Efter att ha arbetat med detta kapitel bör du

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efter att ha arbetat med detta kapitel bör du"

Transkript

1 Idrott och hälsa kap Sida 58 Efter att ha arbetat med detta kapitel bör du > ha kunskap om stressens positiva och negativa effekter > veta vad som kan bli följden av långvarig stress > känna till hur vårt eget sätt att se på problem påverkar stressreaktionerna > kunna tillämpa några olika sätt att bemästra stressproblem > ha kunskaper om hur du ger massage

2 Idrott och hälsa kap Sida 59 kamp eller flykt? När Djouba ensam närmar sig vattenhålet slår hjärtat litet hårdare i bröstet på honom. Han vet att lejon finns i närheten och att en ensam människa kan bli ett lätt byte för de farliga djuren. Hans uppmärksamhet är total och alla sinnen är på helspänn. Varje muskel är beredd att snabbt reagera om det skulle behövas. Erik och Jessica skjuter ut tvåmanskajaken från land och tar sikte på landstrimman vid buktens andra sida. Utanför ligger havet öppet och det är långt från fastlandet. De känner snart av tröttheten i musklerna och paddlarna känns tunga. * När de kommit halvvägs är de ordentligt trötta. Det känns som att paddla i ett degtråg. Då börjar det plötsligt blåsa från havet. Vinden ökar i styrka och snart frasar skummet vitt på vågornas toppar. Sjön blir allt grövre och kajaken känns skrämmande liten och rank. All trötthet är plötsligt som bortblåst och deras paddeltag blir kraftigare. Rädslan som de båda känner, ger nya krafter. De kämpar hårt mot vågorna och vinden och till sist gungar de in i lä av en ö på andra sidan bukten. De drar upp kajaken på stranden och lägger sig på en häll och vilar. Nu känns tröttheten i deras kroppar, samtidigt som det känns som en seger att allt gick bra. * Lars-Olov är lärare och har under det sista året haft det mycket arbetsamt. Han har haft mera undervisning än någonsin tidigare och dessutom haft problem med att få pengarna att räcka. En läcka på vattenledningen i familjens hus orsakade skador som inte täcktes av försäkringen. Nattsömnen har varit dålig och han har aldrig känt någon ro i sinnet. Lektionsplaneringen har blivit lidande och han har ofta gått med känslan att eleverna tycker att han är en dålig lärare. Under en förmiddagslektion sjönk han avsvimmad till golvet och fick köras med ambulans till sjukhuset. Läkarna kunde inte hitta några allvarliga fel på honom, så han blev sjukskriven i tre veckor och uppmanad att försöka ta det litet lugnare. 59

3 Idrott och hälsa kap Sida 60 Stress på gott och ont Vanligtvis förknippar vi ordet stress med något negativt. Vi tänker på jäkt, tidsbrist och bekymmer. Lars-Olov i inledningen motsvarar kanske bäst vår idé om hur det är att vara stressad. Men även Djouba är utsatt för stress. Hans situation är också hotfull och han måste vara beredd att handla snabbt om det värsta skulle hända. Erik och Jessica känner hur tröttheten försvinner när vinden ökar. De får plötsligt tillgång till reservkrafter som gör det möjligt att orka vidare och nå lä. Utan dessa krafter hade de kanske inte orkat fortsätta att paddla, utan förolyckats i den grova sjön. Stress är ett antal anpassningsreaktioner Levande varelser har under hela utvecklingens gång utsatts för påfrestningar och hot. Livet har svarat genom att utveckla sätt att möta och hantera dessa påfrestningar. Stress kan beskrivas som ett antal anpassningsreaktioner, som alla har uppgiften att öka individens chans att överleva när omgivningen blir hotfull. Rädsla och vrede ger oss ibland oanade krafter. De är också känslor som hör intimt ihop med stress. Stress kan betraktas som en kamp- eller flyktreaktion. Vi får kraft att fly när hoten är övermäktiga eller styrka att kämpa när flykt är omöjlig. Erik och Jessica kan vara tacksamma för att de blev stressade. Det hjälpte dem att orka ta sig i land. Också för Djoubas del är stressen till nytta. Han har inte råd att vara orkeslös och slö i den miljö han vistas. För Lars-Olovs del medför stressen däremot inga fördelar alls. Den pågår för länge, problemen är för många och det finns varken möjlighet att kämpa eller fly. Positiv och negativ stress Alla starka intryck är stressande Alla påfrestningar leder till stress. Ibland är det miljön som är bullrig och svårhanterlig, ibland kan påfrestningarna komma inifrån i form av våra egna orimliga krav på oss själva. Konflikter med andra människor är också en vanlig orsak till stress. I själva verket blir vi stressade av all påverkan av en viss styrka. Starka positiva upplevelser leder också till stress, men då talar vi om positiv stress. Är upplevelserna obehagliga är stressen negativ. Enda gången vi är någorlunda fria från stress är då vi förhåller oss helt likgiltiga till vad som sker, eller befinner oss i djup avslappning och vila. 60

