Systemteknik/Processreglering F6

Relevanta dokument
Systemteknik/Processreglering F2

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Reglerteknik AK, FRTF05

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Systemteknik/Processreglering F3

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

Föreläsning 9. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 30 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik AK, FRTF05

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

PID-regulatorn. Föreläsning 9. Frekvenstolkning av PID-regulatorn. PID-regulatorns Bodediagram

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

Reglerteknik AK Tentamen

A

Reglerteknik AK, FRT010

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

F13: Regulatorstrukturer och implementering

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

Flervariabel reglering av tanksystem

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 10: Fasplan. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet. Torkel Glad Reglerteori 2015, Föreläsning 10

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Självstudieövning 1: Grundläggande PID-reglering

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Simulering och reglerteknik för kemister

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Olinjära system (11, 12.1)

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist

Reglerteori. Föreläsning 5. Torkel Glad

PID-regulatorer och öppen styrning

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

REGLERTEKNIK Laboration 5

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad

Överföringsfunktion 21

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Kaskadreglering. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 10. Kaskadreglering blockschema. Framkoppling. Exempel: reglering av värmeväxlare

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Exempel: DC-servo med styrsignalmättning DEL III: OLINJÄR REGLERTEORI. DC-servo forts.: Rampsvar och sinussvar

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 9. Cirkelkriteriet. Sammanfattning av föreläsning 9, forts. Amplitudstabilitet hos svängningar

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

REGLERTEKNIK Laboration 3

Systemteknik Inlämningsuppgift 2 Dynamik för biologisk nedbrytning av avloppsvatten

TSIU06 - Lektion 1. Johan Dahlin [johan.dahlin(at)isy.liu.se] 14 mars Mycket viktigt att ni ställer frågor om ni inte förstår!!

Övning 3. Introduktion. Repetition

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 10. Fasplan. Olika typer av jämviktspunkter. Samband linjärt olinjärt: nära jämviktspunkt

Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation

Kort introduktion till Reglerteknik I

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

Transkript:

Systemteknik/Processreglering F6 Linjärisering Återkopplade system ett exempel Läsanvisning: Process Control: 5.5, 6.1

Jämviktspunkter Olinjär process på tillståndsform: dx = f (x, u) dt y = (x, u) Processens jämviktspunkter (equilibria) eller stationära punkter (stationary points) är alla punkter (x 0, u 0 ) där f (x 0, u 0 )=0 d.v.s. tillståndsvariablernas tidsderivator är noll.

Exempel: Logistisk tillväxtmodell Antag birth rate r = 1, carrying capacity k = 100: dx ( dt = x 1 x ) = f (x) 100 Jämviktspunkter: { x 0( ) 1 x0 x 0 = 0 = 0 100 x 0 = 100 30 20 10 f (x) 0 10 20 30 0 50 100 x

Linjärisering en variabel Antag olinjärt system i en skalär variabel: ẋ = f (x) 1. Hitta stationär punkt x 0, där f (x 0 )=0 2. Approximera f (x) med en rät linje genom x 0 : f (x) f (x 0 ) + df }{{} dx (x0 )(x x 0 ) }{{} =0 a 3. Byt tillståndsvariabel och betrakta istället avvikelser Δx från jämviktspunkten: Δx = x x 0 4. Systemet kan då skrivas dδx dt aδx

Exempel: Logistisk tillväxtmodell 30 20 10 f (x) 0 10 20 30 0 50 100 x 0 = 0 dδx Δx (lokalt instabilt) dt x 0 = 100 dδx Δx (lokalt asymptotiskt stabilt) dt x

Linjärisering allmänna fallet 1. Bestäm en stationär punkt (x 0, u 0 ) till systemet dx = f (x, u) dt y = (x, u) 2. Gör 1:a ordningens Taylorapproximationer av f och kring (x 0, u 0 ): f (x, u) f (x 0, u 0 ) + f }{{} x (x0, u 0 )(x x 0 )+ f u (x0, u 0 )(u u 0 ) =0 (x, u) (x 0, u 0 ) }{{} =y 0 + x (x0, u 0 )(x x 0 )+ u (x0, u 0 )(u u 0 )

Linjärisering allmänna fallet 3. Inför nya variabler Δx = x x 0, Δu = u u 0 och Δy = y y 0 4. Systemet kan nu skrivas som dδx = dx f = f (x, u) dt dt x (x0, u 0 ) Δx + f }{{} u (x0, u 0 ) Δu }{{} A B Δy = (x, u) y 0 x (x0, u 0 ) Δx + }{{} u (x0, u 0 ) Δu }{{} C D

Linjärisering allmänna fallet Notera att f och kan vara vektorer. Exempel: Två tillståndsvariabler x 1 och x 2, en styrsignal u och en mätsignal y innebär x = x 1, f = f 1, x 2 f 2 f 1 f 1 f x = x 1 x 2, f 2 f 2 x 1 x 2 f u = f 1 u f 2 u, x = x 1, x 2 är skalär u

Exempel: Linjärisering av konisk tank qin h Antag att q ut är konstant. Modell: qut dh dt = 4 π h 2 (q in q ut ) = f (h, q in ) y = h = (h, q in )

Exempel: Linjärisering av konisk tank 1. Stationär punkt: f (h 0, q 0 in )=0 q0 in = q ut 2. Beräkna partiella derivator: f h (h0, q 0 in )= 8 π (h 0 ) 3 (q0 in q ut) h (h0, q 0 in )=1 f (h 0, q 0 in q )= 4 in π (h 0 ) 2 (h 0, q 0 in q )=0 in 3. Nya variabler: Δh = h h 0, Δq in = q in q 0 in, Δy = y y0 4. Linjär tillståndsmodell: dδh dt Δy = Δh 4 π (h 0 ) 2 Δq in

Exempel: Linjärisering av exoterm CSTR Antag konstant q, V ;låtj = ( ΔH r) ρc p, K = UA V ρc p dc A = q dt V (c A,in c A ) k 0 e E/RT c A = f 1 (c A, T, T c ) dt dt = q V (T in T)+Jk 0 e E/RT c A + K(T c T) = f 2 (c A, T, T c ) Värmejämvikt: 1 0.9 Heat addition, Heat removal 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 ae b/t ct 0 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 Temperature

Exempel: Linjärisering av exoterm CSTR Beräkna partiella derivator: o.s.v... f 1 = q c a V k 0e E/RT f 1 T = k 0E RT 2 e E/RT f 1 = 0 T c f 2 = Jk 0 e E/RT c a f 2 T = q V + Jk 0 E RT 2 c Ae E/RT K f 2 = K T c

Återkopplade system sluten styrning störningar referensvärde Regulator styrsignal Process mätsignal Regulatorn ska utformas så att slutna systemet blir stabilt mätsignalen följer referensvärdet (servoproblemet) störningar undertrycks (regulatorproblemet) okänslighet mot modellfel och parametervariationer erhålls för mycket mätbrus ej återkopplas till processen

Exempel: Temperaturreglering Energibalans: q, T in V ρc p dt(t) dt = qρc p (T in (t) T(t)) + Q(t) Q Temperatur q, T T Låt K 1 = 1 qρc p, T 1 = V q dt(t) T 1 + T = K 1 Q(t)+T in (t) dt Laplacetransformera T(s) = 1 ( ) K 1 Q(s)+T in (s) 1 + st 1 Linjär modell: T, Q, T in betecknar avvikelser från ett jämviktsläge Mål: Håll T = T ref med hjälp av Q trots variationer i T in

Öppet system Q T in 1 K 1 1 + st 1 T Inverkan av stegstörning T in = 1 (antag Q = 0): Stationärt: T = 1 T(s) = 1 1 + st 1 T in (s) = T(t) =1 e t/t 1 1 s(1 + st 1 )

P-reglering Q(t) =K ( T ref (t) T(t) ) = Ke(t) Q(s) =K ( T ref (s) T(s) ) = KE(s) T in (s) T ref (s) K Q(s) K 1 1 1 + st 1 T(s) 1

P-reglering T(s) = T(s) = 1 ( K 1 K ( T ref (s) T(s) ) ) + T in (s) 1 + st 1 K 1 K 1 + st 1 + K 1 K T 1 ref (s)+ 1 + st 1 + K 1 K T in(s) Pol: s = 1 + K 1K T 1 As. stabilt om K > 1/K 1 Stationärt: T = K 1K 1 + K 1 K T 1 ref + 1 + K 1 K T in

Parametrar: T 1 = K 1 =1: Simulering av stegstörning Input Output T in K = 0 K = 1 T ref K = 2 K = 5 K = 0 K = 1 K = 2 K = 5 Time

PI-reglering ( Q(t) =K e(t)+ 1 t ) e(τ ) dτ T i ( Q(s) =K 1 + 1 ) E(s) st i T in (s) T ref (s) K (st Q(s) i +1) 1 K 1 st i 1 + st 1 T(s) 1

PI-reglering T(s) = 1 1 + st 1 ( K1 K(sT i + 1) ( ) ) T ref (s) T(s) + T in (s) st i T(s) = K 1 K(sT i + 1) s 2 T 1 T i + s(k 1 K + 1)T i + K 1 K T ref (s) As. stabilt om K > 1/K 1 och KT i > 0 Stationärt: T = T ref st i + s 2 T 1 T i + s(k 1 K + 1)T i + K 1 K T in(s)

Parametrar: T 1 = K 1 = K =1: Simulering av stegstörning T 0 T i = Input Output T ref T i = 1 T i = 0.25 T i = 0.04 T i = 0.25 T i = 0.04 T i = T i = 1 Time

Poler för återkopplat system : T i = 0.04 : T i = 0.25 : T i = 1 : T i = 6 4 2 Im 0 2 4 6 4 3 2 1 Re 0 1 2

Känslighet mot omodellerad dynamik Antag mätdon med dynamik, T m (s) = Vi får faktiskt slutet system: 1 1 + st m T(s) T ref Σ K (st i +1) sti Q K 1 Σ T in T 1 1 1+sT 1 1+sT m T m 1

Simulering med omodellerad dynamik Parametrar: T m = 0.1, T 1 = K 1 = K =1 θ 0 T i = Output T i = 0.25 T i = 1 θ ref T i = 0.04 Input T i = 0.25 T i = 0.04 T i = T i = 1 Time

Poler för återkopplat system med mätdynamik : T i = 0.04 : T i = 0.25 : T i = 1 : T i = 5 4 3 2 1 Im 0 1 2 3 4 5 12 10 8 6 4 2 0 2 Re

Simulering av referensändring, laststörning Parametrar: T = K 1 =1, K =1.8, T i =0.45: Input Output Time

Känslighet mot parametervariationer Antag felmodellerad förstärkning för effekten Q Vi har: T in T ref Q T Σ β Σ K (st i +1) sti K 1 1 1+sT 1 1 där β = 0.8, 1.2

Simulering med fel effektförstärkning Parametrar: T = K 1 = 1, K =1.8, T i =0.45, ±20% ändring av Q Input Output Time

Poler för återkopplat system med fel förstärkning : β = 0.8 : β = 1 : β = 1.2 6 4 2 Im 0 2 4 6 4 3 2 1 Re 0 1 2

Slutsatser från exemplet Vi kan förändra systemets dynamik med återkoppling Polplacering: Välj regulatorparametrarna så att polerna hamnar på lämpliga ställen Stabilt, väldämpat, lagom snabbt Under vissa förutsättningar får man ett kvarstående fel Vad kan man säga allmänt om stationära fel? F7 Omodellerad dynamik och parametervariationer påverkar beteendet Hur kan man analysera slutna systemets känslighet? F7