Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG Tidig och samordnad rehabiliterings uppdrag är att, Utveckla arbetssätt för gemensamma bedömningar av individens behov och att koordinera insatserna genom att organisera arbetet i tvärprofessionella och tvärsektoriella team. I delårsrapporterna under året har man beskrivit hur samverkan har fortlöpt och hur förändringar hos de samverkande myndigheterna har påverkat förutsättningarna för samverkan. Det man har lyft fram har bland annat varit förändringar i sjukförsäkringen samt införandet av vårdvalsmodellen. Ett team har beskrivit förändring så här, Den nya sjukförsäkringen och vårdvalet har påverkat arbetet under 2009. När det gäller sjukförsäkringen har den som vi förutspådde tidigare tagit mycket tid vad gäller de personer som hamnar mellan stolarna. Patienter som blivit utförsäkrade men som inte klarar av att arbeta beskriver ökad stress och psykisk ohälsa och vänder sig till VC för hjälp, krav på samverkan ökar. Man har tidigare under året beskrivit att arbetet påverkas av att FK-handläggaren i teamet inte har alla ärenden. FK-handläggare fungerar som en länk mellan teamet och sina kollegor men man förlorar kännedomen om patienten och möjlighet till en direkt dialog med övriga teammedlemmar. Patienten har inte lika lätt att komma i kontakt med sin handläggare inne på kassan. Risken finns att vi tappar fart i ärendena då många fler aktörer är involverade. Man påtalar vikten av att samverkan sker på vårdcentralen. I ärenden där aktörerna finns på andra ställen försvåras processen i patientärenden. Man upplever då att allt tar längre tid, både att nå och att förstå varandra. En annan stor förändring har varit införandet av VG Primärvård, som tas upp under punkt 1.2. Rehabiliteringsgaratin infördes 1 januari 2009. Det är en överenskommelse mellan Staten och Sveriges Kommuner och Landsting för 2009 och 2010 om en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser som syftar till återgång i arbete. Den innebär att landstingen kan få ersättning för 1
kognitiv beteendeterapi, KBT, som ges till patienter med psykiska problem, och till multimodal rehabilitering. Ett team beskriver tankar och arbete kring Rehabiliteringsgaratin så här, Diskussioner har förts kring rehabgarantins förutsättningar, praktiska genomförande, metod och diagnossättning. Positivt är att man ser vikten av insatser till patienter med psykisk ohälsa och att det på sikt kan komma att tillföras ekonomiska medel för bland annat utbildning av personal. Det finns dock en problematik och fara i att man styr ekonomiska medel endast till vissa psykologiska behandlingsmetoder. Ett annat team tar upp läkarbrist som försvårande faktor, och svårigheter att samverka med hyrläkare som inte har tid avsatt för samverkan. 1.2 Är det någon specifik fråga som har sysselsatt er under perioden? 2009 har, för Tidig och samordnad rehabiliterings del, dominerats av införandet av den nya vårdvalsmodellen. Beslut om VG Primärvård togs i början på året och trädde i kraft 1 oktober 2009. Ett av teamen beskriver att införandet av vårdvalet har begränsat möjligheten att utföra Deltauppdraget. Ett annat team skildrar vårdvalets påverkan och konsekvenser så här, Den stora frågan under 2009 har varit Vårdvalet som infördes den 1 oktober. En stor del av året har innehållit diskussioner kring hur vi ska kunna möta detta på ett bra sätt. Vårdvalet får självklart konsekvenser för samverkan då våra patienter inte alltid bor i vårt närområde. De handläggare vi har med på teammöten är inte alltid de som handlägger patienternas ärende eftersom patienten tillhör andra stadsdelar. Det innebär fler kontakter utåt som är tidskrävande, med personer som inte har samma kännedom kring hur vi arbetar och den viktiga närheten och kontinuiteten via teammöte varje vecka riskerar att försvinna. En annan effekt av vårdvalet är att minskat antal listade patienter på vårdcentralen innebär minskad budget för personalresurserna. Tidigare under året har man beskrivit angående förändringar i och med vårdvalet, Vårdvalet ställer nya krav på samverkan då mängden samarbetspartners säkert kommer att öka. Att släppa gamla kriterier för vilka vi ska ta emot, till att alla är välkomna kräver ett helt annat synsätt för all personal men framförallt i teamet där vi har haft striktare kriterier än andra på VC. Förändringen kräver utveckling av teamarbetet som vi inte riktigt kan greppa just nu. Det finns en risk att samverkan kommer att påverkas negativt. 2
Till följd av vårdvalet har besparingar gjorts och för Tidig och samordnads del har det inneburit att en del personalresurser försvunnit, framför allt psykolog- och kuratorsresurser. Dock är patientunderlaget oförändrat på flera håll. En annan förändring är att samtliga sjukgymnaster och arbetsterapeuter nu organisatoriskt tillhör Primärvårdsrehab. Tiden för samverkan i form av teammöte har minskat på vissa håll men annars är rutiner och struktur för samverkan än så länge oförändrade. Ett team har summerat situationen enligt följande, Sammanfattningsvis anser vi att samverkan enligt Deltauppdraget efter vårdvalet och Försäkringskassans nya regelverk tyvärr inte har haft förutsättningar att utföras på ett tillfredsställande sätt. Konsekvenser av vad vårdvalet kommer att innebära för samverkan kommer att visa sig framöver; ett team beskriver 2010 som ett omställningsår. 2. VERKSAMHETENS RESULTAT Under 2009 har totalt 4 070 personer varit aktuella i något av teamen inom Tidig och samordnad rehabilitering (se tabell nedan). Flödet i aktiviteterna har varit fortsatt stort, 3 322 nya deltagare under året och 3 133 deltagare har avslutats. Totalt antal aktuella deltagare under 2008 var 3 486 personer. Inflödet och antal avslutade har ökat i alla team utom Biskopsgården, i jämförelse med 2008. Backa Biskopsgårdegårdelanda Brämare- Kärra Tors- Tuve Totalt Aktuella vid periodens start 181 162 113 150 91 51 748 Nya under perioden 725 897 397 389 498 416 3 322 Avslutade under perioden 817 847 378 370 387 334 3 133 Aktuella vid periodens slut 89 212 132 169 202 133 937 Totalt aktuella under perioden 906 1 059 510 539 589 467 4 070 Det ökade inflödet har att göra med att nya rutiner införts på flera vårdcentraler som innebär ökad tillgänglighet. 2008 införde Biskopsgården ett nytt arbetssätt, en triagemodell. Det innebär att patienten kommer direkt till den vårdgivare som är bäst lämpad att ta hand om den åkomma/det problem som patienten söker för. På så sätt minskar man väntetider och frigör läkartider för de patienter som behöver läkarkontakt. Biskopsgården fördubblade antal aktuella hos teamet, från att 2007 ha mött 462 nya deltagare till att 2008 ta emot 982 nya deltagare. Under 2009 har fler vårdcentraler anammat denna modell, vilket har gjort att man också kunnat möta fler patienter. 3
I diagrammet nedan kan man se hur antalet deltagare har ökat sedan 2005. Det visar nya deltagare, avslutade deltagare samt totalt antal aktuella respektive år. 4070 3322 3133 2855 2647 1808 1778 1421 1525 1537 1373 3486 2432 2149 2030 2005 2006 2007 2008 2009 Nya Avslutade Totalt aktuella Av de 3 133 avlutade deltagarna 2009 har 75 % avslutats inom 3 månader. Antalet deltagare med sjukpenning eller sjukersättning vid start har minskat procentuellt varje år sedan DIS infördes 2005, från att utgöra 49 % 2005 till att 2009 utgöra 29 %. Dock har antalet avslutade ökat avsevärt varje år så den faktiska skillnaden i antal har inte varit stor. 72 % är helt arbetsföra vid avslut, 3 % delvis arbetsföra och 14 % går vidare till någon annan form av behandling eller rehabilitering, 3 % anses inte vara aktuella för rehabilitering mot arbete i dagsläget och 8 % avslutas av annan orsak (flyttat eller avbrutit). Ytterligare resultat för perioden finns i sammanställning för DIS som bifogas. 3. EKONOMI Redovisas separat. 4. FRÅGOR SOM ÄR VIKTIGA INFÖR FRAMTIDEN Frågor som blir viktiga inför 2010 är framför allt hur samverkan kommer att se ut utifrån de nya förutsättningar som råder. Det finns nu 15 vårdenheter som kan bli aktuella för tvärsektoriell samverkan istället för som tidigare de 8 vårdcentraler där tidig och samordnad rehabilitering bedrivits. Detta har lyfts fram av teamen och man 4
ställer sig frågan hur samverkan kommer organiseras framöver med allt fler samverkansparter. Ett team tar upp angående framtiden, För framtiden måste vi arbeta med att behålla våra strukturer och ramar för samverkan dvs. fortsätta med teamarbetet annars är risken stor att samverkan försvinner. Strukturen är garant för att arbetet fortsätter även om personal slutar eller byts ut. Utmaningen inför 2010 är att bibehålla det arbetssätt som Tidig och samordnad rehabilitering utgör, detta trots nya förutsättningar. 5. EN BERÄTTELSE ELLER EXEMPEL Fallbeskrivningarna nedan är hämtade från Psykosociala teamet på Brämaregårdens vårdcentral. Anna Anna är 38 år, ensamstående, arbetar i privat sektor sedan flera år tillbaka. Anna har en akademisk utbildning bakom sig. Anna är ambitiös och duktig på sitt arbete, engagerad. Har under period arbetat mycket övertid. Tar ofta med sig arbetet hem. Har mycket runt sig. Tycker om att vara i farten. Anna söker vårdcentralen för svåra sömnproblem, diffusa besvär i bröstet, har panikkänslor, har smärta i kroppen, känner sig känslomässigt labil, orkeslöshet. Anna känner inte igen sig själv. När Anna ringer få hon tid till läkare. Medicinsk utredning görs. Dessa visar inte något medicinskt fel, tolkas som ev. stressrelaterade problem/besvär. Anna får diagnosen utmattningssyndrom och blir sjukskriven på heltid. Läkare initierar kontakt med psykosociala teamet på vårdcentralen via remiss. Vid remissgenomgång gör teamet en bedömning om vem som ska ta en första kontakt med Anna. I det här fallet är det psykologen som kallar till en första bedömning. Psykologen bedömer också att Anna har en stressrelaterad ohälsa och har diagnosen utmattningssyndrom. Samtalet leder till att psykologen vid nästa psykosociala teammöte initierar kontakt med sjukgymnast för kompletterande bedömning samt återkopplar bedömningen till läkaren som remitterat Anna till teamet. Medicinsk rehabiliteringsplan görs och Anna påbörjar sin behandlingskontakt. Anna går hos psykolog för samtal kring stresshantering med fokus på bland annat prestation, krav på sig själv och gränsdragning, samt har kontakt med sjukgymnast 5
för stresshantering med fokus på att förstå och hantera kroppens reaktioner på stress med hjälp av olika tekniker. Anna är enligt planen sjukskriven 100 % under ett par veckor, sedan trappar hon snabbt upp till arbete på 50 %. Under ett samtal hos psykolog framkommer att det blivit mycket på arbetet och att Anna haft svårt att sätta gränser. Hon har fått ökade stressymtom efter detta. Psykologen lyfter då detta i teamet med resultat att hon under en kortare period sjukskrivs till 100 %. Under rehabiliteringens gång stämmer psykolog, sjukgymnast, läkare och försäkringskassan av ärendet i teamet med jämna mellanrum. Anna introduceras även till ytterligare sjukgymnast i teamet med fokus på att komma igång med fysisk träning. Under Annas rehabilitering medverkar psykolog och sjukgymnast på flertal avstämningsmöten tillsammans med Anna, läkare, försäkringskassan och arbetsgivare. Det görs en gemensam plan för arbetsåtergång för Anna som följs. Vi arbetar med Anna ca 1 år. Anna är nu tillbaka i arbete på 100 % och det fungerar bra. När Anna kommer in i teamet skattar hon sin hälsa till 4 på en skala från 1-100. Vid avslut skattar hon sin hälsa till 70/100. Eva Eva är Annas tvillingsyster, 38 år, sambo. Eva har också en akademisk utbildning, men arbetar inom kommunal sektor vilket innebär att Eva har en försäkringskassehandläggare utanför vårdcentralens team. Eva har samma problematik som Anna med liknande symtombild. När Eva kommer till vårdcentralen kommer hon i ett akut skede och mår mycket dåligt. Den medicinska rehabiliteringen har följt samma ordning som med Anna. Läkare initierar kontakt med teamet som har påbörjat rehabiliteringen. Eva blir sjukskriven för utmattningssyndrom. Den största skillnaden mellan de två ärendena är att Evas handläggare finns utanför vårdcentralen och teamet. Det har funnits stora svårigheter att hitta ett gemensamt synsätt kring Eva. Teamet har aktivt önskat att vara delaktiga i processen. Teamet har önskat kontakt för rehabplanering och att medverka på avstämningsmöte tillsammans med försäkringskassan och arbetsgivare. Detta har varit mycket svårt att få igenom. Trots Försäkringskassans handläggares ointresse har vi till slut varit med på mötena. Under den medicinska rehabiliteringen dras sjukpenningen in utan att kommunicera detta till teamet. Vi söker kontakt med handläggaren utan resultat och vi skriver intyg. Eva far mycket illa i denna process. Den pågående terapin hos psykologen byter fokus till krisbearbetning då Eva rasar i och med besked från FK. Övriga behandlare i teamet får också stötta Eva. Som tur är har vi vår FK-handläggare i teamet som vi kan diskutera med och som ger oss stöd i processen. 6
Då sjukpenningen dras in hamnar Eva i en ekonomisk svacka. Vi har socialtjänst och AF med på teammöte och eftersom vi har samtycke från Eva kan vi hela tiden ha en fortlöpande diskussion med dem om läget. Eva orkar till slut inte ta kampen mot sin handläggare mer. När sjukskrivningen inte går igenom går hon ner i tjänst till 80 % under en period. Är nu tillbaka på 100 %. Vi arbetar med Eva under ett och ett halvt år. Skattade in i teamet till 5/100. Vid avslut i teamet 65/100. Helena Johansson Samordnare 2010-01-21 7