om? Hur är det målat? Titta på färgerna. Är det klara eller mörka färger? Är det målat på duk, trä eller direkt på väggen? Kan man se penseldrag? Finns det konturer? Hur är ljuset skildrat varifrån kommer det? Finns det skuggor i bilden? Varifrån ser vi motivet, ovanifrån, underifrån, nära inpå eller långt ifrån? Ser det verkligt ut? Tror ni att konstnären har stått inför motivet och målat eller hittat på? Vad tycker du? En estetisk upplevelse är subjektiv. Man kan se och uppskatta många olika saker i ett konstverk. Det finns inget rätt eller fel alla har rätt att tycka som de vill. Vissa konstverk säger oss ingenting vissa dagar och allt andra. Det viktigt att man får tycka som man vill men det är också viktigt att kunna motivera varför. Låt eleverna ge omdömen om bilderna till exempel gen om att låta dem välja den som de tycker bäst respektive sämst om. Uppmana dem att motivera sina val. Bild och text Ovanför respektive väggfält står bildens titel i guldbokstäver. Titlarna beskriver vilka personerna på bilderna är. Texter/ord hjälper oss att tolka bilder, men de kan också göra att man luras att se sådant som inte finns. Täck för guldbokstäverna och låt eleverna skriva egna titlar; titlar som luras, titlar som beskriver eller titlar som handlar om andra saker i bilderna än det mest uppenbara. Läs titlarna eller bildtexterna för varandra och diskutera om det påverkar er uppfattning av bilden. Låt eleverna fantisera kring vad som hände före eller efter det tillfälle som beskrivs i bilderna. Låt dem skriva ned sina berättelser eller dramatisera dem för varandra. U

11 Gå på spaning Flera av väggmålningarna innehåller referenser till målningar och skulpturer som finns i Nationalmuseums samlingar. Gå på jakt i museet och se om ni kan hitta förebilderna som Carl Larsson målat av. Ni kommer inte att hitta alla, men någon eller några finns alltid framme i samlingarna på plan 2. När ni hittat bilderna kan ni jämföra originalen med Carl Larssons kopior och diskutera hur ni tycker att han har lyckats. Att måla på väggar! Carl Larsson var NP år när han besökte Nationalmuseum för första gången. Han undrade då vem som skulle få måla väggarna i museets trapphall. När han som vuxen blivit en erkänd konstnär och kommit med ett förslag som godkänts av museiledningen fick han göra freskerna. Vad händer om vi målar på offentliga väggar utan att någon har godkänt det? Graffiti i det offentliga rummet är oftast olagligt men det finns människor som tycker det är viktigt att få uttrycka sig hur man vill och var man vill. Reklam i det offentliga rummet är lagligt men det finns människor som inte gillar att hela tiden behöva bli påminda om saker som vi kan köpa. Banksy, en brittisk graffitikonstnär, har målat olagligt på väggar i England och har senare blivit så erkänd att väggarna nu ses som värdefulla konstverk (se En konststuderande i Stockholm gjorde som examensarbete ett konstverk där han klottrade ner och vandaliserade en tunnelbanevagn ett brott som kan ge upp till Q års fängelse. Diskutera i klassen Får man klottra? Har en reklambild mer rätt att synas än en graffitivägg? Varför? Hur kan klotter bli konst? Vad gör det till konst? Att det är fint, har ett viktigt budskap, är olagligt? Vem ska bestämma vilka bilder som visas i det offentliga rummet? Konstnärer, de som brukar vistas där, politiker, företag? Måla en vägg Ställ upp R (eller fler) spånskivor utomhus mot en vägg. Kom i grupper om PÓR elever överens om något som känns angeläget för eleverna att förmedla. Måla med halvblank väggfärg på en spånskiva per grupp. (Om man vill att spånskivorna ska hålla mot regn kan man även måla baksida och kanter i en färg. Man kan också bygga stödben till väggarna om de ska kunna stå kvar på t ex skolgården.) Använd gärna text i bilden. Vilken text förtydligar budskapet? Material: Stora spånskivor. (Flera byggvaruhus kan leverera spånskivor som är ca NIO ñ OIR meter. Ca OMMM kr för NM spånskivor inklusive leverans.) Halvblank väggfärg i olika kulörer. Penslar i olika storlekar, gärna ett par breda penslar för väggmålning och några smalare. Man kan även måla med roller och fönsterskrapor. Tidsåtgång: ca O timmar. V

12 Följande konstverk kan ni hitta i museet med hjälp av kartan som finns att skriva ut från sidan eller från webbplatsen klicka på Samlingarna och sedan Sök i samlingarna. David Klöcker Ehrenstrahl, Självporträtt med allegorier Johan Tobias Sergels skulptur, Amor och Psyche Francois Boucher, Venus triumf Stockholms slott Mittemot Nationalmuseum ser man det slott som Nicodemus Tessin den yngre ritade. Jämför färg och utseende på slottet i Carl Larssons bild med slottet utanför fönstret. Vad ser ni för likheter och skillnader? Läs mer om Carl Larsson, väggmålningarna och Nationalmuseum Det var många turer kring vem som skulle måla freskerna på Nationalmuseums och vad de skulle handla om. Flera tävlingar utlystes och man funderade och tyckte. Carl Larssons fresker väckte starka reaktioner när de var klara. Om detta har det skrivits ganska mycket. Vi har i den här texten valt att ta upp det mest väsentliga och användbara i förhållande till målgruppen. Om du vill läsa mer finns här en liten litteraturlista. Om böckerna är svåra att hitta på biblioteket är du välkommen att kontakta Konstbiblioteket som ligger på Holmamiralensväg O på Skeppsholmen. För mer information se Nationalmuseums webbplats. Carl Larsson. Nationalmuseum utställningskatalog nr RQU, Bra Böcker NVVO. Carl Larsson och Nationalmuseum, Årsbok för Svenska Statens konstsamlingar NS. Red. Bo Lindwall. Rabén & Sjögren NVSV Bjurström, Per, Nationalmuseum NTVOÓNVVO, Höganäs NVVO. Nationalmuseum. Byggnaden och dess historia. Årsbok för Svenska Statens konstsamlingar OP. Hall, Thomas red. Rabén & Sjögren NVTS Larsson, Carl JAG, Bonniersförlag NVSV alt. Coeckelbergs förlag NVUT. Först utgiven NVPN. NM

13 Ehrenstrahl målar Karl XI

14 Slottsbygget med Nicodemus Tessin den yngre och Carl Hårleman

15 Taravals ritskola

16 Lovis Ulrika och Carl Gustav Tessin

17 Gustav III mottager antika konstverk

18 Bellman i Sergels ateljé

19 Gustav Vasas intåg i Stockholm

20 Midvinterblot

21 Så här hittar du Norra väggen Gustav Vasas intåg i Stockholm studiesal teckning/grafik restaurang atrium butik entré kassa entré hörsal minigalleriet matsäcksrum ateljén entré med hiss Ikoner Frankrike 1700-tal Miniatyrer Holland Flandern 1600-tal Frankrike 1800-tal Renässans Sverige Europa 1700-tal Sverige 1800-tal Södra väggen Midvinterblot Entréplan Samlingar av teckningar och grafik Plan O Samlingar av måleri och skulptur från renässans till tidigt NVMM-tal

22 Nationalmuseum samarbetar med Accenture, Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm