Friskprofiler: Hur korrelerar fysiologiska mätvärden, arbetsrelaterade och fysiska/psykiska besvär samt livsstilsfaktorer med självrapporterad hälsa?

Friskprofiler: Hur korrelerar fysiologiska mätvärden, arbetsrelaterade och fysiska/psykiska besvär samt livsstilsfaktorer med självrapporterad hälsa? Författare: Gunilla Nyström AB Previa, Märsta Handledare: Wim Grooten Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

FÖRORD Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 60 poäng år 2008-2009 vid Hälsoakademin Örebro Universitet och Arbets och Miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid AB Previa Arlanda/Märsta. Handledare vid Institutionen för hälsovetenskap, avd för yrkes och miljömedicin Karolinska Institutet, Stockholm Universitetslektor, ergonom Wim Grooten Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Åstrands konditionstest tabell är inte med som bilaga, den finns tillgänglig hos författaren. Märsta i december, 2009 Företagssköterska Gunilla Nyström AB Previa Porsgrunnsgatan 3 3tr 195 30 Märsta Tfn: 08-593 789 32 Fax: 08-593 789 21 Mail: gunilla.nystrom@previa.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlsson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Friskprofiler: Hur korrelerar fysiologiska mätvärden, arbetsrelaterade och fysiska/psykiska besvär samt livsstilsfaktorer med självrapporterad hälsa?

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning.. 1 Bakgrund. 2 Syfte 5 Studiegrupp. 5 Metod.. 5 Resultat 8 Diskussion. 14 Särskilt tack till.. 17 Referenser.. 18 Bilagor Bilaga 1 Friskprofilsenkät Bilaga 2 Inbjudan till Friskprofil

SAMMANFATTNING Nyström G. Friskprofiler Hur korrelerar fysiologiska mätvärden, arbetsrelaterade och fysiska/psykiska besvär samt livsstilsfaktorer med självrapporterad hälsa? Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 60hp. 2008-2009 Det finns olika former av hälsoundersökningar som syftar till att kartlägga och följa en anställds hälsa som del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Previas modell Friskprofil innehåller fyra olika aspekter av hälsa: fysiologiska mätvärden, arbetsrelaterade och fysiska/psykiska besvär samt livsstilsfaktorer och anledningen till detta arbete var att se om dessa faktorer i hälsoundersökningen Friskprofil samkorrelerar med den upplevda hälsan. Den undersökta gruppen bestod av 47 personer som alla arbetade på samma företag, i huvudsak sysslade dessa personer med lagerarbete. Metoden som användes var Friskprofilen som innehöll ett frågeformulär som deltagarna fyllde i, ett konditionstest samt provtagning och där varje individ bedöms utifrån fysiologiska uppmätta värden och enkäten enligt en s.k. stoppljusmodell (grön, gul, röd). Även utfallsmåttet självskattat hälsa delades in i grön, gul eller röd hälsa. Sambandet mellan skattningen av den självskattade hälsan och varje faktor beräknades med hjälp av Spearman rho s korrelationskoefficient. Alla 47 personer deltog i de fysiologiska testerna och fyllde i enkäten, men 7 personer genomförde inte konditionstestet. Resultatet visade att det var endast två personer som skattade sin egen hälsa som rött. Sambandsanalyserna visade att det var de psykiska/fysiska faktorerna samt livsstilen som samkorrelerade med den upplevda hälsan: den eget skattade motionsnivån under det senaste året (Spearman, 47), allmänna symtom såsom sömn, huvudvärk och nedstämdhet (Spearman, 46) samt symtom från rörelseorganen (Spearman, 46). Dessa resultat talar för att motionen på ett positivt sätt påverkar hur personerna mår. Det är inte en bra kondition, eller bra blodvärden som gör att hälsan upplevs som bra, däremot anger personerna att när de rör på sig varje vecka med måttlig motion så mår de bra. Allmänna symtom samt värk i kroppen påverkade hälsan negativt. Det skulle vara intressant att titta närmare på sambandet mellan dessa faktorer och självskattad hälsa i större studier, där även mer objektiva metoder används. Man skulle även kunna följa upp kön och ålder samt följa personernas ev. livsstilsförändringar. 1

BAKGRUND En arbetsplats med ca 100 anställda, hade beställt Friskprofilsbedömning. Företagsledningen avsåg att genomföra hälften under våren 2009 och resterande under hösten 2009. Företaget hade inte tidigare gjort denna typ av hälsoundersökning. Det var många år sedan de genomförde hälsoundersökningar och då på en annan företagshälsovård. Företaget arbetar med distrubition av böcker till bl.a. privatpersoner, affärer, skolor och bokförlag. Det är i huvudsak lagerarbete med packning, lyft av paket, in och utleveranser och truckkörning. Några arbetar med kontorsuppgifter. Åldrarna är blandade, likaså arbetar både kvinnor och män på arbetsplatsen. De flesta har varit i många år på denna arbetsplats. För några år sedan bytte företaget lokaler, flyttade in i nybyggda lokaler ett par mil från tidigare lokal. Arbetsgivaren ville ha en rapport av resultatet och därefter avgöra vilka åtgärder som behövde genomföras. Rapporten ville de ha när alla Friskprofiler på företaget var klara. Hälsoundersökningarnas innehåll och dess effekter: Hälsokontroller av mer eller mindre omfattande slag är vanliga inom företagshälsovården. De innehåller bland annat bedömningar av individers arbetsförmåga och hälsotillstånd. Verksamheten är emellertid föga studerad och utvärderad trots att företagshälsovården är en av de viktigaste hälsopromotiva aktörerna och når många personer i produktiv ålder. Uppskattningsvis utgör hälsoundersökningar cirka 10 % av företagshälsovårdens uppdrag (1). Det finns olika metoder/benämningar för hälsoundersökningar; hälsoundersökning-standard, hälsobarometer, balansprofil och friskprofil. Majoriteten av dessa metoder omfattar en enkät med frågor om levnadsvanor (motions- och matvanor, alkohol- och tobaksbruk), stress, arbetsförhållanden, familjesituation samt olika tecken på ohälsa. En hälsoundersökning omfattar vanligen även mätning av vikt, längd, midjemått, blodtryck, fysisk prestationsförmåga (konditionstest), och i vissa fall läkar- och laboratorieundersökning (t.ex. kolesterolvärde). Resultatet presenteras vanligtvis i en profil, där särskilda hälsorisker tydliggörs. Profilen kan sedan ligga till grund för ett samtal mellan arbetstagaren och den som utfört undersökningen (till exempel företagssköterska, ergonom eller hälsopedagog). I samverkan med arbetstagaren kan mål och handlingsplan utarbetas, med syfte att uppnå god arbetsförmåga och goda levnadsvanor. Hälsoundersökning skall här inte förväxlas med de lagstadgade medicinska kontroller som företagshälsovården också kan ha i uppdrag att genomföra. En av den mest vanligast form av hälsoundersökning är Friskprofilen, som är Previas motsvarighet till Hälsoprofilbedömningar. Friskprofilen innehåller fysiologiska mätningar samt ett självskattningsformulär där frågor om bl.a. livsstilen tas upp. För att få vara utförare 2

av en Friskprofil ska man vara leg. sjuksköterska med särskild utbildning i denna tjänst, tre dagars utbildning internt på Previa samt på Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm. Friskprofilerna är i första hand en metod för att motivera människor till förändring i livsstilen. Huvudsakligen syftar den till att minska risken för hjärt och kärlsjukdomar. På gruppnivå kan man göra en återrapport av resultatet arbetar man sedan med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sammanlagd tid för en Friskprofilsbedömning är ca 1 timme. Det är oklart vilka mål och förväntningar arbetsgivaren och arbetstagaren har med en hälsoundersökning. Kostnaden för företaget i samband med en arbetstagares hälsoundersökning uppgår till mellan 1 000-2 000 kr per arbetstagare för själva undersökningen och cirka 1 2 timmars produktionsbortfall. Det är heller inte klarlagt hur dessa kostnader relateras till vinster såsom ökad produktivitet och produktionskvalitet eller minskad sjukskrivning och andra individuella hälsovinster. Det finns dock några studier som visar på positiva effekter för individen och samhället. En studie visade att de som gör hälsoundersökning och som får rådgivning samt uppföljning förändrar sin livsstil. Majoriteten (93 %) förändrade åtminstone sin livsstil på något positivt sätt, ännu flera (98 %) uppgav att de önskade en hälsoundersökning årligen. Man upplevde att man blev motiverade att fortsätta med en hälsosammare livsstil (2). En annan studie gjordes för att se om olika hälsokontroller kunde förutse senare sjukskrivning. Tre olika modeller användes, dessa var olika omfattande. Två av dem innehöll viss provtagning såsom blodtryck, BMI. En av dem gjorde ovanstående samt ett konditionstest. En modell omfattade endast en enkät där man frågade om självskattad hälsa. Frågan angående den upplevda hälsan är en skattning på en skala mellan 1-6, där 1 beskriver utmärkt och 6 är mycket dåligt. Det visade sig att alla tre modellerna kunde förutse senare sjukskrivning lika bra. De mer omfattande hälsoundersökningarna tillförde inget övrigt i detta avseende än den med frågan om upplevda hälsan (3). Fysisk aktivitet och hälsa Det finns olika definitioner på hälsa, men WHO:s definition från 1946 används fortfarande: Hälsa är ett fullständigt välbefinnande såväl fysiskt, psykiskt som socialt och inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1946) Oavsett vilken definition, är hälsa svårt att mäta. Olika aspekter skall beaktas och det är dessa som de olika hälsoundersökningarna vill täcka in: fysiologiska mätvärden, arbetsrelaterade och fysiska/psykiska besvär samt livsstilsfaktorer. En mängd studier har visat att fysisk aktivitet påverkar dessa faktorer, så troligen finns det ett klart samband mellan fysiskt 3

aktivitet och hälsa. Spännvidden mellan begreppet fysisk aktivitet är dock stor. Fysisk aktivitet och folkhälsa utgiven av Statens folkhälsoinstitut definierar begreppet som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning (4). Det är också rimligt att tro att den upplevda hälsan påverkas av konditionsnivån, men det finns få studier kring detta. Fysisk aktivitet minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt, högt blodtryck, övervikt, benskörhet och åldersdiabetes. Om man motionerar regelbundet blir man friskare och mår bättre. Resultatet från tvärsnittsstudier visade ett samband mellan hög nivå av fysisk aktivitet och hög skattning av den generella hälsan (5). Jobbhälsobarometern, som är ett samarbete mellan FSF, Svensk Företagshälsovård och SKI, Svenskt Kvalitetsindex, har under 2008 gjort telefonintervjuer med ca 5000 svenskar mellan 20-67 år och som jobbar minst halvtid. I denna studie ses ett mycket svagt samband mellan motion och antal sjukdagar. Man ser dock att de som varit sjuka mer än tre månader är bland de flitigaste i motionsspåren. Kanske börjar dessa personer att motionera när de varit sjukskrivna länge för att de då känner ett behov av det? Känner man sig motiverad i sitt arbete så vill man också i större utsträckning vara på plats. Ett tydligt samband mellan motivation och antalet sjukdagar kan ses (6). En doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att fysisk aktivitet på recept- såkallad FaR kan vara en effektiv metod för att hjälpa överviktiga personer till en mer hälsosam livsstil. Största vinsten med FaR är att det kan hjälpa människor att förändra sitt beteende. Receptet innehåller allt från promenader till specificerad styrke och konditionsträning, detta tillsammans med motiverande samtal gör att 65 % följer rekommendationerna i FaR (7). Matti Leijon på Linköpings Universitet har gjort en studie som visar att ungefär hälften av dem som ordinerats FaR hade ökat sin fysiska aktivitetsnivå ett år senare. Vardagliga aktiviteter, exempelvis promenader, är viktiga faktorer för en ökad aktivitetsnivå samt för att uppnå god följsamhet hos patienten (8). Fysisk aktivitet minskar inte bara risken att dö i förtid, det finns ett klart samband mellan fysisk aktivitet och självskattad hälsa. Fysisk aktivitet påverkar även upplevelsen av stress och tillfredsställelse med livet (9). Andra faktorer som spelar in är genus och kulturell bakgrund. Svenskfödda kvinnor har fler motionstimmar och upplever bättre hälsa än utlandsfödda kvinnor. Kvinnor som inte tidigare varit fysiskt aktiva har ofta svårt att på egen hand komma igång med motion. De höll alla med om att de behövde hjälp från t.ex. vården att komma igång med fysisk aktivitet (10). Kanske Friskprofilen kan vara ett bra verktyg för denna grupp? 4

SYFTE Syftet med denna studie var att studera sambandet mellan den upplevda hälsan och fysiologiska mätvärden, arbetsrelaterade och fysisk/psykiska besvär samt livsstilsfaktorer med hjälp av instrumentet Friskprofil. I vilken grad samkorrelerar ovannämnda faktorer från Friskprofilen mot upplevd hälsa? STUDIEGRUPP Företaget beställde 47 Friskprofiler, tider samt inbjudan skickades ut. De tillämpade principen först till kvarn, personerna fick själv anmäla sitt intresse och skriva upp sig på de tider som givits. Tiderna tog slut relativt snabbt och meningen var att de skulle fortsätta senare med resterande på företaget, könsfördelningen var 27 män och 20 kvinnor, genomsnittsåldern var 46 år. Friskprofilerna genomfördes under april och maj månad 2009. Deltagarna har muntligen medgivit sitt deltagande. METOD Hela hälsoundersökningen Friskprofil med alla fyra faktorer användes i denna studie. Alla 47 deltagarna hade med sig sina enkäter ifyllda när de kom till undersökningen. Enkäten bestod utav ett frågeformulär med bundna svarsalternativ, s.k. Friskprofilsenkät (se bilaga 1). Svaren bedömdes utifrån stoppljusmodellen, där grönt innebär ett tillfredställande värde, gult representerar ett gränsintervall och rött innebär att man bör planera för åtgärder. Deltagarna fick även utföra ett konditionstest (enligt Åstrand) och fysiologiska blodprover togs. Även dessa variabler bedömdes via stoppljusmodellen (Bilaga 1). Faktorerna i Friskprofilen Fysiologiska faktorer kondition, glukos, kolesterol och blodtryck. (bilaga 1) Arbetsrelaterade faktorer psykosocial arbetsmiljö och stress. Består av 11 frågor.(bilaga 1) Livsstilsfaktorer motion, mat, alkohol, tobak samt BMI (Body Mass Index) Består av 16 frågor. (Bilaga 1) Psykiska/fysiska besvär allmänna symtom och rörelseorgan. Består av 11 frågor. (Bilaga 1) 5

