Kompetensbehovet i Sörmland

- En sammanställning av rapporter om Kompetensbehovet i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen av: Jenny Idebro, Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland levererar 2008:10

Innehållsförteckning 1. Fakta om Sörmland...4 2. Inledning...14 3. Arbetsförmedlingen - Prognos Arbetsmarknad...23 Överskott på personal i vissa delar av den offentliga sektorn...19 4. Statistiska centralbyrån - Arbetskraftsbarometern 07...23 Brist på yrkeserfarenhet hos arbetssökande...24 5. Svenskt Näringsliv - Sökande sökes!...30 Brist på arbetskraft ger sänkta kompetenskrav...31 6. Företagarna - Småföretagsbarometern...47 Kompetensbristen är det största tillväxthindret...55 7. Unga ledare...47 Kompetens som är på väg att försvinna i Sverige...55 8. Manpower - Kompetensbristen kräver nya grepp...47 Kompetensbristen är ett globalt problem...55 9. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning...47 Stor efterfrågan på säljare...55 2

Matchningen mellan kompetensbehovet på arbetsmarknaden och de arbetssökande är avgörande för att få till stånd en hållbar tillväxt. Förord Regionförbundet Sörmland har som uppgift att främja en hållbar tillväxt och utveckling. Vi har därför tagit fram och fastställt en strategi för länets utveckling, Sörmlandsstrategin. Den antogs av regionförbundets fullmäktige i november 2007. Den övergripande visionen är att det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland. Strategin innehåller sex utmaningar och dessa kommer att konkretiseras i form av handlingsplaner. En av utmaningarna handlar om arbetslivet och lyder Det ska vara enkelt att få tillgång till arbete och arbetskraft. En första åtgärd i konkretiseringen av utmaningen är att det finns behov av en undersökning av kompetensbehoven i företag och på arbetsplatser i Sörmland. Området är komplext och frågan om hur kompetensbehovet ser ut är svår att besvara med tanke på konjunktursvängningar och andra omvärldsfaktorer. Flera aktörer gör regelbundet analyser som visar på brister och överskott på arbetsmarknaden. Syftet med den här rapporten är att redovisa undersökningar som gjorts om kompetensbehovet. Ett antal utvalda rapporter har sammanställts för att ge en bred bild av den information som finns. Undersökningarna som presenteras är genomförda av Arbetsförmedlingen, Statistiska centralbyrån, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Unga ledare, Manpower och Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Rapporten har tagits fram av Jenny Idebro, projektanställd på Regionförbundet Sörmland, med stöd av Birgitta Lundh, samordnare på Regionförbundet Sörmland. Göran Norberg Förbundsdirektör Regionförbundet Sörmland 3

1. Fakta om Sörmland Sörmland har 265 495 invånare 1 och är indelat i nio kommuner: Eskilstuna, Strängnäs, Vingåker, Katrineholm, Flen, Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa. Eskilstuna är den största kommunen med drygt 93 300 invånare och Vingåker är den minsta med ungefär 9 000 invånare. 2 Arbetslösheten är låg både i länet och i Sverige som helhet. I maj 2008 var arbetslösheten i länet 2,4 procent jämfört med rikets 2,1 procent. Uppdelat på kön var arbetslösheten 2,3 för kvinnor och 2,5 för män i Sörmland. Antalet arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år var 2,8 procent i Sörmland vilket kan jämföras med 2,2 procent i riket. 3 Andelen arbetslösa i Sörmland i respektive kommun 2008 Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa 4 0 5 10 15 20 % 4

Andel förvärvsarbetande i Sörmland efter näringsgren 2006 2 3 10 11 1 8 6 4 9 7 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 2.4 % Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 20.5 % Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering 0.9 % Byggindustri 6.8 % Handel, transport, magasinering, kommunikation 15.5 % Personliga och kulturella tjänster 6.6 % Kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster 9.6 % Civila myndigheter, försvar, internationella organisationer 5.6 % Forskning och utveckling, utbildning 11.4 % Hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinärer 18.8 % Näringsgren okänd 1.9 % 5 1 Prognos arbetsmarknad Sörmland 2008-2009, Arbetsförmedlingen 2 Om Sörmlands län, Länsstyrelsen, www.d.lst.se, hämtat 2008-06-19 3 Färre arbetslösa och något fler i program, pressmeddelande, Arbetsförmedlingen, 2008 4 Färre arbetslösa och något fler i program, pressmeddelande, Arbetsförmedlingen, 2008 5 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen, SCB, www.scb.se, hämtat 2008-07-29 5

