Årsredovisning 2006. Antal anställda

Årsredovisning 26 Balansomslutning 6,7 mkr Investeringar 36,1 mkr Resultat 22,4 mkr Antal anställda 1 118 Invånarantal 12 253 Utdebitering 21,99 kr

Kommunstyrelsens sammansättning avser mandatperioden 1 januari 27 31 december 21 Presentation av kommunstyrelsen Bakre raden fr. v. Lennart Larson (m) Byggkonsult, född 1954, Bullaren, ledamot i kommunstyrelsen fr o m 1999. Tidigare ledamot i kommunstyrelsen 1992-1994. Per Fyrvik (s) Elektriker, född 1956, Tanumshede, ledamot i kommunstyrelsen fr o m 27. Även ledamot i barn- och utbildningsnämnden. Hans Schub (m) Projektledare, född 196, Fjällbacka, ledamot i kommunstyrelsen fr o m 27. Siv Bergström (mvt) Lärare, född 1948, Tanumshede, ledamot i kommunstyrelsen sedan februari 25 samt under perioden 21-22. Främre raden fr. v. Marcus Toreld (c) Landsbygdsföretagare, född 1974, Grimslätt, ledamot i kommunstyrelsen fr o m 27. Även ledamot i miljö- och byggnadsnämnden. Bengt Mattsson (fp) F d kommunalråd, född 1937, Grebbestad, ledamot i kommunstyrelsen sedan 1977. Ordförande i kommunstyrelsen 1989-2. Ordförande i barn- och utbildningsnämnden fr o m 21. Rolf Hermansson (c) Målarmästare, född 1945, Tanumshede, ledamot i kommunstyrelsen fr o m 1999. Tidigare ordförande i byggnadsnämnden och fr o m 1999 i miljö- och byggnadsnämnden. Clas-Åke Sörkvist (c) Polis, född 1947, Hamburgsund, ledamot i kommunstyrelsen sedan 199, ordförande i kommunstyrelsen fr o m 21. Gerd Melin (s) Ekonom, född 1945, Kville, ledamot i kommunstyrelsen och oppositionsråd fr o m 27. Helen Danielsson (m) Receptionist, född 1963, Hamburgsund, ledamot i kommunstyrelsen fr o m 27. Karl Erik Hansson (c) Lantbrukare, född 1952, Lur, ledamot i kommunstyrelsen fr o m 1999.

Innehåll 4 Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Clas-Åke Sörkvist kommenterar året som gått. 5 Oppositionsrådet Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Gerd Melin kommenterar året som gått. 6 Sammanfattning En sammanfattande beskrivning av årsredovisningen. 8 Omvärld, Befolkning, Arbetsmarknad, Näringsliv Tanums invånarantal uppgick vid årsskiftet till 12 253. Arbetslösheten är 4,2 procent i Tanum. I kommunen finns 1 5 företag. 11 Kommunala jämförelser Benchmarking mellan Tanum, Munkedal, Lysekil, Sotenäs och Strömstad. Här redovisas olika jämförelser mellan dessa kommuner. 15 Övergripande mål En beskrivning av kommunens viktigaste utvecklingsområden och de kvalitetsgarantier kommunen antagit. 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 Redovisningsmodell och principer Beskrivning av redovisningsmodell, analysmodell samt beskrivning av de viktigaste redovisningsprinciperna för kommunen. Kommunen följer i allt väsentligt rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning. 19 Resultaträkning med resultatanalys Kommunens och en sammanställd (koncern) resultaträkning samt analys av årets resultat, intäkter och kostnader. 22 Finansieringsanalys Kommunens och en sammanställd (koncern) finansieringsanalys samt analys av likviditetsutveckling. 24 Balansräkning med analys av finansiell ställning Kommunens och en sammanställd (koncern) balansräkning samt analys av tillgångar, skulder och eget kapital. 27 Notförteckning Tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna, resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning. 32 Riskbedömning En samlad bedömning av kommunens exponering för finansiella risker. 34 Driftsredovisning Kommunen gör ett resultat på 22,4 mkr. Detta är det sjunde året i följd som kommunen har ett positivt resultat. 35 Investeringsredovisning Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 35 mkr. 37 Miljöredovisning Kommunen ska i all verksamhet och i alla beslut bidra till att miljösituationen förbättras genom att främja biologisk mångfald, hushållning av naturresurser och ett förstärkt kretslopp. 4 Personalredovisning Kommunens strategiska målsättning är att skapa förutsättningar för att kunna behålla och utveckla kompetent personal. 44 Välfärdsredovisning Redovisning av medborgarnas hälsa och välbefinnande. 47 NÄMNDERNAS REDOVISNING På de följande sidorna redovisas respektive nämnds verksamhet, mål och resultat. 48 Kommunstyrelsen 52 Tekniska nämnden 57 Miljö- och byggnadsnämnden 61 Kultur- och fritidnämnden 65 Barn- och utbildningsnämnden 71 Omsorgsnämnden 76 Kommunrevisionen 77 Beslut och revisionsberättelse 78 KONCERNPRESENTATION 79 Tanums Bostäder AB En sammanfattande redovisning av kommunens helägda bostadsbolag. 81 Rambo AB samt Tanums Förvaltnings- och Utvecklings AB 82 Tioårsöversikt Kommunens resultat och balansräkning över tio år. 84 Ekonomisk översikt av verksamheterna Sammanställning av resultaträkningar för nämndernas olika verksamheter. 86 Begreppsförklaring

Kommunstyrelsens ordförande Politikerna har ansvar att utifrån budget, i samarbete med förvaltningar och personal utveckla och driva en effektiv verksamhet för kommuninvånarna. Det ansvaret anser jag att samtliga nämnder, styrelser och förvaltningar levt upp till även under 26. Årsredovisningen visar ett resultat som är 17 miljoner bättre än budget. Kommunens positiva resultat härrör sig till i huvudsak, bättre finansnetto, högre skatteintäkter och fler sålda tomter än budgeterat. Nämndernas sammanlagda resultat är ungefär enligt tilldelade budgetramar. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett positivt resultat. Omsorgsnämnden som 25 redovisade ett plusresultat, vilket man med kommunfullmäktiges godkännande fick använda för specifika åtgärder i verksamheten under 26, visar nu ett minusresultat på cirka 3,2 miljoner. De senaste årens resultat har inneburit möjlighet att amortera låneskulden med 59 miljoner sammantaget under åren 25 och 26. Amorteringen innebär att räntekostnaderna för kommunen minskar, vilket är positivt om och när räntorna stiger. Mindre räntekostnader kan ge ökat utrymme för verksamhet, eller vid sämre konjunkturer möjlighet att i större utsträckning bibehålla verksamhetens ramar. Bra resultat innebär också möjlighet att utjämna/kompensera de underskott som redovisades under några år under 199- talet. Principen att nuvarande generation till kommande generation ska överlämna en hållbar ekonomi är något av en ledstjärna i mitt tankesätt. Eller med andra ord, inte förbruka mer än vad som tillföres. Beslut om budget 24 innehöll en skattehöjning om 37 öre. Detta för att nå ett godtagbart budgetanslag till verksamheterna och plusresultat för kommunen. Eftersom kommunen under de senaste tre åren gjort mycket goda resultat, bör det också vara självklart att värdera möjligheten till en skattesänkning. Detta skall utredas utifrån förestående verksamhets- och investeringsbehov. Utredningen skall visa om det är möjligt att under de kommande fyra åren sänka skatten i etapper. Målet är att år 211 bör skatteuttag åter vara 21,62 kronor per intjänad hundralapp. Framtiden och inte minst 27 innebär nya utmaningar. Kommunen saknar tomtmark för i första hand verksamhets- och industrilokaler i anslutning till våra större orter. Bristen på tomtmark hämmar i hög grad utvecklingen för fler arbetstillfällen. Beträffande E 6:ans dragning vid Världsarvsområdet, kan det nu skönjas en viss tillförsikt. Berörda parter presenterar förhoppningsvis under sen höst 27 ett gemensamt huvudförslag till vägsträckning i området. Ett eventuellt bildande av Kosterhavets nationalpark kommer under våren att kräva en bred politisk diskussion och därefter ställningstagande till remiss i ärendet under tidig höst. Den positiva trend som varit i kommunen under ett antal år, beträffande kommunens ekonomiska resultat, fortsatt minskande sjuktal bland kommunens anställda kommer förhoppningsvis att fortsätta även under 27. Låg arbetslöshet och många byggprojekt förstärker bilden av en bra utveckling i Tanum och vårt närområde. Med den positiva framtidstro som finns och fortsatt stark utveckling i Tanum är det fullt möjligt att nå visionen, År 213 ska det finnas 13 invånare i Tanums kommun. Clas-Åke Sörkvist Kommunstyrelsens ordförande 4

