ProcSIBE - Sociala krav i byggupphandlingar 23 oktober



Relevanta dokument
MKB:s Sociala investeringar

Skanskas arbete kring sociala krav i upphandlingen. 9 maj 2016, Dagmar Gormsen

Sociala krav i upphandling för att främja sysselsättning

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Hållbar upphandling med sociala hänsyn

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP

ÖrebroBostäder AB. Upphandling av Strategisk partnering med sociala krav. Anneli Sundqvist

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

ÖrebroBostäder AB. Sociala krav i upphandling. Anneli Sundqvist Upphandlingsansvarig

Förslag till krav och särskilda kontraktsvillkor om Social hänsyn.

Sociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi

Förslag till krav och särskilda kontraktsvillkor om Social hänsyn Antagna av styrgruppen

SKL Kommentus Inköpscentral

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande

Sysselsättning genom offentlig upphandling

Social hänsyn i offentlig upphandling - som arbetsmarknadsverktyg

Vilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Stockholm 15 mars 2016 Heini-Marja Suvilehto, Lisa Sennström

Sociala krav på rätt sätt. så blir satsningen en lönsam investering

1 500 lägenheter. 350 lokaler. 154 lägenheter färdigställda i år. 100 lägenheter i produktion. 130 lägenheter byggstartas i år

Sysselsättning genom offentlig upphandling. En nationell modell Patrick Amofah och Maja Ohlsson

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter Kristianstad

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

15. Motion om krav på kollektivavtal vid kommunala upphandlingar svar Dnr 2016/58-109

Social hänsyn i upphandling

Ägardirektiv för Ramunderstaden AB. Förslag till. Antagen av KF , 91

Inriktningen för krav ur miljömässiga, sociala och arbetsrättsliga aspekter vid upphandling

CSR. Hållbarhet på WH Bolagen

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

InItIatIvet för. socialt ansvar

Carlshem: Flintvägen 2-6, 3-15, 10-72, Gnejsvägen 1 47, 2 14, Kvartsvägen 5 13 och Kvartsvägen 3 (tomtmark).

Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling

Social hänsyn i upphandling

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Anvisningar för upphandling och inköp

Våra viktigaste tips

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

1 av :54

Har vi råd med arbete?

Strategi för Corporate Social Responsibility (CSR)

Inköps- och upphandlingspolicy

Vilka krav kan du ställa för hållbara transporter? Hamlstad Heini-Marja Suvilehto, Lisa Sennström

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen

Semcon Code of Conduct

Nationell modell för sysselsättningskrav i offentlig upphandling

ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Förslag till krav och särskilda kontraktsvillkor om Social hänsyn

Social Innovation inom allmännyttan

ANBUDSFÖRFRÅGAN - tjänstekoncession Kommunikationsoperatör

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Policy. Inköps- och upphandlingspolicy KS Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Ekologisk hållbarhet. Tvätta rent i kallt och avjoniserat rent vatten. Jenny Holmquist, miljöstrateg

Vad sysslar du med? OBS! Sammanställning endast för workshopdeltagare och Unesco LUCS medlemmar för inspiration.

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

s. 1 BIL AGA 4 projektorganisation och referenser sveafastigheter BostAd

Program. Vad är sociala hänsyn och hur kan de tillämpas? Ideburna offentliga partnerskap hur kan de bidra till ett bättre samhälle?

Innanförskapsakademin - Att förebygga utanförskap genom sociala investeringar

Särskilda arbetsrättsliga villkor

Social upphandling ett strategiskt verktyg med nya affärsmöjligeter. HBV 28 maj 2015

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Upphandlingssamverkan mellan Falun, Borlänge, Ludvika, Gagnef, Säter och Hedemora kommuner

Att utvärdera kvalitet

DOM Meddelad i Stockholm

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Krav på goda arbetsvillkor vid upphandling - svar på motion motion väckt av Emil Högberg (S)

Villkor i nivå med svenska kollektivavtal Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten Hanna Björknäs

Handlingsplan för att skapa sysselsättning för arbetslösa Malmöbor inom fastighets- och gatukontorets verksamhetsområden

UPPHANDLINGSPOLICY. Datum RF Diarienr (5)

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster

Socialt ansvarstagande i byggsektorn

Vita jobb Lokalt partiarbete för trygga anställningar och bra arbetsvillkor

DOM Meddelad i Stockholm

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

Prognoser för sysselsättningsfrämjande åtgärder och krav i Trafikverkets kontrakt November TMALL 0142 Presentation stående v 1.

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Lärande skapar utveckling!

Upphandlingspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Nytt program för upphandling och inköp. Stefan Nordin stadsledningskontoret

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Inköps- och upphandlingspolicy

UPPHANDLINGSPOLICY FÖR KOMMUNERNA HANINGE OCH NYNÄSHAMN

Inköps- och upphandlingspolicy

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Transkript:

ProcSIBE - Sociala krav i byggupphandlingar 23 oktober Plats: Lokal fredag: Öresundsbron, vån 7. Adress: Skrivaregatan 1, 21532 Malmö 9.00 9.10 Skanska hälsar välkomna 9.10 9.40 Hur arbetar Skanska med social hållbarhet och sociala krav? Dagmar Gormsen 9.40 10.00 Nulägesbild över forskningen om sociala krav inom ProcSIBE Lina Wedin Hansson och Mikael Granberg 10.00 10.30 Hur arbetar Malmö stad med social hållbarhet och sociala krav? Anna Kanschat och Maria Zaar Mortazavi 10.30 11.30 Hur arbetar några fastighetsföretag med social hållbarhet och sociala krav? Cecilia Fredholm, Stena Eva Wiberg-Sunzel, MKB Marie-Louis Hedbys, Trianon 11.30 12.00 Avslutande diskussion 12.00 LUNCH

Hur arbetar Skanska med social hållbarhet och sociala krav? Dagmar Gormsen, Hållbar affärsutveckling Skanska. Hållbar affärsutveckling, jobbar med att få med hållbarhetsaspekterna i affärerna. Skanskas nya affärsplan, Profit with Purpose. Skanska värdegrund, vägledande till vilka affärer och kundkretsar/marknader som väljs. Omvärldens situation tolkar vi för att på bästa sätt erbjuda en helhetstjänst snarare än fokus på endast byggproduktion. Skanska och social hållbarhet i stort skiljer sig mellan de olika marknaderna (Skanska finns i ett flertal länder: Norge, Finland, Polen, Tjeckien, Storbritannien, Nordamerika med flera). Anglosaxiska delen, mer på frivillig basis, Polen- säker skolväg mm. Skiljer sig också om det är egen utveckling markanvisning, egen mark, eller ren entreprenad. I markanvisningar och egenutveckling där Skanska är med tidigt driver Skanska innehållet för vilka insatser utöver byggproduktionen som kan gå parallellt med byggproduktionen och som till viss del även kan fortsätta efter överlämning av produktion. Ex. Kv. Skärvet. där ramverket för den nya stadsdelen bygger på bland annat One Planet Living. Skanska håller på att mäta samhällseffekten i Vivalla - tolv arbetslösa som kommer in i arbetsmarknaden ger långsiktiga vinster - tack vara minskade kostnader och ökade produktionsvärden. Samhällets vinst - Kommunens vinst - 80 mkr 25 mkr Vad behöver Skanska för att arbeta vidare? Systematiskt arbetssätt vid markanvisning och produktion. Erfarenhetsspridning inom org. Vi vill leverera kvalitet - flera utvärderingar! Nulägesbild över forskningen om sociala krav inom ProcSIBE Lina Wedin Hansson, Lunds Universitet Lina inleder med att lokal noder inom ramen för ProcSIBE håller på att etableras för att studera utvecklingen, och vad som händer i praktiken utifrån ett lokal/regionalt perspektiv och hur det används av branschen och påverkar branschen. Malmö/Lund är i uppstartsfasen. Sen är uppdraget också att lyfta och studera forskningssyftet kring området, vad är social hållbarhet? Vad säger lagstiftaren om sociala hänsyn? Hur påverkas branschen - top down? Vad händer när lagkrav blir mer obligatoriska? (Ett sätt att sortera insatser skulle kunna vara att titta på Social Value).

