Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg inkomst
BMI har ökat i alla åldersgrupper och alla generationer Högst årlig ökning av BMI i åldern ca 30-47, kvinnor något tidigare än män Större ökning av BMI i yngre generationer Störst ökning hos 60- och 70- talister
Olika sä0 a0 mäta fetma Body mass index (BMI) Midjemått Midje höftkvot (WHR)
BMI < 25 = normalvikt 25-29.9 = övervikt 30 = fetma
Midjemå0 Defini;on bukfetma (WHO) Kvinnor: 80 cm Män: 94 cm
Midja- höekvot Defini;on bukfetma (WHO) Kvinnor: 0.85 Män: 0.9
Patofysiologi
Bukfett Mer metabolt aktivt Lipolys - levern Frisätter cytokiner Insulinresistens Förhöjda blodfetter Diabetes Atheroskleros Hjärtkärlsjukdom
Samsjuklighet Diabetes Hypertoni Hjärtkärlsjukdom Sömnapné Artros Depression, ångest Gallvägssjukdom, leversteatos Cancer (colorektal-, bröst- mfl) Infertilitet
Alla feta människor drabbas inte av hjärtkärlsjukdom
vem drabbas?
Slutsatser i avhandling Samband BMI- hjärtinfarkt, stroke och död Heterogenitet (subgrupper) Enbart fetma innebar ingen ökad risk för CVD Högriskgrupper
Studie 1 Hur påverkas sambandet mellan fetma och CVD av andra riskfaktorer? Diabetes Hypertoni Höga blodfetter Rökning
Studie 1 Rela;v risk för hjär;nfarkt i subgrupper 18 16 14 12 Icke rökare Rökare RR (95% CI) 10 8 6 4 2 0 Normal Övervikt Fetma Normal Övervikt Fetma Normal Övervikt Normal weight Overweight Obesity Normal weight Overweight Obesity Normal weight Overweight Obesity No RF One RF 2-3 RF Inga rf 1 rf 2-3 rf Fetma
Studie 1 Slutsatser 2% av de feta hade alla riskfaktorerna 16% hade ingen annan riskfaktor än fetma, och ingen ökad risk för hjärtinfarkt Högriskgrupp: Rökande män med fetma
Studie 2 Hur påverkar socioekonomi sambandet mellan fetma och hjärtkärlsjukdom?
Studie 2 Rela;v risk (RR) för hjär;nfarkt i rela;on ;ll BMI, civilstånd och yrke 5 4 RR hjärtinfarkt 3 2 Tjänstemän Egenföretagare Arbetare Sammanboende 1 Ensamboende 0 NW OW OB NW OW OB NW OW OB Justerat för ålder, rökning, fysisk aktivitet, alkohol, hypertoni, diabetes, kolesterol, triglycerider
Studie 2 Slutsatser Fetma vanligare hos ensamboende och hos män med arbetaryrken Fetma hos sammanboende innebar ingen ökad risk för hjärtinfarkt Högriskgrupp: Ensamboende och arbetare med fetma
Studie 3 Fysisk ak;vitet vid fetma Fysisk aktivitet skyddar mot hjärtkärlsjukdom hos personer med fetma.
Fysisk inak;vitet Fjärde största orsaken till kroniska sjukdomar och för tidig död (efter högt blodtryck, rökning och högt blodsocker)
Effekter av fysisk ak;vitet Hypertoni Minskar systoliskt och diastoliskt blodtryck Förstahandsbehandling vid mild hypertoni Diabetes Förbättrar glykemisk kontroll och insulinkänslighet Hyperlipidemi Förändringar i sammansättning (högre HDL)
Effekter av fysisk ak;vitet Fetma Viktnedgång Förbättrar kroppssammansättning (fettförbränning) Effekt på inflammatoriska proteiner? Psykiskt välbefinnande Minksar depressiva besvär Kognitiva effekter, sömn mm Artros Minskar smärta och förbättra fysisk funktion Osv.
Olika sorters fysisk ak;vitet Fysisk träning Vardagsmotion Minska stillasittande
Vardagsmo;on Ekblom- Bak et al 2013: 4200 individer över 6o år följdes i drygt 12 år Aktiv fritid innebar 30% minskad risk för hjärtkärlsjukdom och minskad dödlighet, oavsett träning
Minska s;llasi0ande Stillasittande - muskulär inaktivitet i stora muskelgrupper (TV/dator, skrivbordsjobb, bil) Ökar risken för flera folksjukdomar oberoende av övrig fysisk aktivitet Små korta avbrott i stillasittandet/stående arbete
Genomsni0lig ak;vitet Av dagens 16 timmar: 0,5 tim medel- högintensiv aktivitet 6-7 tim lågintensiv vardaglig aktivitet 9 tim stillasittande Ekblom- Bak et al. Läkartidningen 2012
Ekblom- Bak et al. Läkartidningen 2012
Rekommenda;on vårdprogram Måttligt ansträngande fysisk aktivitet 30 min 5 dagar/ vecka (150 min) eller ansträngande fysisk aktivitet 25 min 3 dagar/vecka (75 min) Minska stillasittande
FYSS? och FaR? FYSS Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (verktyget) FaR Fysisk Aktivitet på Recept (metoden)
FYSS FYsisk aktivitet vid Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling www.fyss.se
Vad innehåller FYSS? Sammanfattning om hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. Förslag på olika motionsaktiviteter. Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier. Rekommendationer för hur man skriver ett recept på fysisk aktivitet, m.m.
Fysisk ak;vitet på recept (FaR) Egenaktivitet och/eller organiserad aktivitet inom en förening eller hos en friskvårdsaktör. Vardagsaktivitet och att bryta stillasittande kan vara en del av ordinationen Alla patienter ska följas upp efter 6 månader
Effekt av FaR (M Leijon 2009) 6300 FaR utfärdades och följdes i 2 år Ca 50% hade ökat sin fysiska aktivitet efter 1 år Andelen fysiskt inaktiva minskade från 33-20% Andelen som tränade regelbundet ökade från 22-32%