2. Inledning Många arbetsgivare i Sörmland upplever brist på arbetskraft med rätt utbildning och yrkesbakgrund. Samtidigt har de personer som står utanför arbetsmarknaden svårt att ta sig in på grund av bristande kompetens eller yrkeserfarenhet. Den kompetens som behövs på arbetsmarknaden finns inte hos arbetskraften. Följden blir att företagen hindras från att öka sin produktion och växa i den utsträckning de vill. Kompetensbristen är det största tillväxthindret i Sörmland enligt Företagarnas undersökning Småföretagsbarometern. Kunskap om det framtida kompetensbehovet kan underlätta för initiativtagare att planera kommande insatser och åtgärder. Det finns en rad olika aktörer som ägnar sig åt att prognostisera den svenska arbetsmarknadens utveckling. Statistiska Centralbyrån och Arbetsförmedlingen ger årligen ut prognoser medan andra aktörer kommer med mer sporadiska rapporter. SCB tar dessutom fram en rapport om trender och tendenser som sträcker sig 15 år framåt. Organisationer som Svenskt Näringsliv och Företagarna genomför enkätundersökningar med jämna mellanrum om rekryteringsbehovet i företagen. Dessa undersökningar är inte lika omfattande som Statistiska centralbyråns och Arbetsförmedlingens men ger ändå viktig information om kompetensbehovet hos företag. Unga ledare, ett nätverk av unga personer i ledande befattning i företag och med koppling till Eskilstuna Fabriksförening, bistår Regionförbundet Sörmland med idéer och tankar om näringslivsutveckling där bland annat kompetensbehoven hos företag ingår. Manpower genomför undersökningar i 32 länder och kan därför ge ett vidare perspektiv på de rekryteringsproblem vi ser i Sverige idag. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning får här representera de undersökningar som görs på lite längre sikt, två till fyra år framåt i tiden. Presentationerna som följer beskriver undersökningarna och vilka yrken och utbildningar som uppvisar brister samt överskott. 6

3. Arbetsförmedlingens - Prognos Arbetsmarknad Arbetsförmedlingens uppdrag är att matcha arbetssökande med lediga arbeten och att bidra till en ökad sysselsättning på lång sikt. 6 Ungefär 50 procent av de nyutlysta jobben i Sverige går via Arbetsförmedlingen. Två gånger per år sammanställer Arbetsförmedlingen - Prognos Arbetsmarknad, en kortsiktig bedömning av hur länets arbetsmarknad utvecklas. Prognosen för 2008-2009 bedömdes utifrån arbetsgivarnas uppfattningar hösten 2007. En av frågorna som ställdes i undersökningen var Har ni upplevt någon arbetskraftsbrist vid rekryteringar under de senaste sex månaderna?. Prognos Arbetsmarknad grundas på intervjuer av arbetsgivare och görs dels på nationell nivå, dels på länsnivå. Urvalet görs slumpmässigt och för undersökningen i Sörmland intervjuades 480 arbetsplatser med en svarsfrekvens av 85 procent. 7 Prognosen används som grund för planering av Arbetsförmedlingens verksamhet och för dialog med departement. Den används dessutom för att bistå allmänheten, arbetssökande och studievägledare med information. 8 Undersökningen visar hur behovet av arbetskraft ser ut vilket baseras på arbetsgivares uppfattningar om arbetsmarknaden idag. Överskott på personal i vissa delar av den offentliga sektorn Arbetsförmedlingens prognos visar att bristen på arbetskraft med rätt kompetens i länet har blivit tydligare under de senaste åren. Bristen är mer utbredd bland större arbetsgivare än bland mindre och är särskilt tydlig inom vissa yrkesgrenar. 9 De privata arbetsgivarna har stor brist på arbetskraft inom industrin. Bristen ökar och är störst på verktygsmaskinoperatörer, svetsare, maskinmekaniker och olika typer av ingenjörer. I byggbranschen är bristen på byggnadsträarbetare och murare störst. Inom finansiell verksamhet och företagstjänster är det främst brist på arkitekter, systemerare, programmerare och olika sorters ingenjörer. Svårigheten att hitta personer med rätt kompetens har gjort att det tagit längre tid för de privata företagen att rekrytera. Många arbetsgivare har försökt lösa personalbristen genom att köpa tjänster och genom att lägga över produktionen hos andra företag. Detta har lett till att företag hindras från att expandera. 10 7

