Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Relevanta dokument
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Informationsspecifikation levnadsvanor

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Introduktion till nationell informationsstruktur

NI 2015:1 Kort introduktion

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Introduktion till nationell informationsstruktur

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Tillämpningsanvisningar

CEN/ISO EN13606 in Sweden

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Visionen för e-hälsan 2025

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Terminologibindning. Bengt Kron Nationellt fackspråk Socialstyrelsen

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Bilaga 7 Förslag på dokumentation av proof-of-concept

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Nationell informationsstruktur 2016:1

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

Exempel på AB dok. arkitekturella beslut

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

RIV Tekniska Anvisningar Release notes

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Referensarkitektur för Grunddata & Katalog. Marcus Claus, projektledare Inera

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Strukturering av fritext

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

7.5 IT-information och e-hälsa Primärvårdsprogram 2017

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013

Nytta med arketyper i journalsystem

Klassifikationer och hkodverk

Slutrapport Projekt SIDIP

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2016:1

Bilaga 2 Fördjupad målbild för projektet

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Slutrapport från terminologibindningsprojektet

Nationell Informationsstruktur

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Hälsoärende vad händer nu?

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport

VITS-bok - Ramverk för utveckling av IT i Region Skåne

Nationell informationsstruktur för vård och omsorg

Transkript:

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur VTIM, 13606, openehr Vad är en arketyp, vad är ett kluster Nationella referensarketyper Verktyg för arbete med arketyper: arketyp editor Demografiska arketyper Kliniska arketyper Svensk CKM Arbetsflöde, roller, kompetenser för arbete med nationella referensarketyper Nästa steg i arbete - specifika kliniska arketyper Projekt Vårdrelaterade Infektioner Strategi för terminologibindning i arketyper Sammanfattning Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 3 Nationell Informationsstruktur 2006 publiceras Nationell IT-strategi för vård och omsorg i Sverige På regeringens uppdrag startar Socialstyrelsen arbete med framtagandet av Nationella Informationsstrukturen Arbetet genomförs inom ramar för projektet Nationell Informationsstruktur (NI) under 2007-2009 Huvudresultat av NIs projektet var verksamhetsorienterade generella modeller: begrepps-, process- och informationsmodell som beskriver hälso- och sjukvårdsprocesser, vad olika intressenter behöver kommunicera om och vilken typ av information de behöver i denna kommunikation Dessa modeller skapar grund för klinisk interoperabilitet Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 4 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 5 NI process model

Page 6 VTIM VerksamhetsTillämpad InformationsModell Under 2007-2009 genomför Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbete med framtagandet av VerksamhetsTillämpad InformationsModellen (VTIM) 2007 beslutar landstingsdirektörer att VTIM ska vara referensmodell för alla nationella projekt VTIM är ramverk för innehåll i informationsmodellen för kärnprocessen inom hälsooch sjukvården där patientens behov ligger i fokus VTIM är grunden för semantisk och klinisk interoperabilitet VTIM är resultat av nationellt och regionalt arbete VTIM granskas kontinuerligt av en referens grupp där olika kompetenser inom hälsooch sjukvården är representerade

Page 7 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Referensnivå VTIM Harmonisering Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 8 VTIM 2.0 Patient Framställan Vårdärende Svar på framställan Vårdbehovsbedömning Måltillstånd Aktivitetsplan Aktivitet Hälsorelaterat tillstånd

Page 9 EN13606 Sverige har beslutat att använda EN13606 i arbete med Nationell Informationsstruktur Genom att använda 13606 kan vi påverka att det finns en gemensam hantering av dokumentation inom olika landstingen Information sparas i en masterkälla på ett enhetligt sätt enligt fördefinierade krav i VTIM. Olika utdrag av informationen görs från denna källan för olika ändamål som t.ex. statistik, uppföljning, beslutsstöd Fokus ligger på vad som ska sparas och i vilken format och inte på vad som ska överföras. Om vi standardiserar sättet att spara data på då har vi inga problem att överföra data mellan olika intressenter Vi bygger arketyper (verksamhetsobjekt) för olika kliniska koncept, definierar regelverk för hur dessa verksamhetsobjekt förhåller sig till varandra i en viss kontext (templates) samt hur de ska benämnas (terminologibindning, SCT, ICF) Viktigt att separera två olika perspektiv i informationshanteringen: spara information och överföra information Referensmodell (VRIM) ska vara fristående från semantiska standard. EN13606 har stöd i form av arketyper Sverige valde EN13606 för att kunna använda koncept arketyp men vi använder inte EN13606 referensmodell för att bygga svenska arketyper