Klassificering Utfallsmåttet i projektet är självskattad hälsa. Frågan ang. den upplevda hälsan är en skattning på en skala mellan 1-6. Där 1 beskriver utmärkt och 6 är mycket dåligt (bilaga 1). Upplevda hälsan: På en skala mellan 1-6 kryssar man i sin upplevda hälsa. 1-2 = Grönt 3-4 = Gult 5-6 = Rött Inför provtagningen av glukos och kolesterol skulle personen inte ha ätit eller druckit två timmar före provtagning. Glukos mättes med mätare från Bayer Ascensia Contour. Värdet bör ligga under 7,4 mmol om personen har ätit/druckit ca två timmar före, lägre om personen är fastande. I detta test hade de flesta ätit frukost eller lunch samma dag men var uppmanade att inte äta närmare än två timmar före hälsoundersökningen. Kolesterol mättes med CardioChek Analyzer singeltest för kolesterol och bör enl. WHO ligga under 5,0 mmol. Blodtrycket mättes med en trippelmanschett Tricuff och bör enl. WHO ligga under 140/90 mmhg. BMI mättes med en BMI-snurra från Roche. Normalvikt skattas som BMI mellan 18,5 25. Vikten mättes med en digital våg från OBH Nordica Glass de luxe. Konditionen mättes med Åstrands referens på en Monark cykel Ergomedic 829 E. Alla dessa är kontrollerade och kalibrerade med en årlig intervall samt cykeln även vid förflyttning. Statistik och databearbetning För de fysiologiska variablerna beräknades medelvärden. Sambandet mellan upplevd hälsa och faktorerna klassade enligt stoppljusmodellen och beräknades med hjälp av Spearman rho korrelationskoefficient. I resultattabellerna har grönt fått siffra 1, gult siffra 2 samt rött = siffra 3. Spearman rho, även kallat Spearman rank orderkorrelation, är en ordningsföljdskorrelation som används när ena eller båda variablerna är av ordinalskale - typ, dvs. rangordnade data (11) 6

Värden mer än 0.60 visar ett starkt samband, värden mellan 0.31-0.59 visar ett samband och värden mindre än 0.30 visar inget samband mellan olika faktorer. 7

RESULTAT Fyrtiosju personer deltog i Friskprofilsundersökningen. Sju personer föll bort vid konditionstestet då de av olika anledningar inte kunde genomföra detta test. Dessa hade dock fyllt i enkäten samt tagit prover. Personerna hade ett medel BMI på 25,9, ett systoliskt blodtryck på 122,8 mmhg och ett diastoliskt blodtryck på 76,2 mmhg. Medel kolesterolet låg på 4,7 mmol och glukosmedelvärdet låg på 5,9 mmol. Hälsa Utfallet visar att hälften (24 personer) skattade sin hälsa som bra, resten upplevde sin egen hälsa som halvbra (21 personer) till mycket dålig (två personer). Fysiologiska faktorer Arton personer hade dålig kondition. Endast en person av dessa ansåg att den hade dålig hälsa. Tio personer hade röd på kondition och de skattade sin hälsa som gul, halvbra. Majoriteten hade bra kolesterolvärde och bra glukosvärde. Ingen hade ett dåligt blodtryck (tabell 1). 8

Tabell 1. Fysiologiska faktorer och självskattad hälsa klassade enligt stoppljusmodellen, där grönt innebär ett tillfredställande värde, gult representerar ett gränsinterval och rött innebär att man bör planera för åtgärder. (n=47, förutom för kondition där endast 40 personer testades.) Hälsa Total Grön Gul Röd KONDITION (n=40) Grön 6 2 0 8 Gul 7 7 0 14 Röd 7 10 1 18 KOLESTEROL GLUKOS UNDERTRYCK ÖVERTRYCK Grön 16 15 2 33 Gul 7 5 0 12 Röd 1 1 0 2 Grön 24 18 2 44 Gul 0 2 0 2 Röd 0 1 0 1 Grön 24 20 2 46 Gul 0 1 0 1 Röd 0 0 0 0 Grön 21 18 2 41 Gul 3 2 0 5 Röd 0 1 0 1 9

Arbetsrelaterade faktorer Hälften av dem som skattade sin arbetsmiljö som bra skattade även sin hälsa som bra. Ungefär resterande skattade sin arbetsmiljö som bra men sin hälsa som gul. Ingen hade skattat sin arbetsmiljö som röd. Ingen upplevde sin stress som röd. Inget samband mellan hälsa och stress i detta fall (tabell 2). Tabell 2. Arbetsrelaterade faktorer och självskattat hälsa klassade enligt stoppljusmodellen, där grönt innebär ett tillfredställande värde, gult representerar ett gränsinterval och rött innebär att man bör planera för åtgärder. (n=47) PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ STRESS Hälsa Grön Gul Röd Total Grön 20 17 2 39 Gul 4 4 0 8 Röd 0 0 0 0 Grön 14 16 2 32 Gul 9 4 0 13 Röd 1 1 0 2 10