Till skillnad från företagen i den privata sektorn upplever vissa arbetsgivare inom den offentliga sektorn att de har överskott på personal i förhållande till sin budget. Problemet finns främst inom utbildningsområdet men även inom vissa delar av hälso- och sjukvården. Men brist på arbetskraft med rätt kompetens är ett problem även i den offentliga sektorn. Bristen på arbetskraft gäller främst arkitekter, stadsplanerare, ingenjörer och kvalificerade handläggare inom den kommunala förvaltningen. Inom utbildning och forskning är bristen mest utbredd inom barnomsorg, gymnasieskola och i den kommunala vuxenutbildningen. Rekryteringsproblemen är stora på lasarett och slutenvårdskliniker och svårigheterna avser främst läkare, undersköterskor och sjuksköterskor med inriktning mot medicin och kirurgi. Personalbristen har lett till att kvaliteten på servicen försämrats och att den befintliga personalen har fått en tyngre arbetsbörda. Rekryteringsproblemen är mer utbredda i Sörmland än i Sverige som helhet. 11 Bristyrken 1. Civilingenjörer bygg/anläggning 11. Maskiningenjörer/tekniker 2. Logoped 12. Plattsättare 3. Akutsjuksköterskor 13. Skogsmaskinförare 4. Lärare 14. Geriatriksjuksköterskor 5. Sjuksköterskor psykiatri 15. Civilingenjörer maskin 6. Lastbilsmekaniker 16. VVS-ingenjörer 7. Psykologer 17. Specialpedagoger 8. Kockar 18. Kuratorer 9. Byggnadsplåtslagare 19. Murare 10. Isoleringsmontörer 20. Golvläggare 12 6 Vårt uppdrag, Arbetsförmedlingen, www.arbetsformedlingen.se, hämtat 2008-06-11 7 Prognos arbetsmarknad Sörmland 2008-2009, Arbetsförmedlingen 8 Enligt Arbetsförmedlingen, 2008-07-11 9 Prognos arbetsmarknad Sörmland 2008-2009, Arbetsförmedlingen 10 Prognos arbetsmarknad Sörmland 2008-2009, Arbetsförmedlingen 11 Prognos arbetsmarknad Sörmland 2008-2009, Arbetsförmedlingen 12 Yrkesbarometern 2008 Södermanlands län, Arbetsförmedlingen 8

4. Statistiska centralbyrån - Arbetsbaromentern 07 SCB ansvarar för den officiella statistiken och utför kontinuerligt undersökningar gällande arbetsmarknaden. Varje år genomförs en nationell enkätundersökning som kallas Arbetskraftsbarometern. Syftet med undersökningen är att få fram information om arbetsmarknadsläget och utsikterna på arbetsmarknaden för olika utbildningar. Arbetsgivare svarade på frågor angående vilken kompetens de bedömer sig behöva på arbetsplatsen om ett respektive tre år framåt och hur tillgången är på arbetssökande från olika utbildningar. 13 En fråga som ställdes var Hur bedömer ni att antalet anställda med denna utbildning kommer att förändras för er del på ett respektive tre års sikt? 14 Vad som nedan kallas för lång sikt är således tre år. Enkäten skickades ut till ett representativt urval arbetsgivare. För varje utbildningsgrupp valdes slumpmässigt cirka 150 arbetsställen med fler än tio anställda ut. 7146 arbetsställen ingick i urvalet för den senaste undersökningen och svars-frekvensen var 77 procent. 15 De huvudsakliga användarna av prognosen är studie- och yrkesvägledare på arbetsförmedlingar och skolor, utbildnings-planerare och utredare. 16 SCB har även skrivit rapporten Trender och Prognoser 2005 som beskriver den senaste utvecklingen inom områdena befolkning, utbildning, arbetsmarknad och utsikter fram till 2020. 17 13 Arbetskraftsbarometern 07, Information om utbildning och arbetsmarknad 2007:4, Statistiska centralbyrån 14 Enligt Statistiska centralbyrån, 2008-07-09 15 Arbetskraftsbarometern 07, Information om utbildning och arbetsmarknad 2007:4, Statistiska centralbyrån 16 Enligt Statistiska centralbyrån, 2008-07-09 17 Trender och prognoser 2005, Statistiska centralbyrån, www.scb.se, hämtat 2008-08-18 9

