KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, pedagogisk omsorg (familjedaghem) Ht 2009 vt 2010

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, pedagogisk omsorg (familjedaghem) Ht 2009 vt 2010

Innehållsförteckning Inledning...3 Beskrivning av enheten...3 Pedagogisk omsorg/ Familjedaghem...4 Utvecklingssamtal...4 Gemensam målsättning...4 Förskola...5 Utveckling och lärande...5 Förskola och hem...8 Jämställdhet och Genus...11 Biblioteksverksamheten...11 Likabehandlingsplanen...11 Utvecklingsområden...11...12 2

Inledning Kvalitetsredovisning för Skolenhets Centrums förskolor och Pedagogisk omsorg, familjedaghem år 2009/2010 är genomförd och sammanställd av de olika personalgrupperna. Personalen har i olika grupper beskrivit hur de arbetat, värderat och bedömt måluppfyllelsen. Årets kvalitetsredovisning innefattar två områden för förskolan, två områden för familjedaghemmen, Sammanställning av kvalitetsredovisningen har gjorts av Kerstin Sjölin. Arbetet med att utvärdera och utveckla är en ständigt pågående process. Förskolorna och familjedaghemmen är olika långt komna i detta arbete. Vi behöver en bättre struktur för kvalitetsarbetet och hitta former för kontinuerlig reflektion och analys, så att det blir ett levande redskap i den dagliga verksamheten, för värdering och självvärdering av vårt arbete. Under detta år har förskolornas och familjedaghemmens personal deltagit i AHA Jämställdhet är allas ansvar ett utvecklingsarbete som syftar till att integrera jämställdhetsperspektivet i arbetet. Detta arbete ska fortsätta och vidareutvecklas så att det blir en naturlig del av vardagen. Personalen vid förskolorna har vid fem tillfället (s.k. Pedagogiskt forum) träffats i blandade grupper under ledning av en samtalsledare och diskuterat pedagogiska frågor utifrån boken Barn och Naturvetenskap. Personalen har utifrån att deltagit i dessa forum och läst litteraturen utvecklat sitt förhållningssätt gentemot barnen. De beskriver att de lyssnar mer på barnen ställer därefter utmanande frågor och väntar in barnen, ger barnen tid att reflektera. Vid två tillfällen har personal vid förskolorna bjudit in varandra till fortbildningskväll med olika tema, språk och naturvetenskap. Detta har sedan resulterat att personalen gemensamt gjort en idébok med tips på naturvetenskapliga experiment. Under året har en arbetsgrupp tagit fram ett gemensamt material för vår dokumentation genom portfolio. Pedagogiska forum och förskolans arbete med portfolio ska fortsätta och utvecklas vidare. Solrosens förskola har under våren organiserat om barngrupperna och har nu två avd. 1-4 år och en avd. 4-6 år. Detta för att bättre kunna arbeta utifrån målen i våra styrdokument. Arbetslagen har under våren haft en specialpedagog knuten till sig för att stödja förändringsarbetet. Enhetens likabehandlingsplan måste revideras för att anpassas till de yngre barnen. Föräldrar är viktiga i vårt arbete, därför behöver vi tydliggöra förskolans och familjedaghemmens uppdrag utifrån våra styrdokument. Beskrivning av enheten Skolenhet Centrums omfattar fyra förskolor, nio familjedaghem och kommunens helgavdelning. Förskolorna finns geografiskt spridda i Simrishamns tätort, två i södra delen och två centralt belägna. Solrosens förskola har under året organiserat om barngrupperna och har nu två avd. 1-4 år och en avd. 4-6 år. Av våra nio familjedaghem finns åtta i södra delen av Simrishamns tätort, Simrislundsområdet och ett i Gröstorp I förskolan arbetar barnskötare och förskollärare där alla har den utbildning vi efterfrågar. Genomsnitt antalet barn 2009/2010 Förskoleverksamhet: Förskola 210 Familjedaghem 56 Helgomsorg 20 3

Pedagogisk omsorg/ Familjedaghem I år kvalitetsredovisar familjedaghemmen två egna valda mål. Familjedaghemmen har valt utvecklingssamtal och gemensamma mål Utvecklingssamtal Insatser och arbetssätt Varje familjedaghem har använt det material/dokument som gemensamt är framtaget. Personalen har under året genomfört utvecklingssamtal och använt det gemensamt utarbetade underlag. Underlaget har upplevts positivt. Att under nästa verksamhetsår fortsätta med utvecklingssamtalen så att det blir en naturlig del i verksamheten och vid arbetsplatsträffar ha pedagogiska diskussioner kring aktuella frågor. Gemensam målsättning Att barnet ska känna sig välkommet och få tillhörighet och gemenskap i gruppen. Att lära barnen ta ansvar för sina handlingar och visa hänsyn. Att lära barnen lyssna, dela med sig, samarbeta och vara rädd om egna och andras tillhörigheter. Att barnet får visa sina känslor. Att stimulera barnets språkutveckling genom bland annat rim och ramsor. Att ge en god och näringsrik kost. Att ge tillfälle till utevistelse varje dag. Att väcka barnets nyfikenhet för natur och miljö. Insatser och arbetssätt Familjedaghemmen träffas i den gemensamma lokalen där barnen har möjlighet att lära känna varandra. Personalen har till viss del arbetat med Stegvis. Ett par gånger per termin sjunger barnen för de äldre på Skönadalshemmet. I familjedaghemmet har barnen bland annat lyssnat på sagor, spelat spel. Familjedaghemmen är ute i alla väder, man går en promenad eller besöker lekplatser där barnen har möjlighet att gunga, klättra m.m. För de äldsta barnen har man naturskola för att väcka barnens nyfikenhet för natur och miljö. Barnen har tyckt det var roligt med naturskolan och sångstunderna på Skönadalshemmet.. Varje dag har dagbarnvårdarna varit ute en stund med barnen. Ha pedagogiska diskussioner vid arbetsplatsträffar kring aktuella frågor. 4

Förskola Utveckling och lärande Ur Läroplanen Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Ur Skolplanen Alla barn och ungdomar i förskola, grundskola och gymnasieskola ges möjlighet att inhämta kunskaper och färdigheter så att de i framtiden tryggt och utan traditionellt könsrollstänkande kan välja utbildnings- och yrkesvägar (Simrishamn kommuns skolplan 2010-2014) Mål Annelunds förskola Vi strävar efter att varje barn: Utvecklar självständighet Insatser och arbetssätt för att nå målen Barnen har getts tillfälle att klara saker på egen hand, både i de vardagliga sysslorna och i de planerade aktiviteterna. De planerade aktiviteterna har bl.a. varit arbete i ateljé, utedagar språk, sagor, lek och rörelse och sång och musik. Dokumentation har skett genom att fotografera barnen i deras verksamheter, samt genom portfolio. Barnen har fått tillfälle och tid att utveckla sin lek både ute och inne. Personalen har funnits tillgänglig för att. stötta, uppmuntrar och bekräfta. Förskolan har samlat in information genom intervjuer, portfolio, foto, utvecklingsplaner (UP), utvecklingssamtal och dagliga samtal med föräldrar. Personalens utvärderingar har sammanställts och diskuterats i arbetslagen. Barnen har reflekterat över sin egen portfolio tillsammans med personal. Barnen har vågat prova sig fram till olika lösningar/resultat innan de tagit hjälp av pedagogen I lek och rörelse har tilliten till sin egen förmåga ökat. Barnen kommer spontant under veckan och undrar är din min tur att ha jympa ida? När ska vi ha jympa? Aktiviteter som t.ex. lek o rörelse, utedagar, och ateljé uppskattas av både barn och personal och det är roligt och utvecklande att vara tillsammans. Måluppfyllelse Arbetslagens bedömning är att de upplever att barnen vill och kan ta sig an olika uppgifter vågar prova på och har tillit till sin egen förmåga och att de aktiviteter som erbjuds i ateljén, utedagar och lek och rörelse har varit utvecklande och lärorikt för barnen. Arbetet med fotodokumentation och portfolio har varit inspirerande för barnen och personalen och föräldrarna. 5

Att kontinuerligt intervjua barnen utifrån deras lärande Att gemensamt arbeta fram nya arbetsmetoder som främjar det enskilda barnet. Arbeta vidare med- och utveckla portfolio. Hålla den litteraturen som personalen läst levande genom diskussioner i arbetslagen. Backstugans förskola Mål Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Vi vill utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Insatser och arbetssätt för att nå målen Materialet har funnits tillgängligt för barnen. Barnen har erbjudits olika aktiviteter så som gympa, utedagar i bl.a. närmiljön, massage, drama matematik, språk arbeta med skapande material. Barnen delas in i mindre grupper, för att tillgodose varje barns behov och intresse. Vid samlingar tränar barnen på att lyssna på varandra, våga prata, uttrycka sina tankar och åsikter. Pedagogerna låter barnen tänka till själva(reflektera) lyssnar på barnens önskningar och spinner vidare på deras frågor. Dokumentation genom fotografering och portfolio Förskolan har samlat in information genom observationer, portfolio, foto, utvecklingsplaner (UP) samtal med barn föräldrar. Utvärdering har diskuterats i arbetslagen. Personalen har delat in barnen i mindre grupper, för att tillgodose varje barns behov och intresse och se varje barn. Vid samlingar har barnen tränat på att lyssna på varandra och våga prata och uttrycka sina tankar och åsikter. Detta gagnar inte minst de tysta och blyga barnen. Barnen har blivit bra på att säga jag kan hjälpa dig eller hjälp mig! Vi upptäckte under terminens gång hur stor roll frågorna har för vilket resultat det blir. Efter varje utedag har vi utvärderat tillsammans med barnen. Tidigare ställde vi frågor som, Vad gjorde vi igår? eller Vad var roligt? Vi kände att det fattades något viktigt i barnens reflektioner kring vad vi gjort nämligen Vad har ni lärt er? När vi kompletterade med denna fråga fick vi verkligen höra att barnen själva ser och förstår att de lär sig saker men även att de uppmärksammar vad kompisarna lär sig. De vågar anta nya utmaningar och säga sina åsikter. Jag har lärt mig en grej, för när man spelar för människor så ska man låtsas att dom inte är där för då blir man inte rädd. Måluppfyllelse Alla barn har deltagit med glädje i de olika aktiviteterna som erbjudits. Barnen vågar anta nya utmaningar och säga sina åsikter. Förskolan får positiv respons från föräldrar och barn. Fortsätta att utveckla arbetet kring portfolio, pedagogisk dokumentation, reflektion och utvärdering. Utveckla vilka frågor hur vi ställer frågor till barnen, bli tydligare. Hur lekmaterialet presenteras och finns tillgängligt för barnen. 6

Utveckla samarbetet mellan förskola -förskola och förskola -förskoleklass. Byta arbetsplats för en dag. Solrosen förskola Mål Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Insatser och arbetssätt för att nå målen Förskolan har skapat olika lär-och lekmiljöer både inne och ute, för att främja barnens kreativitet och nyfikenhet. Barnen har erbjudits möjlighet till bygg och konstruktion, dans och musik, ateljé för skapande, språkhörna för rim och ramsor, sagor, ifredrum, snickarhörna, mattelekar och massage. Vid t.ex. utedagar har barnen delats in i mindre grupper för att utöka barnens lärande och delaktighet. Arbetslagen har lyssnat på barnen för att fånga deras intressen och utgå från dessa (hörstyrka), Personalen har arbetat med Stegvis. Förskolan har samlat in information genom observationer, barnintervjuer, fotografering portfolio, utvecklingssamtal och föräldramöte. Utvärderingar har sammanställts och diskuterats i arbetslagen. Det har blivit lättare att tillgodose barnen i åldersindelade grupper. De små barnen har fått utrymme att prata färdigt i sin egen takt, att göra sig hörda och vara med och påverka i större omfattning. Barnen möjlighet att utforska i sin egen takt. Personalen har uppmuntrat och ställt utmanande frågor till barnen. Intresset bland barnen har varit stort för att ingå i massagegruppen. Genom att barnen vistas ute mycket har de utvecklat sin grovmotorik t.ex. klättrar i träd och cyklar på tvåhjuling. På våra utedagar kan vi se att barnens intresse för naturen och kretsloppet har ökat. Barnens självkänsla har stärkts vilket syntes då de med glädje uppträdde på familjekvällen inför alla föräldrar. Drop-in, ett naturligt sätt att mötas kring barnens vardag som upplevs mycket positivt av föräldrarna. Måluppfyllelse Arbetslagens bedömning är att barnen har fått möjligheter att utforma lek och lärmiljön och även möjlighet i att delta i olika aktiviteter t ex utevistelse, ateljé och stegvis. Indelning i åldersgrupper har gjort det möjligt att bättre kunna möta barnen där de befinner sig och utforska i sin egen takt. Utveckla lärmiljön så att den blir mer inbjudande. Pedagogerna ska vara mera delaktiga och närvaranden i barnens lekar de olika rummen. Börja använda nyfikenboken där barnens frågor skrivs upp och sedan diskutera dessa med dem. Arbeta mer aktivt portfolio. Börja arbetet med Stegvis redan på hösten Vid arbetslagsmöte diskutera mål, portfolio, punkter från boken Lyssnandets pedagogik, samt genus. Utveckla samarbete mellan avdelningarna Ledningens analys och bedömning 7

Jag anser att mångfalden av gruppaktiviteter är varierade och utvecklande för barnen vid förskolorna. Arbetslagen arbetar med att finna möjligheter att dela i mindre grupper för att kunna se och bekräfta det enskilda barnet. Personalens bemötande/förhållningssätt gentemot barnen att lyssna in, ställa frågor som utmanar barnen att tänka/reflektera samt vänta in svaren har varit utvecklande för både personal och barn. Förskola och hem Ur Läroplanen Lpfö 98 Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Ur Skolplanen Utformningen av skolans lokaler ger förutsättningar för ett arbetssätt där barn och elever ges optimal lust till lärande, trivsel och trygghet (Simrishamn kommuns skolplan 2010-2014) Mål Annelunds förskola Vi strävar efter: Att komplettera hemmet så att varje barn kan utvecklas rikt och mångsidigt. Insatser och arbetssätt för att nå målen Barnen har erbjudits att delta i olika aktiviteter såsom lek och rörelse, utedagar/utevistelse, ateljé, språkgrupper. Förskolan har inbjudit till föräldramöte, drop-in fika och utvecklingssamtal samt erbjudit samtal vid behov. Daglig kontakt med föräldrarna när barnen lämnas/hämtas. Skriftlig information kring verksamheten finns tillgänglig. Förskolan har samlat in information genom utvecklingssamtal, dagliga samtal, föräldramöten och intervjuer med barnen. Barnen har deltagit i de olika aktiviteterna såsom lek och rörelse, utedagar/utevistelse, ateljé, språkgrupper. Förskolan har haft föräldramöte, drop-in fika och utvecklingssamtal. Föräldrar har bjudits in på utställning av barnens projekt där arbetsprocessen visats genom intervjuer med barnen. Detta för att visa vilket arbete och vilka tankar som ligger bakom barnens alster och även för att barnen ska få känna stolthet och självförtroende över sin skapande förmåga. Välinformerade föräldrar har fått barnen att prata mer om sin dag. Måluppfyllelse Föräldrarna har inblick i vårt arbete. Olika aktiviteter har erbjudits för att barnen ska utvecklas rikt och mångsidigt. Ge tydligare information till föräldrar kring vår verksamhet. Involvera föräldrarna mer i vårt arbete. 8

Backstugans förskola Mål Barn och deras familjer skall alltid känna sig välkomna till förskolan. Vi som pedagoger ska sträva efter att skapa tillit och en god och öppen kommunikation med barn och föräldrar. Att få FLER föräldrar att delta på våra föräldramöten. Insatser och arbetssätt för att nå målen Förskolan har erbjudit föräldrarna dagliga samtal och möten vid behov samt samtal om UP. Personalen har haft föräldramöten, trivselkväll med föräldrar; barn och personal där barnen spelade teater. På höstens föräldramöte diskuterades frågan Vad är en trygg och lärorik förskola för dig? De tankar och ord som diskuterads har personalen under årets lopp försökt fånga i bild för att illustrera/dokumentera en trygg och lärorik förskola. Bemötande på morgonen efter varje barns behov för en positiv start på dagen för föräldrar och barn. Personalen har uppmanat föräldrar att fråga och ifrågasätta funderingar och undringar. Inskolningsbrev till de nya föräldrarna där det pedagogiska arbetet beskrivs tillsammans med praktisk information. Månadsbrev har skrivits till föräldrar, en del får månadsbrev på via mail. Barnens portfoliopärm är tillgänglig för barn och föräldrar. Vi uppmuntrar föräldrarna att vara med i vår verksamhet. Förskolan har samlat in information genom utvecklingssamtal, uppföljningssamtal, dagliga samtal, föräldramöten och intervjuer med barnen. Utifrån olika samtalsformer med både föräldrar och barn har framkommit att de är nöjda med verksamheten och känner sig välkomna. God respons på våra aktiviteter, bemötande och på vårt sätt att vara tillsammans med barnen. Vi har lärt oss att ju mer tillmötesgående vi är och ju mer vi förklarar varför vi gör olika saker ju lättare förstår föräldrarna och litar på oss.. Bedömning av måluppfyllelse Förskolans bedömning är att föräldrarna är mer delaktiga i verksamheten, känner sig välkomna, är öppna och vågar ifrågasätta. Utveckla portfolioarbetet, en utmärkt hjälp vid föräldrasamtal samt att få föräldrarna delaktiga i sitt barns utveckling och vardag på förskolan. Vi måste bli bättre på att förklara för föräldrarna hur viktigt det är att barnen får visa upp vad de gjort. Förklara bättre för de familjer som inte förstår språket. Inventera föräldrarnas behov av innehåll på föräldramöten, så att fler föräldrar kommer på föräldramöten. Solrosen förskola Mål 9

Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklar en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Insatser och arbetssätt för att nå målen Förskolan har erbjudit föräldrarna dagliga samtal, utvecklingssamtal inskolningssamtal, uppföljningssamtal och samtal vid behov. Personalen har arbetat till viss del med dokumentation /portfolio. Diskussioner i arbetslaget inför utvecklingssamtal. Förskolan har haft föräldramöte samt drop-in där ett bildspel kring barnens aktiviteter på förskolan visades. Personalen har haft olika former av samtal såsom inskolningssamtal, uppföljningssamtal utvecklingssamtal och överlämnandesamtal. Dokumentation genom portfolio har delvis gjorts. Personalen har lyssnat på föräldrarnas åsikter och idéer och strävat efter bra relationer kring hela familjen Måluppfyllelse Förskolans bedömning är att målet att föra fortlöpande samtal är uppnått. Arbeta vidare med- och utveckla portfolio som är en grund för utvecklingssamtal. Flexibla modeller vid lämning/hämtning utifrån det enskilda barnets behov. Ledningens analys och bedömning Jag anser att förskolorna bjuder in föräldrar till olika former av samtal för att få en bra kommunikation med hemmen. Information om förskolans uppdrag behöver bli tydligare i våra skriftliga dokument (informationsblad som lämnas vid inskolning och informationen på vår hemsida). 10

Jämställdhet och Genus Under detta verksamhetsår har förskolorna och familjedaghemmens personal deltagit i ett kommunövergripande utvecklingsprojekt AHA Jämställdhet allas ansvar. Under året har personal deltagit i olika utbildningsinsatser i form av föreläsningar, gruppdiskussioner, besök av enhetens genusprocessledare och läst litteratur i ämnet. Personalen har kommit olika långt i detta arbete, alla har tagit något steg och arbetet kommer att fortsätta nästa verksamhetsår. Många av våra flickor har lekt mycket med dockor och där har de tränat samspel, rollekar, löst konflikter och bearbetat sin vardag. Utifrån genustänk har vi inte fått pojkarna intresserade av denna lek I barnens val av material och tekniker har vi inte kunnat se någon skillnad mellan könen. Vi pedagoger har försökt att tänka på vårt förhållningssätt i att vara neutrala gentemot barnens val av material och skapande etc. Tänker mer på vad och hur man säger och gör. Medvetenheten har ökat hos personalen. Vi använder pussel med varierande motiv och olika spel för att väcka barnens intresse på olika sätt. Vi tror och hoppas att vi gullar lika mycket med pojkarna som flickorna!. Vi vill ha in genustänk i förskolans vardag på ett enkelt sätt: t.ex.: ringa pappa lika ofta som mamma angående barnet. I samtal med barnen ha jämställt tänk t.ex.: Vad tror du pappa lagar till middag idag? Tröjan som blev smutsig kan pappa tvätta. Om du äter upp blir du lika stark som mamma. Vi ska informera föräldrarna om vårt tänk kring genus, bjuda in genuspedagog till vårt föräldramöte. Vi personal kanske ska markera på ett lustfyllt vis när vi inte tänker oss för. Bjuda in genuspedagogen att delta hos oss. Observera barnen i deras lek för att se hur rollerna fördelas. På varje avdelningsmöte ska vi diskutera jämställdhet och genus. Vi vill att alla barn oavsett kön ska prova på så många olika aktiviteter som möjligt. Biblioteksverksamheten Förskolan har ett stort utbud av böcker och läser dagligen för barnen. Böcker lånas kontinuerligt på biblioteket (Valfisken). Familjedaghemmen besöker och lånar böcker på biblioteket, (Valfisken) Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen måste revideras för att anpassas till de yngsta barnen. Utvecklingsområden Arbetet med att vidareutveckla portfolio i förskolan Arbeta med att vidareutveckla mötesplatser för pedagogiska diskussioner Förbättra it - möjligheterna Likabehandlingsplanen 11

Arbeta med utvärdering, självärdering, reflektion och analys för att få kvalitetsarbetet som en levande del av det dagliga arbetet. Pedagogiska forum Implementering av förtydligandet av läroplan för förskolan. En bättre uppkoppling/ teknik till förskolorna för att kunna dokumentera mm digitalt. Kerstin Sjölin, rektor 12

13