Likabehandlingsplan för Rockadens förskola

Utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för Rockadens förskola Upprättad: 2012-03-11 Reviderad: 2015-10-29 Gäller till: 2017-02-28 Fastställd av: Rockaden, Svaneholmsgården och Hackebackens Likabehandlingsteam Förskolechef: Camilla Norrhede

Innehåll 1 Vision för Rockadens förskola... 3 1.1 Till dig som barn på Rockaden... 3 1.2 Till dig som vårdnadshavare... 3 2 Rockadens prioriterade mål för läsåret 2015/2016... 4 2.1 Bemötande... 4 2.2 Social kompetens... 4 2.3 Demokrati... 5 3 Förskolans förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 6 4 Förväntansdokument... 7 5 Lagar och styrdokument... 8 5.1 Utbildningsnämndens policy för värdegrundsarbete... 8 5.2 FN:s barnkonvention... 8 5.3 Diskrimineringslag... 9 5.4 Skollagen SFS 2010:800... 9 5.5 Lpfö -98 (reviderad 2010)... 10 5.6 Landskrona stad skolplan 2011-2014... 10 5.7 BRA: Bemötande Resultat Ansvar... 11 5.8 Mål för utbildningsnämndens värdegrundsarbete i Landskrona stad... 11 5.9 Handikapplan för Landskrona stad, 2009-09-28... 11 6 Definitioner... 12 6.1 Diskriminering... 12 6.1.1 Direkt diskriminering... 12 6.1.2 Indirekt diskriminering... 12 6.1.3 Bristande tillgänglighet... 13 6.2 Trakasserier... 13 6.3 Kränkande behandling... 13 6.4 Mobbning... 13 6.5 Repressalier... 14 6.6 Befogade tillsägelser... 14 7 De sju diskrimineringsgrunderna... 15 7.1 Kön... 15

7.2 Etnisk tillhörighet... 15 7.3 Religion eller annan trosuppfattning... 15 7.4 Funktionshinder... 16 7.5 Sexuell läggning... 16 7.6 Könsöverskridande identitet eller uttryck... 17 7.7 Ålder... 17 8 Kartläggning av nuläget... 18 8.1 Så här har vi genomfört vår kartläggning inför 2015/16... 18 8.2 Konkreta åtgärder utifrån enkätsvaren... 18 8.3 Konkreta åtgärder utifrån trygghetsvandring... 18 8.4 Konkreta åtgärder utifrån barnråd... 19 9 Revidering... 20 10 Om det händer... 20 10.1 Mobbning, diskriminering eller kränkande situation, barn mot barn... 20 10.2 Diskriminering eller kränkande behandling, personal mot barn... 20 10.3 Vem har ansvar för att lagen följs?... 21 11 Förskolans Likabehandlingsteam... 22 Bilaga 1... 23 Bilaga 2... 24 Bilaga 3... 25 Bilaga 4... 29 Bilaga 5... 30 Bilaga 6... 31 Bilaga 7... 32 Bilaga 8... 41 Bilaga 9... 42 Bilaga 10... 43 Bilaga 11... 44

1 Vision för Rockadens förskola Vad är vår policy? På vår förskola har vi NOLLTOLERANS, och vi tar avstånd från all form av kränkning. Här ska inte förekomma någon form av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbning. På förskolan ska alla barn, vårdnadshavare och personal samt besökare få ett bra bemötande varje dag. Vår vision på förskolan är att all personal ser på alla barn som sina oavsett vilken avdelning man går på. Detta gör/visar vi genom att hälsa på alla vi möter. Vi tar också tag i eventuella konflikter som uppstår oavsett om det är barn från en annan avdelning än den man jobbar på. All personal på förskolan ska se till att barnen trivs och vi ska vara goda förebilder. Personalen ska vara tillgänglig för barn och vårdnadshavare och skapa ömsesidigt förtroende. Vårdnadshavarna ska veta att deras barn inte utsätts för några repressalier om de skulle anmäla något de sett. Detta vet vårdnadshavarna genom att vi har skapat ett ömsesidigt förtroende. 1.1 Till dig som barn på Rockaden Du som barn ska trivas på din förskola och veta att all personal på förskolan finns där för dig när du behöver en hjälpande hand. 1.2 Till dig som vårdnadshavare Du som vårdnadshavare ska veta att all personal på förskolan dagligen arbetar för att ditt barn ska trivas och känna sig tryggt. Får du kännedom om att ditt eller något annat barn på förskolan blir kränkt/mobbat på något sätt då vill vi att du tar kontakt med någon personal på förskolan eller likabehandlingsteamet. 3

2 Rockadens prioriterade mål för läsåret 2015/2016 Vi i Likabehandlingsteamet har beslutat att vi ändrar våra tidigare mål, trygghet, social kompetens och demokrati. De nya målen kommer att bli bemötande, social kompetens och demokrati. Beslutet ligger till grund efter kartläggningen som gjorts. 2.1 Bemötande Mål Att alla barn, vårdnadshavare och personal ska känna sig välkomna och få ett bra bemötande varje dag när de kommer till vår förskola Att all personal är goda förebilder för barnen Att personalen skapar förtroende hos barnen så att de vågar uttrycka sina tankar och önskemål. Detta uppnår vi genom att vi tillämpar föräldraaktiv inskolning där vårdnadshavarna finns med som en trygghet för barnet. Personalen skapar då en god relation och ett ömsesidigt förtroende med både barn och vårdnadshavare. Vi arbetar Entreprenöriellt på förskolan och utformar den dagliga verksamheten utefter barnens tankar och önskemål. Vi vill att barnen ska känna förtroende för all personal och att de ser oss som goda förebilder. 2.2 Social kompetens Mål Att barnen ska tro på sin egen förmåga Att barnen ska ta hänsyn och leva sig in i andras situationer och våga ta hjälp av varandra, stora som små Att barn, personal och vårdnadshavare ska känna sig delaktiga i gemenskapen på förskolan Att verksamheten genomsyras av dagliga samtal kring allas lika värde. Detta uppnår vi genom att uppmuntra och samtala med barnen samt ger mycket positivt beröm både verbalt och med kroppsspråket för att stärka deras tro på sin egen förmåga. Vi ser på alla barn som kompetenta och egna individer genom att vi tror på deras förmågor. Personalen är goda förebilder för barnen och kan be barnen om en hjälpande 4

hand. Vi lär oss tillsammans på förskolan, barn som vuxna. Föräldrarna erbjuds att delta i olika aktiviteter på förskolan. 2.3 Demokrati Mål Att barnen genom delaktighet stärker sin tilltro till sig själva och sin förmåga att påverka Att barnen vågar uttrycka sina tankar och åsikter. Detta gör vi genom att barnen är delaktiga i beslut som fattas på förskolan, t.ex. genom barnråd och barnens val. Personalen lyssnar och tar barnens tankar och åsikter på allvar och uppmuntrar barnen till att göra egna val. Det är personalens ansvar att se till att alla barn blir hörda i den dagliga verksamheten t.ex. i pedagogiska aktiviteter i stor respektive liten grupp, i den pedagogiska leken, under måltider, blöjbyten, och vid på - och avklädning. 5

3 Förskolans förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling På förskolenivå Vuxna är alltid närvarande där barnen vistas och detta ansvarar all personal för Vi har ett gemensamt förhållningssätt på förskolan som all personal är ansvarig för att det följs Vi utbildar vår personal i Likabehandlingsarbete inom enheten Vårdnadshavarna uppmuntras till delaktighet genom föräldraråd, utvecklingssamtal och föräldramöte. På avdelningsnivå Genom att vi skapar en god relation med vårdnadshavarna kan vi tillsammans diskutera regler och förhållningssätt i förskolan Förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle Vi genomför enkäter och har barnråd kopplade till likabehandlingsplanen med de äldre barnen på förskolan. De yngre har barnens val. På individnivå Vi uppmärksammar barnen på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande. Som arbetsmaterial använder vi Tio små kompisböcker från förlaget Natur & Kultur samt deras tio kompisböcker som är baserade på barnkonventionen Genom dokumentation och reflektion synliggörs barnets lärande. 6

4 Förväntansdokument Detta kan du förvänta dig av vår förskolechef: Att hon ser till att all personal, barn och vårdnadshavare är medvetna om att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten på förskolan Att likabehandlingsteamet årligen utvärderar och reviderar likabehandlingsplanen i samarbete med personal, barn och vårdnadshavare Att det pågår ett målinriktat värdegrundsarbete enligt vår lokala arbetsplan Om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upptäcks så ser hon till att utredning görs, åtgärder vidtas och kontakt med likabehandlingsteamet tas. Detta dokumenteras och följs upp. Detta kan du förvänta dig av pedagoger och annan personal: Att alla direkt ingriper om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upptäcks Att alla ser barnet som individ och därmed har olika förutsättningar och behov Att alla deltar i det som står i likabehandlingsplanen och agerar som goda förebilder Att alla är närvarande där barnen finns och att vi lyssnar på barnen och dig som vårdnadshavare Vi arbetar för en demokratisk förskola där barnen är med och påverkar. Detta förväntar vi oss av dig som är barn på Rockaden: Att du alltid försöker vara en god kamrat Att du använder ett vårdat språk Att du hjälper till att tänka på vår miljö, både inne och ute. Detta förväntar vi oss av dig som vårdnadshavare: Att du talar om för oss om du ser eller upptäcker att ditt eller något annat barn har gjort någon annan illa, eller själv har råkat illa ut Att du tar del av innehållet i förskolans Likabehandlingsplan Att du försöker vara en god förebild när du befinner dig på förskolan. 7

