Årsredovisning
I N N E H Å L L Året i korthet........................................... 04 Ordförande har ordet.................................. 06 Kommundirektören har ordet......................... 07 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE....................... 08 Måluppfyllelse............................................ 12 Ekonomisk analys........................................ 17 Koncern.................................................. 22 Medarbetare............................................ 24 Folkhälsa................................................ 27 Miljö...................................................... 28 Framtidens Väsby stad.................................. 30 Organisation............................................ 32 Kommunstyrelsen...................................... 34 Produktionsutskottet, Väsby Välfärd............. 38 Stöd- & Processutskottet.......................... 42 Barn- och utbildningsnämnden......................... 44 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden............ 48 Social- och äldrenämnden.............................. 52 Familjerättsnämnden................................... 56 Kultur- och fritidsnämnden............................. 58 Tekniska nämnden...................................... 62 Byggnadsnämnden...................................... 66 Miljö- och hälsoskyddsnämnden........................ 70 FINANSIELLA RAPPORTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR..................... 74 Noter kommun........................................ 76 Noter koncern......................................... 79 Tillämpade redovisningsprinciper...................... 80 Driftredovisning......................................... 81 Investeringsredovisning................................. 82 Revisionsberättelse..................................... 84 Revisorernas verksamhetsredogörelse................ 85
ÅRET I KORTHET Viktiga händelser under året Bostadsbyggandet tog fart 65 Under året lades grunden för att nå målet på 300 nya bostäder varje år. Kommunen hade vid årets slut en planberedskap på 1 100 bostäder som inletts med förändringen av kvarteret Messingen med bland annat 150 nya bostäder. sid 65 Fler dialogmöten 9 Kommunens dialogmöten har blivit ett uppskattat sätt för medborgarna att ta del av kommunens byggplaner i ett tidigt skede. I öppna diskussioner kan företagare och privatpersoner få information om och vara delaktiga i Väsbys framtida utveckling. Målet är satt 9 I juni fastställde kommunfullmäktige en Målbild med utökat byggande, ekonomin i balans, en organisation anpassad efter omställningsbehov och demografiska förutsättningar. sid 28 sid 31 Väsby där färgstarka människor möts 10 Under året etablerades Väsby Stad som ett samlande namn för de värden som finns inbyggda i den geografiska platsen Väsby. Det är ett varumärke som alla som bor och verkar i Väsby kan använda. Ett tryggare Dragongården 19 Äldreboendet Dragongården i centrala Väsby har genomgått en omfattande ombyggnation under. 42 nya Trygghetslägenheter har producerats för att förenkla vardagen för de boende. Effektivare miljöarbete 28 Ett miljöledningssystem har införts för att möjliggöra miljöcertifiering enligt ISO 14001 år 2010. Projektet Klimatavtal Väsby har tagits fram i samverkan med kommunens näringsliv och föreningsliv för att skapa en åtgärdsplan för att minska energiförbrukningen. Messingen en helt ny stadsdel 31 I det gamla industrikvarteret Messingen har vi börjat bygga Upplands Väsby Nya Gymnasieskola. Här finns också visioner om 150 nya bostäder, ett nytt kulturhus och ett levande stationsområde. Årsredovisning Upplands Väsby kommun
ÅRET I KORTHET sid 31 sid 35 Visionen om ett levande stationsområde 31 Tankarna kring det nya stationsområdet har tagit fart på allvar. Flera olika arkitektförslag har inkommit och ur dessa kommer kommunen att presentera en ny detaljplan vid årsskiftet 2010/2011. sid 56 Samlad trygghet i ett hus 35 I slutet av invigdes Trygghetens Hus för att skapa en säker och trygg miljö för Väsbyborna. Det är gemensam plats där man samlat kommunens samtliga trygghetstjänster. Förutom den nya närpolisstationen återfinns här bland annat även brottsofferjour, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och AB Väsbyhem. Fokus på kunderna 32 Under året har en ny organisation byggts upp för att skapa ett större kundfokus på välfärdstjänsterna. Genom bildandet av Väsby Välfärd skapas en tydlig väg till kommunal service med helhetssyn samtidigt som det nya Kundvalskontoret säkerställer kvalitet, finansiering och valfrihet. Nya moderna Vilundabadet 56 Under hösten invigdes det nya Vilundabadet, en av Sveriges modernaste bad- och friskvårdsanläggningar. Här finns alltifrån äventyrsbad till fräscha grupp- och gymträningslokaler, vilket gör det enkelt för hela familjen att hitta ett varierat och lustfyllt sätt att motionera. Årsredovisning Upplands Väsby kommun
ORDFÖR ANDE HAR ORDET Väsby bygger för framtiden Kommunens ekonomi har varit hårt ansträngd under året som en följd av finanskrisen, vilket har ställt stora krav på våra medarbetare. Jag är oerhört stolt över att vi lyckades nå ett plus vid årets slut trots en reduktion av kommunens intäkter på 65 miljoner kronor. Det har vi till stor del Väsbyborna att tacka för. Under det gångna året har vi fortsatt anpassningen för en utökad valfrihet och mångfald för våra medborgare. Andelen av välfärdstjänster som produceras i egen regi har förändrats radikalt de senare åren. Ett ökat antal skol- och hemtjänstföretag har gett en ökad valfrihet för innevånarna i kommunen, vilket har uppskattats överlag. Vi är även nöjda över att ha lyckats skapa en förbättrad dialog med Väsbyborna genom fler öppna dialogmöten. Här har medborgarna kunnat ta del av planer och utvecklingsmöjligheter inom flera områden tidigt i processen innan konkreta förslag tagits fram, vilket fått ett bra bemötande. Vi har kommit i kapp med bostadsbyggandet och det är med tillförsikt vi ser på framtiden. Upplands Väsby är en attraktiv kommun att bo i och vi strävar därför efter att erbjuda ett bra, välskött och tryggt boende för allt fler. Målet är att bygga 300 nya bostäder varje år vilket vi ser som realistiskt. Under revs det gamla industriområdet Messingen och här växer nu ett nytt och modernt samhälle fram. Det omfattar 150 nya bostäder, ett nytt gymnasium och