Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala



Relevanta dokument
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Vad ska vi äta? Elin Röös

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

KLIMATSMARTA MATTIPS

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Världen har blivit varmare

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Christl Kampa-Ohlsson

Matens klimatpåverkan

Klimatpåverkan av livsmedel

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

REGIONSEMIFINAL 2018 LAGEN

Mat, miljö och myterna

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

MATENS KLIMATPÅVERKAN

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

Hur äter vi hållbart?

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Klimatanpassa din matlagning

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Grundskolan vecka 34-35

God mat + Bra miljö = Sant

Förskolan vecka 34-35

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Klimatpåverkan från skolmåltider

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

Miljö- och klimatsäkra maten, motion av Karin Ernlund (C)

Mat och klimat för storkök. Katarina Nilsson

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Grundskolan vecka 34-35

MATSEDEL VECKA 10. Köttfärslimpa, gräddsås, smörgåsgurka, potatis

Miljöredovisning 2018

Förskolan vecka 1-2. V. 1 31/1-4/1 Nyårsafton V 2 7/1-11/1. **Kycklingköttbullar med varm currysås och pasta. Nyårsdagen

Grundskolan vecka 1-2

Skolrestaurangernas meny i Finspångs kommun

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Matsedel till Skolan Älvdalens kommun

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Klimatsmart mat i Malmö

Välkommen till Hulebäcks skolrestaurang HT 2014

Varmt och gott eller.

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Grundskolan vecka 1-2

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN

Förskolan vecka 34-35

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Meny Björkängsskolan

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Skola Åmål kommun VECKA 8. MÅNDAG 16 FEB Kycklingpytt, mangorajasås Vegetarisk pytt, mangorajasås

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV

Grundskolan vecka 1-2

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

Jordbruk, biogas och klimat

Frågor för framtiden och samverkan

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Måltidspedagogik i vardagen

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Jordbrukets klimatpåverkan

Mål resurshushållning i kursplanen

Skolrestaurangernas meny i Finspångs kommun

Jordbrukets utsläpp och trender

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Transkript:

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Klimatutmaningen

Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan från det medelsvensken köper under ett år Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan

Växthusgasutsläpp från odling och djurhållning Direkta utsläpp: Koldioxid Lustgas Metan Bild ko Störst utsläpp och svårast att göra något åt! Koldioxidekvivalenter CO 2 e = 1 * CO 2 + 25 * CH 4 + 296 * N 2 O

Klimatpåverkan från mat går att beräkna Miljöpåverkan från 1 kg griskött Energi och material Utsläpp Odling och djurhållning Förädling och förpackning Transporter Användning Avfallshantering

men stor variation och osäkerhet ger osäkra resultat Resultat +37% till -20% Variation i skördenivå för vete i Skåne 3,7 ton/ha 11 ton/ha Källa: Röös et al. 2011. Uncertainties in the carbon footprint of refined wheat products.

Men livscykelanalyser på mat har lärt oss Var hot-spot i produktionen finns Vad som är stort och smått

CO2-ekv per kg livsmedel Olika livsmedels klimatpåverkan 30 25 20 15 10 5 0 Nötkött Griskött Kyckling Mjölk Bröd Baljväxter Potatis

Metanutsläpp från idisslare

Växtodling Växthusgaser Försurande ämnen Med mera En kvadratmeter åker Koldioxid 700 g vete = energi åt en människa i en dag Gifter Övergödande ämnen Med mera

Djurhållning Utsläpp Utsläpp En kvadratmeter åker Koldioxid 50 g kotlett Koldioxid Utsläpp Utsläpp

Typisk svensk måltid

kg CO2e Måltidsexempel 1 totalt 8,0 kg CO 2 e Köttbullar och makaroner, middag för 4 pers 7 6 5 4 3 2 1 0 Köttbullar Makaroner Tomat Mjölk Äpplen Nya Zeeland

kg CO2e Måltidsexempel 2 totalt 7,8 kg CO 2 e Köttbullar och makaroner, middag för 4 pers 7 6 Minskning med 3% 5 4 3 2 1 0 Köttbullar Makaroner Tomat Mjölk Äpplen Sverige

Transporter Källa: Trydeman-Knudsen, 2011

Närproducerat Är inte automatiskt lika med klimatsmart Kör du miljöbil 4 km för att hämta 1 kg närproducerad mat har du släppt ut lika mycket som en båtresa till Nya Zeeland Lokala transporter i små fordon kan ha stor betydelse!

kg CO2e Måltidsexempel 3 totalt 2,1 kg CO 2 e Falafel och makaroner, middag för 4 pers 7 6 Minskning med 74% 5 4 3 2 1 0 Falafel Makaroner Tomat Mjölk Äpplen Sverige

Måltidsexempel 3000 Kryddor Sås 2500 Margarin Olja Sylt 2000 Salladsgröns. fryst Grova gröns. fryst Salladsgrönsaker 1500 Grova grönsaker Mjöl Ris 1000 Potatis fryst Potatis Mjölk Ost 500 Chark Skaldjur Fisk 0 Kalops, potatis Marinerad kyckling ala Thai, ris Ugnsstekt falukorv, potatismos Fiskgratäng i smögensås, potatis Potatisbullar lingonsylt Fågel Nöt

Matklimatlistan 1.0

Beräkning av livsmedlens klimatpåverkan Utsläpp från de livsmedel som köps in + Utsläpp från lokala transporter + Utsläpp från tillagning, kylning, varmhållning etc. Totala utsläpp kg CO 2 e + Utsläpp från avfallshantering

Klimatberäkningar är bra Ger ett kvantitativt mått klimatpåverkan från de samlade livsmedelsinköpen Går att följa förändringar över tiden Vad man mäter blir viktigt Går att jämföra med andra sektorer och prioritera insatser Men kan inte användas som ensamt verktyg vid planering av en hållbar kost!

Mat-klimat-listan

Naturbeteskött Idisslare kan omvandla gräs till kött Naturbete håller landskap öppna och bevarar miljön för känsliga arter Naturbeteskött är positivt för bevarandet av arter men släpper ut lika mycket (eller mer) växthusgaser som annat nötkött

Mat-klimat-listan

Djurvälfärd?

Användning av bekämpningsmedel och soja

CO2-ekv per kg livsmedel Mat-klimat-listan 30 25 20 15 10 5 0 Nöt Lamm Ost Gris Kyckling Fisk Ägg Baljväxter Mjölk Ris Pasta Potatis

Fler aspekter måste beaktas Klimat Biologisk mångfald Användningen av bekämpningsmedel och antibiotika Djurvälfärd Riskerar att ligga i konflikt med klimat!

Köttguiden för kloka köttval

Mat-klimat-listan

Frukt och grönt

Mulljord Bla

Är ekologisk odling bättre? Ekologisk mat inte snällare mot klimatet Ungefär lika stor klimatpåverkan per kg men... Sprider inte gifter Stimulerar kretsloppssystem Bättre djurvälfärd Större biologisk mångfald (certifierad soja) Viktig drivkraft mot hållbart jordbruk men löser inte problemet!

Miljösmart mat Minskat svinn Klimatsmart (mindre animalier) Ekologisk Resurseffektiv Mångfaldsstimulerande i närmiljön Strategier och mål behövs för alla områden!

Slut Tack! elin.roos@slu.se