Projektplan Genomförande Gnesta Företagsutveckling



Relevanta dokument
Sammanfattning från Gnesta Företagsutvecklings informationsmöte

Diarienummer Dokumenttyp Fastställd/upprättad Ansvarig

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Gnesta Företagsutveckling. Följeforskningens slutrapport

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Slutrapport genomförande

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj Ängelholm

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn

Ortsutveckling ett delprojekt inom Färdpan Flen

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projektprocessen. Projektprocess

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Eventskompetens Kompetenssatsning i Norra Mellansverige

Gnesta Företagsutveckling

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet

Näringslivsprogram

identifiera

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari Slutdatum: December 2019.

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun

Europeiska socialfonden

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Projektplan Projekt Oberoende

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Projektdirektiv. Ledarakademi Skola. Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7)

ESA STATUSRAPPORT 3.DOC

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektstyrningsprocessen i VärNa

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

Projektplan med kommunikationsplan

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Projektbeskrivning

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

Europeiska socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap

Analys Syfte och Mål:

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:

Mål och programområden

Informationsmöte om Leaderprojekt Outdoor Weekend. Nyköping 22 december

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

Europeiska socialfonden

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

Mötesplats Stallarholmen Projektplan

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning. Framtidens kvalitetsregister

Projektprocessen. Projektprocess

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

OM AFFÄRSKOMPETENS NU. Arbetssätt och förväntningar på externa utbildare

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

ORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling

Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

Policy för projektarbete

Tillsynsutveckling i Väst

Ledarutveckling över gränserna

Dela läslust projektplan

SP:s projektrutiner Magnus Holmgren

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Guide till projektmodell - ProjectBase

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Projektkunskap ledning och process

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun

Information och kriskommunikation

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Handlingsplan Trisam 2016

Ramverk för projekt och uppdrag

PLUGGA KLART ESF-projekt i Dalarna

Introduktion till projektledning

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

Transkript:

1 Projektplan Genomförande Gnesta Företagsutveckling 1. Bakgrund och sammanfattning 1.1 Projektsammanfattning Gnesta kommun beviljades i december 2011 knappt 9 MSEK från Europeiska socialfondens programområde1. Projektet ska genomföra kompetensutvecklingsinsatser i företagsämnen främst riktat till företagsledare med deras anställda för att stärka företagandet och bidra till en hållbar tillväxt lokalt och regionalt. Socialfondens utgångpunkt är individbaserad kompetensutveckling för att i förlängningen motverka utanförskap. Programkriterier som ingår i programmet är eget lärande och strategisk påverkan. Gnesta Företagsutvecklings målgrupp är 138 solo- och småföretagare med deras anställda, samt kommunens anställda med företagskontakter, totalt ca 450 personer. Genomförandeprojektet löper mellan 2012-08-01 - - 2014-01-15 med en budget på 7,88 MSEK. Projektet ska genomföra kurser och lärargrupper för företagarna och deras anställda, aktiviteter för att stärka samverkan mellan företag och kommun samt kommunspecifik utbildning för att utveckla näringslivsklimatet i Gnesta. Projektet kommer också att utveckla former för att samarbeta med andra och därigenom kompetensutveckla sig själv tillsammans med andra i projektet. Under projekttiden kommer också utbyte med ett annat EU-land att genomföras för att tillsammans se hur man kan utveckla näringslivsfrågor ur ett samhällsperspektiv. Projektet kommer att kvalitetssäkras av en extern utvärderare/följeforskare. Gnesta Företagsutveckling översiktlig projektprocess

2 1.2 Bakgrund och omvärld Gnesta präglas av sitt läge intill storstadsregionen med Stockholms län och Södertälje kommun som grannar både när det gäller arbetsmarknad och företagande. Många pendlar dagligen till sina jobb. Även företagens marknader finns till stor del i storstadsregionen. Det är tungt att dagligen pendla och det finns en utbredd önska om att kunna arbeta och genomföra uppdrag i kommunen och dess närhet. Regionförbundet i Sörmland har i sin strategi formulerat sex utmaningar som går ut på att det ska vara enkelt att bo och verka i länet vilket understryker den ansatsen. Företagsledare som anmält sitt deltagande som målgrupp i projektet verkar till stor del inom service- och tjänsteområdet. Alla är småföretagare, ca 70% är solo- eller parföretagare och 80% av soloföretagen drivs av kvinnor. Endast en handfull företag har över 12 anställda och den största av dessa sysselsätter 50 personer. Omsättningen i de minsta företagen är generellt låg och behovet av att utveckla sitt kunnande i att göra affärer, att kunna ta ut en anständig lön och försörja sig på sitt företagande är utmaningar som fram för allt många av soloföretagarna brottas med. För att känna sig trygg i sitt företagande krävs kunskap på flera nivåer och en målmedveten framtidstro. Det krävs också en anpassning till marknaden och de förutsättningar som finns. Det är viktigt för företagaren att en dialog finns kring dessa frågor och att kommun och politik kommunicerar visioner och utvecklingsplaner. I projektets intressegrupp kommer politiker, företagarorganisationer och regionförbund vara representerade och det är av stor vikt att de involveras i projektets arbete. De behöver lära och förstå de behov och villkor som företagaren arbetar utifrån 1.3 Mobilisering Mobiliseringsarbete inför projektets genomförande har gjorts under våren 2012. I arbetet har nuläges- och behovsanalys, formering av projektorganisation samt planering av kommande kompetensutvecklingsprogram tagits fram Mobiliseringsfasen avslutas med en avstämningsrapport, (se Bilaga 1), där fortsatt finansiering på resterande belopp på 7,88 MSEK för genomförandet beviljats från och med augusti 2012. Nuläges- och behovsanalysen har till största delen genomförts av extern leverantör för att ta fram förslag och rekommendationer om hur kompetensutveckling och lärandemiljöer kan läggas upp. Uppdraget har omfattat analys av samtliga målgrupper i form av djupintervjuer, arbetsmöten, skriftliga enkäter, analys av svar, del- och slutrapport med rekommendationer och förslag till utbildningsplan. Analysen har genomförts som en kvalitativ, icke statistisk, undersökning. Intervjuer har skett med ett coachande förhållningssätt och utan Gnesta kommuns inblandning, på rekommendation av leverantören, för att skapa en så öppen och förtroendefull miljö som möjligt. Under arbetets gång har diskussioner och avrapportering skett till projektledning och målgrupp inför slutlig rapport. (Se bifogad rapport som Bilaga 2). Analysen för företagarna och deras anställda visar ett stort behov av att bli duktigare i sina yrkesroller för att kunna möta marknadens krav och driva en mer hållbar och stabil verksamhet. En ökad affärskompetens efterfrågas där förmågan att ta betalt är det allra viktigaste. Handfasta och konkreta metoder för att kunna utvecklas i sitt företagande, att lära sig mer, samarbeta och nätverka med varandra är också några av slutsatserna. Analysen av företagens anställdas behov har till främst genomförts utifrån företagsledarens perspektiv. Behov av konkret kompetensutveckling inom exempelvis Officepaketet, bokföring, språk mm formuleras i första hand. Behov som är kopplade till ledarskapet som att bidra till

3 företagens framgång och utveckling ligger litet längre bort men behöver också ingå i programmet. I rekommendationerna finns ledarskap, medarbetarskap, att öka sin anställningsbarhet mm med i utbildningarna. Kommunanställda - analysen inleddes med intervjuer av ansvariga chefer och näringslivschef. Därefter har även intervjuer med anställda som har mycket företagskontakter genomförts. I resultatet framkom vikten av att arbeta med ett professionellt förhållningssätt till företagsgruppen, att göra kommunens uppdrag tydligt, skilja på myndighetsutövning och service samt få lära sig mer om företagande och villkoren för det. 2. - Mål 2.1 Mål Projektmålet är att rusta företagsledare och anställda för att de i större utsträckning ska kunna möta marknaden och framtidens krav. 2.2 Effektmål Projektets övergripande och långsiktiga mål är att företagare och anställda i Gnesta skall utvecklas och växa i sina professionella roller för att framgångsrikt kunna driva hållbara och växande företag för att säkra tillgången på uppdrag och arbetstillfällen i sina företag. Målet är också att vidareutveckla den kommunala företagarservicen för att stärka och utveckla näringslivsklimatet i kommunen. Effekten av det blir en hållbar tillväxt med möjlighet för fler individer i arbete, handlingskraftiga och kompetenta företagare som kan arbeta mer långsiktigt. Det leder till en positiv utveckling av det lokala och regionala näringslivet och att fler personer får möjlighet att arbeta på orten och nära sina hem - det blir enklare att bo och verka i regionen. 2.3 Delmål Projektets mål är nedbrutet i fyra delmål. 2.3.1 Kompetensutveckling Delmål 1 - Att kompetensutveckla individer i företagande och företagsrelaterade ämnen för att öka den professionella kompetensen som företagare och anställd. Kompetensutvecklingsinsatserna kommer att omfatta - företagsledare - anställda på företagen - kommunanställda med företagskontakter Medel för att målet skall uppnås är kurser, seminarier, och praktik (skarpt läge). 2.3.2 Samverkan för eget lärande Delmål 2 - Att skapa förutsättningar för samverkan och eget lärande mellan individer i företag och organisationer för en utveckling av målgruppens individuella professionalitet samt företagandet på orten. Det sker genom - processledda nätverksgrupper för eget lärande - affärsdrivande nätverk och kluster - långsiktig planering av företags- och kompetensutveckling