Brist på yrkeserfarenhet hos arbetssökande Det är brist i nästan alla utbildningsgrupper inom teknik och mycket svårt att rekrytera nyutexaminerade med gymnasieutbildning inom teknik. Av de högskoleutbildade är det svårast att hitta civilingenjörer med inriktning mot energi- och elektroteknik, lantmäteri och byggnadsteknik. Arbetsgivare bedömer att fler kommer att behöva anställas inom teknikområdet både på kort och på lång sikt. Detta gäller i synnerhet civilingenjörer. 18 Inom undervisningsområdet är det brist både på yrkeserfarna och nyutexaminerade fritidspedagoger och förskollärare. Däremot är det god tillgång på grundskollärare i årskurs 1 till 7 och på samhälls- och historielärare i gymnasiet. 19 Inom vårdområdet är det stor brist på yrkeserfarna barnmorskor, läkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Arbetsgivarna bedömer att fler kommer att anställas inom dessa yrken under de närmaste åren. 20 Svagast är efterfrågan på dem som utbildat sig inom det samhällsvetenskapliga området. Det är god tillgång på nyutexaminerade från de flesta högskoleutbildningarna inom samhällsvetenskap. Många arbetsgivare menar att efterfrågan på högskoleutbildade generellt sett kommer att öka, dock inte på samhällsvetare. 21 18 Arbetskraftsbarometern 07, Information om utbildning och arbetsmarknad 2007:4, Statistiska centralbyrån 19 Arbetskraftsbarometern 07, Information om utbildning och arbetsmarknad 2007:4, Statistiska centralbyrån 20 Arbetskraftsbarometern 07, Information om utbildning och arbetsmarknad 2007:4, Statistiska centralbyrån 21 Arbetskraftsbarometern 07, Information om utbildning och arbetsmarknad 2007:4, Statistiska centralbyrån 10

Bristyrken Nyutexaminerade Yrkeserfarna Drifttekniker Drifttekniker Underhållstekniker Underhållstekniker VVS-tekniker VVS-tekniker (värme, ventilation och sanitet) Kyltekniker Kyltekniker Specialutbildade sjuksköterskor Ingenjörer byggnadsteknik Transportutbildade Styr- och reglertekniskt utbildade Tele- och elektronikutbildade Elektriker 22 5. Svenskt Näringsliv - Sökande sökes! Svenskt Näringsliv företräder omkring 54 000 företag 23, cirka 17 procent av alla företag i Sverige. Enkätundersökningen Sökande sökes! baseras på företagares uppfattningar om sin egen rekryteringssituation. 24 Syftet är att kartlägga rekryteringssituationen hos medlemsföretag, att identifiera deras rekryteringsproblem samt att visa politiker och allmänheten vilka problem som finns på arbetsmarknaden. 25 Undersökningen baseras på svar från 7 100 företag vilket motsvarar 54,6 procent av de tillfrågade. Den största delen av respondenterna är medlemsföretag med över fem anställda. Frågeformuläret omfattade 24 frågor om tidigare och kommande rekryteringsbehov och rekryteringssvårigheter. Enkäten behandlar även frågor som varför det är svårt för företaget att hitta rätt medarbetare och vilka konsekvenser det har fått för företaget. 26 22 Yrkesbarometern 2008 Södermanlands län, Arbetsförmedlingen 23 Om Svenskt Näringsliv, Svenskt Näringsliv, www.svensktnaringsliv.se, hämtat 2008-06-11 24 Sökande sökes! Rekryteringsenkäten 2008, Svenskt Näringsliv, 2008 25 Enligt Svenskt Näringsliv, 2008-07-28 26 Sökande sökes! Rekryteringsenkäten 2008, Svenskt Näringsliv, 2008 11