Lina och Stefan Olander(LTH), håller på att ta fram en enkät inom ProcSIBE. Avsikt är att genomföra en kvantitativ studie, hur det ser ut i Sverige. I den första omgången riktar sig enkäten till de allmännyttiga bostadsbolagen, och hur de ställer krav i samband med byggupphandlingar. Mikael Granberg, Karlstad Universitet Mikael och Andreas Öjehag håller på att genomföra en kommunstudie. Fem kommuner ingår i nuläget Malmö, Göteborg, Stockholm Luleå och Karlstad. Avsikten är att kartlägga hur offentlig investering organiseras och genomförs. Hur kommuner jobbar med upphandling, ökad konkurrens? Eller ökad sysselsättning, eller tillväxt? Eller ökad hållbarhet? Vilka inbördes relationer som existerar mellan de olika behöver utredas och vilken påverkan som sker. Gemensamt Lina och Mikael Frågor som kommer utvecklas under slutet av 2015 och under 2016. - Hur är den kommunala upphandlingen organiserad? - Hur ser relationen mellan byggupphandling och övrig upphandling ut? Vad skiljer/vad förenar de? - Hur följs olika krav upp? Frågor från deltagare Lena Eriksson - tittar ni på politisk styrning? Hur detaljerad ska den politiska styrningen vara? Anna Kanschat - Trafikverket, otroligt centraliserad, fördelar nackdelar med hur deras upphandlingar ser ut? Hur arbetar Malmö stad med social hållbarhet och sociala krav? Franciska Nermark, Stadskontoret. Anna Kanschat, Gatukontoret. Maria Zaar-Mortazavi Ny praktikenhet. Anna berättar att gatukontoret i Malmö ställde krav på sysselsättning redan i samband med entreprenaden - upprustningen av Örtagårdstorget, i Rosengård. Örtagårdstorget var ett av de absolut första upphandlingarna där sociala krav ställdes. Sedan har Malmö stad (2013) genomfört ett pilotprojekt där sociala krav i fem olika entreprenader testades, resultatet landade i Vita-jobb modellen. Pilotprojektet resulterade också i att nya exempel på områden för socialt ansvarsfull upphandling - Sysselsättning, t.ex. anställning av unga eller arbetslösa personer - Social integration, integrering av utsatta grupper i samhället - Jämställdhet och likabehandling, t.ex. likvärdig service och rättvis fördelning av resurser mellan män och kvinnor - Tillgänglighet och design för alla, t.ex. tillgänglighet till offentliga byggnader - Rättvis handel - Arbetstagarens rättigheter, ex. kollektivavtalsliknande villkor

Upphandlas något utvalt område, så måste krav ställas enligt Vita jobb modellen. Till varje område, finns specifika kontraktsavtal. För att säkerställa, rätt lön, semester etc. Facket är ute och kontrollerar. Görs en gång per halvår. Ännu har inga allvarligare avvikelser inträffat, syfte är att förhindra svartarbete. (Att facket utför kontrollen är ifrågasatt och en rättslig process är påbörjad). Anna berättade lite utifrån omvärldsbevakning, vad som testas och uppmärksammade Nederländerna - 5 % av kontraktsvärdet ska gå till "social return". Ex: ICA fick ansvar att utbilda överviktiga barn att äta rätt. Leverantörerna fick själva visa hur de skulle visa med sitt kontraktsvärde vilket värde det gav.(det framgick inte om det var nationellt eller ej). Fokus på upphandlingen är viktig, Dock är det lika viktigt med fokus på uppföljning hur väl uppfyller leverantörer kraven? Detta för att kunna behandla anbudsgivare nu och framöver mer rättvist. Det är inga små summor det rör sig om, Malmö stad upphandlar bygg- och anläggningstjänster i ett värde av 2 miljarder kr per år. Gatukontoret har hitintills haft 21 upphandlingar med social hänsyn (Vita-jobb modellen). Lina Wedin Hansson och Susanna Johansson var med och utvärderad Bokaltorgs-upphandlingen -Pilotprojekt 2013. Lärdomar framöver? SKL-konferens Nätverk för sociala villkor, större och några mindre kommuner. Det man behöver ha med i upphandlingen är att man ska ha en dialog om frågan. I alla branscher. Alla större aktörer är på. Men gör det i dialog. Bjarne Stenqvist: Där tyckte branschen och facket att man inte skulle ha Vita-jobb-modellen. 10 nov. öppen diskussion som konkurrensverket kommer hålla, i och med utredning/anmälan av svenskt näringsliv av Vita jobb modellen Presentation MKB och Stena Eva Wiberg-Sunzel (MKB) och Cecilia Fredholm (Stena) Eva har tagit över de sociala boendefrågor då Anna Heide är utlånad till SABO för ett integrationsprojekt. Cecilia jobbar med kommunikation och social hållbarhet hos Stena i Malmö. Samarbetet MKB och Stena ska bidra till att utveckla vilka likheter och olikheter som finns mellan privat och allmännyttigt bolag. Tillsammans utgör MKB och Stena största bostadsaktören i Malmö. "Det som är bra för Malmö är bra för oss" - Stena och MKB Gemensam målsättning, ökat fastighetsvärde. Genom åtgärder för ökad trivsamhet socialt hållbara bostadsområden. Gemensamt arbete kring: - Upplägg - Omvärldsanalys - Status

Skola, fritid och arbete ska stärkas i de områden där de finns. Har arbetat mycket själva med lärlingar och praktikanter - nu ställer MKB och Stena egna krav. Det går inte ihop tillgänglig arbetsfrekvens och den höga arbetslösheten bland unga - någon annan får jobbet. Därför viktigt att MKB och Stena kan bidra till möjligheter för boende i deras bostadsbestånd. MKB har 23 000 bostäder, upphandlar för 2 miljarder kr/år. MKB och Stena, börjar med att prioritera boende i sina områden 18-29 år. Inget skall, men en utgångspunkt. Samarbetar med Boost Malmö och Arbetsförmedlingen. Varit på studiebesök på Gårdstensbostäder, Örebrobostäder och Vivalla. Föredrag och samtal med Mohammed Hama Ali, jurist, som undersökt det juridiskt möjliga i att kunna ställa sociala krav. MKB har en målsättning att 10 % av den totala volymen av upphandlingar ska innehålla sociala klausuler. Stena fastigheter avgränsar arbetet till ombyggnadsprojekt. Gemensamma lärdomar Långsiktigt arbete. Inga quick fix. Gör inget om det är i liten skala, jobba kvalitativt. Genomarbetad process, ökar trygghet utåt mot leverantörer och entreprenörer. Hur ska kraven ställs? Skallkrav? Inställning är olika, men överens om att dialog är bra mellan olika parter. Det ska finnas ett minimum, som säkerställer att det händer åtminstone basåtgärder. Mer lärlingsplatser, en stor utmaning är lärlingar som inte har gjort sina timmar för att få sitt yrkesbevis. Svåra att hitta i det egna beståndet, då vidgade man sitt sökområde. Presentation Trianon Mari-Louise Hedbys, vvd 1330 lägenheter, 120 lokaler i Malmö i centrala Malmö, Limhamn, Hermodsdal och Lindängen. Störst är Vårsången, 400 lägenheter med 1000 personer. Byggt 1973-75, totalt i Lindängen 7000 personer, förvärvsfrekvens 47 % när Trianon kom in. Trianon köpte Vårsången 2011 och bestämde sig direkt att upprusta fysiskt och socialt. Trianon vill jobba med energieffektivisering som strategi. Började med skalet. Komplettera med montering av solceller och mätning av vattenförbrukning. Har renoverat vid omflyttning. Har renoverat med måtta, så att deras hyresgäster kan bo kvar. Jobb lokalt, hjälper de boende till arbete. Det har gett ringar på vatten för området med bland annat minskad skadegörelsen. Före: 166 kwh Besparing cirka 2,8 miljoner kr, 95 kwh Framtida användning: 71 kwh De sociala åtgärderna utöver hjälp till arbete, har varit; - Fritidsverksamhet - Gratis odlingslotter

- Ställa sociala krav i våra upphandlingar, leverantörer ska anställa boende från Vårsången. Lärdom Det var lättare att hitta folk själv än genom AF. De har själva anställt 8 personer inom fastighetsskötsel eller som bovärdar. Skadegörelsen har gått ner till nästan ingen. (Siffror?) Tidigare omflyttning på 20 %. Idag på 7 %. Bra hyresgäster stannar, fler söker sig dit. Mycket lägre driftskostnader. Investeringarna har gett effekt. 20 personer har fått jobb hittills. Kommande projekt Nybyggnation. Peab har lovat att anställa 10 personer, nybygg av 140 nya lägenheter på p- plats. Första gången på 30 år det byggs nytt på Lindängen. (Oklart om det är jobb som helt betalas av entreprenören eller om det är praktik via AF eller blandad betalning. Skrivit in vite i avtalet med PEAB. (Ev. konsekvenser ej kända ännu så länge.) Bildat nytt bolag, Vårsången Invest Söker blivande entreprenörer Stöd med rådgivning och kapital Utmaningar i de här frågorna Vad är forsknings syfte? Samla erfarenheter (empiri) titta framåt, och sprida metoder och utvecklingar som äger rum. Sociala krav omfattande (sysselsättning - till etiska) var i hittar vi systematiken, det finns ledningssystem, och andra verktyg som vägleder. Systematiken kring området behöver utvecklas. Utvärderingsmodeller. Vilka morötter har skapats? Malmö stad har bland annat på tomträttgälden givit Trianon avdrag för att ha möjlighet att genomföra delar av sin sociala agenda. Detta är något som då också M stad då väljer tillmötesgå för att de ser möjligheterna som genereras och ett ökat mervärde för alla, företag samhälle etc.