4 Idrott och hälsa kap Sida 61 I följande figur framgår hur stressen är lägst vid likgiltighet, dvs. vid frånvaro av såväl behag som obehag. Stressnivån sjunker aldrig till noll, vilket skulle innebära livlöshet. I figuren syns också att såväl angenäm som oangenäm känslomässig upprördhet åtföljs av en ökning av kroppens stressnivå. Stress Alla starka upplevelser både positiva och negativa leder till stress. Ytterst obehagligt Likgiltigt Ytterst behagligt :1 När blir du stressad? A Försök komma på fem situationer då du upplever negativ stress. B Försök också komma på fem situationer då stressen är övervägande positiv. Det har forskats mycket kring hur stress kan påverka oss människor. Resultaten kan sammanfattas så här: > Ju längre stressen pågår, desto farligare blir den. Vi vänjer oss inte vid stress. I stället minskar vår stresstolerans, dvs. förmågan att tåla påfrestningar. Ibland kallas detta utbrändhet. > Ju fler påfrestningar vi utsätts för på samma gång, desto svårare blir stressen. > Situationer där vi känner oss maktlösa, utan möjlighet att själva göra något, är värre än när vi kan påverka situationen med vår egen aktivitet. > Vår hälsa kräver att vi ibland upplever stress. > Negativ stress, som är förenad med känslor av olust, är farligast för hälsan. Positiv stress, som är förenad med känslor av glädje och lust, tycks snarast vara nyttig. 61

5 Idrott och hälsa kap Sida 62 Skolarbete som inte präglas av begriplighet, hanterbarhet och mening leder lätt till negativ stress och kan på sikt bli skadlig. Adrenalin, noradrenalin och kortisol utsöndras vid stress Vid all stress är halterna av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin höga. Det gäller även när stressen är behaglig, som när vi sysslar med spännande saker. Vid olust är dessutom halten av kortisol hög. Kortisol är ett hormon som tycks öka blodkärlens känslighet för adrenalinets och noradrenalinets verkningar, vilket gör risken för stresskador större. Inom arbetspsykologin har man studerat vilka faktorer som bidrar till stress. Skolan är elevernas arbetsplats. Det är rimligt att arbetspsykologins resultat gäller även för livet i skolan. Stämmer följande in på livet i skolan? > Det finns inte tid att slutföra uppgifter på ett tillfredsställande sätt. > Arbetsuppgifterna är oklara. Det framgår inte vad som ska göras eller vem som ska göra olika uppgifter. > Det visas ingen uppskattning för bra utförda arbetsinsatser. > Möjligheterna att framföra klagomål är dåliga och om klagomål kommer så leder de ingenstans. > Ständiga förändringar leder till osäkerhet och krav på ständigt förändrad anpassning. 62

