GUSTAV VASASKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN STOCKHOLM Gustav Vasaskolan Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling November 2012 till och med november 2013
SID 2 (10) Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Deklaration 3. Ansvar 4. Dokument som styr vårt arbete med att förebygga kränkningar och diskrimineringar samt främja arbetet med likabehandling 5. Definitioner och begrepp 6. Rutiner för hur vi agerar vid akut situation när en elev känner sig kränkt eller trakasserad 7. Rutiner för hur vi agerar vid misstanke/förekomst av mobbning Det förebyggande och främjande arbetet baseras på aktuell kartläggning. Därför skrivs dessa delar om årligen. 8. Förebyggande arbete På organisationsnivå På klassnivå På individnivå 9. Främjande arbete Kartläggning och nulägesanalys Mål Konkreta åtgärder Uppföljning och utvärdering 10. Åtgärdstrappa
SID 3 (10) 1. Bakgrund Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda dig som elev från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Bakgrunden till lagstiftningen är att flera myndigheter och organisationer uppmärksammade att kränkningar i skolan var ett stort problem. Det finns också internationella löften som Sverige givit, och som delvis uppfylls genom den här lagstiftningen. Ett sådant löfte är att Sverige ska leva upp till kraven i barnkonventionen. Det har också tidigare drivits flera skadeståndsprocesser som misslyckats - alltså att barn och elever vänt sig till en domstol för att få rätt mot skolans ägare och inte fått det. Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen (6 kapitlet) och Diskrimineringsombudsmannen som övervakar diskrimineringslagen. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. 2. Deklaration Gustav Vasaskolan ska vara en skola fri från diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder och funktionshinder. Vår skola ska också vara fri från trakasserier och kränkande behandling, såsom t.ex. mobbning. Vi utgår från våra grundläggande värderingar, där respekt och trygghet är ledorden. Att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling måste prägla valet av arbetsformer, och hur man bemöter varandra i verksamheterna. Därför strävar vi mot att ha ett normkritiskt förhållningssätt. Att ha kunskaper om vad som påverkar uppkomst av kränkningar och vilka uttryck de kan ta sig är grundläggande för det främjande och förebyggande arbetet, och för att kunna granska och analysera den egna verksamheten. Vårt arbete ska präglas av förebyggande insatser för att förhindra uppkomsten av diskriminering och kränkning, samt arbeta för att främja barns och elevers lika rättigheter. Denna plan gäller för alla elever och all personal på skolan, i situationer som kan uppstå mellan elever och mellan personal elev. 3. Ansvar Att se till att det finns en Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för verksamheten är rektors ansvar. Planen beskriver åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt främja likabehandling. Utifrån denna plan gör vi årligen en kartläggning över de åtgärder som behövs för att, dels förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, dels främja lika rättigheter. Detta gör vi tillsammans med elever (via Olweusenkät, enskilda samtal och Elevrådet). Planen förankras via Elevråd och Förvaltningsråd samt på elevernas Klassmöten. Dokumentet publiceras på vår hemsida: http:///gustavvasa
SID 4 (10) Planen följs upp och ses över och redovisas årligen till Utbildningsförvaltningen i samband med kvalitetsredovisningen. Varje medarbetare och elev har ett stort eget ansvar att motverka diskriminering och trakasserier. Det åligger all personal att agera, om man ser att någon elev kränks, diskrimineras eller trakasseras. Rektor ska informeras skyndsamt och allt ska dokumenteras. Om du som elev upplever dig kränkt eller mobbad är det viktigt att du berättar det för en vuxen. Antingen hemma eller på skolan. Vi på skolan tar ett gemensamt ansvar för alla barnen här, vilket innebär att du kan vända dig till vem du vill alltifrån dina klasslärare till skolsyster eller rektor. Om du som förälder får vetskap om att ditt barn eller en annan elev på skolan, blir utsatt vill vi att du skyndsamt informerar ditt barns klasspedagoger eller någon annan vuxen på skolan. Om du som förälder eller besökande vuxen ser något som inte ser schysst ut ex att någon knuffar eller kallar någon ett öknamn, kan du hjälpa till genom att kort bara säga : Det där ser inte snällt ut. Vi uppmanar dig inte att gå in och reda i konflikter eller bråk du ser i trapphallar eller på skolgården (det gör vi vuxna på skolan) - däremot bara visa att du ser och att det inte ser snällt ut. Att utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling är rektors ansvar. Här är det i första hand klasspedagoger som utreder omständigheterna. Det kan också bli aktuellt att ta med personal från elevhälsoteamet (EHT) i arbetet. (Se Åtgärdstrappa sid 11) Det bör särskilt uppmärksammas att ett barn eller en elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen inte får utsättas för repressalier. 