Oppositionsrådet 13 invånare i Tanums kommun. Första gången jag hörde den visionen tänkte jag omedelbart hu, vad trist, inte några vackra ord som beskrev högtflygande planer och fjärran mål. Bara rätt och slätt vi skall bli 13 invånare. Alla behöver vi en startsträcka, jag har i lite obetänksamhet, dragit ut min startsträcka över många år och helt nyligen upptäckt hur genialisk visionen om att vi ska bli 13 invånare är. Jag har börjat förstå vad en så till synes enkel, och lite tråkig, vision kan innebära för frihet, möjligheter och ansvar för alla och envar som på något sätt är engagerad i framtiden för Tanums kommun. Det är faktiskt upp till oss, du och jag, att fundera över hur vi kan bidra till att uppfylla visionen. Det kan till exempel vara att enas om att etablera fler förskolor med bra pedagogisk verksamhet, som bedrivs traditionellt, som naturförskola eller i samarbete med vårt museum. Det kan vara att vi kommer till skott när det gäller att göra trafikmiljöerna säkrare förverkligar tankarna på fler gång- och cykelvägar, att vi fortsätter utbyggnaden av miljövänlig energi, att vi hittar bra boendelösningar, att vi har en omsorg som ger oss trygghet i åldrandet. Det kan vara att vi intensifierar ansträngningarna att finna nya lämpliga tomter för verksamheter och boende. Det är bara att fundera ut vad som gör att människor skullle vilja bosätta sig i Tanums kommun och jobba med att förverkliga det. Vad hände då 26 som kan få oss att tro att vi kan påverka folkökningen i Tanums kommun? Vi ökade faktiskt under 26 vi blev en invånare mer! Jämställdheten tog ett jättekliv framåt i delar av den politiska organisationen, vi blev 4 procent kvinnor (två av fem) i kommmunstyrelsens arbetsutskott, båda tillhör oppositionen. För övrigt är det fortfarande lång väg att vandra när det gäller en jämnare könsfördelning, både vad gäller politiker och chefstjänstemän, trots att en överväldigande majoritet av de anställda är kvinnor och säkert halva befolkningen i Tanum. En kommunal har oppositionen på önskelistan. Valåret 26 var ett bra år för kommunerna, så ock för Tanum. En fortsatt högkonjunktur med ökade skatteintäkter, låg räntenivå, riktade bidrag till arbetsmarknads-/vuxenutbildning, skola och förskola bidrog till ett gott ekonomiskt resultat. Det byggdes som aldrig förr, det arbetades med översiktsplaner och detaljplaner. I Hamburgsund användes en annorlunda metod för arbetet med fördjupad översiktsplan, lokalbefolkning, föreningar och institutioner gjorde det grundläggande arbetet och kommunens tjänstemän och politiker tog vid därefter spännande och lärorikt, då och framöver. Kommunen förköpte, med vårt benägna bistånd, ett par strategiskt viktiga fastigheter en vid Boviken på Hamburgö och en centralt i Hamburgsund. Regeringens energisatsning har i Tanums kommun resulterat i utbyggnad av vindkraft, många stora vindkraftverk planeras av kommmunbaserade företag. Dock, ett framgångsrikt ekonomiskt resultat för Tanums kommun säger inte hela sanningen, det finns barn och ungdomar som mår dåligt, fler äldre vårdas lång tid, längre än man kanske skulle vilja, i det egna hemmet, vårdtyngden i våra boenden ökar. Vi befarar att försörjningssstöden kommer att behöva ökas under åren framöver då flera statligt finansierade utbildnings- och sysselsättningsformer förändrats eller försvunnit helt. Det statliga stödet till strandstädning är borta och ungdomars sommarjobb får finansieras av kommunen själv. Att sänka utdebiteringen av kommunal skatt, vilket kanske kan ses som strategiskt viktigt, är inte lika viktigt som att ha ekonomiska medel nog för att bibehålla, eller förbättra, kvaliteten i våra verksamheter och för att kunna möta ökande pensionskostnader, minskande statsbidrag och kanske förändrade räntenivåer. Vi kommer också att behöva medel framöver för att kunna intensifiera arbetet med vår långsiktigt hållbara miljö och för att göra vårt samhälle tillgängligt för alla. Gerd Melin 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen 5