Brist på arbetskraft ger sänkta kompetenskrav Ju större företagen är desto svårare är det att hitta personer med rätt utbildning. Dessutom är problemen större hos de företag som söker personer med eftergymnasial yrkesutbildning. När en rekrytering drar ut på tiden får företagen ökade kostnader och minskade intäkter. Många företag har tvingats tacka nej till en order på grund av problem med rekrytering. Cirka 17 000 företag i Sverige uppskattas ha hindrats från att öka sin produktion i önskad utsträckning på grund av rekryteringsproblem. 27 Den vanligaste orsaken till att företag har svårt att rekrytera är att det är svårt att hitta personer med rätt yrkesbakgrund. Svårast är det inom byggsektorn, el och entreprenadverksamhet. Andra yrkesområden som har svårigheter med rekrytering är IT- och telekombranschen, industri, teknik, skogs- och träföretag, grafisk industri, försäljning, vård och hantverk inom byggbranschen. 28 Andelen företag som anser att yrkesområdet är svårt att rekrytera till i procent Samtliga län Industri, teknik 22 25 Säljare 13 10 Hantverksyrke 13 21 Transport 9 15 Service 9 5 Ekonomi 7 5 Handel 6 3 Tjänster 6 3 Annat 6 12 Ej svar 19 19 29 Sörmland Svarsfrekvensen i Sörmland var 57,2 %. Flera svar var möjliga och därför är summan mer än 100 procent. Ett flertal skillnader visar sig mellan Sörmland och hela Sverige. Det är svårare att rekrytera till yrken inom industri och teknik, hantverksyrken och transport i Sörmland än i andra län men inte lika svårt att få tag på bland annat säljare. 27 Sökande sökes! Rekryteringsenkäten 2008, Svenskt Näringsliv, 2008 28 Sökande sökes! Rekryteringsenkäten 2008, Svenskt Näringsliv, 2008 29 Enligt Svenskt Näringsliv, 2008-08-20 12

6. Företagarna - Småföretagsbarometern Företagarna är Sveriges största företagarorganisation med 70 000 egna företagare som medlemmar. 30 Företagarnas Småföretagsbarometern är en konjunkturenkät som genomförs både på nationell nivå och på länsnivå. 31 Syftet med enkäten är att undersöka hur företagen uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar på den närmaste framtiden. En av frågorna var Behöver ditt företag rekrytera medarbetare under de närmaste tre åren? Enkäten skickades ut till 3 916 slumpmässigt valda företag med färre än 50 anställda. 32 Småföretagsbarometern kompletteras här med en rapport om lärlingsutbildningar som baseras på frågor ställda till Företagarnas medlemspanel angående kompetensbehovet i företag och en rapport som handlar om matchningen mellan tillgång och efterfrågan på kompetens. Kompetensbristen är det största tillväxthindret Undersökningen visar att det är svårt att rekrytera i många branscher. Efterfrågan på kunniga inom byggsektorn och tjänstenäringen har ökat och därmed har det blivit svårare att rekrytera inom dessa områden. 33 Rekryteringsproblem är särskilt vanliga inom verkstad, transport och VVS. Generellt sett efterfrågar småföretag oftare medarbetare med yrkesinriktad gymnasieutbildning och utbudet av arbetssökande med en sådan utbildningsform är litet. 35 Många företag försöker lösa problemet med arbetskraftsbrist med andra medel än nyanställningar. Vanligtvis hyr de in personal, anlitar underleverantörer eller avstår från nya beställningar. 36 30 Om oss, Företagarna, www.foretagarna.se, hämtat 2008-06-11 31 Småföretagsbarometern Södermanlands län, Företagarna och Swedbank, 2007 32 Enligt Företagarna, 2008-07-09 33 Lärlingsutbildningen och småföretagen, Företagarna, 2007 34 Dålig matchning mellan tillgång och efterfrågan, Företagarna, 2006 35 Lärlingsutbildningen och småföretagen, Företagarna, 2007 36 Dålig matchning mellan tillgång och efterfrågan, Företagarna, 2006 13