4. Dokument som styr vårt arbete med att förebygga kränkningar och diskrimineringar samt främja arbetet med likabehandling. FN:s Barnkonvention Skollagen (6 kapitlet) Diskrimineringslagen Våra grundläggande värderingar. Skolans ordningsregler. Olweus Åtgärdsprogram mot mobbning och antisocialt beteende. Gustav Vasas kvalitetsplan för skolornas kvalitetssäkring av Olweusprogrammet mot mobbning och antisocialt beteende. Läsåret 2012/2013 Vår Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghet och studiero. Riktlinjer för arbetet i Stockholms skolor (skrift från Utbildningsförvaltningen) Dessa dokument hålls ständigt aktuella. 5. Definitioner och begrepp De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Läs mer på www.do.se Diskriminering Är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
SID 5 (10) Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Ett exempel på direkt diskriminering är om huvudmannen, rektorn eller annan personal på en skola nekar en elev med funktionshinder att delta på idrottsdagen p.g.a. sitt handikapp. Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala regler, bestämmelser, rutiner, förfaringssätt tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara om alla elever serveras samma mat och följden blir att de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat ej får detta. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika web communities) Kränkningarna kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling. Upprepade kränkningar är mobbning. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever. Annan kränkande behandling är uppträdande som - utan att vara trakasserier - kränker en elevs värdighet. Mobbning (upprepade kränkningar) På enheten arbetar vi med Olweusprogrammet mot mobbning och antisocialt beteende. Olweus definition av mobbning är: En person är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra personer. Dessutom förekommer det en obalans i styrke- och maktförhållandet. 6. Rutiner för hur vi agerar vid akut situation när en elev känner sig kränkt eller trakasserad. (ansvarig inom parantes) En skriftlig information lämnas skyndsamt till EHT och därmed till rektor. Rektor informerar huvudman. Allt dokumenteras av den vuxne/klasspedagog fortlöpande. Den vuxne ska omedelbart ingripa och stoppa kränkningarna/trakasserierna. Den vuxne ska säkra eleven mot repressalier. Faller kränkningarna under rubrik i brottsbalken så kontaktas polis, vilket görs i samråd med rektor. (den vuxne) Den vuxne samlar på sig så mycket information som möjligt. Den vuxne lämnar över till klasspedagog som genomför enskilda samtal med de inblandade. (den vuxne) Vårdnadshavarna till de inblandade informeras. Vid behov bokas möte. (klasspedagog) Datum bestäms för uppföljning med de inblandade samt vårdnadshavare till de samma. Om inte tillfredsställande resultat uppnåtts ska ett åtgärdsprogram upprättas. Originalet av åtgärdsprogrammet lämnas till EHT för kännedom och arkiveras i Elevmappen. (klasspedagog) Klasspedagog gör en utvärdering av åtgärdsprogrammet tillsammans med vårdnadshavare och elever. Om inte tillfredsställande resultat uppnåtts tas kontakt med EHT som fattar beslut om vidare åtgärder så som t.ex. elevvårdskonferens (EVK). (klasspedagog)
