Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2



Relevanta dokument
Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Samband mellan arbete och hälsa

Stress på liv och död Föreläsning HEL1, VT-07 Nina Nelson och Evalotte Mörelius. Stress ur ett samhällsperspektiv

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

Psykosocial arbetsmiljö

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp?

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Stressfysiologi,

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!

Stress översiktlig teoretisk bakgrund

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Stress - återhämtning - arbete

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Helhetshälsa - stress

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Rast och ro Om stress och återhämtning

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Vad är psykisk ohälsa?

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Aptitreglering. Stress

IT, stress och arbetsmiljö

Bättre hälsa: antagande

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

IT, stress och arbetsmiljö

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom

STRESS- höna eller ägg?

Efter att ha arbetat med detta kapitel bör du

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Infektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat

Symptom. Stamcellsforskning

Tjörns kommuns författningssamling

Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Stressmekanismer. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande

Ulf Lundberg Psykologiska institutionen och CHESS Stockholms Universitet och Karolinska institutet Stockholm E-post:

Plugga och må bra. Samtidigt.

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN

Burnout in parents of chronically ill children

ORDINERA RÄTT I HJÄRNANS APOTEK. Att motverka stress och främja återhämtning genom kroppens egna system

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Långvarig smärta Information till dig som närstående

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Liv och arbete i det sena talet. En stresshistorisk betraktelse

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Linköping Universitetssjukhuset - Hälsouniversitetet - Universitetet, centrum för miljö- och utomhuspedagogik

HR, digitalisering och arbetsmiljö

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Ergonomi i teori och praktik

Effekter av skiftarbete

Hur mår lantbrukaren generellt i Sverige och i vår omvärld?

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Kroppsliga Signaler Känslomässiga störningar Kognitiva/Mentala funktioner Levnadsvanor

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

FIXA TENTASTRESSEN. - INFÖR & UNDER TENTAN Bild VAD ÄR INTE STRESS? Balans. Beredskap

Utgå från arbetsmiljön på din PRAO-plats, både psykosocial och teknisk arbetsmiljö, och fundera över följande:

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

9 anledningar att pröva ASEA

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Stressa rätt! och finn balans i tillvaron

Vill du bidra till unik forskning om arbete och stress?

Sömn och stress.

SFAIM vårmöte 2017 June 21,

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Hälsopunkt Stenungsund

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Transkript:

Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer inom stressforskningen: Walter Cannon, Harvard University Stressforskningens fader Utförde djurexperiment: katter utsattes för skällande hundar. Man undersökte deras organ. Stressbegreppet Hans Selye - Stressforskare Evolutionsperspektiv: Människan är biologiskt sett en föråldrad varelse. Stress reaktionen densamma som hos våra förfäder: fight or flight, fly eller fäkta. I vår tid upplever vi stress när vi har alltför många krav, när vi måste prestera bra t ex. Stressbegreppet: Hans Selye, kanadensisk fysiolog. Han myntade stressbegreppet. Vid fara eller hot om fara mobiliserar kroppen sina resurser Selye talar om stressorer: köld, hetta, smärta etc Stress kopplad till psykologisk teori Richard Lazarus, Berkley University Talade om begreppet appraisal eller bedömning: vi gör en tolkning av varje stress situation, vad den innebär och hur vi kan klara av den. Matchar våra resurser det som krävs av oss? 1

Richard (Dick) Lazarus Stressreaktioner: anpassning till miljön: Homeostas: Möjliggör för individen att anpassa sig till ständiga förändringar som sker i miljön. Dagens samhälle ställer andra krav på individen jämfört med de krav som ställdes på våra förfäder Stressnivån stiger t ex Allostas ett nytt stressbegrepp När du har många bollar i luften samtidigt I nya situationer, vid motstridiga krav, vid höga prestationskrav Men även vid monotont arbete och när du är understimulerad Avser förmågan att anpassa sig genom förändring Allostatisk belastning - alltför mycket förändring som kostar på de olika systemen såsom hjärta-kärl och de neuroendokrina systemen. Allostas ett nytt stressbegrepp Allostas ett nytt stressbegrepp Vid extra belastning, t ex högre krav på jobbet, anpassar sig kroppen till de nya kraven och ett nytt balansläge uppstår. Detta kallas för allostas (annan balans). Allostatiska processer skyddar oss på kort sikt och främjar anpassning Men de kan även skada oss på lång sikt: kronisk stress som kan leda till utbrändhet. Återhämtning av mycket stor betydelse. 2

Normal stressreaktion Bristande nedvarvning Biologisk respons Biologisk respons stress stress Återhämtning Tid Tid Stress kan leda till ohälsa på olika vägar Stress påverkar immunsystemet Psykosociala faktorer/ stress i n d i v i d Personlighet, gener, coping, erfarenhet etc Biologiska stressreaktioner; t ex förhöjt BT, ökad muskelspänning, Hälsorelaterade beteenden; rökning, motion, kost, sömn, droger Risktagande, olyckor Följsamhet (compliance) vid behandling, brist på socialt stöd Ohälsa Långvarig stress påverkar vårt immunsystem. Man har funnit sänkta nivåer av s.k. Natural Killer Cell aktivitet samt T-cell aktivitet hos individer med hög stress. Har att göra med immunförsvar mot t ex infektioner och sannolikt även mot utveckling av vissa tumörer. Mer forskning krävs. Forskning visar att vi lättare blir förkylda när vi är stressade. Typ A betendemönster: Kroppens stress system: Mätes med hjälp av Typ A skalan Utmärkande drag: Att man sätter upp deadlines Att man blir uppretad när det går långsamt Att man inte unnar sig tid att koppla av Att man tar jobb med sig hem Kan delas in i tre faktorer: Deadlines o. tidspress, Hostility, Job involvement Två endokrina system aktiveras: 1) Sympatiska binjuremärgssystemet 2) Hypotalamiska hypofys-binjurebarksystemet 3