Sammanfattning BEFOLKNING Tanums befolkning ökade med en person under 26 och uppgick den 31 december 26 till 12 253 personer. Efter att ha legat på i stort oförändrad nivå under 199-talet har befolkningen ökat med 184 personer sedan år 2. En minskad utflyttning medförde ett positivt inflyttningsnetto 26 på 44 personer. Födelsetalen fortsätter att ligga på låga nivåer. Under 26 föddes 11 personer. Befolkningsutveckling 1991-26 13 12 11 1 9 8 7 12 253 12 252 12 317 12 288 12 21 12 116-6 -5-4 -3-2 -1 - -99-98 -97-96 -95-94 -93-92 -91 Årets överskott 22,4 mkr 12 15 12 69 Belopp i mkr 26 25 Verksamhetsresultat -447,7-424,1 Skatteintäkter och statsbidrag 478, 46,4 Finansnetto -7,8-12,5 Resultat 22,4 23,8 12 111 12 152 12 216 12 36 12 362 12 443 12 366 12 23 Investeringar Årets bruttoinvesteringar uppgår till 36,3 mkr där 5, mkr avser aktiekapital i Tanums Hamn & Turism AB och 1,6 mkr avser VAanläggningar. Låneskulden minskar Det positiva resultatet har gjort det möjligt att finansiera årets investeringsverksamhet med interna medel. Låneskulden, inklusive leasingåtaganden, minskar med 4, mkr och uppgår i bokslut 26 till 225,9 mkr. Förbättrad soliditet Årets resultat medför att det redovisade egna kapitalet ökar med 22,4 mkr (9,8 procent) till 25,8 mkr. Eftersom tillgångarna inte ökar lika mycket innebär det att kommunens soliditet förbättras. Soliditeten i bokslut 26 uppgår till 8,3 procent när alla skulder inklusive hela pensionsskulden inkluderas. Redovisas pensionsskulden enligt den så kallade blandmodellen uppgår soliditeten till 41,7 procent. Sjukskrivningarna minskar Antalet anställda har under året ökat från 1 85 till 1 118 personer. Av dessa var 984 personer, 88 procent, tillsvidareanställda. Sjukfrånvaron minskar från 8,6 procent 25 till 6,9 procent 26. Cirka två tredjedelar av den totala sjukfrånvaron utgörs av långtidssjukfrånvaro. Årets resultat uppgår till 22,4 mkr. Det är sjunde året i följd som kommunen redovisar ett positivt resultat och dessutom klarar balanskravet. Nettokostnaderna ökar med 23,6 mkr. Detta möts av ökade skatteintäkter på 17,6 mkr samt minskade räntekostnader på grund av senarelagda investeringar och lägre räntenivåer. Av resultatet avser 5,9 mkr intäkter från tomtförsäljningar. Miljö Det pågår ett aktivt arbete i kommunen för att effektivisera energianvändningen och minska oljeberoendet. De senaste åren har uppvärmningen av många kommunala fastigheter konverterats från olja till fjärrvärme eller bergvärme. Förbrukningen av olja har minskat med 65 procent sedan år 22. Resultatutveckling 21-26 kommun mkr 23,8 25 22,4 2 15,7 15 1 5,8 5 4,9 3,6 Nämndernas resultat I bokslutet uppgår nämndernas budgetavvikelse till 3,4 mkr. Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden redovisar överskott medan övriga nämnder redovisar underskott. Nämndernas underskott förklaras till största delen ianspråktagande av tidigare års överskott. Därutöver har omsorgsnämnden ett budgetunderskott på cirka 2,9 mkr som främst förklaras av ökade kostnader för äldreomsorg. 26 25 24 23 22 21 6

Sammanfattning Budget- Belopp i tkr avvikelse Kommunstyrelsen 1 485 Tekniska nämnden -331 Miljö- och byggnadsnämnden -536 Kultur- och fritidsnämnden -766 Barn- och utbildningsnämnden 3 454 Omsorgsnämnden -6 728 Kommunrevisionen 61 Summa nämndsverksamhet -3 362 VERKSAMHET Här följer en kortfattad beskrivning av den verksamhet som nämnderna bedrivit under 26. Kommunstyrelsen Viktiga strategifrågor som kommunstyrelsen arbetat med under året har varit boendefrågor, näringslivsutveckling, ekonomisk styrning samt personalstrategiska frågor. En viktig del i kommunens arbete är att tillsammans med näringslivet skapa ett gott näringslivsklimat. Räddningstjänsten utförde 279 utryckningar under år 26, vilket är 74 färre än under 25. Tekniska nämnden Omställning av uppvärmningssystem på kommunala fastigheter har minskat mängden köpt energi. Inom VA-verksamheten har arbetet med att förbättra kvaliteten på dricksvattennätet prioriterats. Mätningar visar att kvaliteten på dricksvattnet varit god. Den totala mängden avfall har jämfört med 25 ökat med cirka 1 5 ton. Andelen nyttiggörande och återvinning av allt avfall som tas omhand inom Tanums kommun är i stort sett oförändrad, 87 procent. Miljö- och byggnadsnämnden Nämnden har prioriterat arbetet med att höja servicenivån och kortat handläggningstiderna samt utökat tillsynsverksamheten. Under året har detaljplaner tagits fram som ger möjlighet till 181 attraktiva tomter för helårsboende i kustnära lägen. Kultur- och fritidsnämnden Kommunens ungdomsvägledare har fortsatt arbetat med att stödja ungdomar och att förebygga drogmissbruk. Genom utbyggnad av småbåtshamnarna har antalet småbåtsplatser utökats. Trots detta är det lång kötid till de kommunala småbåtshamnarna. Antalet gästnätter i gästhamnarna minskade något men nådde ändå den näst högsta siffran genom alla år. Samverkan med Bohusläns och Vitlycke museer för utveckling av världsarvsområdet har fortsatt i linje med den strategiska planen för Tanums Världsarv. Barn- och utbildningsnämnden Under 26 har trenden med ökad efterfrågan på plats i förskola fortsatt. Två nya förskoleavdelningar har därför startats, en i Rabbalshede och en i Backa. Samtidigt har efterfrågan på familjedaghemsplatser fortsatt att minska. Antalet elever i grundskolan fortsätter att minska och uppgår till 1 414 under 26 jämfört med 1 527 under 25. Arbetet med att skapa Landets bästa skola fortsätter. Under 26 har omfattande kompetensutvecklingsinsatser genomförts. Tanums gymnasieskola fyller sina platser på Yrkesprogrammet men har haft svårt att rekrytera tillräckligt antal förstahandssökande till det studieförberedande Fria programmet. Omsorgsnämnden Under året har antalet boendeplatser inom äldreomsorgen varit väl avvägt och antalet dygn med betalningsansvar för utskrivningsklara patienter inom regionen har varit försumbart. Antalet boendeplatser täcker för närvarande väl nuvarande behov av särskilt boende. Personalförstärkningar har medfört kraftiga kostnadsökningar inom äldreomsorgen. Antalet hemtjänsttimmar har ökat under året. Individ- och familjeomsorgen har fortsatt arbetet med att öka möjligheterna till vård och behandling på hemmaplan för barn och ungdomar. Handikappomsorgen har klarat att erbjuda en god omsorg och verkställa beviljade insatser. KOMMUNALA BOLAG Förutom den verksamhet som bedrivs av nämnderna bedriver kommunen viss verksamhet genom kommunala bolag. Tanums Bostäder AB Det av kommunen helägda bostadsbolaget Tanums Bostäder AB redovisar en vinst på 1,8 mkr. Det är femte året i rad som TBAB redovisar vinst. Under året har i princip samtliga lägenheter varit uthyrda. Nybyggnation av 14 lägenheter i Grebbestad har färdigställts. I Fjällbacka slutfördes ombyggnationen av 38 lägenheter. Rambo AB Årets resultat blev 2,9 mkr, vilket är i nivå med 25 års resultat trots höga kostnader för returflisavsättning. Bolaget har under året hanterat 72 ton avfall vilket är en ökning med tio procent jämfört med förra året. Av avfallet har 9 procent kunnat nyttiggöras. Länsstyrelsen har godkänt anpassningsplanen för en ny deponietapp på Tyft i Tanum. Tanums Hamn & Turism AB Genom beslut i kommunfullmäktige har kommunen beslutat att bilda ett kommunalt bolag med ansvar för hamn- och turismfrågor. 7

