Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 23 September 2011 Miljövänliga veckan Varje höst arrangeras Miljövänliga Veckan under vecka 40. Då berättar Naturskyddsföreningen vad man själv kan göra för att minska belastningen på miljön. Årets tema 2011: Fisk och skaldjur Vilken fisk kan man egentligen äta? 2011 handlar Miljövänliga Veckan om att hjälpa folk att välja rätt i fiskdisken. Under Miljövänliga Veckan, vill Naturskyddsföreningen berätta för människor om läget för fisken och vilka fiskar som är okej att äta. Men också att vi som konsumenter faktiskt kan påverka situationen genom att låta bli att äta vissa arter. Vi fiskar för mycket. Om vi fortsätter att fiska som vi gör nu, kommer alla bestånd vara utfiskade inom 50 år. Europa är klart sämst i klassen. Samtidigt som vi fiskar slut på fisken i EU, köper vi också rättigheter att fiska ut fisken i andra delar av världen, säger Kajsa Garpe, fiskehandläggare på Internationella avdelningen. Jätteräkor och ål är två värstingar kampanjen vill lyfta fram. Ålen för att den är akut hotad och för att Sverige ännu inte infört ett totalt fiskestopp av ål. Jätteräkor för att odlingen är ohållbar och har enorm negativ påverkan på såväl miljön som lokalbefolkningens förmåga till försörjning och hälsa. Vill du vara med och hjälpa till att påverka? Medverka i årets Miljövänliga Vecka.
Godis, chips och läsk dåligt för klimatet Fredagsmyset är inte bara mysigt. Godis, chips och läsk är onyttigt och samtidigt dåligt för miljön. En studie från Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) visar bland annat att tillverkning av ett kilo chips ger utsläpp av 2,2 kilo växthusgaser, tjugo gånger mer än odling av ett kilo potatis orsakar. Skumgodis har större klimatpåverkan än gelégodis medan mjölkchoklad har tre gånger så stor klimatpåverkan som mörk choklad. Den största klimatboven är skumgodiset. Kött är den livsmedelsgrupp som normalt har störst klimatpåverkan. Därför är det anmärkningsvärt att en påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött. Studien baseras på livscykelanalyser av godis, chips och läsk. Den svenska konsumtionen av godis, chips och läsk leder till utsläpp av nästan en halv miljon ton växthusgaser, motsvarande 0,8 procent av Sveriges totala utsläpp och cirka 2,6 procent av matens klimatpåverkan i Sverige. Godis och chips har betydligt större klimatpåverkan än äpplen, mjölk och bröd. Det kan verka lite, men läsk och godis är tomma kalorier så det är onödig påverkan på klimat och miljö. Konsumtionen av de här produkterna har dessutom ökat betydligt i dag dricker vi fyra gånger så mycket läsk och äter dubbelt så mycket godis som på 60-talet. LUDVIKA KOMMUN, KOSTORGANISATIONEN 2011
Nytt livsmedelsavtal för avtalstiden 2011 07 01 2013 05 30. * Avtalet gäller för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säters kommuner. * Upphandlingen har utgått ifrån kommunernas måldokument, bl.a ; - att upphandla fler ekologiska varor, - minska tillsatser i maten * Utökat antalet ekologiska produkter samt konverterat följande konventionella produkter till att ENDAST KÖPA EKOLOGISKA: * Råa ägg * Tunnpannkaka * Nötfärs * Baljväxter *Banan samt flera andra produkter Antalet avtalsprodukter är ca 1275 st. varav ekologiska ca 160st Smak påverkar svinn i skolan Det finns ett starkt samband mellan hur nöjda eleverna är med skolmaten och hur stort inflytande de har i skolrestaurangen. Och ju nöjdare gäster, desto mindre svinn. Allt enligt en färsk skolmatsundersökning där 500 barn intervjuats. En fjärdedel av svenska skolbarn mellan 7 och 15 år är missnöjda eller mycket missnöjda med maten i skolan. Ju äldre elever, desto mer missnöje, enligt en färsk undersökning som Lantmännen låtit göra. Intervjuerna visar att det framförallt är tre faktorer som påverkar barnens inställning i relation till skolmat och nöjdhet: Smak, valfrihet och möjligheten att vara med och bestämma. Dessa faktorer påverkar i sin tur matsvinnet i skolorna. Var tredje barn slänger skolmat flera gånger i veckan och två tredjedelar av dem som slänger mat minst en gång i veckan gör det för att maten inte smakar bra. (Från tidningen Restaurangvärlden)
Rapsolja i klimatsmarta kök En nyttig olja Rapsoljan jämförs ofta med olivolja, som anses vara en av våra nyttigaste oljor, men rapsoljan har den lägsta andelen mättat fett av alla vegetabiliska oljor, och med en hög halt enkelomättat fett och med ett stort användningsområde är rapsen unik. Ett smart klimatval Rapsoljan är dessutom ett bättre klimatval. Studier på olika oljor visar att utsläppta växthusgaser är lägst på raps och som då är ett bättre klimatval än t.ex. sojaolja och palmolja. Vi använder enbart rapsolja i våra kök i Ludvika kommun och den är dessutom alltid ekologisk!