ett nytt kulturhus. Ett annat uppmärksammat projekt är bygget av nya Vilundabadet, till en bad- och friskvårdsanläggning i absolut toppklass. Ytterligare en viktig satsning under har varit ombyggnationen av äldreboendet Dragongården. Syftet att skapa ett tryggare boende för våra äldre har uppskattats och ligger helt i linje med vår verksamhet som helhet. För att få medborgarna att känna sig säkrare har vi tillsammans med polisen och socialkontoret öppnat trygghetens hus, där det finns ny närpolisstation, fältarbetare vilket har ökat tryggheten radikalt. Poliserna är mer synliga vilket har resulterat i att klotter och annan vandalisering närapå har halverats i kommunen, vilket vi självfallet ser som oerhört positivt. Under året har vi som vanligt fokuserat på våra kärnverksamheter, utbildning och omsorg av barn, unga och äldre. Det här är ett arbete som kräver ständig förbättring och utveckling. Vi tror och hoppas att den nya gymnasieskolan som ska invigas hösten 2011 ska kunna bidra till att höja utbildningsnivån. Jag måste dessvärre erkänna att elevernas skolresultat inte nått upp till den nivå vi önskat under. Målsättningen är att alla elever ska vara behöriga att komma in på gymnasieskolan. Dit har vi inte kommit än, men det är en förändring som inte görs över en natt. Upplands Väsby är på rätt väg och vi ser ljust på framtiden. Jan Holmberg, kommunstyrelsens ordförande (M) Fakta om Upplands Väsby Fem år i nyckeltal 2005 2006 2007 Folkmängd per 31/12 37 624 37 848 38 055 38 248 38 641 Skattesats kommunen, % 19,58 19,58 19,58 19,38 19,18 Skattesats kommun och landsting, % 31,85 31,85 31,85 31,48 31,28 Årets resultat, mkr 11,9 24,9 45,5 43,3 6,1 Nämndernas bruttokostnad, mkr 1 705 1 784 1 865 1 949 2 052 Nämndernas resultat, mkr 18,4 15,6 20,0 15,7-24,9 Investeringar, mkr 70,7 87,1 84,8 184,8 405,6 Soliditet, % 71 71 69 69 54 Soliditet inklusive ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser, % -7-11 -18-14 -12 Antal anställda (månads-, tim- och visstidsanställda) 3 803 3 694 3 582 2 847 2 270 Årsredovisning Upplands Väsby kommun
kommundirektören HAR ORDET Startade tufft men slutade på plus Nydaningar, beredskap för byggande av nya bostäder, miljöarbete, mångfald, valfrihet men framför allt sparsamhet präglade Upplands Väsby kommun under. Vid ingången av kunde vi inte förutse effekterna av lågkonjunkturen. Det är fantastiskt att vi har nått ett litet plus. Det är oerhört bra inför fortsättningen av 2010 och 2011 som blir det svåraste året. Trots en minskning av ekonomin med 65 miljoner kronor nådde kommunen ett plusresultat på 6,1 miljoner kronor. Under första kvartalet förlorade kommunen en dramatisk summa pengar i minskade skatteintäkter. Kommunledningen utarbetade då Målbild 2012, ett 5-punktsprogram för att hantera den svåra ekonomiska situationen. Kommundirektör Björn Eklundh vill lyfta fram att kommunen under lade grunden till en planberedskap som innebär att 300 nya bostäder ska kunna byggas varje år, vilket är målet sedan 10 år. Kommunen har ambitionen att invånarantalet ska öka med cirka 1,2 % per år vilket är i paritet med länet i övrigt. Vi behöver fler invånare och vi har kapacitet att välkomna många fler nya Väsbybor. Vid årets slut hade vi en planberedskap på drygt 1.100 bostäder. Alla som jobbar med frågorna har gjort ett fantastiskt jobb. Vi har också startat konkreta nydaningar i kommunen. De inleddes med rivningen av kvarteret Messingen. Där ligger nu grunden till Väsby Nya Gymnasium. Här ska också bostäder byggas centralt i stadsmiljö. Under året invigdes även kommunens badanläggning Vilundabadet. Ett målmedvetet miljöarbete har bedrivits i hela organisationen. I flerårsplanen 2007- gav fullmäktige uppdraget att införa miljöledning i hela kommunen enligt ISO 14001. Efter tre års målmedvetet och hårt arbete var miljöledningen införd vid års utgång. Andra viktiga frågor under året när det gäller klimat och miljö är de klimatavtal som träffats mellan kommunen och ett relativt stort antal företag. Under 2010 kommer också Upplands Väsby kommun att miljöcertifieras. Förändringsresan fortsatte under och enligt kommundirektör Björn Eklundh har det placerat kommunen i en helt ny kontext. Efter tre års målmedvetet omstruktureringsarbete med inriktning på mångfald och valfrihet för Väsbyborna, kan vi nu konstatera att cirka hälften av de mjuka verksamheterna förskola, skola och äldreomsorg drivs av andra företag vid sidan av kommunens egen regiverksamhet. Ett stort antal företag har etablerats inom dessa verksamheter. Många av dem är lokalt bildade och ägarledda. Parallellt med detta har vår egen regiverksamhet, Väsby Välfärd, byggts upp som det utvecklingskraftiga kommunala alternativet. När kommundirektör Björn Eklundh blickar framåt ser han en fortsatt utveckling Förändringsresan placerar kommunen i en ny kontext där privata aktörer och kommunen levererar välfärdstjänster sida vid sida. för ökat byggande så att fler invånare och fler företag kan söka sig till Väsby. Under 2010/2011 kommer ett flertal nya bostadsprojekt igång; kvarteret Messingen, Östra Fresta By och Brunnby Park. Även systemet med mångfald i verksamheterna är en stor utmaning framöver. Det blir viktigt att säkerställa mångfalden och ersättningsmodellerna för de kommunalt finansierade tjänsterna. En fortsatt stram hållning när det gäller ekonomin är nödvändig. Mycket tyder på att det är en bra bit kvar innan den kommunala ekonomin har återhämtat sig från finanskrisen. Kommundirektör Björn Eklundh med Tim vid byggskylten som visar Väsby Nya Gymnasium och Kvarteret Messingen. Foto: Upplands Väsby Årsredovisning Upplands Väsby kommun 7
FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE Väsbys resa mot framtiden Mot bakgrund av behovet av förändring och utveckling i kommunen samt det ekonomiskt ansträngda läget med anledning av lågkonjunkturen beslutade kommunfullmäktige i juni om en målbild för 2012 med fokus på kundnyttan. Målbild 2012 Upplands Väsby är i kapp med bostadsbyggandet och 300 lägenheter byggs varje år. Väsby stad växer fram. Ekonomin är i balans och Upplands Väsby har klarat av omställningsarbetet under finanskrisen. Upplands Väsby har en väl fungerande organisation som anpassar sig bland annat efter de demografiska förutsättningarna. För att klara det tuffa ekonomiska läget och de framtida utmaningarna samt Målbild 2012, har en strategi för ekonomisk balans utarbetats avseende: 1. Ersättningsnivåer för välfärdstjänster 2. Personal och tjänstemannaorganisation 3. Politisk organisation 4. Bygg mera! 5. Fastigheter och investeringar 6. Utveckling av organisation och effektiva processer Ökad valfrihet för Väsbyborna Fördelningen mellan de välfärdstjänster som produceras i egen regi och de som produceras av externa samarbetspartners (privat regi) har förändrats radikalt i Upplands Väsby de senaste åren. Förändringen åskådliggörs enklast i tabell ett som visas till höger. Med anledning av dessa förändringar infördes den 1 januari en ny organisation i kommunen för att möta de nya förutsättningarna. Dialog med medborgarna och offensiv satsning trots lågkonjunktur. Kommunens ekonomi har som en följd av finanskrisen varit hårt ansträngd under året. Skatteintäkterna minskade med 65 mkr, vilket ställde stora krav på medarbetare och samarbetspartners för att klara minskade intäkter. Trots detta redovisar kommunen ett litet överskott på 6,1 mkr. Under året har stora och omfattande investeringar fullföljts med bland annat Nya Vilundabadet och ombyggnad av äldreboendet Dragongården. Bygget av Väsby Nya Gymnasium påbörjades under tillsammans med flera bostadsprojekt med följdinvesteringar som vägar och annan infrastruktur. Detta medför påfrestningar på ekonomin långsiktigt, men är viktigt för Väsbys utveckling och attraktionskraft. Medborgarna har, via dialogmöten utöver det ordinarie samrådsförfarandet, inbjudits till samtal om planer och utvecklingsmöjligheter för områden tidigt i processen innan konkreta förslag utarbetats. Satsningen på Väsby Nya Gymnasium förutsätter en gedigen kommunikation för att nå framgång. Att involvera eleverna i byggandet av det nya konceptet i skolan är ett nytt sätt att kommunicera och förankra det nya gymnasiet hos målgruppen. Omdaningen av området Messingen, från ett gammalt och hårt slitet industriområde som revs under till att omfatta nytt gymnasium, nytt kulturhus, nya bostäder och en kraftfull omdaning och upprustning av hela stationsområdet är en symbol för kommunens aktiva roll i samhällsutvecklingen. Kommunen tar en aktivare roll i samhällsutvecklingen Upplands Väsbys befolkningsökning har sedan ett decennium tillbaka varit betydligt lägre än genomsnittet för länet. Samtidigt har inte kommunens mål för bostadbyggande uppnåtts och därmed har inte heller befolkningen ökat såsom önskat. Sedan flera år har ett av de viktigaste målen varit att skapa förutsättningar för fler att skaffa sig bostad i Upplands Väsby. Vid utgången av finns, till skillnad från tidigare år, fler planer som ger möjligheter till bostadsbyggande under de närmaste tre till fem åren med minst 300 bostäder per år. Förberedelser och arbete pågår för att skapa ytterligare planer med drygt 2000 bostäder. Under året har det tillkommit 81 bostäder och befolkningen ökade med 393 personer. Aktiva samarbeten och strategiska kontakter med olika aktörer har under året också ökat intresset för att starta och genomföra projekt i Upplands Väsby. Ett uppmärksammat projekt var det stadsplaneförslag som kommunen fick i gåva av Ax:son Johnsson stiftelsen i samband med stadsbyggnadsdagen. Regeringen har via Delegationen för hållbara städer bidragit med finansiering till planeringsprojektet för Väsby sjöstad. TABELL 1 Andel av verksamheten i egen regi År År 2006 Barnomsorg 25 % 84 % Grundskola 61 % 92 % Gymnasieskola 35 % 49 % Hemtjänst 47 % 99 % Särskilt boende, äldre 58 % 80 % Mat, städ och transporter cirka 0 5 % cirka 75 % Antal lägenheter i AB Väsbyhem 5 665 7 881 Årsredovisning Upplands Väsby kommun 9
FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE Varumärket Väsby Stad etablerades Kommunens ambitioner vad gäller tillväxt och stadsbyggnad har under kommunicerats på en ambitiösare nivå än tidigare. Varumärket Väsby stad etablerades som ett samlande namn för de ambitioner som kommunen har. Kommunen vill skapa värden som uttrycks i kommunplanen och som genomförs i de investeringar och satsningar som görs i syfte att bygga en modern stad. Detta arbete har rönt mycket uppmärksamhet och också genererat ett stort intresse från externa exploatörer och andra intressenter för etablering och bostadsbyggande i kommunen. Erbjuda attraktivt boende för alla Under året har kommunen synliggjort de ambitioner och mål som finns genom att planera för och kräva av investerare och byggare att uppfylla de krav som säkerställer ett attraktivt boende för alla. Exempel på sådana krav är en varierad upplåtelseform i nybyggda områden, blandad storlek på bostäder och affärslokaler i bottenplan på flerbostadshus i centrala lägen. Ännu bättre service Utvecklingsarbetet med målet att ge medborgarna bättre service har fortsatt under året. I väntan på det jämförelsesystem som sjösattes i slutet av i form av Väsby jämföraren publicerades tidigt jämförbara data på kommunens hemsida. Dessa åtgärder placerade Upplands Väsby på en andra plats i riket i en bedömning av hur tillgängliga jämförande data är på kommunernas hemsidor. Under har sex verksamhetsspecifika garantier arbetats fram bland annat en generell garanti om tillgänglighet samt en bemötandepolicy. En förstudie för införande av kontaktcenter, Väsby Direkt, har genomförts. Syftet är att skapa en väg in för medborgaren, höja servicen och öka tillgängligheten för invånarna. Arbetet går nu vidare till en implementering under 2010. I Stockholm Business Alliance (SBA) mätning av företagsklimatet har Upplands Väsby kommun stärkt sin position bland de 47 kommuner som ingår i samarbetet. Förbättringen avser främst tjänsterna som levereras inom miljö och hälsa. Poäng och rankning inom bygglov försämrades dock i denna mätning. I länet ligger vi nu på en andra plats och totalt, bland de deltagande kommunerna, på en femte plats. Upplands Väsby utsågs för andra året i rad av kreditupplysningsföretaget Syna.se till bästa tillväxtkommun i länet. I en tidig mätning om företagsklimat gjord av Svenskt Näringsliv placerades Upplands Väsby på 28:e plats. Målet om en 15:e plats i denna mätning uppnåddes inte. Inom ramen för kommunens e-tjänster har felanmälan/synpunkter på kommunens 10 Årsredovisning Upplands Väsby kommun
FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE hemsida utvecklats till ett kommunövergripande system. Tjugoen nya e-tjänster, självbetjäning, lanserades under hösten enligt ett nytt koncept, ett digitalt kontor på kommunens hemsida där alla kommunens e-tjänster finns samlade. Det kommunövergripande miljöarbetet Ett genomgripande miljöledningssystem infördes för hela den kommunala organisationen. Målet är att kommunen ska certifieras enligt ISO 14001 senast 2010. AB Väsbyhem certifierades. Kommunen har också genomfört ett omfattande naturvårdsarbete och etablerat ett samarbete med näringslivet exempelvis i genomförandet av Lilla Köpenhamn-konferensen den 23 november. Samhällsekonomisk utveckling Perioden från sommaren har starkt präglats av oron inom den globala ekonomin vilket även påverkat den svenska ekonomin. Bruttonationalprodukt (BNP) har fallit med 4,9 %, vilket är det största tappet på helår sedan andra världskriget. För kommunerna som till stor del är beroende av sina skatteintäkter är det viktigt att skatteunderlaget utvecklas positivt. Detta gäller såväl för den egna kommunen men framförallt på riksnivå i och med det inkomstutjäm- ningssystem som gäller. En av de viktigaste faktorerna för en positiv skatteunderlagsutveckling är att arbetslösheten kan hållas på en så låg nivå som möjligt. De prognoser som gjorts under det senaste dryga året har generellt pekat mot en arbetslöshet på uppemot 12 %, vilket är högt för Sverige. Under senare tid har prognoserna skrivits ned till cirka 9,5 % men det är ändå fråga om historiskt sett höga nivåer. Befolkningsutvecklingen i kommunen Befolkningen har under ökat med 393 personer och är vid årsskiftet 38 641 invånare. Ökningen är drygt en procent och är, såväl nominellt som procentuellt, den högsta under den senaste 10-årsperioden (diagrammet till höger). Främst beror ökningen på ett födelseöverskott men även till viss del ett flyttningsöverskott. Under den kommande planeringsperioden beräknas en kontinuerlig ökning ske av befolkningen. Ökningen rör sig årligen om 350 400 invånare. Ökningen är störst i åldrarna från 65 år och uppåt medan framförallt antalet invånare i åldersgruppen 16 18 år kommer att minska. Invånarutveckling i relation till Stockholm län (%) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Stockholms län Upplands Väsby Årsredovisning Upplands Väsby kommun 11
måluppfyllelse Måluppfyllelse för god hushållning Kommunfullmäktige beslutade i mars 2007 om utveckling av sitt ledningssystem för Upplands Väsby kommun inklusive det kommunala bostadsbolaget. Vägledande principer är att styrning och uppföljning ska bygga på dialog om mål och uppdrag dialog om uppföljning och resultat Målstyrning är sammanhållen i hela organisationen och mäts i flera perspektiv där såväl verksamhetens ändamålsenlighet och kvalitet samt kostnadseffektivitet prövas. Perspektiven är kund, medarbetare, ekonomi och process. Utvecklingen har stöd i de skarpare formella krav på styrning som anges i kommunallagen om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. För att uppnå god hushållning har kommunfullmäktige beslutat i flerårsplan med budget för åren 2011 om övergripande mål såväl ekonomiskt som för de olika utvecklingsområdena. Det övergripande målet är ett starkt förnyelsearbete med fokus på förändring, ökad valfrihet, ökad trygghet och bättre miljö. Finansiella mål har utarbetats som långsiktigt ska garantera verksamheten. Ekonomistyrningsprinciper som stödjer uppföljning av verksamhetens kostnadseffektivitet har antagits under året. Ägardirektiv har fastställts för den nya kommunorganisationens olika kontor/enheter. Syftet är att tydliggöra förväntningar och spelregler för att uppnå mål och uppdrag. Ledningssystemet Upplands Väsby kommuns politiska process, förankring och genomförande av politiska beslut bedrivs enligt en tydligt definierad struktur. Ledningssystemet är en framgångsfaktor för det förändringsarbete som genomförs i kommunen. Modellen gestaltas här i form av ett styrhjul, vars fem steg beskriver arbetets gång i den kommunala organisationen. Uppföljning av interna kontrollen Den interna kontrollen med risk- och väsentlighetsanalyser är en del i arbetet med styrning och uppföljning inom ramen för ledningssystemet. Ett viktigt syfte för den interna kontrollen är att förebygga och säkerställa att ambitionen om en god ekonomisk hushållning upprätthålls. Nämnderna har beslutat om kontrollplaner för och rapporter om resultat och åtgärder har redovisats i samband med verksamhetsberättelserna. När det gäller attestrutin för löneutbetalningar har den varit generellt bristfällig. Detta har åtgärdats under hösten med utbildning och en ny rutin med elektronisk signering före löneutbetalning. I samband med övergång till elektronisk fakturahantering har attestregler setts över för leverantörsfakturor och automatiska kontroller byggts in för mottagnings- och beslutsattester. Kontroll att klottersanering sker enligt kvalitetsgarantin samt kontroll av miljörutiner är genomförda och resultatet av dessa är att rutinerna följs och fungerar. För att kunna följa upp målet om minskad energiförbrukning har ett uppföljnings- och rapporteringssystem tagits fram under året. Tekniska nämnden har även utfört kontroller avseende inventarieförteckningar över egna och leasade inventarier samt hyresavtal med en avtalstid över tre år. 12 Årsredovisning Upplands Väsby kommun
måluppfyllelse Riskanalyser kopplade till nämnders väsentliga mål och krav enligt lagstiftning är ett prioriterat arbete framåt. För kommande arbete med intern kontroll ska denna del integreras i redovisningen av måluppfyllelse och uppdrag. Måluppfyllelse I årsredovisningen har uppföljning och utvärdering gjorts av måluppfyllelsen för utifrån god ekonomisk hushållning till Väsbyborna. Utvärderingen bygger på genomförda dialoger om mål, uppdrag och resultat samt hur verksamheten utvecklats i förhållande till tidigare år. Styrkort med nyckeltal som utvecklas successivt utgör stöd i bedömningen. Under året har externa jämförelser med andra kommuner och externa utförare utvecklats och redovisas på hemsidan. Utveckling av ett systematiskt kvalitetsarbete för verksamhetsutveckling pågår i syfte att säkra välfärdstjänsterna till medborgarna. Måluppfyllelsen visar på god ekonomisk hushållning. Arbetet med Målbild 2012 och strategin för ekonomisk balans har varit i fokus under året och fått effekt. Trots den globala finanskrisen med kraftigt sjunkande skatteintäkter har ekonomin och balanskravet klarats. Tillväxtfrågorna är i fokus och Väsby utsågs för andra