Omvärld BEFOLKNING Tanums befolkning ökade med en person under året och uppgick den 31 december 26 till 12 253 personer. Efter att ha legat på i stort sett oförändrad nivå under 199-talet har befolkningen ökat med 184 personer sedan år 2. Tanums kommun har en befolkningsstruktur över 65 år som är högre än genomsnittet i riket. Den senaste tioårsperioden har dock andelen över 65 år minskat något. Befolkningsutveckling 1991-26 13 12 11 12 253 12 252 12 317 12 288 12 21 12 116 12 15 12 69 12 111 12 152 12 216 12 36 12 362 12 443 12 366 12 23 1 9 8 7-6 -5-4 -3-2 -1 - -99-98 -97-96 -95-94 -93-92 -91 En minskad utflyttning medförde ett positivt inflyttningsnetto på 44 personer. Under 26 flyttade 544 personer från kommunen vilket är 7 personer färre än under 25. Inflyttningen låg på samma nivå som de senaste åren. Totalt uppgick inflyttningen under 26 till 588 personer. Under perioden 21-26 har kommunen haft ett inflyttningsöverskott på 53 personer. 26 25 24 23 22 21 Flyttnetto 44-31 9 16 178 89 Födelsetalen fortsätter att ligga på låga nivåer. Under 26 födddes 11 personer vilket är i nivå med födelsetalen den senaste tioårsperioden. 26 25 24 23 22 21 Antal födda 11 13 117 92 11 86 Beroende på kommunens befolkningsstruktur med en stor andel äldre har kommunen haft ett negativt födelsenetto de flesta åren. År 26 uppgick det negativa födelsenettot till 43 personer trots det relativt höga födelsetalet. Antalet döda uppgick till 153 personer vilket är lägre än genomsnittet den senaste tioårsperioden. Under perioden 21-26 har Tanum haft ett negativt födelsenetto på 376 personer. 26 25 24 23 22 21 Födelsenetto -43-32 -59-84 -83-75 ARBETSMARKNAD Den förbättring av arbetsmarknaden som inleddes under andra halvåret 25 har fortsatt under 26. Förbättringen består främst i 8

Omvärld att antalet sysselsatta och antalet lediga jobb ökar, men det sker också en minskning av den öppna arbetslösheten som i december 26 uppgick till 3,5 procent jämfört med 4,3 procent i december 25. Utöver de öppet arbetslösa var 2,1 procent sysselsatta i arbetspolitiska program. Arbetslösa riket 21-26 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 3,5% 4,3% 5,5% 26 25 24 23 22 21 Arbetsmarknadssituationen i Tanum har de senaste åren varit bättre än i riket som helhet. I december 26 var 223 personer i Tanum öppet arbetslösa, 3, procent, medan 93 personer, 1,2 procent, var sysselsatta i arbetsmarknadsåtgärder. Den totala arbetslösheten uppgick således till 4,2 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Under de senaste åren har sysselsättningen vid några av kommunens större företag minskat, detta uppvägs genom ökad sysselsättning inom handel och turism. Arbetsmarknad Tanum 21-26 6,% 5,% 4,2% 4,% 3,% 3,% 2,% 1,% 4,7% 3,3% 4,7% 3,6% BOSTADSMARKNAD Under större delen av 199-talet präglades bostadsmarknaden i Tanum av låg efterfrågan och många tomma lägenheter. Sedan 1999 har efterfrågan på bostäder ökat med följd att antalet tomma lägenheter minskat samtidigt som fastighetspriserna ökat. Bostadsbyggandet låg under slutet på 199-talet och början på 2-talet på låga nivåer. De senaste åren har byggandet åter ökat och för närvarande planeras för ett stort antal nya bostäder, främst i kommunens kustsamhällen. 26 25 24 23 Nyproducerade bostäder 22 2 15 18 4,9% 4,% 4,%,% 26 25 24 23 22 21 4,3% 3,7% 3,6% 2,6% 5,7% 4,5% INTERNATIONELL EKONOMI Den internationella konjunkturen väntas nå sin topp under 26 för att långsamt bromsa in under 27. I USA har avmattningen redan inletts, bland annat som en försvagning av bostadsmarknaden. I Europa har tillväxten ökat under 26 medan tillväxten i Asien är fortsatt hög. Kina och flera andra av de större asiatiska länderna får en allt större betydelse för världsekonomins utveckling. De främsta hoten mot en fortsatt god utveckling är de internationella obalanserna och det höga oljepriset kan driva upp inflationen som i sin tur kan leda till en stramare penningpolitik med höjda räntor som följd. SVENSK EKONOMI Den svenska konjunkturen går på högvarv. Tillväxten har de senaste åren varit stark och förväntas bli stark även under 27. Skattesänkningar och förbättrad sysselsättning gör att hushållens köpkraft ökar under 27 vilket bidrar till stora konsumtionsökningar, men också investeringsvolymen och exportföretagen visar en stark tillväxt. Trots stigande energipriser ligger den svenska inflationen kvar på en låg nivå främst beroende på stark produktivitetstillväxt och måttliga löneökningar. Mätt som förändring av konsumentprisindex uppgick inflationen till 1,6 procent under 26. Inflation 21-26 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% 1,4%,9%,3% 26 25 24 23 22 21 Både de svenska och internationella obligationsräntorna har stigit under året. Den svenska Riksbanken har det senaste året successivt höjt sin styrränta från 1,5 procent i början på 26 till 3,25 procent i februari 27. Riksbanken beräknas höja räntan ytterligare under 27. Ränteutveckling 22-26 5,% 4,5% 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1.5% 1,%,5%,% 4,19% 3,3% 3,41% 2,% 3,58% 2,2% 1,3% 4,47% 2,9% 2,1% 4,56% 3,87% 26 25 24 23 22 2,7% 3 mån Stibor 5 år swap 9

Omvärld VÄSTSVERIGE Den västsvenska ekonomin befinner sig i ett mycket starkt läge. Exporten fortsätter att öka liksom den privata konsumtionen. Antalet varsel minskar precis som antalet konkurser. Däremot uppvisar arbetsmarknaden ett visst tecken på stagnation. KOMMUNSEKTORN Den offentliga sektorns finanser har stärkts de senaste åren. Efter svaga resultat 22 och 23 har kommunsektorn redovisat kraftiga resultatförbättringar 24 och 25. År 26 kommer kommunsektorn att uppnå ett mycket starkt resultat även om resultatet till viss del beror på engångseffekter. Endast ett fåtal kommuner beräknas redovisa negativa resultat i 26 års bokslut jämfört med 1 kommuner 24. UTSIKTER INFÖR FRAMTIDEN Kommunsektorns ekonomi beräknas gradvis försämras åren fram till 21 trots att skatteintäkternas ökning är fortsatt god. Ökade pensionskostnader och nominellt minskade statsbidrag utgör tillsammans med volymökningar en press nedåt på resultaten. Kostnaderna för grundskola minskar de kommande åren medan kostnaden för handikappomsorg beräknas öka. Gymnasiekostnaden når sin kulmen 27 för att sedan minska ganska snabbt, medan ökningstakten för äldreomsorg är förhållandevis låg de närmaste åren. Resultat kommunsektorn 21-26 kr/inv 18 1 536 16 14 1 26 1244 12 1 8 578 6 338 4 227 2 26 prognos 25 24 23 22 21 1