Regeringen satte stopp för Livsmedelsverkets kostråd Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd stoppas av regeringen, trots flera års arbete. Råden om att bland annat äta mindre kött och köpa mer närodlat anses hota frihandeln inom EU. Arbetet med att ta fram miljösmarta kostråd påbörjade redan 2006. I maj 2009 var råden, som baserades helt på på vetenskapliga studier, färdiga. Bland annat rekommenderades svenskarna att äta mindre kött och köpa mer närodlat. Livsmedelsverket skickade in råden till EU-kommissionen för godkännande. Men där blev det stopp. EU-kommissionen ansåg att Livsmedelsverket rekommendation att köpa närproducerad mat var ett handelshinder. Då försökte vi frångå den problematiken genom att skriva om grundproblemen istället för just närproducerat, säger Anna-Karin Johansson på Livsmedelsverket till Ekot. Blev för otydliga Istället för att rekommendera närproducerad mat tog Livsmedelsverket nu upp transportlängd, användningen av bekämpningsmedel, konstgödsel, energiåtgång och konkreta utsläpp. Med då stoppade istället regeringen kostråden. Jordbruksdepartementet menade att de fortfarande kunde hindra frihandeln. Efter flera vändor där råden justerades och skrevs om blev de tillslut så luddiga att de blev svåra att förstå. Det blev inte konkreta råd längre. Ska man ge råd till en konsument måste man ibland göra en del förenklingar och slutsatser för att de ska bli användbara, säger Anna-Karin Johansson på Livsmedelsverket till Ekot. Ytterst ansvarig för beslutet att skrota de miljösmarta kostråden är landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Jag kan bara konstatera att det var många påpekande från andra medlemsländer i den handelsgemenskap som vi har inom EU, säger Eskil Erlandsson till Ekot (Från tidningen Restaurangvärlden) Ludvika fick diplom för ekologiskt Vid en ceremoni på Operaterrassen den 18 augusti, anordnad av EkoMatCentrum, fick Ludvika kommun ta emot ett diplom från landsbygdsminister Eskil Erlandsson därför att vi var en av de kommuner som uppnått regeringens mål med 25 % ekologiskt i kommunens mat år 2010.
Bo Staaf med det diplom som han fick ta emot från landsbygdsminister Eskil Erlandsson för Ludvika kommuns räkning Matlandet Dalarna Det nybildade Matlandet Dalarna knyter an till regeringens satsning på matlandet Sverige. Syftet är att få en diskussion kring mat- och livsmedelsproduktionen i Dalarna och att utveckla matkulturen i länet. Det handlar också om att berika Dalarna som turistmål. Sverige det nya matlandet är regeringens vision om att skapa fler jobb och tillväxt genom satsningar på mat och livsmedelsproducenter i kombination med turism. När VisitSweden, Exportrådet och Jordbruksverket började skissa på kommunikationskampanjen var orden som skulle prägla hela projektet omtanke, ärlighet, kvalitet och nyfikenhet. Det handlar om god djuromsorg, ärlighet kring produktionssätt, hög kvalitet på det som produceras och en nyfikenhet hos såväl konsumenten och producenten som hela tiden lockas av det nya. Smakrik och god mat, en vacker och levande landsbygd i kombination med ökad sysselsättning och möjligheter att starta nya företag ska tillsammans skapa högkvalitativa upplevelser i toppklass, alltid präglade av de fyra värdeorden. Matråd Dalarna ska bedriva arbetet på länsnivå, och är ett projekt åren 2011 2013. Matlandet Dalarna består av representanter för Dalarnas matproduktion, restauranger, besöksnäring, utbildningar, handel, offentlig verksamhet och myndigheter. Processledare är Holger Petersson. Som representant för den offentliga verksamheten sitter Monika Ahrås, kostchef inom social och utbildningsförvaltningen.
Boktips Av Mats-Eric Nilsson. Den hemlige kockens" kokbok Men vad ska man då äta - och laga? Ända sedan Den hemlige kocken för fyra år sedan öppnade ögonen på hundratusentals svenskar har den frågan hängt i luften. Uppföljaren Äkta vara tipsade om hur man ska agera i butiken för att undvika E-nummermaten - men några grytor och kastruller syntes inte till. I sin nya bok Smakernas återkomst tar Mats-Eric Nilsson därför nästa steg. Med hjälp av fotografen Lena Granefelt får vi under ett helt år följa honom och hustrun Anna Karin hemma i köket. Vanliga kokböcker finns redan i överflöd, i Smakernas återkomst är det istället själva råvarorna som spelar huvudrollen. Förutom inspirerande recept till sköna måltider får läsaren mängder av tankeväckande och användbara kunskaper om grönsaker, frukter, bär, kött och fisk. Glöm vinterns bleka tomater, smaklösa gurka, långväga jordgubbar och slokande sparris. Laga din mat utifrån den rådande årstiden, är bokens enkla budskap. Och upptäck att varje säsong har sina dolda delikatesser! Recept Flytande fruktkick 4 port 2 ekologiska, mogna avokador, 1 l granatäppelnektar, 1 pkt frysta ekologiska hallon ca 250 g Dela, skala och kärna ur avokadon. Mixa alla ingredienser i en blender och servera.
Hallå där, Anna Lena Andersson Anna-Lena Andersson, tf chef för social- och utbildningsförvaltningen Brukar du köpa ekologiskt? Jag brukar köpa ekologisk frukt och grönsaker för att smaken är så mycket bättre. Bananer köper jag gärna de ekologiska för jag vet att arbetarna och deras familjer på de konventionella odlingarna inte mår bra av all kemikalieanvändning. Den ekologiska odlingen är småskalig och ger färre bananer per skörd som gör att priset blir högre Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef 76454 Bo Staaf, Hållbarhetssamordnare 76106 Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare 76452 Ursula Furtig, folkhälsosamordnare 76228 Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör 76365 Thommy Falk, livsmedelsinspektör 76399 Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Hållbarhetssamordnare Tel 861 50 bo.staaf@ludvika.se HJÄLP OSS ATT SPRIDA Eko-målet!!! Skriv ut (tvåsidigt så klart) och lägg i fikarum eller andra ställen där många kan läsa den. Vidarebefordra den per mail eller hitta på något annat klyftigt. Tidigare nummer av Eko-målet hittar du på www.ludvika.se/kost