Bristen på arbetskraft är enligt undersökningen det största tillväxthindret i Sverige, både i Sörmland och i de flesta andra län. Fyra av tio företag i Sörmland har tvingats tacka nej till order på grund av brist på lämplig arbetskraft. Problemet är störst inom tillväxtindustrierna, främst inom byggindustrin. 37 Det finns ingenting som tyder på att den nuvarande situationen med arbetskraftsbrist kommer att förändras inom de närmaste åren. Med tanke på ungdomars utbildningsval och de kommande pensionsavgångarna kommer utsikterna på arbetsmarknaden att se väldigt olika ut för olika yrkesgrupper. Det kommer att vara brist på arbetare inom många industriyrken och inom tjänstesektorn kommer bristen att vara tydligast inom barn- och omvårdnad. 38 7. Unga ledare Unga ledare bildades 2005 på initiativ av Eskilstuna Fabriksförening. Syftet var att skapa ett bestående nätverk av yngre personer i ledande befattning inom offentlig och privat verksamhet. Unga ledare samarbetar med Regionförbundet Sörmland och fungerar som en referensgrupp i olika regionala tillväxtfrågor. De bidrar med idéer och synpunkter på initiativ som Regionförbundet Sörmland arbetar med. 39 Unga ledare hade i april 2008 en diskussion tillsammans med Regionförbundet Sörmland om utmaning 2 i Sörmlandsstrategin, att det ska vara enkelt att få tillgång till arbete och arbetskraft. 40 Kompetens som är på väg att försvinna i Sverige Idag råder brist på arbetskraft med rätt utbildning och yrkeskompetens. Det utgör ett hinder för tillväxten i länets företag. Bristerna gäller inte enbart de arbeten som kräver gymnasie- eller högskolekompetens utan även enklare yrken. Kompetensbristen finns inom många yrkesområden och svårigheter med rekrytering är ett problem som många företag står inför. 41 37 Småföretagsbarometern Södermanlands län, Företagarna och Swedbank, 2007 38 Dålig matchning mellan tillgång och efterfrågan, Företagarna, 2006 39 En entreprenöriell think-tank, Unga ledare, 2008 40 Återkoppling möte 2 april 2008 på Tingsgården, Eskilstuna fabriksförening, 2008 41 Återkoppling möte 2 april 2008 på Tingsgården, Eskilstuna fabriksförening, 2008 14

Här följer exempel på två yrkesområden med kompetensbrist: En kompetensbrist i länet gäller verktygsmakare, det vill säga kunnandet att tillverka och reparera press-, stans- och formsprutningsverktyg för metall- och plastindustrin. Allt fler verktyg köps från låglöneländer som Kina och det finns en risk att kompetensen inte längre kommer att finnas kvar i Sverige. Det kan i sin tur leda till att det inte kommer att finnas personer som kan reparera verktygen. 42 Behovet av företagshandläggare på banker är större än tillgången. Denna kompetens kan inhämtas genom internutbildningar och praktik. Arbetsgivare är dock ofta ovilliga att bekosta utbildning av personal eftersom det finns risk att personen sedan byter till ett annat företag. 43 8. Manpower - Kompetensbristen kräver nya grepp Rekryteringsföretaget Manpower gör kontinuerligt undersökningar och kortare rapporter om läget på arbetsmarknaden. Manpower är Sveriges största rekryteringsföretag och en av de tio största arbetsgivarna i Sverige. 44 Rapporten Kompetensbristen kräver nya grepp grundas på en undersökning som Manpower genomfört bland 43 000 arbetsgivare i 32 länder. Undersökningen redovisas på nationell och internationell nivå. Syftet med undersökningen var att ta reda på inom vilka yrken det är svårast att rekrytera och varför det är brist på kompetens på arbetsmarknaden. 45 Kompetensbristen är ett globalt problem Rapporten pekar på att rekryteringsproblemen inte bara finns i Sverige eller Norden utan över hela världen. Globalt har 31 procent av arbetsgivarna svårt att rekrytera och genomsnittet i Europa är 32 procent. 42 Återkoppling möte 2 april 2008 på Tingsgården, Eskilstuna fabriksförening, 2008 43 Återkoppling möte 2 april 2008 på Tingsgården, Eskilstuna fabriksförening, 2008 44 Om oss, Manpower, www.manpower.se, hämtat 2008-06-18 45 Kompetensbristen kräver nya grepp: stor brist på hantverkare och säljare i Sverige, Manpower, 2008 15

I Sverige och Norge är siffran klart högre. Världens mest eftersökta kompetens just nu är utbildade hantverkare som snickare, rörmokare och svetsare. Speciellt för Sverige och Belgien är att vi är de enda länderna med brist på läkare och andra högutbildade specialister inom vårdsektorn. 46 Manpowers rapport anger att problemet med att anställa främst handlar om dålig matchning mellan den kompetens som företagen söker och tillgången på personer med den eftersöka kompetensen. De största bristyrkena i Sverige är utbildade hantverkare, säljare och yrkeschaufförer. Bristen beror bland annat på en åldrande befolkning, låga födelsetal och en felaktig utbildningsinriktning hos unga personer. 47 Bristyrken Sverige Internationellt 1. Utbildade hantverkare 1. Utbildade hantverkare 2. Säljare 2. Säljare 3. Yrkeschaufförer 3. Tekniker 4. Mekaniker 4. Ingenjörer 5. Tekniker 5. Chefer 6. Ingenjörer 6. Industriarbetare 7. Chefer 7. Sekreterare/administrativ personal 8. Sekreterare/administrativ personal 8. Yrkeschafförer 9. Läkare och högutbildade specialister 9. Finans-och ekonomikompetenser 10. Kockar 10. IT-personal 48 46 Kompetensbristen kräver nya grepp: stor brist på hantverkare och säljare i Sverige, Manpower, 2008 47 Kompetensbristen kräver nya grepp: stor brist på hantverkare och säljare i Sverige, Manpower, 2008 48 Kompetensbristen kräver nya grepp: stor brist på hantverkare och säljare i Sverige, Manpower, 2008 16

9. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning gör regelbundet analyser för att se vilka KY-utbildningar som behövs. Kriteriet för att en KY-utbildning ska få starta är att det finns ett tydligt behov och en efterfrågan för den kompetens som utbildningen leder till. 49 Till grund för bedömningarna ligger omvärldsbevakning i samarbete med branschorganisationer och andra aktörer som gör bedömningar om arbetsmarknaden. Källor som används är bland annat Arbetsförmedlingen, SCB, Konjunkturinstitutet, Svenskt Näringsliv, KK-stiftelsen, Högskoleverket, SACO och NUTEK. Undersökningarna görs både på nationell och på länsnivå. 50 Eftersom utbildningarna är mellan ett och tre år är de tillgängliga utbildningarna ett mått på vilken kompetens KY-myndigheten bedömer att det kommer att vara brist på några år framåt. Stor efterfrågan på säljare Resultatet visas nedan uppdelat på ämnesområden: ekonomi, administration och försäljning är det största utbildningsområdet inom KY. Det finns endast ett fåtal säljutbildningar i Sverige och KY är den enda utbildningsform som ger längre säljutbildningar. KY: s säljutbildning är därför viktig för arbetsmarknaden och antalet säljutbildningsplatser bör öka. Det är viss brist på redovisningsekonomer och högskolans breda och teoretiska utbildningar har svårt att tillgodose den konkreta kompetens som arbetslivet efterfrågar. 51 Kompetens inom data och IT har stor efterfrågan på arbetsmarknaden. Dataspelsutvecklingsbranschen växer snabbt och har svårigheter att hitta rätt kompetens trots att många studenter utbildas till dataspelsutvecklare inom högskolor. Efterfrågan på programmeringskunskaper kommer långsiktigt att öka. 52 49 97 nya KY-utbildningar beviljade för 2008, pressmeddelande, Myndigheten för KY, 2007 50 Källor till kompetensbehov, Myndigheten för KY, 2008 51 KY-myndighetens syn på kompetensbehov i olika branscher, Myndigheten för KY, 2008 52 KY-myndighetens syn på kompetensbehov i olika branscher, Myndigheten för KY, 2008 17