Kommunala jämförelser KOMMUNERNA I VÄSTSVERIGE De senaste åren (23-25) har det genomsnittliga resultatet bland kommunerna i Västsverige förbättrats. Förbättringen förklaras dels av att ett antal kommuner höjt skatten men också av låga kostnadsökningar. Detta i kombination med förhållandevis låga investeringsutgifter gör att kommunernas handlingsutrymme förbättrats. Under åren 22-25 har Tanums kommun stärkt sin ekonomiska position jämfört med övriga kommuner i Västsverige. Tanums resultat och budgetföljsamhet ligger över genomsnittet medan kassalikviditeten och finansiella nettotillgångar är lägre än för genomsnittskommunen. Sammantaget har Tanums kommun en något starkare ställning än genomsnittskommunen i Västra Götaland. Befolkningsutveckling 16 15 14 13 14 631 14 657 14 767 14 798 14 81 14 792 12 253 12 252 12 317 12 288 12 21 12 116 12 11 233 11 569 11 218 11 221 11 57 11 11 373 1 1 248 1 293 1 318 1 45 1 434 1 54 9 8 9 283 9 311 9 336 9 359 9 467 9 584 26 25 24 23 22 21 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar 25 Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 1 Skattesats Soliditet Risk Finansiella jämförelser Utdebitering Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög utdebitering om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Tanum, Sotenäs och Strömstad har höjt utdebiteringen den senaste treårsperioden. Resultat före extraord.poster Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Finansiella nettotillgångar UTDEBITERING 26 Belopp i kr Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Utdebitering 21,99 22,49 22,76 21,74 21,99 BENCHMARKING I NORRA BOHUSLÄN Kommunerna i norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad, bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Lysekil är störst av kommunerna med sina dryga 14 invånare medan Sotenäs är minst med drygt 9 invånare. Strömstad och i viss mån Tanum har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren medan övriga kommuner har haft en vikande befolkningsutveckling. Strömstad ökade sin befolkning 26 och Tanums invånarantal var oförändrat medan övriga kommuner tappade i befolkning. Resultat Alla fem kommunerna redovisade positiva resultat både 25 och 26. Sammantaget över den senaste treårsperioden har Tanum den bästa resultatutvecklingen. Resultat mkr 35 31,3 3 23,8 25 22,4 19,6 2 18,5 17,8 15,7 15,2 14,7 14,7 15 11,1 1 8,5 4,9 5,9 5 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad -5-1 -11,8-15 26 25 24 Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs kon- 11

Kommunala jämförelser troll över kostnadsutvecklingen och att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Kostnadsökning, procent 1 8 6 4 2-2 -4 Tanum, Sotenäs och Munkedal har haft låga kostnadsökningar sett över den senaste treårsperioden medan Lysekil och framförallt Strömstad haft kostnadsökningar som legat högt. Tanum är den kommun vars nettokostnader är lägst i relation till skatteintäkter och statsbidrag, vilket är nödvändigt för att skapa utrymme att finansiera Tanums höga kostnader för avskrivningar och räntor. Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan framförallt Sotenäs har en mycket hög soliditet. Tanum har genom goda resultat de tre senaste åren kunnat öka sin soliditet. Tanums soliditet motsvarar ett eget kapital på 5 mkr. Soliditet, procent 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 8,3 7,4 7,2 5,6 4, 4,4 4,5 3,2 2,9 2,1 1, -,3-2,8,1 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad 8,3 7,3 3,6 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad -8,1-11,2-13,2-35,1-37,4-41,2 26 25 24 26 25 24 42,3 44,4 44,6 29,7 3,8 26,7 Barnomsorg Kommungruppen redovisar stora skillnader i kostnaden per vistelsetimme inom de olika verksamhetsformerna. Tanum har den högsta kostnaden av kommunerna per vistelsetimme i förskolan medan kostnaden per vistelsetimme i fritidshem och familjedaghen ligger kring genomsnittet. -1,8 KOSTNAD PER VISTELSETIMME, BARNOMSORG Belopp i kr Förskola Fritidshem Familjedaghem Tanum 29 147 181 Lysekil 18 151 22 Munkedal 23 12 193 Sotenäs 25 117 177 Strömstad 25-22 Grundskola Kostnad per elev i grundskolan Jämfört med kommungruppen redovisar Tanums kommun högre kostnader under verksamhetsåret 26. Tanums kommun har många grundskolor med hög lokalstandard, höga kostnader för skolskjutsar, men även undervisningsresursen är högre än genomsnittet för kommungruppen. Tanums höga kostnader är delvis en effekt av målsättningen att skapa landets bästa skola. KOSTNAD PER ELEV I GRUNDSKOLAN Belopp i kr 26 25 24 Tanum 76 982 71 278 67 9 Lysekil 7 292 66 726 64 95 Munkedal 72 799 7 577 68 554 Sotenäs 72 97 71 221 69 69 Strömstad 73 128 7 29 66 697 Trivsel i skolan Under 26 gjordes en enkätundersökning för att kartlägga elevers och lärares uppfattning kring trygghet, trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och andra områden. Enkäterna har besvarats av elever i år 9 respektive lärare som undervisar i år 7-9. Eleverna upplever stor trygghet i sin skolmiljö med relativt små avvikelser mellan kommunerna. När det gäller skolmaten är variationen mellan kommunerna större. Dock kan man generellt säga att de flesta elever äter i skolan nästan varje dag. Tanumseleverna avviker inte mycket från medelvärdet men hamnar generellt sett något över detta. Eleverna vet i stor utsträckning vad som krävs för ett visst betyg och Tanum ligger i denna fråga något litet över medelvärdet. Jag äter lunch i skolan 5 4 3 2 1 3,23 Tanum 2,85 2,91 Lysekil Munkedal 3,47 Sotenäs 2,95 Strömstad 5: Instämmer helt 1: Instämmer inte alls 12