5 Lagar och styrdokument 5.1 Utbildningsnämndens policy för värdegrundsarbete Fundamentet i Utbildningsförvaltningens värdegrundsarbete är FN:s barnkonvention, diskrimineringslagen, skollagen och läroplanen, Lpfö 98/10. Utifrån detta har kursplaner och stadens skolplan utformats. En del i arbetet är också den värdegrund Landskrona stad har tagit fram och som syftar till att det ska vara "BRA i Landskrona" för kommuninvånarna, övriga aktörer och för medarbetare. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheterna. Detta innefattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta. 5.2 FN:s barnkonvention FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar: Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna som glasögon. Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. 8

Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 5.3 Diskrimineringslag Lag (2008:567) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft i april 2008. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Lagen innebär ett förbud mot diskriminering på grund av: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder 5.4 Skollagen SFS 2010:800 Kapitel 6 i skollagen behandlar åtgärder mot kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna 9

kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 5.5 Lpfö -98 (reviderad 2010) I Läroplanen för förskolan står det bla: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur skall bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt 5.6 Landskrona stad skolplan 2011-2014 INDIVIDEN Alla barn möts utifrån den unika person de är. TRYGGHET Alla upplever trygghet och bemöts respektfullt i förskolan. 10

Alla barn upplever harmoni i en hälsofrämjande miljö. INFLYTANDE Alla barn uppmuntras att göra egna val och deras initiativ tas tillvara. 5.7 BRA: Bemötande Resultat Ansvar I Landskrona stad arbetar vi med Värdegrunden BRA i Landskrona det gör vi även på Rockadens förskola. Det innebär att vi har: ett professionellt och respektfullt bemötande ett målinriktat och resultatorienterat arbete utifrån våra styrdokument ett tydligt ansvar för vårt arbetssätt och förhållningssätt. 5.8 Mål för utbildningsnämndens värdegrundsarbete i Landskrona stad Alla barn och elever upplever trygghet och trivsel All personal arbetar aktivt i enlighet med värdegrunden Nolltolerans mot all form av kränkning av den värdegrund verksamheten står för såväl fysisk, verbal, psykosocial, text- och bildburen. Överträdelse ska leda till åtgärder Förmedling till barn, föräldrar och andra vuxna av normer och etik som främjar människovärde, respekt och omtanke Aktivt stöd till barnens reella inflytande över sitt lärande och stärkande av ansvarstagande. 5.9 Handikapplan för Landskrona stad, 2009-09-28 Situationen för barn och elever med funktionsnedsättning ska uppmärksammas i likabehandlingsplanen. Barn med funktionsnedsättning har samma rättigheter som alla andra barn. 11

6 Definitioner Nedan följer definitioner av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, mobbning, repressalier och befogade tillsägelser. 6.1 Diskriminering Det är en rättighet för barn och vuxna att inte bli diskriminerade. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn omfattar de sju diskrimineringsgrunderna: Kön att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin könstillhörighet Etnicitet (etnisk tillhörighet)- att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller sitt språk Religion eller annan trosuppfattning att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning Sexuell läggning att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell, transexualitet eller heterosexuell Funktionshinder att bli annorlunda eller orättvist behandlad för att man har varaktiga begränsningar i sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga förmåga Könsidentitet och könsuttryck att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av hur man uppfattar sitt kön, dvs. hur man beter sig eller hur man ser ut kopplat till kön Ålder att bli annorlunda eller orättvist behandlad på grund av sin ålder, dvs. sin uppnådda levnadslängd. 6.1.1 Direkt diskriminering När barn missgynnas genom särbehandling på grund av någon av ovan nämnda diskrimineringsgrunder. 6.1.2 Indirekt diskriminering När barn missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. 12