4 - utvecklad kommunservice och företagssamverkan Genomförs med planerade processtödda aktiviteter med tydlig målsättning. 2.3.3 Spridning av projektets resultat Delmål 3 Att skapa en öppenhet och tillgänglighet för spridning av den kunskap och de resultat som projektet tillgodogör sig både under och efter genomförandet. Ledord är: - Information och kommunikation - Transparens - Marknadsföring - Jämställdhet och tillgänglighet - Öppenhet för spridning av erfarenheter och kunskap - Skapa snackis Medel för att uppnå målet är seminarier, marknadsföring, kommersiellt finansierade aktiviteter, happenings, sociala medier mm. 2.3.4 Strategisk påverkan Delmål 4 Att implementera prioriterade områden för att företagares och anställdas kompetens även i fortsättningen ska kunna utvecklas utifrån ett individuellt perspektiv men även utifrån ett näringslivsperspektiv. Detta för att skapa bestående effekter efter det att projektet avslutats. För att uppfylla de prioriterade långsiktiga målen och styra projektets arbete mot önskade effekter så finns det fem stycken implementeringsmål formulerade. Implementeringsmål: Mål 1 - Arena och mötesplats för kommunens företagare Undersöka om det finns möjligheter att utveckla arbetet vidare till ett Gnesta entreprenörscentrum, en mötes- och serviceplats för företagare och företagsstödjande organisationer. Arbetet kommer att inrikta sig på att utreda förutsättningarna, finna samverkanspartners för att skapa en fysisk mötesplats för målgruppen och projektets intressenter. Etablera kontakt för att se om vi kan samverka med närliggande kommuner, tex Järna kommundel i Södertälje, företagsstödjande organisationer i regionen, såsom NYC och ALMI samt kommersiella aktörer som exempelvis vill driva kontorshotell. Arbetet drivs som en förstudie. Resultat: Etapp 1 - Handlingsplan och rapport som beskriver hur detta skulle kunna realiseras. Etapp 2 -Överlämnande till företagarna för fortsatt arbete och för att äga frågan. Mål 2 Form för företagens långsiktiga planering Undersöka hur man kan stödja det lilla- och soloföretagets återkommande planerings- och utvecklingsarbete i samverkan med andra företagare. Utarbeta och pröva ett format via ett projektfinansierat seminarium som innehåller kompetensutveckling, inspiration inom företagsutveckling och ledarskap, samt egen tid för planering (motsvarande större organisationers återkommande terminskickoffer). Resultat: Etapp 1 - genomföra ett seminarium

5 Etapp 2 - Konceptbeskrivning och plan för ett överlämnande till företagarna som ska kunna driva konceptet vidare. Mål 3 - Beskrivning av modell för företagsservice för kommunen Utifrån den kompetensutvecklingsinsats som sker ta fram ett underlag till en företagsservicemodell inom kommunen. Det omfattar aktiviteter som kommunen bör jobba vidare med efter projektet, exempelvis process, rutiner för företagshantering, professionellt förhållningsätt, tydliggörande av roller mm. Resultat: Dokumentation och beskrivning av en möjlig arbetsmodell som underlag för kommunen att arbeta vidare med. Mål 4 - Förutsättningar för en fortsatt kompetensutveckling för företagare och deras anställda Initiera en diskussion med angränsande kommuner och företagsstödjande organisationer för att undersöka om vi i samverkan och skapa fortsatta kompetensutvecklingsprogram för småföretagare och deras anställda Resultat: Dokumentation och sammanställning av det kompetensutvecklingsprogram som genomförs inklusive rekommendation om fortsatt kursplan. Mål 5 - Entreprenörskap i skolan Tillsammans med projektet Lärande samverkan i Gnesta förskolor och skolor undersöka hur skola och företagare kan samverka inom prao och praktik. Resultat: Handlingsplan för fortsatt arbete. 3. Genomförande Genomförande sker genom att erbjuda sammanhängande baskurser i företagsutveckling med fokus på tillväxt om 6 dagar till solo- och småföretagare. Dessutom skall anställda erbjudas en kortare version i affärsorientering och medarbetarskap. Parallellt startats även korta med specifika kurser i företagsutveckling upp med ett innehåll som baseras på behovsanalysens innehåll. Dessa kommer att pågå under hela projekttiden. Ett sammanhängande kompetensutvecklingsprogram för kommunanställda inleds under första halvåret av projektet. Praktiskt lärande via processledda nätverksgrupper startas upp. Projektägaren har formulerat följande områden som prioriterade: -Besöks- och turistnäring - Handel - Lokalproducerad mat och dryck - Hantverk och bygg - Kultur - Hälsa och komplementär medicin - Tillverkning och industri

6 Dessa fungerar som inspirationsområden och deltagarna kan sedan själva välja inriktning och mål utifrån kompetensbehov. I grupperna är det meningen att varje individ tar eget ansvar för sin egen och gruppens arbete. Processledaren har en ledande roll så att gruppen sätter upp mål och arbetar framåt. Inspirationsworkshops kommer att startat kring några utvalda områden tidigt under hösten. Seminarier, workshops och nätverksmöten kommer att genomföras under hela projekttiden. Tre stycken marknadsföringsseminarier riktade både till projektets målgrupp och intressenter där minst ett är inriktat på att sprida projektets intentioner och erfarenheter externt kommer att genomföras. Riktad information i seminarieform till beslutsfattare är planerad samt informationsutskick till intressentgrupp och målgrupp. Ett aktivt arbete för informationsspridning bland annat via sociala media kommer att ske. 4. Avgränsning Projektets kompetensutveckling kommer att omfatta företagsutvecklande ämnen för vidareutveckling av företag. Verksamhetsinriktad undervisning ingår inte i programmet och innehåller inte heller startstöd. 5. Risker Följande risker är identifierade: Risk: Svårt att få företag att delta i de olika utbildningarna Åtgärd: -En resurs med specifikt ansvar för utbildningsplanering och coaching ingår i projektet. -Projektet kommer att arbeta kundorienterat och lägga upp marknadsföringskampanjer inför varje utbildningsblock. -För att förankra projektet och motivera och inspirera till att delta tar vi in företagsrepresentanter på styr- projekt och referensgruppnivå. Risk: Ambitionen är för hög i projektet och orken prioriteras till de praktiska aktiviteterna (kurser) och konkurrerar ut den strategiska tanken som då får inte det genomslag som vi avser Åtgärd: -Noggrant styr- lednings och administrativt arbete i projektet. -Hålla en hög kvalitet och följa vår projektmodell. -Arbeta mycket med den goda projektanda som vi byggt upp en plattform för i mobiliseringsarbetet Risk: Svårt att få intressenter/samarbetspartners att delta i aktiviteter som berör strategisk påverkan och långsiktiget Åtgärd: -Mål och implementeringsaktiviteter formulerade -Ansvarsfördelning på projektägarnivå för stark förankring -Beredskap för ytterligare aktiviteter via styrgrupp och projektägare Risk: Svårt att få bestående resultat efter projektslut Åtgärd: -Sätta mål för strategisk utveckling och implementeringsaktiviteter som är konkreta i projektplanen. -Projektet ägs av näringslivschef för förankring. -Specifika aktiviteter och riktade till polititik och övriga intressenter/beslutsfattare