SID 6 (10) Vid EVK med vårdnadshavare, EHT, pedagoger och eventuellt elev fattas beslut om vidare åtgärder. (rektor) Eventuellt överlämnande till annan myndighet. (rektor) 7. Rutiner för hur vi agerar vid misstanke/förekomst av mobbning. (ansvarig inom parantes) En skriftlig information lämnas skyndsamt till EHT och därmed till rektor. Rektor informerar huvudman. Allt dokumenteras av den vuxna/klasspedagogen fortlöpande. Vid misstanke om mobbning eller vid mobbning är det viktigt att den utsatta eleven skyddas. Faller övergreppen under rubrik i brottsbalken så kontaktas polis vilket görs i samråd med rektor. (den vuxne) Den ansvarige klasspedagogen samlar på sig så mycket information som möjligt skyndsamt. (klasspedagog) Vid indikation på mobbning följs gången i Åtgärdstrappan. Enskilda samtal genomförs med de inblandade. (klasspedagog) Vårdnadshavarna till de inblandade informeras. Vid behov bokas möte. (klasspedagog) Datum bestäms för uppföljning med de inblandade samt vårdnadshavare till de samma. Om inte tillfredsställande resultat uppnåtts ska ett åtgärdsprogram upprättas. Originalet av åtgärdsprogrammet lämnas till EHT för kännedom samt arkiveras i Elevmappen. (klasspedagog) Klasspedagog gör en utvärdering av åtgärdsprogrammet tillsammans med vårdnadshavare och elever. Om inte tillfredsställande resultat uppnåtts tas kontakt med EHT som fattar beslut om vidare åtgärder så som t.ex. EVK. (klasspedagog) Vid EVK med vårdnadshavare, EHT, pedagoger och eventuell elev fattas beslut om vidare åtgärder. (rektor) Eventuellt överlämnande till annan myndighet.(rektor) 8. Förebyggande arbete (ansvarig inom parantes) Det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för diskriminering och kränkande behandling. På organisationsnivå: Elever med hög men giltig frånvaro följs upp. (klasspedagog) Enheten prenumererar på EQ-verkstan. (bitr.rektor) Alla elever och all personal på enheten arbetar med Olweus-programmet, ett evidensbaserat program mot mobbning och antisocialt beteende. (rektor) 7 gång per år samlas all personal för att arbeta i Studie- och handledningsgrupper kring mobbning och kränkande behandling. (rektor) Varje år genomför vi en enkät om mobbning och antisocialt beteende inom ramen för Olweusprogrammet för åk 3-4. (rektor) Otrygga områden kartläggs för åk F-5 genom vår trivselenkät. (bitr. rektor) Vi har elevråd regelbundet. Under minst två av dessa möten ska ämnet Likabehandlingsplan/ kränkningar/mobbning tas upp som tema per år. (bitr. rektor/rektor) Vårdnadshavare ges information om skolans arbete mot kränkningar och mobbning via Veckobrev samt vid föräldramöten. (mentor/klasspedagog)
SID 7 (10) Vi har förvaltningsråd där representanter för elever, föräldrar, pedagoger och skolledning ingår. Olweus-programmet är en stående punkt. (bitr. rektor/rektor) Vi har ett organiserat rastvaktssystem som ses över regelbundet. (bitr. rektor) Vi har rastvakter i korridorer, i matsalar, omklädningsrum och på skolgården. (bitr.rektor). Vi har fadderverksamhet i alla klasser. (klasspedagog) Vi har minst en vuxen som äter med klassen, sk pedagogisk lunch. Eleverna har fasta platser. (klasspedagog) Enheten har antimobbingkonsulter som handleder klasspedagoger vid behov. (AMKO) Årligen gås likabehandlingsplanen igenom med samtliga på skolan d v s personal och elever. (bitr. rektor/klasspedagog) Eleverna blir informerade om hur de ska gå tillväga om de känner sig kränkta eller diskriminerade. Likaså informeras de om hur de eventuellt kan göra en anmälan till Barn- och elevombudet och Diskrimineringsombudsmannen. (klasspedagog). Så här kontaktar du BEO: Ring: 08-586 080 00 E-mail: beo@skolinspektionen.se Läs mer om hur du kan göra en anmälan på: www.skolinspektionen.se/beo Så här kontaktar du DO: Ring: 08-120 20 700 E-mail: do@do.se Läs mer om hur du kan göra en anmälan på: www.do.se På klassnivå: Klasspedagog aktualiserar regelbundet skolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, Våra grundläggande värderingar, skolans ordningsregler samt Olweus regler mot mobbning på Klassmötestid. (klasspedagog) Vi har klassråd varje vecka. (klasspedagog) Klasspedagog arbetar regelbundet med Klassmöten enligt Olweusprogrammet varje vecka. Det syftar till att arbeta med aktuella frågor som rör det sociala klimatet i den egna klassen. (klasspedagog) Vid skolårsstart har vi två dagar vigda för arbete klassvis med att stärka gemenskapen och jobba med värderingsfrågor. (klasspedaog) På individnivå: Vi har utvecklingssamtal en gång per termin där samtalet även ska beröra temat kränkningar och mobbning. (mentor/klasspedagog) Vi upprättar åtgärdsprogram vid behov. (mentor/klasspedagog) Vårt elevhälsoteam träffas varje vecka och tar upp aktuella fall kring enskilda elever. (elevhälsoteamet)