Livsstilsfaktorer De flesta hade bra kostvanor. Ingen hade rött på alkohol. Tolv personer var rökare, av dessa hade sju skattat sin hälsa som halvbra. Fyra personer snusade. Resten var nikotinfria. Knappt hälften hade en normalvikt. 18 personer hade en övervikt och nio personer hade en vikt som klassas som fetma. Medelvärdet visade att som grupp är de alla överviktiga. Tjugoen personer klassade sin hälsa som gul. BMI visar kroppsmassan, det behövde inte betyda att personen hade en övervikt för att BMI värdet är högt. De flesta visste dock själva om deras BMI stod för övervikt eller vältränad (tabell 3). Tabell 3. Livsstilsfaktorer och självskattad hälsa klassade enligt stoppljusmodellen, där grönt innebär ett tillfredställande värde, gult representerar ett gränsinterval och rött innebär att man bör planera för åtgärder. (n=47) MOTION MAT ALKOHOL TOBAK BMI Hälsa Grön Gul Röd Total Grön 13 2 0 15 Gul 8 12 1 21 Röd 3 7 1 11 Grön 21 15 1 37 Gul 2 5 1 8 Röd 1 1 0 2 Grön 22 19 2 43 Gul 2 2 0 4 Röd 0 0 0 0 Grön 17 12 2 31 Gul 2 2 0 4 Röd 5 7 0 12 Grön 10 8 2 20 Gul 8 10 0 18 Röd 6 3 0 9 11

Psykiska/fysiska symtom På allmänna symtom skattade 23 personer sin hälsa som halvbra till dålig. Av dessa hade 14 personer 2-4 ja svar gult på frågorna om t.ex. Huvudvärk, sömnbesvär eller orolig mage. Tjugoen personer hade gul-rött på antal symtom. T.ex. ont i ryggen eller knäna. Av dessa skattade 16 personer sin hälsa som gul-röd (tabell 4). Tabell 4. Psykiska/fysiska faktorer och självskattad hälsa klassade enligt stoppljusmodellen, där grönt innebär ett tillfredställande värde, gult representerar ett gränsinterval och rött innebär att man bör planera för åtgärder. (n=47) Hälsa Total Grön Gul Röd ALLMÄNNA SYMTOM Grön 21 12 0 33 Gul 3 6 0 9 Röd 0 3 2 5 SYMTOM RÖRELSEORGANEN Grön 19 6 1 26 Gul 3 9 0 12 Röd 2 6 1 9 12

Korrelationen mellan Friskprofilens faktorer och självskattad hälsa. Tabell 5 visar att det är livsstilsfaktorerna motionen och de psykiska/fysiska faktorerna som påverkar den upplevda hälsan. Spearman rho korrelationskoefficienten låg mellan 0,31 0,59 vilket antyder ett adekvat (moderat) samband med upplevd hälsa och hade p-värden <0,05. Det fanns ingen samkorrelation mellan varken kondition eller några av de andra fysiologiska faktorerna eller psykosociala faktorer (tabell 5). Tabell 5: Spearman rho korrelationskoefficienter och p-värden för sambandet mellan friskprofilens faktorer och självskattad hälsa. SPEARMAN RHO a) p-värde FYSIOLOGISKA FAKTORER KONDITION,27, 09 KOLESTEROL -, 10, 52 GLUKOS, 24,10 UNDERTRYCK, 14,36 ÖVERTRYCK, 00 1,00 ARBETSRELATERADE FAKTORER PSYKOSOCIAL -, 01, 95 ARBETSMILJÖ STRESS -, 22, 14 LIVSSTILS FAKTORER MOTION,47, 00 MAT, 22, 13 ALKOHOL -, 01,97 TOBAK, 08,62 BMI -, 12,43 PSYKISKA, FYSISKA FAKTORER ALLMÄNNA SYMTOM,46, 00 SYMTOM,46, 00 RÖRELSEORGANEN Tolkning av Spearman rho s korrelationskoefficient: Excellent > 0.60; Adekvat 0.31-0.59; Poor <0.30. (11). 13