7 Risk: Att Gnesta kommun som organisation inte orkar ta emot projektet och att det inte kommer till nytta fullt ut pga resursbrist och att projektanställda lämnar. Åtgärd: -Projektet ägs av kommunen -Att arbeta med en professionell projektmetod som inkluderar löpande dokumentation av projektets beslut och arbete minimerar vi risken -Tidigt lägga plan för fortsatt arbete och budgetering Risk: Att nyckelperson i projektorganisationen slutar eller försvinner från projektet Åtgärd: -Säkra kompetensöverföring mellan nyckelpersonerna i projektet. -Arbeta med en professionell projektmetod som inkluderar löpande dokumentation av projektets beslut och arbete. Risk: Att överlämningen av det projektresultat som efter projektet skall ägas och drivas av företagarna inte lyckas Åtgärd: -Mål med konkreta aktiviteter i projektplanen. -I projektets styrning och organisation finns också företagsrepresentanter för en konkret förankring. Risk: Att styrgruppens arbete endast blir styrande och inte strategisk Åtgärd: (Förslag) Att deltagare i styrgruppen prioriterar och lägger ner både arbete och engagemang i projektarbetet. Att projektet drivs på ett professionellt sätt av både projektägare och projektledare. Risk: Att projektet inte lyckas sälja in de strategiska målen som stöder effektmålen på ledande och beslutande nivå. Åtgärd: Se till att projektarbetets aktiviteter och mål läggs upp så att bra beslutsunderlag tas fram för strategiska beslut samt följer de tidplaner som gäller, exemplevis för politiska och ekonomiska beslut. 6. Projektkriterier kriterier som man fokuserat på i ansökan är 1. Eget lärande - att skapa lärandemiljöer 2. Strategisk påverkan för att skapa en bestående förändring: Projektet skall innehålla transnationellt utbyte. All verksamhet skall dessutom jämställdhets- och tillgänglighetssäkras. 7. Indikatorer 7.1 Delmål 1 - Kompetensutveckling - 85% av företagen i målgruppen skall genomföra någon av de kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds i programmet - minst 60% av företagen i målgruppen med anställda skall erbjuda sina anställda att delta i någon utbildning

8 - minst 65% av deltagande företag i programmet skall när projektet avslutas ha skapat långsiktiga planer för sin verksamhet Mäts via aktivitets- och deltagarregistrering samt enkätintervjuer. 7.2 Delmål 2 - Samverkan för eget lärande - minst 65% av deltagande företag i kompetensutvecklingsprogrammet ska ansluta sig till någon ny form av affärssamverkan med målet att skapa nya affärer. - minst 60% av de företag som deltar i kompetensutvecklingsprogrammet ökar sin tillväxt eller står i begrepp att göra det. Med det menas att senast när projektet avslutas skall omsättning, resultat eller antal anställda ökat. - minst 60% av de anställda som deltar i kompetensutvecklingsprogrammet ökar sin anställningsbarhet. Med det menas att senast när projektet avslutas skall de ha upprättat ett personligt kompetensutvecklingsprogram utifrån den målsättning som sätts upp i programmet. Mäts via aktivitets- och deltagarregistrering samt enkätintervjuer. 7.3 Delmål 3 - Spridning av projektets resultat - projektet sk genomföra 3 st marknadsföringsseminarier riktat både till projektets målgrupp och intressenter där minst ett är inriktat på att sprida projektets intentioner och erfarenheter externt. Mäts via aktivitetsregistrering. 7.4 Delmål 4 Strategisk påverkan Implementeringsmål: -se under avsnitt 2 Mål 8. Projektorganisation Projektägare Anna Sandklef Näringslivschef Gesta kommun Projektledare Margret Olsson Projektledare Gnesta kommun Styrgrupp Anna Sandklef Näringslivschef Gnesta kommun Per Johansson Företagsledare Gnesta Färghus Nils-Erik Selin Kommunchef Gnesta kommun Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef Gnesta kommun Christer Andén Samhällbyggnadschef Gnesta kommun Projektkansli Margret Olsson Projektledare Gnesta kommun Helene Ekeberg Projektadministratör Gnesta kommun Kajsa Kromnér Utbildningscoach Gnesta kommun

9 Projektgrupp Projektkansliet (se ovan) Fredrik Nordzell Företagsrepresentant Gryts Event Amy De Canesie Företagsrepresentant Eldabutiken i Gnesta Agneta Hagström Företagsrepresentant Aloevera Coachen i Sörmland Ronny Madestrand Företagsrepresentant Gnesta Ventilationsmontage & Service Ghita Sjösteen Anställdrepresentant Gnesta kommun Christine Bernström Anställdrepresentant Rekal Referensgrupp Näringslivsrådet, Gnesta kommun Stödresurser till projekt- och styrgrupp: Katarina Solax Stridh Jämställdhetsfrågor Gnesta kommun PL följeforskning och Erik Asplund utvärdering inno Scandinavia 9. Aktivitetsplan och milstolpar Tid- och aktivitetsplan Gnesta Företagsutveckling - Genomförande Version 2012-09-17 Delprojekt Aktivitet Startar Avslutas Ansvarig Projektstyrning och adm Övergripande 2012-08-01 2014-01-16 Projektägare Administration och samordning av projektet 2012-08-07 2012-01-16 Projektadministratör Ledning av projektet 2012-08-01 2014-01-16 Projektledare Styrgruppsmöten 5-6 ggr/år 2012-08-22 2014-01-16 Projektägare Projektmöten 8 ggr/år 2012-08-25 2014-01-08 Projektledning Referensgruppsmöten 4 möten per år 2012-09-15 2014-01-16 Projektägare Uppföljning och dokumentation - slutrapport 2013-11-15 2014-01-16 Projektägare/ledning Marknadsföring, spridning och kommunikation Övergripande 2012-08-01 2014-01-15 Projektledning Uppbyggnad webbsida info utskick mm 2012-08-01 2012-08-31 Projektadministratör Information till deltagande företag, etapp1 2012-08-01 2012-09-30 Projektledning Information till deltagande företag, 2012-12-01 2013-01-15 Projektledning

10 etapp2 Information till deltagade företag etapp3 2013-05-15 2013-08-31 Projektledning Marknadsföringsseminarier 3st 2012-08-01 2013-09-30 Projektledning Informationssemier för intressenter/beslutsfattare 2012-08-01 2014-01-16 Projektägare Spridningsseminarium 2013-12-01 2014-01-16 Projektägare Kompetensutveckling Övergripande 2012-08-01 2014-01-15 Projektledning Övergripande planering och förberedelser 2012-00-01 2013-11-30 Utbildningssamordnare Utbildning i jämställdhet och tillgänglighet för styr och projektgrupp 2012-08-01 2012-10-30 Projektledning Baskurser i företagsutveckling för företagare företagsutveckling etapp1 2012-10-02 2013-03-31 Utbildningssamordnare Baskurser i företagsutveckling för företagare etapp2 2013-01-16 2013-10-31 Utbildningssamordnare Baskurser i medarbetarskap för anställda etapp1 2012-11-01 2013-03-31 Utbildningssamordnare Baskurser i medarbetarskap för anställda etapp2 2013-01-15 2013-10-31 Utbildningssamordnare Kurser och seminarier i företagsservice för kommunanställda 2012-09-15 2013-03-15 Utbildningssamordnare Fördjupningskurser i företagsutveckling 1-3 dagar för företagare och anställda 2012-10-01 2013-12-15 Utbildningssamordnare Företagsrelaterade kurser och seminarier av kostnadsfria aktörer (tex Skattemyndighet mm) 2013-01-15 2013-12-15 Projektledning Nätverksgrupper för eget lärande och utveckling Övergripande 2012-09-04 2014-01-16 Projektledning Planering och formering grupper 2012-09-04 2012-10-25 Projektledning Start av grupper 2012-10-01 2013-03-01 Projektledning "Skarpt läge" - praktisk tillämpning av ny kunskap 2012-09-15 2013-12-15 Projektledning Nätverksmöten mellan företag, 6-15ggr 2012-10-15 2014-01-16 Projektledning