året till länets bästa tillväxt kommun. Miljömålen visar på förbättringar och ett miljöledningssystem som möjliggör certifiering enligt ISO 14001 2010 har införts. Målet om valfrihet och mångfald har uppnåtts och cirka 45 % av välfärdstjänsterna utförs i extern regi och av flera utförare. Kundenkäter visar att möjligheter finns till fritt val av förskola och skola. Trygghetsfrågorna visar på god målupp- fyllelse. Medarbetarenkäten visar på hög nöjd medarbetarindex (NMI). Under året har ny kommunorganisation införts med kundvalskontor, samlad stödprocessorganisation samt samlad kommunal produktion. Organisationens effektivitets- och kvalitetsfrågor visar på förbättringar. Beslutsverktyg till chefer och medarbetare införs och nya e-tjänster utvecklas. Kunskapsmålen visar på lägre måluppfyllelse och förbättringsbehov på ett antal områden påbörjas. Handlingsplaner utformas och satsningar på ett nytt gymnasium genomförs. et för kommunfullmäktiges övergripande mål och nyckeltal för perioden 2007- presenteras med en samlad bedömning för respektive år och målområde: tillväxt, miljö, valfrihet, kunskap, trygghet, medarbetare, ekonomi och process. Tillväxt Förbättra företagsklimatet i Upplands Väsby Förbättra Nöjd-Medborgar-Index Genomföra en skattesänkning, under mandatperioden, med sammanlagt 50 öre Mätningen från Stockholm Business Alliance visar att kommunen stärkt positionen och är på andra plats i länet. Kreditupplysningsföretaget Syna.se utsåg Väsby till bästa tillväxtkommun för andra året i rad. Förbättringsarbete pågår avseende myndighetsfrågor gentemot företagen. I syfte att förbättra företagsklimatet och för att bli en attraktiv kommun för medborgarna pågår en rad aktiviteter. Kommunplanen utgör grunden för de investeringar och satsningar som görs för att bygga en stad. Genom hög planberedskap beräknas kommunen nå sina tillväxtmål vad gäller bostäder och NYCKELTAL TILLVÄXT 2007 Mål Placering om företagsklimat av Svenskt Näringsliv. 17 16 15 28 Nöjd-Medborgar-Index, NMI. (2006:50) 51 Ny mätning våren 2010 Ny mätning våren 2010 Antal färdigställda lägenheter och småhus. cirka 150 124 300 81 Flyttningsnetto, antal personer. -19 22 50 114 Kommunal skattesats, kronor. 19,58 19,38 19,18 19,18 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Beskriver den övergripande måluppfyllelsen inom området. Årsredovisning Upplands Väsby kommun 13
måluppfyllelse inflyttning. De ambitioner och mål som finns har också synliggjorts i planeringen och i de krav som ställts på investerare och byggare för att säkerställa ett attraktivt boende för alla. Den globala finanskrisen och djupa lågkonjunkturen medgav inte ytterligare skattesänkningar inför, därför nås inte målet om sammanlagt 50 öre under mandatperioden. Miljö Införa miljöledningssystem som möjliggör certifiering enligt ISO 14001 år 2010 Utarbeta en plan för utfasning av fossila bränslen ur den kommunala verksamheten Vid all nybyggnation och planering ska miljövänlig och effektiv energiförsörjning eftersträvas Utveckla samverkan med näringsliv och föreningsliv i miljöfrågor Miljöledningssystemet är infört och miljöhandlingsprogram för 2010 har tagits fram. Väsbyhem certifierades och kommunens certifieringsprocess enligt ISO 14001 påbörjas februari 2010. Ett strategiskt ramverk för arbetet med miljöfrågor har tagits fram i samverkan med näringsliv och föreningsliv. Det fortsatta arbetet bedrivs i projektet klimatavtal Väsby. Vid all nybyggnation och planering tillämpas miljövänlig och effektiv energiförsörjning. För att minska energiförbrukningen i kommunens fastigheter kommer åtgärder att vidtas som innebär att rutiner upprättas för tätare uppföljning och utvärdering. Åtgärdsförslag upprättas vid större månadsavvikelser i energiförbrukningen för enskilda fastighetsobjekt. Energiuppföljning ska presenteras för brukaren minst fyra gånger per år på ett lättförståeligt sätt. Ett arbete tillsammans med brukarna påbörjas där ambitionen är att komma överens om ett energiincitament för lokalerna kopplat till hyresavtalet. Avseende investeringsmedel för energieffektivisering prioriteras översyn av värmecentraler och utbyte av äldre värmeventiler. Valfrihet Säkra mångfalden av utförare inom den skattefinansierade verksamheten Säkra möjligheten till fria val genom olika kundvalssystem För att säkra mångfalden av utförare har fler pengsystem utarbetats. Ökat fokus har varit på tjänsteupphandlingar utifrån målet om valfrihet, mångfald och konkurrens. Bland annat har upphandling av socialpsykiatri och äldreboende på Dragongården genomförts. Översyn har skett av ersättningsnivåer för välfärdstjänsterna. Att överskådligt kunna jämföra kvalitetsindikatorer mellan olika utförare av välfärdstjänster på kommunens webbplats har utvecklats och vid årsskiftet sjösattes den första delen av Väsby Jämföraren med jämförelsedata för förskolor och skolor. NYCKELTAL MILJÖ 2007 Mål Personbilar med möjlighet till etanoldrift. 80 % 92 % 100 % Energiförbrukning, kwh/kvm i kommunens lokaler (målsättning: minskning med 3 % årligen). 207 201 218 exkl Vilunda badet - 207 201 213 Andel av total inköpssumma som köpts på avtal. 76 % 83 % 85 % 88 % NYCKELTAL VALFRIHET Antal utförare av välfärdstjänster Barnomsorg 10 11 12 12 Grundskola 2 4 5 6 Hemtjänst 11 11 10 7 Äldreboende - 4 Bostad med särskild service - 3 Välfärdstjänster i annan regi* 17 % 26 % 35 % 45 % Barn/elever/föräldrar som upplever att det funnits reella möjligheter till fritt val av förskola och skola. - - *) Kostnader för entreprenader och köp av verksamhet i förhållande till verksamhetens kostnader totalt. 84 % (förskola) 96 % (skola) Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Beskriver den övergripande måluppfyllelsen inom området. 14 Årsredovisning Upplands Väsby kommun