Branscherna hotell, restaurang och turism domineras av arbetskraft med gymnasiekompetens. KY-utbildningarna inom området leder ofta till arbetsledande tjänster eller specialistkompetenser till vilka det är svårt att finna kompetent personal. Efterfrågan växer och bedöms fortsätta växa på lång sikt. Dock anser många av de utexaminerade KY-studenterna att gymnasiekompetens är tillräckligt för att utföra den här typen av arbete och därför kan antalet platser komma att minska. 53 KY-utbildningar inom lantbruk, trädgård, skog och fiske spelar en viktig roll för arbetsmarknaden då de fyller ett tomrum mellan gymnasieutbildningar och högskoleutbildningar. Behovet på arbetsmarknaden är större än det utbudet på kompetens som finns idag. Skogsbranschen har svårt att rekrytera avancerade maskinförare och det är stor konkurrens om de utbildade som kommer ut på arbetsmarknaden. 54 Inom utbildningsområdet samhällsbyggnad och byggteknik finns tekniska specialistutbildningar i VVS och anläggning. Efterfrågan på kompetens inom anläggning påverkas i hög grad av offentliga infrastruktursatsningar. Efter-frågan på kompetensen är stor och antalet platser inom utbildningen kommer troligen att öka. Byggbranschen har stort behov av byggledare med KY-utbildning. 55 Inom teknik och tillverkning finns många utbildningsinriktningar där KY har stor betydelse för företagens kompetensförsörjning men antalet sökande till utbildningarna är relativt lågt. Produktionsteknik, automatisering, maskinkonstruktion, CAD (Computer Aided Design) och svetsteknik är viktiga inriktningar och antalet platser på området bör öka på sikt. Det är stor efterfrågan på både drifttekniker och energitekniker. Drifttekniker eftersöks särskilt, dels på grund av stora investeringar, dels på grund av kommande pensionsavgångar. Det är brist på utbildad personal inom el- och teleteknik. De enklare jobben inom teknik och tillverkning kommer att bli färre och det kommer att ställas mer krav på ökad kompetens inom området. 56 53 KY-myndighetens syn på kompetensbehov i olika branscher, Myndigheten för KY, 2008 54 KY-myndighetens syn på kompetensbehov i olika branscher, Myndigheten för KY, 2008 55 KY-myndighetens syn på kompetensbehov i olika branscher, Myndigheten för KY, 2008 56 KY-myndighetens syn på kompetensbehov i olika branscher, Myndigheten för KY, 2008 18

KY-utbildningar i Södermanland hösten 2008 Bastekniskt år Evenemang och projektledning Grafisk binderiteknik Elteknik Installation Läkemedelsindustri Grafisk formgivning/projektledning Musik- och eventarrangörskap Hälsoutvecklare för arbetslivet Process- och underhållsteknik Högre yrkesutbildad travhästskötare Utveckla och leda tjänsteföretag International Bar Management Tekniker eldistribution Praktisk industriteknik Säljare i leverantörsföretag Kylteknik Säkerhetsingenjör 57 57 KY i korthet, Myndigheten för KY, 2007 19

Slutord Detta är en första del av det utredningsuppdrag om kompetensbehov som Regionförbundet Sörmland har fått. Syftet med undersökningen var att se hur olika aktörer i sina rapporter bedömer kompetensbehovet. Rapporterna visar trots vissa olikheter en klar och tydlig bild. Det är bristande matchning mellan arbetsgivarnas behov av kompetens och arbetssökandes utbildning och yrkeserfarenhet. Många företag har svårt att rekrytera och följden blir att de hindras att expandera. Kompetensbristen är ett viktigt tillväxthinder i Sörmland och i Sverige. Svårigheterna verkar vara störst i de företag som söker personer med en praktisk utbildning och ju större företagen är desto svårare har de att hitta personer med rätt kompetens. De redovisade bristerna är störst på bland annat civilingenjörer, vårdpersonal, tekniker, hantverkare och säljare. Det är viktigt med fortsatta undersökningar och diskussioner om hur vi kan förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb. Kan de undersökningar som görs idag användas som planeringsunderlag? För att beslutsfattare ska få tillgång till ett bra underlag måste undersökningarna leverera en klar bild av det framtida kompetensbehovet. Det är därför viktigt att fundera över hur behovet av kompetens kan bli tydligare. Regionförbundet kommer att bjuda in till diskussioner som stöd till fortsatt ställningstagande angående insatser inom området. Följande frågor kan fungera som inspel till diskussioner: Hur väl stämmer rapporterna med verkligheten? Sammanfaller arbetsgivarnas erfarenheter av kompetensbristen med vad som visas i rapporterna? Finns det fler aspekter som spelar in annat än utbildning och relevant yrkeserfarenhet som gör det svårt för en arbetsgivare att finna rätt kompetens? Hur säkra är de bedömningar som görs av kompetensbehov och hur långt framåt i tiden går det att bedöma behoven? Finns det andra sätt att komplettera kunskapen om behoven? 20