Sympatiska binjuremärgssystemet Arbetsmiljön skapar stress Adrenalin och Noradrenalin (stresshormon) utsöndras Ökad sympatisk aktivitet: ökad puls, högre blodtryck, musklerna spänns, pupillerna förstoras, vi svettas Vissa yrken såsom skiftesarbete, att vara busschaufför, servitörer, är speciellt utsatta för en hög stressnivå. Arbete vid löpande band, där man inte kan påverka arbetstakten, skapar även stress. Hypotalamiska hypofysbinjurebarksystemet En ökad utsöndring av kortisol - Avspeglar emotionell stress såsom ångest, hopplöshet, frustration, nedstämdhet. - Immunförsvaret hämmas om stressen är långvarig. Kortisolutsöndring på morgonen Studier av försökspersoner visar att kortisolnivån är hög på morgonen, och högst ca 30 min efter uppvaknandet - Höga kortisolnivåer hos kvinnor som skattat att de har höga krav i arbetet - Avsaknad av eller lågt socialt stöd på arbetet Cortisol and Social Support Socialt stöd och hälsa 600 Fungerar som buffert mot stress: Cortisol (nmol/l) 500 400 300 200 100 0 Yes No Some Yes No Some - Socialt stöd i form av empati och hjälp från andra har visat sig påverka hälsan positivt. - T ex återhämtning efter operation eller efter hjärnblödning och leukemi går snabbare. - Reducerar stressreaktioner genom att sänka arousalnivån. Påverkar immunsystemet. 4

Optimism, stress och hälsa Stressfaktorer i arbetet kan vara: Optimism (förväntningar om en positiv framtid) viktigt för effekter av stress. - Studier visar samband mellan Optimism och ett starkare immunförsvar, i termer av Natural Killer Cell aktivitet. - Alltså: Optimism - ett starkare immunförsvar. Tidspress, ständiga deadlines Att ej kunna utnyttja sin kompetens Att utföra monotont arbete Dålig fysisk arbetsmiljö Att inte få uppskattning av sin chef Att få motstridiga krav eller för många krav Avsaknad av socialt stöd Låg lön Psykosocial arbetsmiljö och hälsa Karaseks modell: - Höga krav och liten egenkontroll i arbetet leder till en sämre hälsa - Modellen främst testad på manliga försökspersoner - Kvinnor jobbar ofta inom yrken med liten egenkontroll, t ex service eller vård Psykosocial arbetsmiljö och hälsa Stress påverkar hälsan negativt Theorell och Johnson (1988) lade till: - Dimensionen socialt stöd - Det sociala stödet fungerar som en buffert - Skyddar oss från de negativa effekterna av stress Konsekvenserna av stress på lång sikt är kronisk stress som kan resultera i ett högt blodtryck (hypertoni): - En negativ lipidprofil (högt totalkolesterol, högt LDL och höga triglycerider) - En negativ lipidprofil kan innebära risk för: - Kardiovaskulär sjukdom 5

Det onda och det goda blodfettet Det s.k. goda blodfettet HDL (high density lipoprotein) är viktigt. Ett lågt HDL har samband med risk för hjärt- och kärlsjukdom. - Ackumulering av lipider i artärväggarna ses som utmärkande för s.k. arteroskleros. - Bra att göra hälsokontroller för att få reda på sina blodfetter (Totalkolesterol, LDL, HDL, triglycerider) Psykosociala faktorers betydelse: Rosalind Barnett, Harvard University Det råder en ständig interaktion mellan arbetsroll, partnerroll och föräldrarroll, rollerna påverkar varandra. Hur man har det på jobbet påverkar en därhemma Expansionsteorin Multipla roller leder till bättre hälsa Arbetsroll, partnerroll, föräldrarroll Både kvinnor och män mår bra av att ha olika roller. Berikande att ingå i olika sammanhang. Kvaliteten i olika roller Barnett talar om upplevelsen av belöningar (rewards) och bekymmer (concerns) Arbetsrollen, partnerrollen och föräldrarrollen innehåller både rewards och concerns Om de positiva aspekterna överväger har detta en avgörande och positiv betydelse. Om de negativa aspekterna överväger har detta en negativ inverkan på hälsan Vad är självskattad hälsa? På senare år har man gjort studier som visar att den egna upplevelsen av hälsan är viktig för ens framtida hälsa. Vi kan mäta den subjektiva, självskattade hälsan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1) Mycket bra 2) Ganska bra 3) Varken bra eller dåligt 4) Ganska dåligt 5) Dåligt Den egna skattningen överensstämmer ej alltid med s.k. objektiv bedömning. 6