SID 8 (10) Alla elever åk F-5 har enskilda samtal kring deras sociala situation samt mobbning. (klasspedagog). 9. Främjande arbete (ansvarig inom parentes) Det främjande arbetet syftar till att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Det främjande arbetet baseras på en aktuell kartläggning utifrån skolans behov av att trygga elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Utifrån kartläggningen bestäms vilka åtgärder som ska genomföras under det kommande läsåret. (rektor/bitr.rektor) Detta är kartläggningen för november 2012 november 2013: Kartläggning och nulägesanalys Efter att ha utvärderat utfallet av förra årets mål och analyserat våra olika enkäter ser vi att några mål behöver kvarstå och några nya har tillkommit. Vi hänvisar till vår kvalitetsredovisning läsår 2011/2012 för mer information. Mål 1. Att minska antalet elever som känner sig kränkta/ mobbade. 2. All personal ska utifrån ett genusperspektiv analysera sin undervisning/verksamhet och påbörja/ fortsätta ett arbete med åtgärder för att stärka det normkritiska förhållningssättet. 3. Att medvetandegöra eleverna hur de kan agera om de uppmärksammar kränkningar och mobbning. 4. Att öka elevernas och personalens delaktighet i framtagandet av Likabehandlingsplanen. 5. Att använda DO s webbverktyg för att framställa en Likabehandlingsplan 6. Att arbeta med de sju diskrimineringsgrunderna på Klassmöten. Konkreta åtgärder 1. Att fortsätta hålla hög kvalitet i vårt Olweusarbete genom våra Klassmöten, enskilda samtal mm. (klasspedagog) Att se över och förstärka rastvaktsystemet. Att kartlägga otrygga områden. (bitr.rektor) 2. Att kvalitetssäkringar görs utifrån den enskilda pedagogen/klassens behov. (pedagogen) 3. Att på klassmötet arbeta med att ge eleverna olika verktyg att använda när de stöter på kränkningar/mobbning. 4. Att för, elevernas del, skapa en fokusgrupp bland de äldre barnen där vi diskuterar arbetet med framtagande av plan. Att med all personal arbeta enligt Husmodellen på tex. personalkonferens. 5. Att lära oss verktyget (Skolledningen) 6. För att kunna arbeta mot eleverna på Klassmöte om diskrimineringsgrunderna och kring normkritiskt tänkande måste pedagogerna känna sig trygga i att leda det arbetet i klassen. Därför kommer vi att delge varandra i frågan samt ha ett Studie- och
SID 9 (10) handledningsgruppsmöte för personalen. Vi kommer också att ta fram material information och material för förkovring. (Nyckelpersoner, pedagoger) Uppföljning och utvärdering 1. Genom den elevenkät inom Olweusprogrammet som årligen genomförs i april månad ser vi om upplevelsen av diskriminering/kränkande behandling och utsatthet har minskat. (rektor ) 2. Genom de kvalitetssäkringar de pedagogiska ledarna lämnar till den strategiska ledningsgruppen, senast den 15:e maj. (Skolledning, pedagogisk ledare) 3. Genom tidigare nämnda elevenkäten samt de klassmötesreferat som lämnas in senast sista april 2013 (bitr.rektor) 4. Genom att vi haft en fokusgrupp för eleverna och arbetat enligt husmodellen med personalen under läsåret. (Skolledning) 5. Genom att nästa Likabehandlingsplan är skrivet i webbverktyget, senast november 2013. (Skolledningen) 6. Genom att vi har haft diskussioner och delgett varandra erfarenheter påex. personalmöte samt att det finns nedtecknat i klassmötesreferatet att arbete har skett på klassmöten, senast november 2013. (Skolledning) Vår Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling är ett levande dokument som årligen ses över. Det vilar ett ansvar på varje vuxen och elev att arbeta för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Stockholm i november 2012 Lena Arkéus Rektor Gustav Vasaskolan
SID 10 (10) 10. Åtgärdstrappa DOKUMENTERA NOGA! Konstaterat mobbningsfall. Klasspedagog + kollega samtal med förövare/utsatt./vårdnadshavare. Se Samtalsmallar. Informera EHT och därmed rektor på särskild blankett. Se manual. KLF + Kollega/vittne Uppföljningssamtal med de inblandade eleverna och vårdnadshavarna. Mobbningen upphör. Avsluta ärendet. Arkivera i Elevmapp. KLF+kollega/vittne Mobbningen fortsätter. Upprätta åtgärdsprogram. DOKUMENTERA! Originalet av åtgärdsprogrammet lämnas till EHT för kännedom samt arkiveras i Elevmappen Mobbningen upphör. Avsluta ärendet. Arkivera i Elevmapp. Klasspedagog/mentor utvärderar åtgärdsprogrammet tillsammans med vårdnadshavare och elever. Mobbningen fortsätter Anmälan till EHT på blankett. EHT beslutar om EVK Mobbningen upphör Ärendet avslutas. Arkivera i Elevmapp. EVK, vårdnadshavare, klasspedagog och ev. elev Rektor fattar beslut om vidare åtgärder. Mobbningen fortsätter Beslut om åtgärd i samråd med annan myndighet.