DISKUSSION Motionen och psykiska/fysiska besvär hade signifikant betydelse för den upplevda hälsan. Resultaten visade att de som upplever besvär från rörelseorganen, har allmänna symtom såsom huvudvärk, sömnbesvär och orolig mage skattar sin hälsa som sämre. De som själva skattar sin motionsnivå som god även skattar sin upplevda hälsa som bra. Dock visade inte den upplevda hälsan och konditionsnivån något samband. Inte heller sågs något samband mellan upplevd stress och upplevd hälsa. Detta intressanta fynd borde undersökas vidare. Sambanden mellan hälsa, fysisk aktivitet, kondition De nationella rekommendationerna lyder: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. De som är mest stillasittande har mest att vinna på att öka sin aktivitet (4). Föreliggande studien visade att ta 30 minuters promenader dagligen gav en hel del för den upplevda hälsan men kanske inte lika mycket för konditionsresultatet. För att öka konditionen krävs troligen högre fysisk belastning. Fysisk aktivitet på recept har potential att bli en viktig metod för att främja en aktiv livsstil och på så sätt minska risken för sjukdomar. Rekommendationerna anpassas efter hur motiverad personen är till förändring. Det är viktigt att följa upp rekommendationerna och att detta görs av sjukvårdspersonal som behärskar motiverande samtal (6). Resultatet i föreliggande studien visade att det inte behöver vara stora kroppsansträngningar dagligen för att hälsan ska upplevas som bättre. Detta visar avsaknaden av sambandet mellan hälsa och kondition. Sambanden mellan psykiska/fysiska besvär och hälsa Har man ont i kroppen skattar man sin hälsa som sämre, detta påverkar troligen även hur mycket man anser sig klara att motionera. Ibland kan det finnas orsak till att man inte motionerar för att man har ont i kroppen, dock kanske viss smärta skulle bli bättre av motion. Även de som upplevde allmänna symtom såsom sömnbesvär, trötthet, irritation och magbesvär skattade sin hälsa som sämre. Många gånger ger ju såkallad aktiv vila med motion bättre sömn och möjlighet att rensa tankarna. 14

Att vara sedd, hörd och behövd är viktigt för hälsan och minskningen av sjuktalen. Möjligheterna att påverka sina arbetsuppgifter har betydelse för hur mycket man är sjukskriven. De som inte varit sjukskrivna alls den senaste månaden kände högre motivation än de sjukskrivna (6). Metoddiskussion Enkäterna blev fullständigt ifyllda av alla samt provtagning gjordes på alla som var med. Konditionstestet kunde dock inte genomföras av alla. Orsaker till att man inte cyklade kan ha varit många t.ex. Medicinering, kan inte cykla, ovilja. Det var även några av dessa som inte orkade genomföra konditionstestet (50W var för jobbigt). Detta kan troligen ha påverkat resultatet, eftersom de med både sämre hälsa och sämre kondition inte ingick i analyserna. Konditionstestet på cykel med Åstrand som referens kan vara en felkälla om personen har hög maxpuls, dvs. inte ligger på en maxpuls på 220 minus ålder. Någon kanske åt medicin som påverkar pulsen t.ex. antidepressiv medicin eller blodtrycksmedicin. Personerna tillfrågades om medicinering men ville kanske inte uppge detta ändå. Livsstils, fysiska/psykiska besvär samt arbetsrelaterade faktorerna har man skattat själva. Trots att resultaten inte redovisar vem som har svarat vad kan någon känna oro för att svara sanningsenligt. Olika personer kan tolka samma fråga olika. Kanske frågorna kan ställas på ett annat sätt, hur de är upplagda kan även påverka resultatet. Alla dessa faktorer kan eventuellt ha påverkat resultatet, men det är svårt att uppskatta i vilken omfattning korrelationerna mot självskattat hälsa har blivit påverkade. Bakgrundsfaktorer som kön, etnisk tillhörighet och ålder är inte uppdelat i tabeller. Troligen påverkar ålder, etnisk tillhörighet och kön både den fysiska hälsan och hur man upplever den. Eftersom studiegruppen inte tillät att delas upp i mindre delar har jag inte gjort det, men detta skulle kunna vara en intressant aspekt. På arbetsplatsen arbetar ungefär lika många män som kvinnor så det hade troligen varit en intressant jämförelse. Eftersom företaget la ut listor med tiderna för hälsoundersökning och alla som ville fick skriva upp sig kan detta vara en felkälla. De som helst ville göra undersökningen skrev upp sig alt. de som kände sig dåliga ville ha en hälsoundersökning. Tiderna som fanns räckte inte till alla på företaget denna omgång. Det hade varit spännande att göra denna studie när resten av företaget också hade genomfört Friskprofiler senare samma år, det fanns dock inte möjlighet till detta. Jag anser ändå att denna grupp är ett representativt urval, resterande på företaget som senare gjorde Friskprofiler är i samma ålder och kön. 15