Page 10 Vad är en arketyp? Gemensamma mallar som har en viss struktur och består av ett antal attribut Kan innehålla definitioner och format

Page 11 Vad är ett kluster? Kluster bygger på en närhet och en lokal interaktion Kluster i arketypsammanhang är en samling av attribut som hör till en gemensam kontext Primära syften med kluster är återanvändbarhet Gemensamma delar i olika arketyper kan byggas genom kluster

Page 12 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller Referensnivå VTIM harmonisering harmonisering 13606 + openehr referens modell Referensarketyper Slot: icke kliniska attribut Slot: kliniska attribut avspeglar kärnprocess definierade processorienterade, landspecifika tomma internationell dimension, kunskapsorienterade Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 13 Nationella referensarketyper Nationella referensarketyper byggdes utifrån VTIM 2.0 och representerar olika kliniska koncept som är definierade i VTIM Eftersom referensarketyper avspeglar VTIM har vi en övergripande karta över olika kliniska koncept med dess innehåll samt relationer till varann som ingår i en kärnprocess Referensarketyper specialiserar klasser i openehrs EHR och demografiska referensmodeller I arbete med referensarketyper studerade vi erfarenheter från internationella arketyper http://openehr.org/knowledge/

Page 14 Namngivning av referensarketyper Standard-REFERENSMODELL-KLASS_I_RM.arketype_name_vtimXX.vX OpenEHR-DEMOGRAPHIC-PARTY_IDENTITY.person_id_vtim2.v1

Page 15 Demografiska arketyper Ärver från klasser i openehrs demografiska referensmodell För arbete med patientrelaterade referensarketyper (demografiska arketyper) användes arketyp editor från LinkEHR, http://www.linkehr.com Vi har byggt 17 demografiska arketyper enligt VTIM demografiska klasser

Page 16 Nationella referensarketyper för patientrelaterade klasser i VTIM

Page 17 LinkEHR arketyp editor 2010-09-29 17

Page 18 Person namn i VTIM 2.0 2010-09-29 18

Page 19 Kluster födelsedata 2010-09-29 19

Page 20 Kodverk för arketyper Samtliga kodverk för nationella referensarketyper definierades och baseras på VTIM 2.0

Page 21 Person id i VTIM 2.0 person-id Identitetsbeteckning för patienten Personnummer enligt SKV 704:08 Samordningsnummer enligt SKV 707:02 Reservnummer enligt Carelinks rekommendation. Katastrofnummer enligt lokala anvisningar

Page 22 Kliniska referensarketyper Kliniska nationella referensarketyper specialiserar olika klasser i openehrs EHR referensmodell För arbete med kliniska arketyper användes arketyp editor från Ocean Informatics För närvarande har vi byggt 32 kliniska referensarketyper

Page 23 Klinisk referensarketyp Bedömt hälsorelaterat tillstånd

Page 24 Klinisk referensarketyp Vårdärende

Page 25 Arketypbibliotek Vi har skapat arketypbibliotek där demografiska och kliniska referensarketyper administreras För biblioteket använder vi verktyg från Ocean Informatics Clinical Knowledge Manager (CKM), http://sllocean.karolinska.se/ckm/

Page 26 CKM, arketypbibliotek Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 27 Arketyp Patient Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 28 Arbetsflöde i arbete med nationella referensarketyper Utifrån V-TIM 2.0 identifiera arketyper (hälsoärende klasser) TIS Skapa arketyper i arketypeditor TIS Koppla kodverk till referensarketyper - TIS, NF Skapa ett bibliotek med referensarketyper i svensk CKM TIS Koppla terminologi och klassifikationer till referensarketyper - TIS, NF Granska referensarketyper i CKM TIS, Referensgrupp Godkänna och publicera referensarketyper i CKM TIS Översätta arketyper till engelska samt ansöka hos openehr om internationalisering av specifika referensarketyper TIS

Page 29 Roller och kompetenser i arbete med arketyper Roll Skapare Kompetens V-TIM, RIV metoden, openehr, EN13606, arketypeditor, ADL workbench, verksamhet Granskare Verksamhet, V-TIM, RIV metoden, openehr, EN13606, arketypeditor, CKM Terminolog Översättare SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk, Verksamhet, arketypeditor, OTS, CKM Engelska, SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk, Verksamhet, arketypeditor, CKM Publicerare V-TIM, openehr, EN13606, CKM, arketypeditor, verksamhet, SNOMED CT, SoS termbank, Klassifikationer, Kodverk

Page 30 Specifika kliniska arketyper Nationellt projekt Vårdrelaterade Infektioner (VRI) ska påbörja arbete med byggandet av specifika kliniska arketyper CeHis stödjer, koordinerar och granskar arketyper som ska definieras inom olika projekt Specifika arketyper ska administreras i svensk CKM Processen för arbete med specifika arketyper inom olika nationella projekt ska tas fram. Roller, kompetenser för arbete med specifika arketyper ska definieras samt referensgrupper för granskning av arketyper ska identifieras

Page 31 Generisk nivå NIs verksamhetsorienterade begrepps-, process- och informationsmodeller är konvergenta Referensnivå SNOMED CT concept model Anger vilket kodverk som ska användas VTIM harmonisering Referensarketyper Slot: icke kliniska attribut Pref. SCT kod Slot: kliniska attribut avspeglar kärnprocessen 13606 + openehr referensmodell definierade processorienterade, landspecifika tomma internationell dimension, kunskapsorienterade Tillämpad nivå Klassifikationer (ICF, ICD) Terminologier Kodverk Begreppsbaserad mappning till SCT Specifika arketyper Slot: icke kliniska attribut Slot: kliniska attribut Pref. SCT kod Används subset av koder ärver från referensarketyper definieras enl.kliniska processer (patientgrupper, t. ex. diabetes, stroke, nutrition) Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Centret ska skapa den långsiktighet som krävs för att utveckla och införa gemensamma ehälsostöd, infrastruktur och standarder som förbättrar informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Center för ehälsa i samverkan styrs av representanter från landsting och regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna.

Page 32 Strategi för terminologibindning i arketyper Parallelt med utvecklilng av referens- och specifika arketyper pågår Terminologibindningsprojekt Det är samarbete mellan Socialstyrelsen och Center för ehälsa i samverkan Syfte med projektet är att ta fram övergripande principer för terminologibindning i referens- och specifika arketyper Detta arbete förutsätter att SNOMED CT concept model och NIs begreppsmodell är konvergenta. Validering av konvergensen mellan modeller ligger utanför ramar för projektet Enligt NIs begreppsmodellen begreppsbaserad mappning av olika klassifikationer som ICD och ICF till SNOMED CT ska genomföras. SNOMED CT koder skall användas för terminologibindning i arketyper

Page 33 Olika nivåer i arbete med nationell arketypbibliotek Nivå Modeller Refererar till Refererar till Verktyg Terminologi Internationell EN13606, openehr: referensmodell, arketypmodell Nationell Socialstyrelsens NI: begrepps-, informations-, processmodell Nationell CeHis: V-TIM, RIV metoden EN13606, openehr referensmodell Socialstyrelsens NI: begrepps-, informations-, processmodell Nationell CeHis: referensarketyper CeHis: V-TIM, RIV metoden EN13606, openehr arketypmodell, Ocean Informatics: CKM, OTS, arketypeditor, ADL workbench SNOMED CT SoS termbank Klassifikationer Kodverk Nationella Specifika Domän Nationellaprojekt: Specifika arketyper,templat es CeHis: referensarketyper Ocean Informatics: template designer, OTS SNOMED CT SoS termbank Klassifikationer Kodverk