måluppfyllelse Kunskap Arbeta för att ingen ska gå ur grundskolan utan fullständiga betyg Kommunens nya gymnasium ska vara ett av Mälardalens mest attraktiva alternativ Utöka samverkan med näringsliv och föreningsliv kring utbildningsfrågorna Barn- och utbildningsnämnden begär in handlingsplaner från grundskolorna och uppföljning sker löpande. Rektorer och pedagoger från såväl egenregi som fristående skolor bjuds kontinuerligt in till nämnden för muntliga redovisningar och diskussioner om resultat. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden följer noga antalet gymnasieelever som fullföljer utbildningen inom fyra år med slutbetyg samt hur många som avbryter utbildningen. Väsby Nya Gymnasium är under byggnation och förväntas vända den negativa trenden av andelen förstahandssökande och Väsbyelever som väljer gymnasieskolan i Upplands Väsby. Entreprenörskap och kontakter med näringslivet är en viktig del i utbildningen och förekommer i undervisningen som exempel Ung Företagsamhetsföretag, arbetsplastförlagd utbildning, studiebesök och föreläsare. Trygghet Införa kvalitetsgarantier för att säkra miniminivåer inom kommunens verksamhet Minska klotter, skadegörelse och nedskräpning i kommunen Öka samarbetet med frivilliga organisationer Under året har sex verksamhetsspecifika garantier arbetats fram bland annat en generell garanti om tillgänglighet samt en bemötandepolicy. Samarbetet med frivilligorganisationerna har ökat och sker inom fler områden och i olika samarbetsprojekt. Medarbetare Korttidssjukfrånvaron ska minska till att understiga fyra dagar per anställd och år Andelen medarbetare som är nöjda med lönesamtalet med sin chef och som förstår varför man fått den lön man fått, ska öka från 53 till 70 % Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka från 63 till 66 Dialog och lyhördhet ska prägla Upplands Väsby kommun som arbetsgivare Nytt samverkansavtal mellan kommunen och de fackliga organisationerna har tecknats. Det syftar till att underlätta och stärka dialogen mellan chefer och medarbetare om hur en god arbetsmiljö och partssamverkan ska skapa bästa förutsättningar för medarbetarna i sitt arbete gentemot Väsbyborna. Medarbetarenkäten som genomförts i januari 2010 och avser visar på fortsatta förbättringar. Index för nöjd medarbetare har ökat och överstiger målet (se tabell nästa sida). Förutom det nya samverkansavtalet har handlingsplaner utarbetats i verksamheterna och ny kommunorganisation införts. Fördjupade analyser av enkäten kommer att ske och ett strukturerat konceptvård för att utveckla och förfina organisationen pågår. NYCKELTAL KUNSKAP Barn som når målen i skolår 3 (resultat från nationella prov från och med ). svenska matematik 2007 - - 94 % 91 % Mål - - 86 % 84 % Elever med fullständiga betyg i skolår 9. 73 % 75 % 75 % 71 % Förstahandssökande på Vilunda gymnasium. 35 % 32 % 35 % 30 % Väsbyelever som väljer Vilunda gymnasium i första hand. 28 % öka 23 % NYCKELTAL TRYGGHET Antal införda kvalitetsgarantier 0 0 9 6 Andel anmält klotter som åtgärdas inom given tidsram. Till övervägande del uppfyllt. inom 24 timmar i centrala Väsby. 82 % 100 % 97 % inom 48 timmar i övriga delar. 90 % 100 % 100 % Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Beskriver den övergripande måluppfyllelsen inom området. Årsredovisning Upplands Väsby kommun 15
måluppfyllelse Ekonomi Ekonomiskt resultat ska uppgå till 2 % av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag. Kommunens banklåneskuld får högst uppgå till 100 mkr. Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen, ska långsiktigt vara högre än 70 %. Kommunen har för uppfyllt balanskravet och resultatet är ett mindre överskott. Detta ska ses mot bakgrund av att de ekonomiska förutsättningarna under präglats av snabba och stora förändringar till följd av den globala finanskrisen och den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Fallet i skatteintäkterna blev stort, totalt 65 mkr, jämfört med planeringsnivån i juni. I november reviderades budgeten och Målbild 2012 med strategi för ekonomisk balans utarbetades. En rad åtgärder har redan vidtagits bland annat omställning av personal till en ny organisation samt förhandlingar med externa och interna leverantörer av välfärdstjänster. Verksamhetens nettokostnader ökade med 3,5 % och är en lägre ökningstakt jämfört länet. Ökningen av skatteintäkter var marginell 0,6 %. Soliditeten minskar till 54 % och kan hänföras till de stora investeringar som genomförts i kommunen och som har finansierats genom extern upplåning. Den snabba förändringstakten i skatteutvecklingen och den ekonomiska informationen ställer stora krav på omställning och på uppföljning. Prioriteringar i tjänsteutbud, jämförelser av kvalitet och kostnadseffektivitet är viktiga faktorer för att klara en ekonomi i balans och god hushållning. Process Öka tillgängligheten för att underlätta för medborgare och företag i kontakterna med kommunen. Öka den enskildes insyn i myndighetsutövning. Effektivisera kommunens administration. Inom ramen för kommunens e-tjänster har felanmälan/synpunkter på kommunens hemsida utvecklats till ett kommunövergripande system. Tjugoen nya e-tjänster, självbetjäning, lanserades under hösten enligt ett nytt koncept, ett digitalt kontor på kommunens hemsida där alla kommunens e-tjänster finns samlade. För effektivare ekonomiadministration och inköpsprocess har elektronisk fakturahantering införts. Nyttoeffekterna är en rationalisering med flera årsarbetare och att antalet leverantörer minskat. NYCKELTAL MEDARBETARE 2007 Mål Medarbetare som är nöjd med lönesamtalet. (2006:53) 61 % 70 % 65 % Nöjd medarbetarindex (NMI). (2006:63) 63 66 67 Korttidssjukfrånvaro, antal dagar per anställd och år. 5,2 5,5 < 4 5,2 NYCKELTAL EKONOMI Ekonomiskt resultat i förhållande till skatteintäkter med mera. 3,2 % 2,9 % 2,2 % 0,4 % Banklåneskuld, mkr 0 0 187 201 Soliditet 69 % 69 % 61 % 54 % Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse. 18 % -14 % -11 % -12 % NYCKELTAL PROCESS Antal nya e-tjänster. 0 3 3 21 Andel elektroniskt hanterade fakturor. 10 % 30 % - 83 % Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Beskriver den övergripande måluppfyllelsen inom området. 16 Årsredovisning Upplands Väsby kommun