Kommunala jämförelser Gymnasiebehörighet För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen nedan visar hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet. Tanums resultat ligger över riksgenomsnitt men något lägre än genomsnittet för kommunerna i norra Bohuslän. Samtliga kommuner har försämrat resultatet för gymnasiebehörighet under 26. ANDEL GYMNASIEBEHÖRIGA, procent 26 25 24 Tanum 9,1 92,3 95,1 Lysekil 92,8 94, 96, Munkedal 88,9 94, 89,1 Sotenäs 88,9 94,1 95,8 Strömstad 86,3 91,4 85,1 Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Tanum tillhör de kommuner i norra Bohuslän som har högst kostnader för äldreomsorg. Under 2-talet har antalet platser i särskilda boenden minskats med cirka 3. Antalet hemtjänsttagare har under samma tid varierat mellan 19 och 23. Alla kommunerna i norra Bohuslän utom Strömstad har högre kostnader för äldreomsorg än vad som är motiverat utifrån kommunstrukturen. Nettokostnad/inv 8-W tkr 2 Nettokostnad per invånare -65 år kr 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 2634 2457 38 3811 3579 415 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Individ- och familjeomsorg Det är stora skillnader mellan kommunerna vad gäller kostnaderna inom individ- och familjeomsorg. Kostnaden för försörjningsstöd är nära dubbelt så hög i Lysekil jämfört med i Strömstad. Trots att kostnaderna för försörjningsstöd ökat under 26 är kostnaden fortfarande låg, bland annat beroende på en god arbetsmarknadssituation. Nettokostnad per invånare -w kr 3 2 5 2 1 5 1 5 1763 1549 1468 2643 2479 2626 3329 3182845 26 25 24 281 426 4172 4516 3795 354 297 1482 1331 136 148 1372 1158 1213 1377 15 1 156 155 159 152 141 128 16 154 156 154 146 146 135 134 125 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad 5 26 25 24 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad 26 25 24 Andelen personer i Tanum med insatser i form av hemtjänst, hemsjukvård, plats i särskilt boende eller korttidsplats är lägst i norra Bohuslän. Anledningarna till detta kan vara att anhöriga och grannar utför stöd som i andra kommuner utförs av den kommunala äldreomsorgen. Handikappomsorg Andelen personer med insatser enligt LSS i Tanums kommun är bland de lägsta i hela Västra Götaland, vilket återspeglas i det nationella utjämningssystemet, där Tanum för 26 betalade drygt nio mkr. Under 26 ökade kostnaderna beroende på fler insatser inom gruppboende och daglig verksamhet. Andelen hushåll som erhåller försörjningsstöd är ganska konstant över åren i Tanum medan den minskar i flera av de andra kommunerna. Det är dock stora skillnader mellan kommunerna, det är mer än dubbelt så stor andel som söker försörjningsstöd i Lysekil mot i Strömstad. VA-verksamhet VA-taxa Tanum har högst VA-taxa i hela landet, men även flera av de andra kommunerna har VA-taxor som ligger högt vid en riksjämförelse. Tanums höga taxa beror bland annat på höga kapitalkostnader. Alla kommunerna i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Tabellen visar årskostnaden för en normalvilla. VA-TAXA 26 Belopp i kr Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad VA-taxa 7 86 6 4 6 588 6 71 5 865 13

Kommunala jämförelser Produktion Andelen tillskottsvatten visar hur mycket den renade volymen överstiger den sålda volymen. En låg andel indikerar ett bra avloppsledningsnät med lite inläckage av regnvatten. Andelen ökar för samtliga kommuner, med undantag för Strömstad, jämfört med 25. Andel tillskottsvatten, procent 8 7 6 5 4 3 2 1 67,7 62,8 55,2 69,8 64,9 65,2 57,5 58,5 55,5 26 25 24 55,8 52,4 48,2 24, 26, Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad 35, Olika uppvärmningssätt, procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 41 14 26 69 23 9 2 6 13 14 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs 87 Fastbränsle Fjärrvärme Olja El, värmepump El, direktverkande Personal Tanums sjukfrånvaro ökade kraftigt under början av 2-talet. Sedan 23 har sjukfrånvaron minskat. Jämfört med övriga kommuner i norra Bohuslän har Tanum den lägsta sjukfrånvaron. Drygt 7 procent av den totala sjukfrånvaron förklaras av långstidssjukfrånvaro. 86 Fastighetsförvaltning Merparten av de kommunala lokalerna är skolor och omsorgsfastigheter. Tanums lokalkostnad är lägst i kommungruppen när det gäller skollokaler medan Tanums kostnader för omsorgslokaler tillhör de dyraste främst beroende på hög standard och relativt nybyggda lokaler. Lokalkostnaderna har ökat i kommunerna främst beroende på höjda energipriser. KOSTNAD SKOLLOKALER kr/m 2 26 25 24 Tanum 619 618 553 Lysekil 68 738 682 Munkedal 61 629 566 Sotenäs 699 647 616 Strömstad 799 78 761 SJUKFRÅNVARO, TOTAL OCH ANDEL LÅNGTID 26 25 24 -varav -varav -varav Frånvaro långtid Frånvaro långtid Frånvaro långtid Tanum 6,9% 4,6% 8,6% 6,2% 9,% 6,4% Lysekil 9,1% 6,9% 1,2% 8,1% 9,7% 7,8% Munkedal 7,% 4,9% 8,1% 6,2% 8,1% 6,% Sotenäs 7,2% 4,7% 9,4% 7,% 9,5% 7,2% Strömstad 7,2% 5,% 7,9% 5,9% 8,8% 6,3% Flera av kommunerna arbetar aktivt med att höja kvinnors sysselsättningsgrader. Lysekil och Strömstad har högst andel heltidsanställda kvinnor. Tanum är den kommun med lägst andel heltidstjänster av det totala antalet tjänster.. KOSTNAD OMSORGSLOKALER kr/m 2 26 25 24 Tanum 919 891 872 Lysekil 427 452 385 Munkedal 65 64 66 Sotenäs 735 619 549 Strömstad 99 898 874 Uppvärmningssätt Tanum har de senaste åren ställt om uppvärmningen av många verksamhetslokaler från olja och direktverkande el till värmepumpar och fjärrvärme. Tanum har i större utsträckning än övriga kommuner satsat på värmepumpar. I Lysekil har många av lokalerna anslutits till ett fjärrvärmenät. I Munkedal sker en motsvarande omställning från oljeuppvärmning till fjärrvärme under 27. Sysselsättningsgrad kvinnor, procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26,4 32,8 4,8 19,9 24,5 55,6 27, 3,7 42,3 14,4 31,4 54,2 19,8 24,8 55,4 Tanum Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Deltid -74% Deltid 75-99% Heltid 14

Övergripande mål Tanums kommunfullmäktige fastställer ett antal policyer, strategier, övergripande mål och verksamhetsmål för den samlade kommunala verksamheten. Vissa av målen är av mer övergripande karaktär som personalstrategi, översiktsplan, finansiella mål et cetera medan andra mål är utformade för styrning av nämndernas verksamhet. I detta avsnitt sker en redovisning av de övergripande målsättningar som kommunfullmäktige beslutat ska gälla för Tanums kommuns verksamhet. UTVECKLINGSTRATEGI Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boende- och verksamhetsmiljöer av hög kvalitet. Kommunfullmäktige har antagit en utvecklingsstrategi som är en plattform för de åtgärder som görs för att utveckla Tanum till en attraktiv kommun att bo och verka i. I strategin anges de tre huvudområden som ska vara prioriterade i utvecklingsarbetet. Boende I Tanum ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Kommunen ska därför genom att ta fram detaljplaner och ha en hög planberedskap tillskapa nya områden för helårsboende med olika boendeformer. Fördjupade översiktsplaner har antagits för Grebbestad och Tanumshede medan arbete pågår med den fördjupade översiktsplanen för Hamburgsund. Under 26 har detaljplaner antagits som möjliggör byggnation av 18 nya bostäder. Infrastruktur Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Bra väg- och järnvägsförbindelser är av stor vikt. Det är angeläget att det sker en snabb utbyggnad av E 6:an genom hela Bohuslän. För närvarande pågår utbyggnad av två etapper. Kommunen har tillsammans med övriga kommuner i norra Bohuslän vidtagit åtgärder som ger norra Bohuslän en god infrastruktur för IT-kommunikation. Skola Tanum ska ha landets bästa skola. Utbildning och kompetensförsörjning är den långsiktigt viktigaste frågan för Tanums utveckling. Invånarnas kompetens behöver fortlöpande anpassas till de nya krav som ställs av samhället och arbetslivet. En nyckelroll i denna uppgift har grund- och gymnasieskolan. Under 26 har stora satsningar gjorts på kompetensutveckling av den peda- 15

