Internetbaserad hörselrehabilitering Milijana Lundberg, doktorand, leg.audionom Hörsel- och dövverksamheten, Västra Götalandsregionen/ Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Bakgrund Drygt 90 % användare av Internet i Sverige www.internetworldstats.com Det är vanligt att söka hälso- relaterad information på webben (Hesser m.fl. 2009) Sedan 90-talet - Internet som ett komplement för att rehabilitera personer med bland annat huvudvärk, tinnitus, stress, depression, smärta, cancer och hälsoångest m. m. Flexibelt, tydlig deadline, medicinsk expertis och handledning, mestadels kognitiv beteende terapi (KBT) Inte bra för alla, komplement (Andersson & Cuijpers, 2008 ) Att kombinera internet och klinisk rehabilitering är bättre än endast internet (Cummings m.fl., 2002) Kräver professionell vägledning (Andersson & Cuijpers, 2008 ) Internetbaserad KBT för tinnituspatienter: lika effektivt som klinisk grupprehabilitering (Kaldo m.fl.,2008) Fördelar med självhjälpsgrupp (Kramer m.fl. 2005)
From detection to intervention Reaching and treating persons with hearing disorders using modern information technology Hur används internet av personer med hörselnedsättning? Hörselscreening online? Webresurser för personer med hörselnedsättning och anhöriga? Motiverings intervjuer online? Support system online? Personer med kvarstående problem efter avslutad rehabilitering
Bakgrund Pedagogisk intervention med telefon support (n=69, M=69 år) (Lundberg m. fl., 2011) INTERVENTIONSGRUPP Ämnesbaserade veckouppgifter relaterade till olika kapitel i boken KONTROLLGRUPP Läsa och utvärdera boken KONKLUSION: Insatsen rekommenderas som en metod för att minska upplevd aktivitetsoch delaktighetsbegränsning för hörapparatanvändare samt för att öka hörapparatanvändarnas delaktighet i den egna rehabiliteringen. Är det är möjligt att använda onlineverktyg vid rehabilitering av personer med hörselnedsättning? (Thorén m.fl., 2011 (n=59, M=64 år)) (Thorén m.fl., manuscript (n=76, M=69 år)) Internet baserad rehabilitering kliniskt som en del av den audiologiska rehabiliteringen
Syfte och frågeställningar Randomiserad, kontrollerad studie av korttidseffekten av att komplettera en pedagogisk intervention för hörapparatanvändare med Internet support Att undersöka korttidseffekten av att komplettera en pedagogisk insats med Internet support för hörapparatanvändare Minska kvarstående upplevd aktivitets- och delaktighetsbegränsning? Minska upplevd oro och nedstämdhet? Öka hörapparatnyttan? Utveckla verktyg och metoder för att stödja den audiologiska rehabiliteringsprocessen?
Rekrytering och urvalskriterier Randomiserad kontrollerad studie Bild: www.google.com
Metod Telefonintervju Screeningsfrågor Mättilfälle 1: HHIE, HADS, IOI-HA INTERVENTIONSGRUPP, V.1-5 KONTROLLGRUPP, V.1-5 LÄSA OCH UTVÄRDERA BOKEN När ljuden blir svagare - om hörsel och hörapparater Mättilfälle 2: HHIE, HADS, IOI-HA Telefonintervju
Behandlingsplattformen Bild: www.google.com Mobilvänlig, ett system separerat från ordinarie vårdkontakt Medverkande säkras med hjälp av starkt betrodd krypteringslösning (= säkerhet) Forskningsgruppen har lång erfarenhet i Internet rehabiliteringar
Interventionsgruppen V.1: Kap 1-3 ( När ljuden blir svagare - om hörsel och hörapparater ); Hur hörselsinnet fungerar DISKUSSIONSÄMNE: När lade du först märke till din hörselnedsättning och vilken inverkan har den haft på dig under åren som gått? V.2: Kap 5-7 ( När ljuden blir svagare - om hörsel och hörapparater ); Hörselkunskap och hörapparater DISKUSSIONSÄMNE: Vad säger din familj om din hörselnedsättning och vad känner du själv om din hörselnedsättning? V.3: Kompendium: Störande bakgrundsljud DISKUSSIONSÄMNE: Hur tycker du att du har klarat av de förändringar som hörselnedsättningen för med sig? V.4: Kompendium: Kommunikationsstrategier DISKUSSIONSÄMNE: Beskriv en situation när du har använt en strategi som har fungerat. Beskriv en situation där du har använt en strategi som inte har fungerat. V.5: Kompendium: Hörseltekniska hjälpmedel, Problemlösning, Minne och koncentration, Avslappningsmetoder, Råd DISKUSSIONSÄMNE: Om du har några råd att dela med dig till en annan person med hörselnedsättning, vad skulle det vara?