Ekonomisk analys Balanskravet och god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket i ekonomiska termer betyder att resultatet bör vara positivt över en längre period. Kommuner bestämmer själva de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Reglerna i kommunallagen om god ekonomisk hushållning har kompletterats med krav om budget i balans. Balanskravet innebär att inga beslut om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna får fattas. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Kommunfullmäktige i Upplands Väsby kommun har beslutat om en resultatnivå motsvarande 2 % av skatteintäkter. För perioden 2006 har kommunens resultat överstigit 2 %. Det har varit väsentligt att uppnå målet för att möta konjunkturnedgångar med lägre sysselsättning och minskade skatteintäkter. Målet är även viktigt för att klara av kommande kostnadsökningar med ett högre investeringsprogram och ökade pensionskostnader. Konjunkturnedgången under blev betydligt kraftigare än beräknat, då fullmäktige fastställde reviderade resultatmålet om 33,2 mkr. Sammanlagt har skatteintäkterna minskat med 65 mkr sedan fullmäktiges beslut i juni. Årets resultat Det redovisade resultatet för blev ett överskott på 6,1 mkr, vilket ska ställas mot de snabbt förändrade ekonomiska förutsättningarna. Budgetavvikelsen blev 27,1 mkr och resultatet motsvarar 0,4 % av skatteintäkter. I resultatet ingår engångskostnader för omställning av personal och lokaler på drygt 21 mkr. För den skattefinansierade delen är resultatet ett överskott på 7,1 mkr (: 40,6 mkr) och för de affärsdrivande verksamheterna redovisas ett underskott på 1,0 mkr (: + 2,7 mkr). Skatteintäkterna redovisar underskott om 30,5 mkr och beror på en kraftigt försämrad utveckling av skatteunderlaget i riket till följd av den ekonomiska krisen och den ökade arbetslösheten i landet. Kommunens befolkningsutveckling har blivit något bättre, vilket påverkar skatteintäkter med mera positivt. Under åren 2007 och, då resultaten varit högre än resultatmålet, reser- verades medel ur det egna kapitalet på totalt 20 mkr, för att bygga upp en pensionsreserv och möta kommande pensionskostnadsökningar. Årets resultat har inte möjliggjort en sådan reservering för. I och med det positiva resultatet behöver inte underskottstäckning ske 2010. Glädjande är att trots det nuvarande konjunkturläget har de flesta nämnder och utskott en ekonomi i balans för. De största överskotten finns hos barn- och utbildningsnämnden 15,0 mkr, kommunstyrelsen 4,1 mkr, tekniska nämnden på 2,3 mkr och kultur- och fritidsnämnden 1,6 mkr. Det enskilt största underskottet redovisas för social- och äldrenämnden med 26,3 mkr, varav försörjningsstöd 10 mkr. För produktionsutskottet Väsby Välfärd är underskottet 18 mkr och för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2,6 mkr. De affärsdrivande verksamheterna, VA och Avfallshantering, redovisar ett underskott på 1,0 mkr och beror på periodisering av anslutningsavgifter från och med. Diagram ett (till höger) visar resultatutvecklingen sedan 2005. DIAGRAM 1 utveckling (mkr) 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2005 2006 2007 årets resultat resultat mål 2 % Årsredovisning Upplands Väsby kommun 17
Ekonomisk analys DIAGRAM 2 Kommunalskatt fördelat per verksamhet (kr) Kommunens verksamhet finansieras till största delen av kommunalskatt. Barnomsorg Väsbyborna betalar 19,18 kr per intjänad hundralapp. Grundskola Skatteintäkterna för var 1 411 mkr. Gymnasie- och vuxenutbildning Barnomsorg Individ och familjeomsorg Äldre- och omsorg om funktionshindrade Grundskola Äldre- och omsorg om funktionshindrade Kultur och fritid Gymnasie- och vuxenutbildning Kultur och fritid Gator, vägar, samhällsplanering, rädd- Gator, vägar, samhällsplanering, Individ räddningstjänst och ningstjänst familjeomsorg Politisk verksamhet Politisk verksamhet DIAGRAM 3 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (%) 100 99 98 97 96 95 5,18 1,53 0,77 99,1 2005 1,73 98,2 2006 0,38 96,7 2007 2,69 2,30 97 4,60 99,6 UTVECKLING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER Verksamhetens nettokostnader För att leva upp till god ekonomisk hushållning bör ökning av nettokostnaderna inte öka i snabbare takt än skatteintäkterna. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 1 513,2 mkr vilket är en ökning med 51,4 mkr (3,5 %). Ökningen för var 59,3 (4,2 %). Skatteintäkterna ökade med 9,4 mkr, vilket motsvarar 0,6 %. Motsvarande ökning under var 57,5 mkr, motsvarande 4,0 %. I sammanhanget är viktigt att notera att utdebiteringen sänktes med ytterligare 0:20 kr för, vilket gjorde att skatteintäkterna minskade motsvarande 14,5 mkr. Se diagram två. Nettokostnadernas andel i procent av skatteintäkter Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna, som går åt för att finansiera den löpande verksamheten inklusive finansiella poster, erhålls ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomiska utveckling (diagram tre). En hög nettokostnadsandel är såväl på lång som på kort sikt, ogynnsam, om kommunens ekonomi skall kunna vara stabil, bland annat beroende på att lånefinansieringen av det planerade investeringsprogrammet hotar att bli alltför hög. Känsligheten för negativa förändringar i omvärlden blir också stor. Det är således viktigt att det tvåprocentiga resultatmålet uppfylls på kort och lång sikt. Nettokostnad per invånare i kronor Ett mått som ofta används i kommunala jämförelser är nettokostnad per invånare för hela verksamheten. I diagram fyra överst på nästa sida syns nettokostnadsutvecklingen i kronor per invånare för Upplands Väsby. Under senare år har nettokostnaderna per invånare årligen stigit. Under 2007 var ökningen 5,0 %, 3,8 % och under 2,3 %. Under ökade nettokostnaden per invånare med 869 kr vilket är en lägre ökning än tidigare. Kommunens nettokostnad per invånare, enligt Statistiska Centralbyråns (SCB), redovisning för, ligger 684 kr per invånare under genomsnittet för kommunerna i Stockholms län. Det är en förbättring gentemot år 2007. Bruttokostnader Bruttokostnaderna för verksamheterna har uppgått till 1 823,7 mkr, exklusive jämförelsestörande poster om 31,0 mkr, vilket är en ökning 56,3 mkr eller 3,2 % från. Det är en lägre ökning än föregående år, då ökningen var 7,0 %. Personalkostnader, exklusive pensioner, har från minskat med 87 mkr, motsvarande 11,6 %. Upplands Väsby kommun uppvisar en kraftig minskning av personalkostnadernas andel av verksamheternas totala kostnader jämfört med. Minskningen går från 41,5 % till att utgöra 35,1 % av verksamhetens kostnader. Den stora nedgången av personalkostnaderna beror på avknoppningar under där helårseffekt uppnås. Totalt har 145 årsarbetare har lämnat organisationen beroende på omställningsåtgärder. Löneökningarna beräknas ha uppgått till cirka 3 %. De består av avtalsenliga löneökningar, löneglidning och andra förändringar. Välfärdstjänsterna som utförs i extern regi redovisas som köp av verksamhet istället som personalkostnad och har ökat med 129 mkr, vilket motsvarar 20 %. 18 Årsredovisning Upplands Väsby kommun