6 Idrott och hälsa kap Sida 63 > Det finns små möjligheter att påverka och känna delaktighet i arbetets uppläggning. > Den fysiska miljön är dålig, med buller, dålig luft eller dålig belysning. Den som tycker att dessa punkter stämmer in upplever troligtvis sin vardag som stressig. I bästa fall vägs dessa negativa faktorer upp av att dagen också innehåller mycket positivt. Vilka följder stressen får beror dels på vilka egna resurser för att stå ut med påfrestningar vi har, dels på hur starka, hur många och hur långvariga påfrestningarna är. Stressens effekter är således beroende av ett samspel mellan resurser och påfrestningar. Detta är viktigt att förstå för att begripa vitsen med olika stresshanteringsmetoder. Stressens följder beror på samspelet mellan påfrestningar och resurser Följande figur visar en balansvåg där ena vågskålen innehåller resurser och den andra påfrestningar. Figuren visar en våg i jämvikt; resurserna är tillräckliga för att väga upp påfrestningarna. Om påfrestningarna ökar, utan att några resurser tillkommer, blir balansen rubbad. Samma sker när resurser försvinner medan påfrestningarna är oförändrade. Pilen rör sig mot riskzonen i skalans högra område. Det innebär att den psykiska eller fysiska hälsan riskerar att drabbas. Riskzon Så länge det råder balans mellan resurser och påfrestningar är möjligheterna att behålla hälsan goda. Kroppsliga psykiska sociala Resurser Kroppsliga psykiska sociala Påfrestningar Stressens omedelbara följder Stressreaktionen omfattar människan i sin helhet. Den leder till > fysiologiska förändringar. Främst inkluderar den reaktioner hos det autonoma (icke-viljestyrda) nervsystemet, hormonsystemet och immunsystemet. Genom insöndring i blodet av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin försätts kroppen i ett alarmtillstånd. Hjärtfrekvensen ökar, blodtrycket 63

7 Idrott och hälsa kap Sida 6 stiger, muskelspänningarna ökar och andningen blir snabbare. Socker- och fettreserver, som finns lagrade i lever och fettvävnad, frigörs för att ge musklerna nödvändig energi. Alla kroppsliga resurser är mobiliserade för kamp eller flykt. Det autonoma nervsystemet består av två delar som delvis balanserar varandra: det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet har ibland liknats vid nervsystemets gas, eftersom det ökar aktiviteten i viktiga delar av kroppen, särskilt hjärta och muskler. Det parasympatiska systemet är mera aktiverat i samband med lugn, avslappning och vila. Därför liknas det ibland vid nervsystemets broms. Till största delen innebär stress en stark aktivering av den sympatiska delen av nervsystemet. > motoriska beteendeförändringar. Den ökade muskelspänningen leder ofta till darrningar, stelhet och ryckighet i rörelser, talstörningar och spänd kroppshållning. Dessa förändringar är en typisk följd av aktiveringen av det sympatiska nervsystemet. När förändringarna är så tydliga att vi själva lätt ser dem är problemet vanligtvis ganska omfattande. Det föregås ofta av en rätt så lång period av ganska diffusa, knappt märkbara problem. > störningar av tankeverksamhet. Stark stress medför att vi lättare felbedömer situationer, får svårare att koncentrera oss, tappar tråden vid problemlösning och får svårare att fungera ihop med andra. Vi får en tendens att dra förhastade slutsatser, att över- eller underskatta problem och förlorar förmågan att se nyanserat på oss själva och omvärlden. > känslostörningar. Stressreaktionen innefattar vanligtvis obehagliga känslor. Rädsla, ångest, vrede, skam- och skuldkänslor är vanliga exempel. De känslomässiga reaktionerna är dock mycket olika vid positiv och negativ stress. Den negativa stressen är enbart förenad med obehag, medan den positiva stressen också är lustfylld. Många ser frivilligt ruskiga skräckfilmer och vill bli skrämda av filmen. I vissa fall kan alltså även rädsla uppskattas. Inom många idrotter finns inslag av stark stress, men den är välkommen och uppsöks frivilligt. 6

8 Idrott och hälsa kap Sida 65 Psykisk reaktion (t.ex. tankar och känslor) Figuren visar hur olika system i kroppen samspelar vid stress. Pilarna visar att det råder en växelverkan mellan de olika systemen. Endokrin reaktion (t.ex. utsöndring av adrenalin) Autonom reaktion (t.ex. pulsökning) Motorisk reaktion (t.ex. muskelspänning och snabbare andring) Stressens nödvändighet för att vi överhuvudtaget ska prestera något kan också visas med en figur. I figuren nedan ser vi hur prestationsförmågan är låg när stressnivån är låg. När stressnivån ökar, ökar också prestationsförmågan. Prestationsförmågan är bäst vid en viss lagom stressnivå. Om stressen ökar över denna nivå sjunker prestationsförmågan mot en låg nivå. Vi behöver stress för att kunna prestera Prestationsförmåga Lättstressad Stresstålig En lättstressad människa behöver inte så mycket påfrestningar för att nå sin maximala prestationsförmåga. Kurvan börjar dock sedan att gå neråt ganska snabbt. Stresståliga människor når maximum först vid större påfrestningar och kan därmed prestera bra under svåra förhållanden. Påfrestningens styrka 65

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!

STRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på! STRESS - Ett begrepp att försöka förstå sig på! Zahra Ousi, 18-19 juni 2016 Innehåll: Vad är stress? Samhällsproblem. Positivt & negativ stress. Forskning och stress Vad händer med kroppen & hjärnan? Vad

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Hur mår du? Känslor och tankar? Medberonde Stress Vad kan jag göra själv? Stämmer detta/funderar du på detta? Lars Björklund

Läs mer

Ergonomi i teori och praktik

Ergonomi i teori och praktik Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom Välkommen till föreläsning om utmattningssyndrom Kärt barn har många namn Neurasteni (1869) Utmattningsdepression (1989) Utmattningssyndrom (2003) Vad är stress? Biologiskt perspektiv Ett tillstånd då

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Karolinska Exhaustion Scale

Karolinska Exhaustion Scale Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Vanliga reaktioner efter en svår händelse

Vanliga reaktioner efter en svår händelse Vanliga reaktioner efter en svår händelse En svår händelse är när man överväldigad av något som är bortom ens kontroll, man upplever stor kontrollförlust. Då slås den rationella, tänkande hjärnan ut och

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Agenda Vad är stress? Konsekvenser av långvarig stress? Vad orsakar stress? Vad kan jag göra? Vad är stress? Stress är ett tillstånd av ökad

Läs mer

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner 31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kamp/flyktresponsen - vårt varningssystem Alla känner vi till den känsla vi kallar ångest. Det finns inte någon som inte har känt ångest exempelvis inför ett

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det? Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar

Läs mer

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. MÅL: Använda behandlingarna i det dagliga arbetet för att skapa lugn, lindring och återhämtning. Minska stresspåslag för att ge ett lugnare arbetstempo

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU. Lärarhandledning. Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin

FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU. Lärarhandledning. Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU Lärarhandledning Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin FMLOPE 2013-11-08 Sida 2 av 10 Innehåll Inledning... 3 Stressen och

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Fysiologi och psykologi vid rädsla och ångest

Fysiologi och psykologi vid rädsla och ångest Fysiologi och psykologi vid rädsla och ångest Alarmreaktionen Denna genomgång börjar med fokus på panikattackens symptom. Panikattacker definieras som att åtminstone fyra av nedanstående symptom snabbt

Läs mer

Träningsprogram på 80 dagar

Träningsprogram på 80 dagar Träningsprogram på 80 dagar Dag 1-10: HRV Träning- Träna upp min fokusering Jag lär mig påverka mitt eget nervsystem till samstämmighet och balans. Genom 2 steg (Hjärtfokus och hjärtandning) får jag mitt

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 2016-09-14 Studentlivet har börjat - grattis! Positivt, roligt och spännande! Nya vänner för livet! Ny kunskap! Flytta hemifrån, ny struktur

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

Mentalitet och personlighet hos hund

Mentalitet och personlighet hos hund Mentalitet och personlighet hos hund Text och foto: Lotta Arborelius, docent En hunds mentala egenskaper brukar beskrivas i termer av temperament eller personlighet. Inom psykologin brukar man definierar

Läs mer

FIXA TENTASTRESSEN. - INFÖR & UNDER TENTAN Bild 1 2014-10-14 VAD ÄR INTE STRESS? Balans. Beredskap

FIXA TENTASTRESSEN. - INFÖR & UNDER TENTAN Bild 1 2014-10-14 VAD ÄR INTE STRESS? Balans. Beredskap INNEHÅLL FIXA TENTASTRESSEN - INFÖR & UNDER TENTAN Bild 1 Om stress Vad är stress? Funktion, reaktioner och påverkan Vad kan du göra för att hantera stress inför tentan under tentan Bild 2 VAD ÄR STRESS?