Övergripande mål gogiska personalen. De ekonomiska resurserna per elev i grundskolan har ökat vilket inneburit fler lärare per 1 elever. EKONOMISKA MÅL I kommunallagen och i det så kallade balanskravet anges att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning. Tanums kommun har utifrån detta antagit dels ett övergripande finansiellt mål och dels olika delmål för den kommunala ekonomin. En samlad uppföljning av kommunens ekonomiska mål sker under avsnittet ekonomisk analys. Övergripande finansiellt mål Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse Kommunens resultat på 22,4 mkr innebär att man både uppfyller det övergripande finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt och det lagstadgade balanskravet. PERSONALPOLITIK God kommunal service kräver kompetenta och motiverade medarbetare. För att Tanums kommun ska vara en attraktiv arbetsplats krävs en genomtänkt strategi om hur detta mål ska nås. I avsnittet Personalredovisning sker en uppföljning av kommunens personalstrategiska arbete. Personalstrategi För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Måluppfyllelse För att nå den övergripande målsättningen i personalstrategin har ledarskap, kompetensutveckling och åtgärder för ökad hälsa prioriterats under året. Personalomsättningen är låg och kommunen har kunnat rekrytera personal med rätt kompetens. Arbetet mot ökad hälsa bland de kommunanställda har gjort att sjukfrånvaron. MILJÖPOLICY Kommunen har antagit en miljöpolicy och beslutat om prioriterade områden för miljöarbetet. En särskild redovisning av miljöarbetet sker i avsnittet Miljöredovisning. Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. I miljöarbetet prioriteras följande områden: energi, livsmedel och transporter. Måluppfyllelse Förbrukningen av olja och el har minskat bland annat till följd av energisparåtgärder och omställning av värmesystem. Andelen närproducerade och/eller kravodlade livsmedel är oförändrad jämfört med förra året. Merparten av kommunens bilar är så kallade kombibilar vilket medger tankning av etanolbränsle. Antalet körda mil i tjänst med privatbilar har minskat med 33 procent sedan förra året. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Kommunens näringslivssatsningar ska ske i syfte att stödja utvecklingen av befintliga företag och skapa nya sysselsättningstillfällen i kommunen. Måluppfyllelse Under året har det startat 75 nya företag i Tanum. I Svenskt näringslivs företagarbarometer får Tanum placering 22 vid en mätning av företagsklimatet i kommunen. Tanum deltar i Västra Götalandsregionens utbildningssatsning Den företagssamma förvaltningen som syftar till att öka kommunens kunskap och förstående för företagande. INFORMATION Informationsverksamheten ska underlätta den ömsesidiga kontakten mellan medborgare och de kommunala organen och mellan väljare och valda. Måluppfyllelse Kommunen ger ut en tidning två gånger per år som delas ut till alla hushåll. Webbplatsen tanum.se som är kommunens officiella hemsida ger möjlighet till information om kommunens verksamhet, nyttjande av kommunens serviceutbud samt kommunikation med politiker och tjänstemän. VERKSAMHETSMÅL Kommunfullmäktige fastställer mål för verksamheten i form av verksamhetsinriktningar och kvalitetsgarantier. Särskild uppföljning mot dessa mål sker under redovisningen av respektive nämnds verksamhet. Verksamhetsinriktningar Kommunfullmäktige fastställer för varje verksamhetsområde en övergripande målsättning. Utifrån denna målsättning bör varje nämnd ta fram operativa verksamhetsmål. Kvalitetsgarantier I arbetet med att ta fram tydliga mål för verksamheten och att tydliggöra de kommunala tjänsternas innehåll för kommuninvånarna har Tanums kommun tagit fram kvalitetsgarantier för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för kvalitetsgarantier är att göra tydligt vad medborgarna har rätt att vänta sig av kommunala tjänster. 16

Förvaltningsberättelse REDOVISNINGSMODELL Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drifts- och investeringsredovisning. Enligt lagen ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkningar med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. Finansiell analysmodell Kommunens finansiella ställning analyseras i anslutning till resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning samt driftsredovisning. Därtill görs en särskild analys över vilka risker kommunen är exponerad för. Den finansiella analysen ska utvärdera kontrollen över den finansiella utvecklingen, långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Kommunfullmäktige har antagit följande finansiella mål: Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. Kostnaderna ska inte öka procentuellt mer än skatteintäkter. Utdebiteringen ska hållas oförändrad. Investeringarna, exklusive investeringar avseende markexploatering, ska över en treårsperiod inte överstiga 15 mkr och de ska finansieras med egna medel. Kommunens likviditetsreserv ska uppgå till 2 mkr. Låneskulden ska amorteras med minst tio mkr per år. I den finansiella analysen görs en avstämning mot de finansiella målen. Från och med år 2 gäller det så kallade balanskravet. Balanskravet kräver att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. I analysen ska kommunens förmåga att leva upp till detta framgå. REDOVISNINGSPRINCIPER Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet De principer som tillämpas leder till att en återhållsam bild av 17

Redovisningsprinciper kommunernas ekonomi redovisas. Detta innebär exempelvis att en skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdering av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationen. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Tillämpning av redovisningsprinciper I 26 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Kommunen följer i allt väsentligt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Nedan följer en kort beskrivning av några väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Leasing av maskiner och inventarier, där kommunen i allt väsentligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna, klassificeras som finansiell leasing. Egendom, som disponeras genom finansiella leasingavtal ingångna 23 eller senare, redovisas i balansräkningen som anläggningstillgångar. Tillhörande förpliktelser redovisas som räntebärande skulder. I resultaträkningen delas leasingkostnaden upp i avskrivningar och ränta. Övrig leasing klassificeras som operationell leasing. För operationella leasingavtal redovisas den årliga leasingkostnaden som rörelsekostnad i resultaträkningen. Avtal avseende finansiell leasing ingångna innan 23 redovisas inom linjen. Kommunen följer i allt väsentligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation avseende markexploatering, vilket innebär att försäljning av tomter redovisas som driftsintäkt och ej sålda tomter redovisas som omsättningstillgång. Anslutningsavgifter för vatten och avlopp intäktsförs med 1/25 och resterande skuldbokförs. Årets förändring av semesterlöneskulden, okompenserad övertid, jour och timlöner i december redovisas under verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Den totala skulden av dessa redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter 15 januari 27, men är hänförliga till redovisningsåret 26, har skuldbokförts och belastar 26 års redovisning. Kostnadsräntor, intäktsräntor och räntebidrag som kan hänföras till redovisningsåret har bokförts som skuld respektive fordran och belastar 26 års resultat. Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Ekonomistyrningsverkets prognostiserade belopp. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 26 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagna som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Koncernens tillgångar placerade i koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld i kommunen och som kortfristig fordran i respektive bolag. Sammanställd redovisning (koncernredovisning) Koncernen Tanums kommun omfattar aktiebolag i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen för 26 ingår Tanums Bostäder AB och Tanums Hamn & Turism AB till 1 procent samt Rambo AB till 2,6 procent. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Utgångspunkten för koncernbokslutet är balans- och resultaträkningarna för kommunen och dotterföretagen. Konsolideringen av koncernbokslutet för år 26 bygger på ett preliminärt bokslut för Tanums Bostäder AB och Rambo AB. Interna mellanhavanden mellan de i koncernen ingående enheterna har i allt väsentligt eliminerats. Kommunens redovisningsprinciper tillämpas vid upprättande av koncernredovisning. Vid konsolideringen har inga elimineringsdifferenser uppkommit. 18