6.1.3 Bristande tillgänglighet Att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse. 6.2 Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och har en koppling till någon av ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Både personal och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. 6.3 Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkande behandling är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig som är kränkande utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts för den. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Kränkningar kan vara fysiska, verbala psykosociala eller text- och bildburna. 6.4 Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ behandling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 13

6.5 Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barn eller vårdnadshavare har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när ett barn, exempelvis som vittne, medverkat i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 6.6 Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. Personalen är alltid tydlig med att det är handlingen man tillrättavisar och inte barnet som individ. 14

7 De sju diskrimineringsgrunderna Här kommer en förklaring till hur vi på förskolan arbetar med de sju diskrimineringsgrunderna i verksamheten med barnen. 7.1 Kön Syfte: På vår förskola ska flickor och pojkar få lika mycket uppmärksamhet och känna sig lika mycket värda. De ska ha tillgång till och erbjudas alla olika aktiviteter. Arbetssätt: Pedagogernas förhållningssätt och miljön ute och inne, är utan särskilda genussignaler Barnen erbjuds olika slags material, leksaker, sånger, böcker och aktiviteter som speglar båda könen. Aktiva val görs vid inköp av material och inventarier Vi samtalar och diskuterar med barnen för att motverka traditionella könsroller. 7.2 Etnisk tillhörighet Syfte: Alla barn ska känna sig stolta över sitt ursprung och respektera andra. Arbetssätt: Vi tar vara på barns, föräldrars och pedagogers olika erfarenheter i arbetet på förskolan Skapar medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kulturer Uppmärksammar traditioner och festligheter med t.ex. mat, kläder och språk Den kulturella mångfalden synliggörs i miljön och materialet på förskolan t.ex. sånger, böcker, dockor och flaggor Bejakar barnens modersmål Använder tolk vid behov. 7.3 Religion eller annan trosuppfattning Syfte: Barnen har förståelse för olika religioner och livsåskådningar och respekterar andra trosuppfattningar. 15

Arbetssätt: Om en familj tillhör en religion som vi inte är förtrogna med, ber vi dem berätta så att vi får veta vad som är viktigt att känna till Finns det något som kan innebära ett dilemma för oss på förskolan kommer vi överens med familjen hur vi ska hantera detta t.ex. fira jul, födelsedagar, bada utan kläder, ev. besök i kyrkan mm. De barn som av religiösa skäl inte äter viss sorts mat erbjuds alternativ mat. 7.4 Funktionshinder Syfte: Funktionshindrade erbjuds att delta i alla aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Personalen ska se till att barnen får den hjälp/hjälpmedel de behöver för att delta i verksamheten. Arbetssätt: Personalen får kunskap och fortbildning utifrån barnets behov Lokaler, material och verksamheten är anpassad i möjligaste mån till barnets behov Vi nyttjar föräldrarnas specialkunskap genom att be dem berätta för både personal och barn och eventuellt föräldrar för att öka förståelsen Vi lyssnar på barnens frågor och funderingar och låter dem vara med och hjälpa utifrån sina förutsättningar. 7.5 Sexuell läggning Syfte: Barnen på förskolan känner till att det finns olika familjekonstellationer och relationer mellan könen. Alla barn ska ha rätt att känna stolthet över sin familj. Arbetssätt: Förskolan har relevant litteratur tillgängligt för barnen, så att olika familjebilder blir ett naturligt ämne att samtala omkring Personalen styr inte barnens rollekar. Vi uppmärksammar barnen på att det finns andra sätt att leka mamma, pappa, barn än det traditionella. 16

7.6 Könsöverskridande identitet eller uttryck Syfte: Barnen på förskolan får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Arbetssätt: Personalen på förskolan har fortlöpande genusdiskussioner med varandra och med barnen Personalen har en fördomsfri och accepterande attityd. 7.7 Ålder Syfte: Alla barn ska bli bemötta med respekt som individer oavsett ålder. Arbetssätt: Personalen ser barnen som individer och anpassar aktiviteter och material efter dem Vi delar barnen i mindre grupper, detta för att barnen ska lära sig knyta nya kontakter och skapa nya relationer. 17

