Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Relevanta dokument
Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

Resultat från Skolelevers drogvanor

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Barn med psykisk ohälsa

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Barn utsatta för våld i Sverige

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Samordnade insatser för barn och unga

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Stockholmsenkäten 2012

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Hemmasittare Definitioner. Prevalens. Långvarig frånvaro åk 1-6 & 7-9. Förekomst av skolfrånvaro. Upprepad ströfrånvaro åk 1-6 & 7-9

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år

Insatser mot cannabis - 27 februari

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare ,

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

ANTD-förebyggande arbete

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

PID -preventiva insatser mot droger

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser.

Psykosociala metoder och stöd

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Ungdomar med missbruksproblem några framtida utmaningar

Intervensjon for elever i risikosonen

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

Om risk- och skyddsfaktorer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Nils Lundin. Elevhälsan - i skolans inre arbete

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Birgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Personal Ex-it HAP Borlänge. Stina Thysell-Persson Lena Bergens Christer Damm Samir Siraj

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Hur upptäcker vi dem i tid?

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Transkript:

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser Seminariet innehåll: Presentation av Fältgruppens verksamhet Presentation av Beroendecentrum ungs verksamhet Fallbeskrivning Frågestund Sammanfattning

Fältgruppen Historia Fältarbete har funnits sedan 50- talet i Sverige. Det finns många fältgrupper i Sverige och ingen är den andra helt lik. Fältgruppen i Eskilstuna Systemteoretiskt arbetsätt med hela familjen i fokus Områdesbaserat arbete Skola som viktigaste friskfaktorn

Fältgruppen Mål för verksamheten Det övergripande målet med verksamheten är att ungdomar i kommunen ska kunna utvecklas positivt. Riskbeteenden ska därför uppmärksamma tidigt så att ungdomar inte fastnar i missbruk, kriminalitet eller andra självdestruktiva beteenden. Vi ska öka frisk och skyddsfaktorer i målgruppen. Samordna alla krafter för att nå målet, såsom föräldrar, andra viktiga vuxna, skola, Ung Fritid, polis, föreningsliv med flera.

Fältgruppen Målgrupp Arbetet ska primärt riktas åt högstadieungdomar med riskbeteende. Områden Vi arbetar i prioriterade bostadsområden: Årby Fröslunda Lagersberg Bellmansplan Råbergstorp

Fältgruppen Socialtjänst Vi vill erbjuda stöd och hjälp Vi kan vara bollplank till andra professionella exempelvis lärare, fritidspedagoger m.fl. med att sortera i oro kring ett barn. Vi kan ta emot ansökan Vi kan inleda utredning på barn som riskerar att far illa Vi kan vara med i pågående insatser kring enskilda familjer Sprida våra serviceinsatser På sikt arbeta mot stigmatiseringen av socialtjänsten. Målet är att familjer ska välja/våga ansöka om hjälp vid behov.

Fältgruppen Varför uppsökande arbete? Nå ungdomar som andra inte når. Skapa kontakter och relationer Lättillgängligt socialt stöd både för ungdomar och vuxna. Vi finns ute i verkligheten och det ska vara enkelt att prata med oss, och fråga oss om hjälp. När vi möter ungdomar på olika arenor får vi en helhetsbild som andra professionella inte kan få. Arbetar på schema dag, kväll och helg.

Fältgruppen Förebyggande arbete En skola med 100 elever

Fältgruppen Förebyggande arbete Normalgrupp 90 % De som inte har några synliga problem eller riskfaktorer. Riskgrupp 7 % Exempelvis barnen som är bråkiga och störande. Problemgrupp 3% Barn som är aktuella för samhällets stödinsatser.

Fältgruppen Förebyggande arbete Relativ risk (RR) att utveckla en asocial personlighet RR = 10% 9 st RR = 25% 2 st RR = 40% 1 st De flesta med problem finns i normalgruppen men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen

Fältgruppen Förebyggande arbete ska bedrivas på tre nivåer Universell nivå (Samhällsnivå) Du är viktig, Mentors in violence prevention, Känn dig trygg förebygg, Framtidscafé Selektiv nivå (Gruppnivå) Ledarskapsträning för tonårsföräldrar, ART grupp Indikerad nivå (Individnivå) Närvaro MI, enskilda samtal med barn och föräldrar

Fältgruppen Mentors in violence prevention (MVP) Utbildningsmaterial i våldsförebyggande arbete Sammarbete mellan Årbyskolan, Ung Fritid och Fältgruppen Fokus på åskådarrollen och trånga genusregler Alla årskurs 8:or på Årbyskola 7 lektioner med 7 olika teman http://www.levandehistoria.se/film/jonna

Fältgruppen Samverkansmodell Skola Fritid SSPF Socialtjänst Polis

Fältgruppen Samverkan Årbyskolan SSPF Ledning SSPF Operativ Tillsammansmodellen Årby Universell Selektiv Indikerad MVP LFT SSG Föräldramöten EHT EHM Närvaro-MI

Fältgruppen Samverkan Stålforskolan SSPF Ledning SSPF Operativ Tillsammansmodellen Stålfors Universell Selektiv Indikerad Du är viktig LFT SSG Föräldramöten ART EHT MVP EHM Närvaro-MI

Fältgruppen Arbetsstyrka Fältande socialsekreterare Fältassistenter

Beroendecentrum ung 2013

En samverkansmodell kommun och landsting i norra länsdelen avseende psykisk problematik, riskbruk, missbruk och beroende - barn och unga

Ungdomar och missbruk - kunskap och praktik Rapport för Missbruksutredningen (S 2008:04) I en studie av svenska ungdomar med missbruksproblem/ riskbruk framkom att 90 procent av flickorna respektive 82 procent av pojkarna någon gång i livet hade uppfyllt kriterierna för en psykiatrisk diagnos (Tengström 2006). Bland ungdomar med missbruk- eller beroendediagnos rapporterar 50 90 procent samsjuklighet i psykiatrisk problematik (Bender et al. 2006, Couwenberg et al 2006,Armstrong & Costello)

Tillsammans!

Mål Att ha en hög tillgänghet till kontakt och insatser. BC-ung ska erbjuda samordnade adekvata medicinska, psykiatriska och sociala insatser. BC-ung ska utveckla vårdkedjor. BC-ung verkar för att nå ungdomar tidigt i riskbruk/missbruk och beroende. BC-ung ska ge förutsättningar till barn och unga att få möjlighet till en bättre psykiatrisk hälsa och drogfrihet. BC-ungs personal ska fungera som specialister avseende riskbruk/missbruk och beroende.

Beroendecentrum ung

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende För ungdomar krävs särskilda interventioner som är utarbetade och prövade på ungdomar och deras förutsättningar. Vid missbruk hos ungdomar samspelar ofta psykiska och sociala faktorer och påverkar missbruket. Förekomsten av samtidigt missbruk och psykiska problem är hög. Liksom för vuxna är det viktigt att samsjukligheten med psykiska problem uppmärksammas och att ungdomarna får hjälp med båda tillstånden samtidigt. Både bedömning och behandling av psykiska tillstånd behöver därför genomföras samtidigt som de insatser som rekommenderas i dessa riktlinjer.

Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp FFT (Funktionell familjeterapi) Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram) CPU ( CannabisProgram för Ungdomar) Åp (Återfallsprevention) Medicinering, Sömn, ADHD, Depression, Ångest Fokuserad ACT MI (Snart MET) KBT ART Ta chansen-upptäck dina styrkor och möjligheter LFT (Ledarskapsträning för tonårsföräldrar)

Skolk Självskada Bråk hemma Separerade föräldrar Skolmisslyckanden Psykisk ohälsa Barnpsykiatri Habilitering Vuxenpsykiatri Missbruk föräldrar Kognitiva svårigheter Avsaknad av meningsfull fritid Konflikter i hemmet förälder-förälder. Förälder-barn Mobbad/mobbare Trauma Svårigheter att passa in i nytt land Kriminalitet Droger Våld

En vanlig dag på jobbet!

Fallbeskrivning Samir Tobak, Alkohol, Cannabis, Tramadol, Amfetamin, Kriminalitet Samir och mamma flyttar till Sverige (Samir 11 år) Bråk och Skolk (Samir 12 år) Dömd -ringa misshandel och droginnehav (Samir 15 år) 0 år 20 Pappa flyttar till Sverige (Samir 5 år) Utanför i skolan (Samir 11 år) Misshandel (Samir 14 år) Åtalad för mordförsök och misshandel (Samir 16 år) år

När? Vem? Var? Hur? Vilka? Varför?

Sammanfattningsvis Hur arbetar vi förebyggande för att unga ska välja ett drogfritt liv? Vi arbetar med att: stärka/stödja föräldrarna i deras föräldraskap stärka ungdomars psykiska hälsa främja skolnärvaro inkludera för att minska utanförskapet fylla på med friskfaktorer kring den unga upptäcka tidigt för att ge snabba insatser

Kontaktuppgifter Fältgruppen 016-710 39 06 faltgruppen@eskilstuna.se Beroendecentrum ung 070 086 68 11 tuula.bergstedt@eskilstuna.se christer.akerlund@eskilstuna.se