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning Hjärndelarna Enligt en av de många vetenskapliga teorier som denna utbildning vilar på består vår hjärna av tre olika hjärndelar som uppstått i olika faser av vår evolutionära utveckling. 1. De gamla hjärnorna,

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Stress Positiva stresseffekter

Stress Positiva stresseffekter Ork & Energi Stress Positiva stresseffekter Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft

Läs mer

Att förstå posttraumatisk stress

Att förstå posttraumatisk stress Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta

Läs mer

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär

Läs mer

BPQ - kroppsupplevelseformuläret

BPQ - kroppsupplevelseformuläret BPQ - kroppsupplevelseformuläret Kroppsupplevelseformuläret består av fem delformulär: 1) medvetenhet, 2) stressreaktion, 3) reaktivitet hos autonoma nervsystemet, 4) stresstyp och 5) hälsoberättelse.

Läs mer

Samtal om livet - Enkät vid start

Samtal om livet - Enkät vid start Samtal om livet - Enkät vid start Datum.. Ort för gruppsamtal Namn... Adress/ mailadress... Telefonnummer. Bakgrundsfrågor. Jag är Man Kvinna Annat. Ålder:. Var är du född? I Sverige I ett land inom EU

Läs mer

24 yogaövningar som lugnar

24 yogaövningar som lugnar En yogisk julkalender 24 yogaövningar som lugnar www.yogakosthalsa.se Välkommen I denna ebok så får du alla yogaövningar och meditationer som vi gjorde i den yogiska julkalendern 1-24 December 2018. Nedan

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Utgå från arbetsmiljön på din PRAO-plats, både psykosocial och teknisk arbetsmiljö, och fundera över följande:

Utgå från arbetsmiljön på din PRAO-plats, både psykosocial och teknisk arbetsmiljö, och fundera över följande: PRAO-UPPGIFT ÅK 8 HT 2017 Fundera över de tre frågorna. Texten är en hjälp att veta vad du ska se efter och vad ergonomi är. Slutligen kopplas uppgiften till LGR 11 varför vi ska göra detta. Lycka till

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Fem meditationer & andningsövningar. för mindre stress & ångest

Fem meditationer & andningsövningar. för mindre stress & ångest Fem meditationer & andningsövningar för mindre stress & ångest Fem meditationer som minskar stress & oro Varmt välkommen till en samling med meditationer som ska hjälpa dig att få ned stressen, oron &/eller

Läs mer

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning

Läs mer

När behövs återhämtning? Att finna vad som är återhämtande för dig

När behövs återhämtning? Att finna vad som är återhämtande för dig Återhämtning Stress i sig är en livsviktig reaktion även om symtomen kan upplevas obehagliga. Men förutsättning för att stress ska vara bra för oss är att vi får tillräcklig återhämtning. Figur 1. Det

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Nervositet styrka eller svaghet?

Nervositet styrka eller svaghet? Nervositet styrka eller svaghet? Många känner obehag över att stå inför andra och tala. Men att känna sig nervös inför en presentation är faktiskt nödvändigt. Det vill säga om vi kan hålla nervositeten

Läs mer

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till Stress Råd Stress är något som vi alla upplever från och till. Vi känner oss jäktade och otåliga, har bråttom och blir irriterade. Köer, väntan, personer som pratar långsamt eller är omständliga, upplevs

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2 Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Bakgrund, stressbegreppet: Pionjärer

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kan stress påverka prestationsförmågan?

Kan stress påverka prestationsförmågan? Kan stress påverka prestationsförmågan? Tabletter mot stress Av: Björk Sigmundsdottir 9c Handledare: Senait Bohlin 21/5 2010 1 Innehållsförteckning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Syfte/frågeställning...sid.

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Floating. En genväg till djup avslappning och meditation

Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating En genväg till djup avslappning och meditation FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor

Läs mer

FMLOPE 2014-04-22 Sida 1 av 11. Lärarhandledning MENTAL TRÄNING UNDER GMU

FMLOPE 2014-04-22 Sida 1 av 11. Lärarhandledning MENTAL TRÄNING UNDER GMU FMLOPE 2014-04-22 Sida 1 av 11 Lärarhandledning MENTAL TRÄNING UNDER GMU Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm, Charlotte Nathansson och Tommy Sundin FMLOPE 2014-04-22 Sida 2 av 11 Innehåll Inledning...

Läs mer

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE Följande 22 frågor handlar om hur Du har känt Dig den senaste veckan 1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG den senaste 1 På utomordentligt gott humör 2 På mycket gott humör 3

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer