Påverkbara riskfaktorer för ALS

Relevanta dokument
Epidemiologiskt påvisade samband mellan ALS och faktorer i arbetsmiljön

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Design av kliniska studier Johan Sundström

Att läsa en vetenskaplig artikel

(Statens beredning för medicinsk utvärdering) 5 GRADE guidelines (Grading

Evidensgrader för slutsatser

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet. Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Evidens-Baserad Medicin

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

Öppen vetenskap principer, exempel och erfarenheter. Gustav Nilsonne

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014

Från epidemiologi till klinik SpAScania

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i nacke, skuldror och armar

Reproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak?

Riskbedömning av hormonstörande ämnen

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Hur tolka resultat i observa/onella studier?

Bilaga till rapport 1 (10)

Stillasittande & ohälsa

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Kausalitet Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Psykologiskt beroende av opioider

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Evidensgradering enligt GRADE

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Malmö Kost Cancer undersökningen

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Medicinsk Informatik VT 2005

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

Fysisk aktivitet och hjärnan

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Ätstörningar vid fetma

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö?

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom

Bilaga till rapport 1 (11)

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Äldre kvinnor och bröstcancer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

Undersökning av den kognitiva förmågan vid arbete i syrereducerad miljö vid Forsmarks kärnkraftverk

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Strukturera och avgränsa

Bilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Hälsoeffekter från vedeldning

Transkript:

Påverkbara riskfaktorer för ALS Lars-Gunnar Gunnarsson Biträdande professor, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet. Docent i neurologi. Fil kand i psykologi. Specialistläkare i Neurologi samt Arbets- och miljömedicin 1

Vad tror vi oss veta om samband mellan ALS och exponeringar? Drygt 20 systematiska litteraturöversikter i internationella tidskrifter över samband mellan ALS och exponeringar under arbete/fritid. Av dessa inkluderade nio artiklar meta-analyser: Elektromagnetiska fält (Ahlbom 2001, Zhou 2012, Vergara 2013, Capozella 2014. Kemikalier och metaller (Kamel 2012, Malek 2012, Wang 2014, Wang 2016) Fysisk aktivitet (Lacorte 2016) 2

Kvalitetsgranskning av artiklar till metaanalyser MOOSE criteria, GRADE guidelines, SBU, Armon Global Score Diagnos: neurolog, sjukhus, primärvård/register, självdiagnos? Exponering: skattad, säkerställd, kvantifierad, tidpunkt i relation till ALS-debut? Studiegrupp: fall, kontroller, matchning, bortfall, selektionsbias? Metod och analys: studiestorlek, hantering av bias och confounders, statistiska metoder? Standardiserat granskningsprotokoll publicerat i: Gunnarsson LG, Bodin L. Parkinson s disease and occupational exposures: a systematic literature review and meta-analyses. Scand J Work Environ Health 2017;43(3):197-209 Granskningsutfall: 1=bra, 2=acceptabelt, 3=otillräckligt, 4=oacceptabelt 3

Kvalitetsgranskning, exempel på undermålig artikel Andrew AS et al. Environmental and Occupational Exposures and Amyotrophic Lateral Sclerosis in New England. Neurodegener Dis 2017;17:110-116. Diagnos (3): Pat med ALS eller primary muscular atrophy vid två neurokliniker Exponering (3-4): Självadminstrerat frågeformulär med bl a frågan: involve exposure to potentially harmful chemicals Studiegrupp (4): 328 fall (bortfall 10%), 431 kontroller i form av andra neuropat (bortfall 48%), matchade på kön och ålder Metod och analys (2-3): logistisk regression Konklusion: stat sign förhöjt riskrat (OR, RR) för kemikalier, metaller, mm!!! Granskningsutfall: 1=bra, 2=acceptabelt, 3=otillräckligt, 4=oacceptabelt 4

Metaanalyser på kvalitetsgranskade artiklar Inkluderade publikationer t o m april 2013 34 av 61 publikationer uppfyllde villkoren för acceptabel vetenskaplig kvalitet (Armon global score I-III) Av dessa var 17 fall-kontrollstudier, 15 kohort-studier och två tvärsnittsstudier 5

Kvalitetsgranskning: Publication bias Samband mellan elektromagnetiska fält och ALS. Ring runt studier publicerade före år 2000 Funnel plot med 20 studier av acceptabel vetenskaplig kvalitet om samband mellan ALS och elektromagnetiska fält. Begg & Mazumdar (1994) test indikerade publication bias. Gunnarsson LG, Bodin L. Arbete och Hälsa 2014;48(2):1-65. 6

Nya metaanalyser på kvalitetsgranskade artiklar och med nytt reviderat protokoll Inkluderar publikationer t o m jan 2017 Granskade utifrån reviderat granskningsprotokoll Gunnarsson LG, Bodin L. Parkinson s disease and occupational exposures: a systematic literature review and meta-analyses. Scand J Work Environ Health 2017;43(3):197-209 36 av 80 publikationer uppfyllde villkoren för acceptabel vetenskaplig kvalitet Metaanalyser klara 11 maj 2017 Manus för publikation till internationell tidskrift sommar 2017 7

Sammanfattning av våra resultat från kvalitetsgranskade epidemiologiska studier av ALS Samband till exponeringar i arbetslivet Elektromagnetiska fält RR 1,14 (n s) Svetsning RR 1,05 (n s) Arbete med elektricitet RR 1,24 (p<0,05) Kemikalier RR 1,19 (p<0,05) Metaller (inkl bly) RR 1,45 (p<0,05) Bly RR 1,90 (p<0,05) Hård fysisk ansträngning RR 1,90 (p<0,05) Arbete i sjukvård RR 1,19 (p<0,05) 8

Bradford Hill s criteria för bedömning av samband 1. Strength 2. Consistency 3. Specificity 4. Temporality 5. Biological gradient 6. Biological plausibility 7. Coherence 8. Experimental intervention 9. Analogy Statistisk styrka. Beakta selektiva bortfall bland fall respektive kontroller!!! Upprepade observationer av olika forskare? Specifik, liten grupp eller kan observationen generaliseras? Exponering före utfall? Dos-respons-kurva? Kan känd biologisk mekanism förklara sambandet? Samband förenligt med känt sjukdomsförlopp? Kan upprepas i experimentell design? Om samband till en kemikalie kanske också till andra? Hill AB: The environment and disease: association or causation? Proc R Soc Med 1965; 58:293 300 9

Risk för sjukdom Olika typer av dos-respons samband Lineärt Exponentiellt Exponeringsnivå (dos) 10

Risk för sjukdom Olika typer av dos-respons samband Lineärt Exponentiellt U-format Hormesis Exponering för låga nivåer av toxiner kan inducera biologiska skyddsmekanismer Exponeringsnivå (dos) 11

ALS och bly exponeringsinfo och relevanta kontroller är viktigt vid riskvärdering Blyexponering är högre för fall än för kontroller Blyexponering ökar risk för ALS Dos-respons samband blyexponering och ALS Nivå av bly i blod/likvor Nivå av bly i naglar/hår Dos-respons samband blyexponering och nivå i vävnad/blod/likvor ALS enligt diagnostiska kriterier Bias pga val av kontroller? Är kontrollerna representativa för studiegruppen? Matchade på ålder och kön? Bortfall av högexponerade kontroller? Kontroller utgörs av make/maka Kontroller utgörs av släktingar Kontroller utgörs av vänner Kontroller utgörs av andra patienter 12

ALS och bly vad behövs för riskvärdering? Blyexponering Behövs info om blyexponering? Nivå av bly i blod/likvor Nivå av bly i naglar/hår Kan uppmätta nivåer av bly i blod/likvor/vävnad vara markör för exponering? ALS enlig diagnostiska kriterier Fördelar? Nackdelar? 13

Förhöjd nivå av metaller i vävnader resultat av exponering eller förändrad metallomsättning? Två fall-kontroll-studier från Italien. Köns och åldersmatchade kontroller Bergomi M et al. Environmental exposure to trace elements and risk of amyotrophic lateral sclerosis: a population-based case-control study. Environ Res 2002;89:116-23. 22 patienter med ALS 40 (av 66) kontroller slumpade från samma geografiska område Analys av tungmetaller i tånaglar Ingen skillnad mellan fall och kontroller Garzillo EM et al. Blood lead, manganese, and aluminum levels in a regional Italian cohort of ALS patients: does aluminum have an influence? Journal of Occupational and Environmental Medicine 2014;56:1062-1066. 34 patienter med ALS 25 kontroller från samma geografiska område (urval och bortfall ej redovisat) Analys av bly, mangan och aluminium i blodet Blodbly nästan dubbelt högre hos fall jämfört med kontroller 14

Samverkan mellan genetisk disposition, exponering och patogenes vid ALS? Wang MD et al. A meta-analysis of observational studies of the association between chronic occupational exposure to lead and amyotrophic lateral sclerosis. Journal of Occupational and Environmental Medicine 2014;56:1235-1242. Wang MD et al. Identification of risk factors associated with onset and progression of amyotrophic lateral sclerosis using systematic review and meta-analysis. Neurotoxicology 2016 (Epub ahead of print). Ingre C, Roos PM, Piehl F, Kamel F & Fang F. Risk factors for amyotrophic lateral sclerosis. Clin Epidemiol 2015;7:181-193. 15