Självupplevd hälsa kan tolkas olika av olika personer. Om personen just för stunden inte mådde bra när han/hon fyllde i enkäten. Eller om en person alltid ansett sig må toppen men något har inträffat som stör situationen för just denna person påverkar detta den upplevda hälsan för denna person. Någon annan kan ha en hälsa som många skulle anse som direkt dålig men för denna person skattas den som bra. Denna grupp som jag har följt var en relativt frisk och arbetsför grupp med en medelålder på 46 år, och eftersom kontrasten var mindre var det kanske därför som sambanden inte syntes så tydligt. Framtida studier Det skulle vara intressant dels med en ännu större grupp som tillåter fördjupade analyser (kön, ålder, mm) samt även att få följa dessa personer i deras ev. livsstilsförändringar. Även vore det intressant att se om det är någon skillnad i fall mer objektiva mätmetoder beträffande motionen hade använts, t.ex. stegräknare. Resultatdiskussion Studiens resultat pekar på att tillsammans med flera andra studier visar denna att den upplevda hälsan påverkas av fysisk aktivitet, dock räcker det med att röra på sig dagligen, genom t.ex. promenader. Studien är dock för liten för att säga att inte konditionstestet har någon betydelse. Vikten av att mäta konditionen är att personerna får en indikation var deras konditionsnivå ligger, de får se hur konditionen är i förhållande till andra kvinnor/män i samma ålder samt i förhållande till deras egen vikt. Det är ett bra sätt att få personer motiverade till en förändring alt. fortsättning av det de redan gör konditionsmässigt. Uppföljning av konditionstestet efter ett par månader gör att personen blir mer motiverad. Det visar flera studier där man ordinerat fysisk aktivitet på recept (7). För att uppleva god hälsa behövs inte bra kondition men för att minska risken för sjukdomar krävs en högre fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet minskar bl.a. risken för hjärtinfarkt, högt blodtryck och diabetes (4). Fysisk aktivitet minskar risken att dö i förtid (8). Friskprofiler arbetar långsiktigt med att motverka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Även om resultaten inte visade något dåligt värde på blodtryck eller glukosvärden vid detta tillfälle så är risken stor att dessa värden blir högre om personen inte gör något åt sin livsstil, ifall det visat sig på Friskprofilen att detta skulle behövas. Detta illustrerar vikten av kontinuerlig uppföljning. Framför allt de personer som skattade sin hälsa som låg, behöver stöd med att komma igång med sina livsstilsförändringar. 16

SÄRSKILT TACK TILL: Tack till företaget som har gjort dessa hälsoundersökningar och låtit mig ta del av dessa i mina studier. Tack till min egen arbetsgivare. Tack till kursledningen på utbildningen, Sofia och Kalle för alla lärorika timmar och glada minnen från utbildningen. Samt tack till min tålmodiga, glada och kunniga handledare Wim. 17

REFERENSER 1. SOU 2004:113 Utveckling av god företagshälsovård- ny lagstiftning och andra åtgärder. Betänkande av 2003 års företagshälsovårdutredning. Stockholm; Statens offentliga utredningar:2004. 2. Kellerman ST, Felts WM, Chenier TC. The impact on factory workers of health risk appraisal and counseling in health promotion. Am J Prev Med. 1992 8:37-42 3. Falkenberg A, Nyfjäll M, Bildt C, Vingård E. Predicting sickness absence are extended health check-ups of any value? Comparisions of three individual models.j Occup Environ Med (JOEM) 2009; 51:104-11 4. Schäfer L, Faskunger J. Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut. ISBN 91-7257-468-2 Rapportnummer R 2006:13 5. Klavestrand J Fysisk aktivitet, hälsa och livskvalitet. Nr 1/2009 Arbets- och miljömedicin Uppsala sida 3. 6. Hjalmarsson L Mått, indikationer och samband när företagshälsovården mäter. Fokus på FHV. Aktuellt från bransch och profession 3/2008. Sida 4 7. Tegbrant K. Fysisk aktivitet på recept ett vinnande koncept. Arbets och Miljömedicin I Stockholms län 1/09 sid 6 8. Leijon M. Activating people- Physical activity in the general population and referral schemes among primary health care patients in a Swedish County Linköpings Universitet. (2009) 9. P Schnor, J Perner, P Lange. Joggers live longer Läkartidningen 2001; 98: 3133-4 10. Södergren M - Physical activity in Swedes in general and minority women in particular. Karolinska Institutet (2009). 11. Ref. till statistiken: http://en.wikipedia.org/wiki/spearman%27s_rank_correlation_coefficient (2009-10-07) 18

BILAGOR: 1. Friskprofilsenkät 2. Inbjudan Friskprofil Fysiologiska: Kondition Mäts enl. Åstrands referens Klass 4 5 = Grönt Klass 3 = Gult Klass 1 2 = Rött Kolesterol Under 5,0 mmol = Grönt 5,1-6,4 mmol = Gult Mer än 6,5 mmol = Rött Glukos Under 7,4 mmol = Grönt 7,5-12,2 = Gult Mer än 12,3 = Rött Här räknar man med att personen inte har ätit eller druckit på 2 timmar innan provtagningen. Blodtryck Övertryck <139, 9 = Grönt 140-160 = Gult > 161 = Rött Undertryck <89, 9 = Grönt 90-95 = Gult >95 = Rött