8 Kartläggning av nuläget 8.1 Så här har vi genomfört vår kartläggning inför 2015/16 Vi har skickat ut digitala enkäter till vårdnadshavare och personal. 4 och 5 åringar på förskolan har genomfört enkäterna tillsammans med en pedagog. Dessa har vi sammanställt och svaren har förts in i diagram som presenteras i denna likabehandlingsplan. (Se bilaga 3,5,7). I samband med att vi genomfört enkäterna tillsammans med barnen har vi också gjort en trygghetsvandring med hjälp av att barnen på en karta fått peka ut platser/rum där de känner sig otrygga. Vi har även haft barnråd tillsammans med 4-5 åringarna som genomförts en gång i månaden. Barnråden har spelats i och sedan diskuterats och analyserats i arbetslaget. På våra arbetslagsplaneringar har vi arbetat med kontaktbarometern för att kunna synliggöra att alla barn blir sedda på förskolan. 8.2 Konkreta åtgärder utifrån enkätsvaren Under vårterminen 2015 har likabehandlingsteamet arbetat med alla arbetslagen på förskolan där diskussioner förts utifrån enkätsvaren och vi har även konkretiserat hur vi arbetar med likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. All personal har tillsammans reviderat vårt dokument kring gemensamt förhållningssätt och barnsyn. Utifrån fall om kränkande behandling vi haft på förskolan under läsåret har vi sett över våra rutiner. All personal har blivit informerad om dessa händelser samt åtgärder. Utifrån enkätsvaren har vi också haft barnråd kring det som kommit upp. Detta har sedan diskuterats och analyserats i arbetslaget. Nästa års enkäter kommer att göras med alla 3-5 åringar på förskolan. 8.3 Konkreta åtgärder utifrån trygghetsvandring I samband med enkäterna gjorde vi även en trygghetsvandring där barnen fick peka ut på en karta och berätta hur de kände på de olika platserna. Detta var för svårt för barnen att visualisera platser så vi fick inget mätbart resultat. Därför väljer vi att till nästa kartläggning hoppa över detta moment. 18

8.4 Konkreta åtgärder utifrån barnråd Barnråd har vi haft för att involvera fler barn i likabehandlingsarbetet och göra dem medvetna om att deras tankar och åsikter är viktiga för att kunna påverka sin tid på förskolan. Vi eftersträvar att barnen är delaktiga och får ha inflytande på förskolan. Utifrån barnens enkätsvar har det kommit fram att de tycker toalettbesök är något de vill förändra. Det finns barn som vill sitta ifred med dörren stäng men det finns också barn som vill ha dörren öppen när de är på toaletten. Vi har tillsammans med barnen bestämt att det ska finnas en vuxen med på toaletten och se till så att alla barn känner att de är bekväma med att gå på toaletten. Vi har också tagit upp frågan om att alla måste gå på toaletten innan vi ska gå ut. Barnen kom här fram till att det är bra att vi pedagoger säger till att de ska gå på toa och pröva innan vi går ut för då blir de inte kissnödiga när vi är ute och det finns inte toaletter överallt. En del barn upplevde matsituationen som väldigt skrikig och stökig och tyckte att det var bättre att sitta delade stora och små på respektive sida. Genom att vi har barnråd med barnen lär de sig att argumentera för sina svar och reflektera kring frågan och svaren genom sina egna tankar och erfarenheter. De ser att deras mening spelar stor roll och att de kan påverka verksamheten. Det finns också barn som har lättare för att prata i mindre grupp och barnråden har medfört att fler barn vågar framföra sina tankar och åsikter. Barnen har lärt sig att lyssna på varandra och respektera varandra genom att vänta på sin tur och räcka upp handen när man vill prata. Barnen har också fått rösta om vissa beslut och tar då del av demokratiskt beslutsfattande. De röstar på en sak och respekterar sedan det beslut som röstas fram. 19

9 Revidering Denna revidering har gjorts utav Ulrika Visuri, Linnea Zaphf och Jill Adolfsson. Likabehandlingsplanen ska all personal på förskolan läsa. Vårdnadshavarna får ta del av Likabehandlingsplanen via vår hemsida, via pluttra eller i pappersformat om de önskar. Vi delar också ut en kortversion till samtliga vårdnadshavare. 10 Om det händer 10.1 Mobbning, diskriminering eller kränkande situation, barn mot barn Den som känner sig kränkt eller misstänker att någon blivit utsatt för kränkande handlingar tar kontakt med personalen eller annan vuxen och berättar vad som hänt Personalen utreder vad som hänt och samtalar med berörda barn snarast möjligt Personalen informerar berörda föräldrar Personalen ger stöd till det barn som blivit kränkt/mobbat och är uppmärksamma så att det inte händer igen. Eventuellt pratar man med alla barn, personal och föräldrar om det som inträffat Arbetslaget dokumenterar händelsen och följer upp En bedömning görs om åtgärdsprogram behöver upprättas. 10.2 Diskriminering eller kränkande behandling, personal mot barn En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker ett barn ska omedelbart prata med den som agerat tvivelaktigt Den som misstänker att någon blir utsatt för kränkande behandling tar kontakt med Likabehandlingsteamet som ansvarar för vidare utredning Händelsen dokumenteras och följs upp av Likabehandlingsteamet. 20

Alla ska i vardagsarbetet observera och direkt vidta åtgärder vid händelser av kränkande karaktär. Alla former av trakasserier och annan kränkande behandling ska direkt utredas, åtgärdas, utvärderas och dokumenteras. Om någon i personalen upptäcker eller får kännedom om att ett barn i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, så har de skyldighet att se till att det utreds och eventuellt vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkande behandling. 10.3 Vem har ansvar för att lagen följs? Alla har ansvar för att diskriminering eller kränkande behandling inte förekommer på vår förskola. All personal ska delta i det ständiga arbetet med att främja likabehandling, att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Om det uppkommer en diskriminerande eller kränkande handling ska förskolechefen alltid informeras. Händelsen ska utredas, åtgärdas och dokumenteras enligt ovan. Vårdnadshavarnas medverkan i arbetet med kränkande behandling är viktig. Samarbete och dialog med dem i såväl det förebyggande som det åtgärdande arbetet är av stor betydelse. Förskolechefen är ytterst ansvarig vid uppkomna situationer. 21

11 Förskolans Likabehandlingsteam Vi i Likabehandlingsteamet träffas en gång i månaden för att diskutera likabehandlingsplanen. Vid uppkomna situationer tillkallas Likabehandlingsteamet för att åtgärda händelsen. Om du som barn, personal eller vårdnadshavare får kännedom om någon form av kränkande behandling så ta kontakt med någon utav dessa personer: Camilla Norrhede, förskolechef 0733-47 41 50 camilla.norrhede@landskrona.se Ulrika Visuri, förskollärare, samordnare 0733-47 41 84 utvecklingsledare ulrika.visuri@landskrona.se Jill Adolfsson, barnskötare 0733-474102 jill.adolfsson@landskrona.se Linnea Zaphfl, förskollärare, 0733-47 41 89 linnea.zaphf@landskrona.se 22

Bilaga 1 Årshjul för Rockaden, Svaneholm och Hackebacken 2015/17 23

Bilaga 2 Enkät till vårdnadshavare på Rockadens förskola Detta år skickades enkäten ut vi en länk till föräldrarna där de skulle gå in och besvara frågorna. Nedanstående text fanns med i länken. Vision Vad är vår policy? På Rockadens förskola har vi NOLLTOLERANS och vi tar avstånd från all form av kränkning. Här ska inte förekomma någon form av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbing. På Rockadens förskola ska alla; barn, vårdnadshavare och personal känna sig sedda, välkomna och trygga varje dag. Detta gör/visar vi genom att hälsa på alla vi möter. All personal på förskolan ska se till att barnen trivs och vara goda förebilder. Personalen ska vara tillgänglig för föräldrarna och skapa ömsesidigt förtroende. Föräldrarna ska veta att deras barn inte utsätts för några repressalier vid en eventuell anmälan. Revidering av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen berör alla; barn, vårdnadshavare, personal och alla övriga vuxna som vistas på Rockadens förskola. Likabehandlingsteamet på förskolan har utvärderat och reviderat likabehandlingsplanen. Vi behöver er hjälp för det fortsatta arbetet, var snäll och svara på nedanstående frågor. Likabehandlingsplanen hittar ni på www.landskrona.se/rockadensförskola Vill ni ha den i pappersform så säg till på ert barns avdelning. Känner ni er trygga med att lämna ert barn på Rockadens förskola? Upplever du att ditt barn är trygg på förskolan? Motivera ditt svar Har ni förtroende för personalen på er avdelning? Vågar ni framföra era åsikter? Motivera ditt svar. Anser ni att ni blir väl bemötta av all personal på förskolan? Motivera ditt svar. Har ni tankar och funderingar angående vår Likabehandlingsplan som ni vill delge oss? Tack så mycket för er medverkan! 24

Bilaga 3 Redovisning utav svar från enkäten i likabehandlingsplanen Föräldrar 2015. 40 35 30 25 20 15 10 5 1.Känner ni er trygga med att lämna ert barn på Rockadens Förskola 0 Ja Nej Ibland inget svar Kommentarer: Ja det gör vi oftast. det händer att det har funnits en del frågetecken men de har vi kunnat reda ut med personalen ganska omgående Ja, nu när han är trygg. Tidigare handlade det om vår "inskolning" på förskolan. Ja, mycket trygga när den ordinarie personalen är på avdelningen. Den ordinarie personalen är otroligt duktig på att få barnen trygga och att trivas bra på förskolan. Däremot känner vi inte oss trygga när det är vikarier eller annan personal som tar hand om barnen t.ex. vid planeringar eller vid fortbildning eftersom vi upplever det som de inte har samma koll på var barnen är och vad de gör 25