Ekonomisk analys Intäkter Verksamheternas intäkter, vid sidan om skatter, har ökat med 31,6 mkr, 9,6 %, till 359 mkr. Ökningen beror främst på olika slag av höjda bidrag, hyror och arrenden. INVESTERINGAR Bollstanäs idrottsplats har upprustats och konstgräsplan lagts för 9,9 mkr. Området kring Vilundaparken har upprustats med förbättrad belysning 4 mkr, VA anläggning 5,8 mkr och gator och vägar motsvarande 16,6 mkr. Till följd av utbyggnaden av Messingenområdet har 14,8 mkr investerat i nya VA-ledningar. DIAGRAM 4 Nettokostnad / invånare (kr) 50 40 38 292 39 252 33 568 35 112 36 882 30 20 Investeringsnivån i kommunen fortsätter att vara omfattande och har stadigt ökat sedan 2004. Anledning är satsningen på infrastrukturen och byggande av Väsby stad. Av diagram fem framgår investeringarna under åren 2005 i mkr. Investeringarna uppgick till 405,6 mkr. Denna summa inkluderar investeringar inom olika exploateringsområden på 85 mkr, i första hand inom Messingenområdet. Investeringsbudgeten, inklusive ombudgeteringar från, var 372,4 mkr. Av dessa anslag har 320,5 mkr förbrukats och således har drygt 86 % av investeringarna genomförts. Investeringar för den taxefinansierade Vatten- och avloppsverksamheten ingår i ovanstående belopp och uppgår till 23 mkr (: 7,5 mkr). Likviditet Fram till har investeringar finansierats genom årliga driftsöverskott och försäljning av anläggningstillgångar. Vid årsskiftet uppgår likviditeten till 2,4 mkr medan låneskulden är 201,3 mkr. Behållningen på bankkonton runt ett årsskifte påverkas av om hur kortfristiga skulder utbetalats eller kortfristiga fordringar inbetalats. Den försämrade likviditeten beror till stor del på en högre investeringsnivå än tidigare år. Att ta nya lån kan vara ekonomiskt försvarbart om det avser investeringar med långa livslängder. Man måste dock vara medveten om att kommunen utsätts för risker vid en negativ utveckling på räntemarknaderna. 10 0 2005 2006 2007 DIAGRAM 5 Investeringar (mkr) 500 400 300 200 100 Väsentliga investeringar De enskilt största investeringsutgifterna under avser nya Vilundabadet som invigdes i slutet på september och äldreboendet Dragongården. Totalt har 193,3 mkr investerats i badanläggningen varav 82 mkr under. För Dragongården redovisas utgifter för 105,3 mkr, varav 64 mkr avser köp av fastigheten. Dragongården kommer att färdigställas vintern/våren 2010 för att därefter säljas till AB Väsbyhem. Nödvändiga investeringar i förskoleoch skollokaler har gjorts under året. Ny förskola vid Sanda ängar har färdigställts för 26,7 mkr samt flera lokalanpassningar och standardförbättringar genomförts motsvarande 5,9 mkr. En fastighet i anslutning till Frestaskolan har införskaffats för 5,8 mkr. Ombyggnad skall ske till nödvändiga skollokaler inom området. För projektering av Väsby Nya Gymnasium har 16,3 mkr investerats. 0 2005 2006 2007 DIAGRAM 6 Andel personalkostnader (%) 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 Årsredovisning Upplands Väsby kommun 19
Ekonomisk analys DIAGRAM 7 Soliditet (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 71 71 69 69-7 -11-14 -18 2005 2006 2007 Soliditet Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen 54-12 Soliditet Från och med 1998 ändrades rekommendationerna för hur pensionsskulden ska redovisas i den kommunala balansräkningen. Diagram sju redovisar soliditet (i %) enligt nu gällande rekommendation och med ansvarsförbindelsen för pensionerna inräknad. Med soliditet menas hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel och vilken beredskap som finns för eventuella framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditeten i procent Soliditeten i Upplands Väsby kommun minskar till 54 % enligt gällande definition. Minskningen kan hänföras till de stora investeringar som genomförts i kommunen och som måste finansieras genom extern upplåning. I balansräkningen tas inte den upparbetade pensionsskulden för de anställda före 1998 upp, utan den redovisas som tilläggsupplysning utanför balansräkningen. Pensionsförpliktelser (ansvarsförbindelser) inklusive löneskatt uppgår till 942,4 mkr, vilket är en ökning med 22,4 mkr jämfört med. Räknas ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden med vid beräkningen av soliditeten är den negativ med 12 % (: -14 %). Pensioner Pensionskostnads- och skuldutvecklingen de närmaste åren har stor betydelse för kommunens ekonomi, i och med att stora grupper av anställda kommer att pensioneras fram till 2020. Pensionskostnader och pensions- skuld påverkas också av om verksamhet övergår till annan huvudman, vilket varit fallet i Upplands Väsby under de senaste åren. Under har beräkningar gjorts för den kommande femårsperioden med hittills kända beräkningsunderlag. Utöver detta har en ny långtidsberäkning utförts från KPA-pension, för att få en bättre bild av den långsiktiga utvecklingen av pensionskostnaderna och pensionsskulden. Tabellen nedan visar pensionsutvecklingen fram till och med 2024, då de årliga kostnadsökningarna i huvudsak beräknas ha upphört. Beloppen är redovisade i fasta priser. Koncernen Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i bolagsform. Till koncernen Upplands Väsby räknas, förutom kommunen, AB Väsbyhem och Brandkåren Attunda. AB Väsbyhem är helägt dotterbolag till kommunen och Brandkåren Attunda ägs tillsammans med Sollentuna, Upplands-Bro, Järfälla, Knivsta och Sigtuna kommuner. För AB Väsbyhem redovisas överskott om 320 mkr (: överskott 367,3 mkr). Brandkåren Attunda redovisar överskott på 2,7 mkr (: överskott 1,4 mkr). Koncernens resultat uppgår, efter en korrigering för skatter, ett överskott på 313,6 mkr (: överskott 426,3 mkr). Det positiva resultatet beror framförallt på stora överskott hos AB Väsbyhem till följd av försäljningar av bostäder samt av kommunens positiva resultat. et per invånare blir 8 116 kr. Koncernens soliditet har förbättrats sedan föregående år och är 62,9 % (: 59,4 %). 2012 2015 2018 2021 2024 Pensionskostnad, mkr 86 87 91 97 100 102 Pensionskostnad/skatter med mera 5,3 % 5,2 % 5,4 % 5,5 % 5,4 % 5,2 % Pensionsskuld, mkr 116 142 173 198 216 230 Ansvarsförbindelse, mkr 942 906 849 765 672 572 Pensionskostnaderna kommer att öka kontinuerligt de närmaste 10 15 åren. Pensionskostnadernas andel av skatteintäkter med mera ligger tämligen konstant på 5,2 % 5,5 %, vilket innebär att drygt en krona av utdebiteringen årligen går till att betala pensionskostnaderna. 20 Årsredovisning Upplands Väsby kommun