Resultatanalys Koncernen Tanums kommun RESULTATRÄKNING 26 25 24 26 25 24 Belopp i tkr Verksamhetens intäkter (not 1) 187 982 182 293 175 357 162 619 157 822 152 566 Verksamhetens kostnader (not 2) -591 672-562 566-56 226-579 358-55 657-548 275 Avskrivningar (not 3) -36 68-36 22-36 56-31 6-31 26-31 535 Jämförelsestörande poster (not 4) - - 7 543 - - 7 543 Verksamhetsresultat -44 299-416 475-413 833-447 745-424 95-419 72 Skatteintäkter (not 5) 376 48 351 341 324 513 376 48 351 341 324 513 Generella statsbidrag (not 6) 11 925 19 14 122 932 11 925 19 14 122 932 Finansiella intäkter (not 7) 1 577 1 596 1 1 1 687 1 586 1 38 Finansiella kostnader (not 8) -14 438-19 494-17 772-9 53-14 133-13 411 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 24 813 26 72 16 85 22 384 23 84 15 711 - - - - - - Extraordinära poster - - - - - - Skattekostnader -198-191 -185 - - - Periodens resultat 24 615 25 881 16 666 22 384 23 84 15 711 Årets resultat Kommunens övergripande finansiella mål innebär att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens resultat uppgår till 22,4 mkr vilket är något sämre än föregående år men det näst högsta resultat som kommunen uppvisat. Det goda resultatet förklaras till viss del av intäkter från tomtförsäljningar med 5,9 mkr och ett förbättrat räntenetto med 4,7 mkr. Det är sjunde året i följd som kommunen redovisar ett positivt resultat. Resultatet innebär också att kommunen klarar det övergripande finansiella målet. Det helägda bostadsföretaget Tanums Bostäder AB och det delägda Rambo AB redovisar positiva resultat. Kommunkoncernens resultat uppgår till 24,6 mkr vilket är 1,3 mkr sämre än förra året. Balansutredning Kommunens resultat påverkas av realisationsvinster på 1,5 mkr vid fastighetsförsäljningar, vilka inte får inkluderas i resultatet vid en avstämning mot det lagstadgade balanskravet. Resultatet exklusive realisationsvinster uppgår till 2,9 mkr vilket innebär att kommunen klarar balanskravet. Kommunen har klarat balanskravet varje år sedan det infördes år 2. Resultatutveckling 21-26 kommun mkr 23,8 25 22,4 2 15,7 15 1 5,8 5 4,9 3,6 Intäkter De verksamhetsanknutna intäkterna har ökat med tre procent och uppgår till 162,6 mkr. Intäktsökningen beror främst på ökade statsbidrag inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Verksamhetens intäkter som finansiering av den kommunala verksamheten har ökat i betydelse de senaste åren. Som andel av kostnaderna uppgår de verksamhetsanknutna intäkterna till 28,1 procent. Av de totala intäkterna avser 57, mkr vatten- och renhållningsavgifter, 29, mkr statsbidrag, 2,2 mkr äldre- och barnomsorgsavgifter samt 11,4 mkr hyror. 26 25 24 23 22 21 19

Resultatanalys Intäktsstruktur 26 kommun 28% 18% Statsbidrag Vatten- och renhållningsavgifter Avgifter äldreomsorg Avgifter barnomsorg avskrivningar 6,5 procent. Avskrivningarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag har minskat de senaste åren. I jämförelse med andra kommuner tar avskrivningarna en betydligt större andel av skatteintäkterna i anspråk än för kommungenomsnittet. Koncernens avskrivningar har ökat med,4 mkr till 36,6 mkr. Det är Tanums Bostäder AB:s avskrivningar som ökat till följd av ombyggnader av fastigheter. 7% 3% 9% 35% Hyresintäkter Övrigt Verksamhetsresultat Verksamhetskostnaderna ska inte öka mer procentuellt än skatteintäkter och statsbidrag. Koncernens intäkter har ökat med 5,7 mkr, 3,1 procent. Merparten av intäktsökningen avser kommunens verksamhet medan de kommunala bolagens intäkter är i stort oförändrade jämfört med 25 års nivå. Kostnader Verksamhetskostnaderna har ökat med 28,7 mkr, 5,1 procent, vilket kan jämföras med en ökning på endast,4 procent under 25. Den högre kostnadsökningen beror främst på ökade kostnader inom omsorgsnämndens, tekniska nämndens samt miljö- och byggnadsnämndens verksamhetsområden. Personalkostnaderna, som svarar för nära 6 procent av kommunens kostnader, har ökat med 13,1 mkr, 4, procent, till 344,6 mkr. Personalkostnadsökningen är cirka en procentenhet högre än löneökningar till följd av att personalvolymen har ökat under året. Det är främst inom äldreomsorgen som personalutökningar skett. Köpta tjänster såsom gymnasieplatser, vårdplatser et cetera utgör totalt 156,3 mkr och har ökat med 13,2 mkr. Kostnadsstruktur 26 kommun Verksamhetens nettokostnader (verksamhetsresultatet) har ökat med 5,6 procent vilket är mer än vad skatteintäkterna ökat. Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag ökar från 92,1 procent 25 till 93,7 procent. En ökning av nettokostnaderna som överstiger skatteintäkternas ökning innebär att kostnadsmålet inte uppnås. På sikt får inte kostnaderna öka mer än intäkterna om en långsiktig balans i ekonomin ska kunna bibehållas. Verksamhetsresultatets andel av skatteintäkter 96,% 95,% 94,% 93,% 92,% 91,% 9,% 93,7% 92,1% 93,8% 95,7% 95,5% 95,6% 26 25 24 23 22 21 5% 4% 28% 4% 59% Personalkostnader Bidrag Köpta tjänster Material Övrigt Koncernens verksamhetsanknutna kostnader uppgår till 591,7 mkr. Under 26 ökade kostnaderna med 29,1 mkr, 5,2 procent. Kommunens och Rambo AB:s kostnader ökar medan Tanums Bostäder AB:s kostnader varit i stort oförändrade. Skatteintäkter och generella statsbidrag Utdebiteringen ska hållas oförändrad. Skatteintäkter och statsbidrag ökar med 17,5 mkr, 3,8 procent, och uppgår till 478, mkr. Av de totala skatteintäkterna och statsbidragen avser 376 mkr, 79 procent, skatteintäkter från Tanums eget skatteunderlag; 18,5 mkr avser ersättning för inkomstutjämning. Under perioden 1998-23 ökade skatteintäkter och statsbidrag kraftigt varje år. Den genomsnittliga ökningstakten per år har under den perioden varit 5,5 procent. Under 24 och 25 var ökningen betydligt lägre men ökar åter under 26. Det är viktigt att anpassa verksamhetskostnaderna efter denna lägre ökningstakt. Avskrivningar Kommunens avskrivningar har minskat med,3 mkr till 31, mkr. Som andel av skatteintäkter och statsbidrag utgör kommunens 2