45 2.Upplever du att ditt barn är tryggt på förskolan? 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ja Nej Ibland Inget svar Kommentarer: Ja det tycker vi. Det har uppkommit situationer där hon inte har känns sig trygg då andra barn har varit elaka och sagt stygga saker. Vi är noga med att prata med personalen om detta för att kunna lösa problem när de uppkommer. 40 3.Har ni förtroende för personalen på er avdelning? 35 30 25 20 15 10 5 0 Ja Nej Ibland Inget svar Kommentarer: Ja i stort sett, tycker dock att det kommit flera nya ansikten på kort tid och att det var synd att Carina gick över till annan avdelning eftersom både mitt barn och vi var trygga 26

med henne och att det är skönt att någon inte är pedagog hela tiden utan är varm och kärleksfull på ett annat sätt som också behövs. Saknar en förklaring till detta Ja oftast. Så klart kan alltid återkopplingen/avrapporteringen vid hämtning av barnet bli ännu bättre. Men vi har stor förståelse för att personalen inte kan hinna med allt detta varenda dag. Trycket är ju hårt på alla pedagoger vid Rockadens förskola. Ja, oftast Oftast. Tycker ibland att personalen byts ut lite väl ofta Vi har förtroende för personalen. Något som kan göra oss ledsna ibland är när vi hör vår treåring säga att han "inte får vara med" eller "jag hade ingen att leka med". Det kommer upp någon gång varje vecka, framför allt när bästa kompisen inte var där. Vi är medvetna om att han är minst på avdelningen, att han är rastlös och gör allt och inget samtidigt, men det är fortfarande hans upplevelse att han inte får vara med och den bör uppmärksammas. 5.Vågar ni framföra era åsikter? 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ja Nej Ibland Inget svar Kommentarer: Ja, till personalen vågar vi men inte alltid till förskolechefen eftersom vi av erfarenhet vet att hon inte tar det till sig utan pratar bort det. 27

40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kommentarer: Ja av de flesta 6.Anser ni att ni blir väl bemötta av all personal på förskolan? Ja Nej Ibland Inget svar 28

Bilaga 4 Enkät personalen Detta år skickades enkäten ut vi en länk till personal där de skulle gå in och besvara frågorna. Nedanstående frågor fanns med i länken. 1. Hur kan barn bli kränkta eller orättvist behandlade i vardagliga situationer på förskolan? 2. Vad gör du om du ser/hör ett barn bli kränkt av någon på förskolan? 3. Kan det finnas några bestämmelser, regler eller arbetssätt som kan upplevas som orättvisa för barnen? 4. Vad är ett bra bemötande för dig? Beskriv kortfattat. 29

Bilaga 5 Enkätsvar från personalen 2015 Hur kan barn bli kränkta eller orättvist behandlade i vardagliga situationer på förskolan? När vuxna talar över huvudet på barnen Man säger en sak men kroppsspråket visar något annat När samma barn får tillsägelser utan att det är befogat När personal favoriserat ett eller flera barn Hot vid olika situationer t.ex. beter du dig så får du börja hos de små barnen igen Vid toalettbesök, blöjbyte osv. Tvingar barnen t.ex. att gå på toa, äta upp. Vad gör du om du ser/hör ett barn bli kränkt av någon på förskolan? Tar upp det med den det berör Barn-barn: agerar direkt och lyfter det med föräldrarna och tar det vidare till LBH-teamet om det behövs Kan det finnas några bestämmelser, regler eller arbetssätt som kan upplevas som orättvisa för barnen? Att barnen delas in i åldersgrupper istället för intressen Att man ger vissa barn speciella uppdrag och uppgifter Att ständigt behöva vänta på sin tur, det händer ganska ofta att turen inte infinner sig. I tamburen hjälper vi de små men vill att de äldre ska klara sig själv I aktiviteter tillåts vissa barn att tex ligga när andra måste sitta still Pedagogerna bestämmer att bästisarna inte ska vara i samma grupp Högtidsfirande Bebisstolar Vad är ett bra bemötande för dig? Glad och ett positivt förhållningssätt, lyhörd, ha ögonkontakt Ge samma tid till alla barn och föräldrar Hälsa på varandra, det kostar inte att le Att prata med varandra istället för OM varandra Att vara professionell och engagerad i min yrkesroll Att visa intresse för barnets tankar samt föra en respektfull dialog 30

Bilaga 6 Enkät barnen Trivselenkät till barn på Rockadens förskola Hur känner du dig när du ska till förskolan? Hur känns det när du är på din avdelning? I hallen? På toaletten? Utomhus? Gymnastiken? Måltiderna? Har du några kompisar på förskolan? Är du en bra kompis? Lyssnar du på dina kompisar? Lyssnar dina kompisar på dig? Tycker du att de vuxna lyssnar på dig? Tycker du att du lyssnar på de vuxna? Denna enkät kommer att genomföras digitalt för alla 4 och 5 åringar på Rockadens förskola. Vi kommer att göra enkäten 1gång/termin. Resultatet ska sammanställas och analyseras av likabehandlingsteamet. Enkäten utvärderas och revideras 1gång/år i samband med revideringen av vår likabehandlingsplan. 31

Bilaga 7 Enkätsvar från barnen på Rockadens förskola Vårterminen 2015: 45 1. Hur känner du dig när du ska till förskolan? 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar Kommentarer: Jag känner mig lite blyg. Ont i magen. Tänker på någon som inte är snäll. Glad, men ibland ledsen, jobbigt att jag måste bestämma mig. Vågar inte prata. Nervöst. Lite pirrigt. Lite tråkigt ibland. Saknar min mamma. 32

2. Hur känns det när du är på din avdelning? 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar Kommentarer: Saknar min mamma. Att jag vill vara på andra sidan men det får man inte alltid. Att man inte träffar sina vänner när de är på andra sidan. Jag vet inte vilken sida jag ska vara på. Jag vågar inte prata när det är många som lyssnar. Alla skriker och tramsar. Konstigt ibland. Skrikigt och stökigt. 33

3. I hallen? 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar Kommentarer: Det är jättevarmt. Det är rörigt-mycket barn så man får inte plats. Blir glad när jag får hjälp, det är svårt. Vill inte vara där själv. Där är smutsigt. 34

35 4. På toaletten? 30 25 20 15 10 5 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar Kommentarer Lite läskigt, det knakar mycket. Det luktar illa. Orolig att det ska komma upp vatten när jag spolar. Känns lite ensamt. Vill inte att andra ska öppna dörren när jag är på toa. Trångt. Jag vill inte ha dörren stängd på toa. 35

45 5. Utomhus? 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar 6. Under aktiviteter tex gymnastik, samling? 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar 36

45 7. Hur känner du dig vid måltiderna? 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar 60 8. Har du några kompisar på förskolan? 50 40 30 20 10 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar 37

60 9. Är du en bra kompis? 50 40 30 20 10 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 10. Lyssnar du på dina kompisar? Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar 38

35 11. Lyssnar dina kompisar på dig? 30 25 20 15 10 5 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar 45 12. Tycker du att de vuxna lyssnar på dig? 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar 39

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 13. Tycker du att du lyssnar på de vuxna? Glad gubbe Neutral gubbe Sur gubbe Inget svar 40

Bilaga 8 Kontaktbarometer Barnets namn: + - 0 + = Positiv relation, bra och trygg kontakt -= Negativ kontakt, ofta tillsägelser 0 = Ett barn som bara finns där, ingen relation till dig Fyll i var och en hur era relationer ser ut till varje barn just nu. Jämför och analysera resultatet. Om det finns barn som flera av er har negativ kontakt eller ingen relation med ska en plan göras på hur ni ska förändra barnets situation. 41

Bilaga 9 Utredning om kränkande behandling Datum: Utredare: Barnets namn: Vem har uppmärksammat problemet? Person som utfört kränkningen: Händelseförlopp: Deltagare vid samtalet: Datum för uppföljningssamtal: Har kränkningen upphört? Datum för uppföljning och utvärdering: Underskrifter: 42

Bilaga 10 Åtgärdsprogram vid kränkande behandling Datum: Namn: Förskola: Avdelningsansvarig: Närvarande: Nulägesbeskrivning: Mål: Åtgärder: Ansvarig: Datum för uppföljning och utvärdering: Underskrifter: 43

Bilaga 11 Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling: Datum: Namn: Förskola: Avdelningsansvarig: Närvarande: Hur har det gått, har vi nått målet? Åtgärder: Ansvarig: Datum för uppföljning och utvärdering: Ärendet avslutat, datum: Underskrifter: 44