Veckouppgifter
Veckouppgifter
Veckouppgifter
Quiz 1. Inom vilket frekvensområde uppfattar människan ljud? 1. 100 8000 Hz X. 10 10 000 Hz 2. 20 20 000 Hz Överkurs Antalet svängningar per sekund kallas frekvens och anges i Hertz (Hz). Vi säger därför att människans hörsel ligger i frekvensområdet från 20 20 000 Hz. Vanligt tal ligger däremot i frekvensområdet 100 8000 Hz. Även om människans hörbara frekvensområde är från 20 20 000 Hz kan vi dock inte alltid höra alla ljud. Krävs för att fortsätta till kommande vecka 2. Vad undersöker man vid otoskopi? 1. Hörselsnäckan X. Trumhinnan 2. Hårcellerna Överkurs Hos de flesta människor kan man med hjälp av en liten örontratt räta ut hörselgången för att se in på trumhinnan och härigenom undersöka om den är normal. 3. Vilka ben ingår i benkedjan i mellanörat? 1. Hammaren, städet och sadeln X. Hammaren, städet och stigbygeln 2. Stigbygeln, städet och gångjärnet Överkurs I mellanörat finns en benkedja som består av kroppens tre minsta ben: hammaren, städet och stigbygeln. Trumhinnans vibrationer överförs vid en ljudupplevelse via benkedjan till innerörat.
Utvärderingsinstrument HHIE, Hearing Handicap Inventory for the Elderly (Ventry and Weinstein, 1982) IOI-HA, International Outcome Inventory for Hearing Aids (Cox et.al., 2000) HADS, Hospital Anxiety Depression Scale (Zigmod and Snaith, 1983) Databearbetning och resultat Mättillfälle 1 vs Mättillfälle 2 Resultat kommer att publiceras i en vetenskaplig tidskrift
Riskbedömning Vår bedömning är att nyttan överstiger det eventuella obehaget av att fylla i formulär och bli slumpad till behandling. Projektet har som krav att deltagarna har grundkunskaper i datorhantering. Selekteringen kan medföra att vi missar en viktig grupp som inte får ta del av rehabiliteringen på grund av bristande kunskaper i datorhantering. Själva interventionerna i sig ser vi inga risker med. Bild: www.google.com
Framtiden nya perspektiv på hur den audiologiska rehabiliteringen kan utvecklas med hjälp av modern informations teknologi- inte ersätta någonting ett positivt utfall av projektet aktualiserar frågor som vilken rehabilitering personer med hörselnedsättning ska erbjudas i samband med hörapparatutprovning och hur vi på ett bra sätt kan nå våra patienter och erbjuda produktiv rehabilitering den yngre och arbetsföra arbetsgruppen uppvisar en stressad livssituation och har allt mindre tid att lägga på resor under dagtid till sjukvården för rehabiliteringskurser dubbelt så stor risk att bli förtidspensionerade jämfört med andra yrkesverksamma många hör dåligt i onödan Bild: www.google.com
Framtiden Sex månaders uppföljning Individanpassa en fördjupad rehabiliteringsinsats med hjälp av internet? Kombinera med hörapparatutprovning? Involvera anhöriga? Bild: www.google.com
T@CK FÖR ER TID Referenser Hesser H, Andersson G. (2009) The role of anxiety sensitivity and behavioral avoidance in tinnitus disability. Int J Audiol :48(5): 295 9. Andersson G, Cuijpers P. (2008) Pros and cons of online cognitive behavioural therapy. Br J Psychiatry, 192:130 4. Cummings JN, Sproull L,Kiesler SB. (2002) Beyond Hearing: Where the Real World and Online Support Meet. Group Dynamics: Theory, Research and Practice, 6(1):78 88. Bild: www.google.com Kaldo V, Levin S, Widarsson J, Buhrman M, Laren H C, Andersson G. (2008) Internet Versus Group Cognitive Behavioural Treatment for Distress Associated With Tinnitus; A Randomized Controlled Trial. Behav Ther, 39:348 59. Kramer SE, Allesie GHM, Dondorp AW, Zekveld AA, Kepteyn TS. A home education program for older adults with hearing impairment and their significant others: A randomized trial evaluating short and long term effects. Int J Audiol, 44:255 64. Laplante Lévesque, m.fl., submitted Laplante Lévesque A, Pichora Fuller MK, Gagné JP. (2006) Providing an internet based audiological counselling programme to new hearing aid users: A qualitative study. Int J Audiol, 45:697 706. Lundberg M., Andersson G., Lunner T. (2011) A randomized, controlled trial of the short term effects of complementing an educational program for hearing aid users with telephone consultations. J Am Acad Audiol. 22(10):654 62. Thorén E. Svensson M. Törnqvist A. Andersson G. Carlbring P. Lunner T. (2011) Rehabilitative Online Education versus Internet, Discussion Group for Hearing Aid Users: A Randomized Controlled Trial. J Am Acad Audiol.