11 Nätverksaktiviteter företag och kommunanställda 2012-09-04 2013-12-15 Projektledning Egna aktiviteter av deltagare i projektet - initiering 2012-09-01 2014-01-16 Projektledning Implementering -Strategisk påverkan Övergripande 2012-10-01 2014-01-16 Styrgrupp Planeringsaktiviteter 2012-10-01 2013-01-15 Styrgrupp Mål 1 Skapa arena/mötesplats etapp1 - planering och genomförande 2012-10-15 2013-12-15 Styrgrupp/Projektledning Mål 1 Skapa arena/mötsplats etapp2 - överlämnande 2013-01-01 2013-11-01 Styrgrupp Mål 2Långsiktig planering för företagen - Etapp1 planera planeringsseminarium 2013-03-01 2013-08-31 Styrgrupp/Projektledning Mål 2 Långsiktig planering för företagen - Etapp1 genomföra planeringsseminarium 2013-09-01 2013-09-10 Projektledning Mål 2 Långsiktig planering för företagen - Etapp2 lämna över till företagarepresentant 2013-03-01 2013-10-15 Styrgrupp Mål 3 Plattform företagsservice 2013-03-16 2013-06-15 Styrgrupp/Projektledning Mål 4 Samverkan kring regionalt företagscentrum - utredning 2013-05-01 2013-11-15 Styrgrupp/Projektledning Mål 5 Entreprenörskap i skolan 2012-09-01 2012-12-01 Styrgrupp/Projektledning Transnationalitet Övergripande 2012-08-01 2013-11-30 Projektägare Planering 2012-08-01 2013-02-01 Projektägare/ledning Genomförande - resa strygrupp och företagsrepresentanter 2013-03-01 2013-09-30 Styrgrupp Uppföljning och rapportering 2013-04-01 2013-11-30 Projektägare/ledning Kvalitet och utvärdering Övergripande 2012-08-01 2014-01-16 Projektägare Planering och granskning 2012-08-01 2012-09-15 Utvärderare Fastställande av kvalitetsindikatorer 2012-08-01 2013-03-01 Utvärderare O-basmätning 2013-09-15 2013-09-30 Utvärderare Slutmätning 2014-01-01 2014-01-16 Projektledning Utvärdering 2013-09-01 2013-12-31 Utvärderare

12 Milstolpar hösten 2012 Aktivitet Datum Status 1. Projektstart - genomförande 2012-08-01 Klar 2. Kick-off för projektdeltagare 2012-09-04 Klar 3. Kompetensutveckling för kommunanställda startar 2012-09-15 Klar 4. Baskurser för företagare startar 2012-10-02 Klar 5. Implementering Mål1 etapp 1 startas 2012-10-15 6. Fördjupningskurser startar 2012-11-15 7. Nätverksgrupper för eget lärande startar 2012-10-15 8. Kartläggningsseminarium för kommunanställda 2012-11-28 9. Implementering Mål5 startas 2012-12-01 10. 11. Information och marknadsföring till deltagare i projektet etapp 2 startar Planering för transnationellt utbyte, plats och tidpunkt klar Milstolpsplanen uppdateras för varje halvår i taget. 10. Projektbudget 2012-12-01 2012-12-31

13 11. Formalia Styrgrupp Projektets styrs strategiskt av styrgruppen utifrån gällande föreskrifter från projektfinansiären (ESF). Projektplanen är projektets styrdokument och godkänns av styrgruppen. Förändringar som påverkar projektet strategiskt kan endast beslutas av styrgrupp där projektägaren har utslagsröst. Styrgruppsmöten genomförs ca 6 ggr per år och planeras in utifrån gällande milstolpsplan. Styrgruppsmöten prioriteras av valda medlemmar och genomförs utan ersättare. Projektägaren är sammankallande. Projektledaren är föredragande och för minnesanteckningar i styrgruppsmöten. Minnesanteckningarna godkänns av projektägare och en justerare. Projektgrupp Projektgruppen är verkställande under ledning av projektledaren. I projektet ingår representanter från projektets deltagare (aktörer; företagsledare med anställda, soloföretagare, anställda samt kommunanställda.) Även projektkansliet ingår i projektgruppen. Projektkansli Projektkansliet består av kommunanställda i projektet; projektledare och utbildningscoach på full tid samt en projektadministratör på halv tid. Projektkansliet ansvarar för genomförandet av projektets verksamhet och administration. Projektledaren har det yttersta ansvaret för verkställandet utifrån projektets beslutade direktiv. Det innebär resultat- resurs och personalansvar inom ramen för projektets uppdrag.

14 Gnesta den 1/10 2012 Margret Olsson, Projektledare Projektplan godkänd Stockholm den 1/10 2012.. Anna Sandklef, Styrgruppsordförande och Projektägare, Gnesta kommun. Per Johansson, Gnesta Färghus.. Nils-Erik Selin, Gnesta kommun.. Marlene Bernfalk Karlsson, Gnesta kommun.. Christer Andén, Gnesta kommun