Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM



Relevanta dokument
Blåbärets Kvalitetsredovisning

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Arbetsbeskrivning för

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Arbetsplan Violen Ht 2013

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Profil. Naturvetenskap och teknik

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Lokal arbetsplan för

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Normer & värden.

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal Arbetsplan för VALEN

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vitsippan Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Vår verksamhet under läsåret

Handlingsplan för 2012/2013

Transkript:

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Förskolans mål Vad ville vi? Vi ska ha en gemensam modell för utvecklingssamtal senast 31 maj 2011. Åtgärder för att nå målen Hur gjorde vi? Vi skulle köpt in litteratur som vi skulle fört pedagogiska samtal kring. Vi skulle ha arbetat fram en gemensam modell för hur utvecklingssamtalet ska se ut samt de frågor som går ut till föräldrarna innan samtalet ska revideras. Resultat Vad blev det av det vi gjorde och hur vet vi det? Vi har inte arbetat fram en gemensam modell för utvecklingssamtalet. Vi har inte köpt in någon litteratur angående föräldrasamtalet. Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs. vilket resultat har arbetet målet gett. 1 2x 3 4 5 6 1. Arbetet målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta målet målet. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta målet 6. Målet uppnått.

Analys Varför blev det som det blev? Arbetet med en gemensam modell för föräldrasamtalet blev aldrig av, för vi beslöt oss för att lägga mer fokus på implementeringen av Lpfö98/10. Vi ska ha en gemensam modell för utvecklingssamtalet klar innan höstens samtal påbörjas. Vi kommer att lägga mycket arbete på dess utformning för att den ska bli så bra som möjligt. Vi kommer under ht-2011 att ha ett föräldramöte där föräldrarna ska få ta del av vår läroplan. De kommer då att få informationshäftet: "Till dig som har barn i förskolan". Namn/Arbetslag/Enhet Förskolan Tvingeling.. NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö. Förskolans mål Vad ville vi? Alla barn ska i maj 2011 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Innan läsårets slut (juni 2011) vill vi att alla barn visar hänsyn och respekt för varandra och även vuxna samt för våra gemensamma saker på förskolan. Åtgärder för att nå målen Hur gjorde vi? Vi har använt oss av den lilla draken " Filur" varje vecka. Ett barn i veckan har fått ta hem Filur under helgen och sedan på måndagen berättat för sina kompisar om vad Filur varit med om under helgen. Vi har jobbat mycket medvetet med att få barnen att kunna leka tillsammans tre kompisar. Vi använde oss dock inte av handdockor som vi från början tänkte eftersom vi fann andra lösningar. Vi har påmint och uppmärksammat barnen på att vara rädda om våra saker.

För att alla barn ska få synas och höras, har vi delat in barnen i mindre samlingsgrupper. Även under matsituationerna har vi tagit alla chanser att låta barnen föra en bra dialog. Resultat Vad blev det av det vi gjorde och hur vet vi det? Att få ta hem Filur är oerhört populärt! Barnen strålar av lycka när det är deras tur att få med Filur hem. Att sedan få berätta eller be en fröken läsa vad som står i boken om Filurs helg är minst lika roligt. Att " leka tre " har blivit mycket bättre. Barnen är mer medvetna om när de gör fel någon kompis. Barnen behöver fortfarande bli bättre på att vara rädda om våra saker på förskolan. Barnen har blivit bättre på att våga prata inför varandra. Försiktiga barn har tagit ett steg framåt. Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs vilket resultat har arbetet målet gett. 1 2 3 4 5x 6 1. Arbetet målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta målet målet. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta målet 6. Målet uppnått. Analys Varför blev det som det blev? Filur är en omtyckt liten drake, som alla gillar och vill ta hem. Att " leka tre" blev bättre beror mycket på att vi har ett mycket bra samarbete med barnens föräldrar. De tog tag i situationen på ett mycket bra sätt. Tillsammans kunde vi på förskolan och föräldrarna hemma få ett slut på bekymret. Barnen vet att man ska vara rädd om våra saker, men de bryr sig inte riktigt än. Att våga prata inför sina kompisar har blivit bättre för att det är lättare att prata i små grupper. Alla barn hinner bli sedda och bekräftade. Filur fortsätter vi att jobba med även under ht-2011. "Leka tre : Vi fortsätter att jobba för att alla barn ska känna sig trygga i barngruppen och att alla ska ha kompisar.

Vi kommer att jobba vidare med att barnen ska vara rädda om våra saker på förskolan. Vi kommer att jobba vidare med samling i smågrupper. Vi kommer att låta våra äldsta barn få ge en bokrecension av en bok som de läst hemma. Namn/Arbetslag/Enhet Förskolan Tvingeling. UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning, form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Mål Vad ville vi? Att genom KLIV projektet låta barnen skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker och material. Innan 31 maj 2011 ska barnen på ett tydligt sätt fått förståelse för hur ett kretslopp fungerar. Innan 31 maj 2011 ska alla barn fått förståelse för talen 0-10. Åtgärder för att nå målen Hur gjorde vi? Vi hade under hösten 2010 tre tillfällen tillsammans med en konstnär då barnen fick göra alster i olika material. Vi har köpt in ett akvarium där det nu bor gråsuggor och maskar. Barnen har hjälpt till att duka våra middagsbord och då fått använda talen 0-10. Vi har även sjungit och gjort rim och ramsor om 0-10. Vi har klistrat fast siffrorna 1-10 på golvet för att synliggöra siffrorna..

Resultat Vad blev det av det vi gjorde och hur vet vi det? Barnen uppskattade besöken av konstnären. De fick prova nya material och sätt att jobba med dem. Några barn var först lite rädda och tveksamma inför konstnärens besök. De trodde att de skulle vara duktiga och kunna måla. Denna känsla försvann tur nog snabbt och glädjen över att få skapa tog över. Akvariumet har uppskattats mycket av barnen. De har lagt dit gråsuggor och maskar och matat dem. Det blir ett tydligt sätt för barnen att kunna få förståelse för ett kretslopp, gråsugga-löv-bajs-jord. Att få vara veckans dukbarn och duka borden har blivit ett naturligt sätt att räkna hur många tallrikar, glas osv som behövs. Här har vi även fått in begrepp som bredvid, ovanför osv. Genom sånger, rim och ramsor hör vi barnen sjunga om talen 0-10. De räknar även baklänges 10-0. Att hoppa på siffrorna på golvet är spännande och vi ser barnen göra det spontant.. Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs vilket resultat har arbetet målet gett. 1 2 3 4 5x 6 1. Arbetet målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta målet målet. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta målet 6. Målet uppnått. Analys Varför blev det som det blev? Barnen fick på ett nytt och spännande sätt kunskap om konstnärliga material. Detta gav stolta barn som fick en stärkt självkänsla av att lyckas. Att få ta ett gemensamt ansvar om gråsuggor och maskar och se till att de får mat i form av löv osv, gör att barnens ansvarskänsla för allt levande växer. Att göra sångstunder till en glädjefylld stund och samtidigt få in kunskap på ett lekfullt sätt, gör att barnen lär utan att vara medvetna om det. Vi ska jobba vidare med ett gemensamt TEMA för våra båda avdelningar. Förslag ska skrivas upp och till ht-2011 ska vi enas om ett förslag. I detta

tema ska vi på ett lekfullt sätt få in matte, svenska och naturvetenskap/teknik. Namn/Arbetslag/Enhet Förskolan Tvingeling.. BARNS INFLYTANDE Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Mål Vad ville vi? Alla barn ska bli hörda och respekterade för sin åsikt om förskolans miljö och material innan maj 2011. Åtgärder för att nå målen Hur gjorde vi? Vi skulle ha intervjuat barnen ett och ett om vilket material de vill ha på förskolan och hur miljön ska se ut. Resultat Vad blev det av det vi gjorde och hur vet vi det? Vi kom aldrig igång med några intervjuer, men trots det har barnens förslag på hur vår miljö ska se ut kommit fram. Vi personal och barnen upplevde att det var rörigt runt det bord där de satt och målad, sydde, ritade och pärlade. Ett förslag om att flytta målarmaterialet till badrummet som är ganska stort blev av. Nu har barnen mer utrymme för de olika aktiviteterna. Barnen har kommit med egna idéer om matematiska termer. Ett barn hade med sig en artikel om en Spindelkrabba. Detta ledde till tillverkning av en sådan med olika matematiska inslag som hur långa ben den har, vad den väger osv. Barnen har också blivit inspirerade av sagor som de skrivit om Max meter, Daniel decimeter, Carl centimeter, Matte myra millimeter. Efter ett litet tag

ville flickorna ha Moa meter, Daniella decimeter, Cecilia centimeter och Myran Miranda millimeter. Alla dessa matematiska figurer har ritats av barnen i naturlig storlek och klistrats fast på golvet. Barnen har på så vis fått ett konkret sätt att se på olika måttenheter. De har ofta lagt sig bredvid eller på figurerna för att se om de är en meter eller kortare/längre. Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs vilket resultat har arbetet målet gett. 1 2 3x 4 5 6 1. Arbetet målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta målet målet. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta målet 6. Målet uppnått. Analys Varför blev det som det blev? Att inga intervjuer blev gjorde, kan bero på tidsbrist samt att vi upplever att barnens åsikter om vår förskolas miljö ändå kommit fram. Vi ska ta tillvara barnens förslag om vad de vill göra samt vilket material de vill ha. Vi vill att barnen ska känna att deras åsikt är viktig och att de har möjlighet att påverka sin tid hos oss på förskolan. Namn/Arbetslag/Enhet Förskolan Tvingeling.. SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Arbetslaget skall utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem samt tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Mål Vad ville vi? Alla barn som ska börja förskoleklassen hösten 2011 ska ha besökt förskoleklass, fritidshemmet och biblioteket innan 31 maj 2011.

Åtgärder för att nå målen Hur gjorde vi? Vid det första besöket i förskoleklassen var en pedagog från förskolan med. Efter det har barnen besökt förskoleklassen själva. Barnen har även besökt fritids vid några tillfällen. Även biblioteket har besökts. Då läste elever ur årskurs 6 en saga för våra barn och barnen fick tid att bekanta sig med biblioteksmiljön. Vi har gymnastik en gång i vecka i skolan gymnastiksal. Våra äldsta barn äter lunch i skolans matsal måndag-torsdag. Resultat Vad blev det av det vi gjorde och hur vet vi det? Barnen ser fram e att få börja i förskoleklassen och på fritids. De känner sig trygga i skolans miljö och med personalen. Att besöka även fritids ser både barn och föräldrar som positivt. Här bedömer Ni måluppfyllelsen; dvs vilket resultat har arbetet målet gett. 1 2 3 4 5 6x 1. Arbetet målet har inte alls påbörjats. 4. Arbetet har påbörjats och vi är på god väg 2. Diskussioner om hur vi ska arbeta målet målet. 3. Vi har enats om hur vi ska arbeta målet 6. Målet uppnått. Analys Varför blev det som det blev? Barnen har fått flera tillfällen till besök och det skapar trygghet. Vi fortsätter vårt goda samarbete med förskoleklassen och fritids.