Arbetsrelaterade: Psykosocial arbetsmiljö: En skala mellan 0-5 0 = Ja, absolut 5 = Nej, inte alls 0-16p = Grönt 17-28p = Gult 29-40p = Rött Har du tillräckligt med tid för att hinna med dina arbetsuppgifter? Har du frihet att bestämma hur dina arbetsuppgifter ska utföras? Får du av din närmaste chef veta om du gör ett bra jobb? Finns det någon du kan få stöd av på din arbetsplats? Är samarbetet och kontakten med din närmsta chef bra? Trivs du med ditt arbete? Har du goda möjligheter till kompetensutveckling i ditt arbete? Stress: Ange din upplevda stress i arbetet under det senaste året 0 = låg 5 = hög Skala mellan 0-5 0-1 = Grönt 2-3 = Gult 4-5 = Rött Hur ofta orsakar ditt arbete stressymtom? Hur ofta händer det att du inte kan koppla av tankarna från arbetet när du är ledig? 0 = aldrig 5 = varje dag 0-1 = Grönt 2-3 = Gult 4-5 = Rött

Livsstilsfrågorna: Hur mycket anstränger du dig kroppsligen på fritiden? Om din aktivitetsnivå varierar mellan sommar och vinter ange ett genomsnitt under det senaste året. Stillasittande fritid - rör mig mycket lite, tar enstaka promenader = Rött Lätt motion t.ex. Promenader, cykling i lugn takt, Vanligtvis 1-3 timmar/vecka = Gult Måttlig motion rask promenad, cykling i rask takt, jogging, simning, bollsporter, vanligtvis 30 minuter de flesta dagar. Sammantaget 2-3 timmar/vecka = Grönt Hård träning löpning, skidor, motionsgymnastik, bollsporter, regelbundet mer än 3 timmar/vecka = Grönt Mat: Ja och nej svar Äter du dagligen frukt? Äter du fiberrika grönsaker som kål, broccoli, bönor eller rotfrukter flera ggr i veckan? Väljer du vanligtvis magra mejeriprodukter som lättmargarin och lättost? Väljer du medvetet bra fett som vegetabiliska oljor, fisk, nötter, avokado? Äter du frukost? Äter du vanligen lagad mat till lunch under arbetsdagen? Undviker du oftast sötsaker som godis, läsk, kaffebröd? 4-7 ja-svar = Grönt 2-3 ja-svar = Gult 0-1 ja-svar = Rött

Alkohol: Dricker du alkoholhaltiga drycker? Tycker du eller någon i din omgivning att du borde minska din alkoholkonsumtion? Händer det att du känner dig illa till mods eller har skuldkänslor för ditt sätt att dricka? Hur många ggr per vecka dricker du alkohol..ggr/v 0-1 ja-svar = Grönt 2 ja-svar = Gult 3 ja-svar = Rött Tobak: Är du: Icke rökare? Rökare? Om du är rökare hur många cigaretter röker du i genomsnitt per dag? - Hur många gram piptobak röker du i genomsnitt per dag? Använder du snus eller tuggtobak? Om du snusar, hur många dosor per vecka? Icke rökare = Grönt Snus/tuggtobak = Gult Rökare = Rött BMI 18,5-24,9 = Grönt 25-29,9 = Gult Mer än 30 = Rött

Psykiska och fysiska besvär: Allmänna symtom, Ofta rastlös och/eller spänd? Ofta trött? Ofta irriterad och otålig? Ofta nedstämd, olustig eller ledsen? Besväras du ofta av orolig mage? Sover du ofta oroligt eller har du svårt att somna på kvällen? Besväras du ofta av huvudvärk? 0-2 ja svar = Grönt 3-4 ja svar = Gult 5-7 ja svar = Rött Symtom från rörelseorganen, Har du besvär i nacke/skuldror/axlar? Har du besvär i ryggens nedre del? Har du besvär i handleder/armar? Har du besvär i höfter/knän/fötter? 0-1 ja svar = Grönt 2 ja svar = Gult 3-4 ja svar = Rött

Välk om m en till fris k profils und ers ök ning. Friskprofilsundersökningen består av ett frågeformulär med frågor om din hälsa och dina levnadsvanor, besök hos en företagssköterska från Previa samt kontroll av blodtryck, blodsocker, kolesterol, BMI och ett konditionstest. Frågeformuläret ska vara ifyllt och lämnas då du kommer till undersökningen Besöket omfattar provtagning och konditionstest. Tillsammans med företagssköterskan går ni igenom resultatet kopplat till den egna livsstilen. Du bör inte äta, dricka eller röka/snusa 2 timmar före besöket Ta med lättare klädsel och träningsskor. Om något är oklart hör gärna av dig. De uppgifter du lämnar i samband med undersökningen är konfidentiella och lämnas inte ut till din arbetsgivare eller någon annan utomstående utan ditt tillstånd. Vid dataregistrering är uppgifterna avidentifierade Vä lk om m en AB Previa Företagssköterska Din reserverade tid hos Previa Undersökning.dagen / Klockan Besökstid ca 1 timme