SÅcalc 2014 Snabbstart

SÅcalc 2014 Snabbstart Kostnadsberäkning och prissättning i åkeriverksamhet 201101b

Innehåll Övergripande beskrivning... 1 StartGuiden... 1 Exempel på totalkalkyl... 1 Organisera... 1 Spara uppgifter om olika delkostnader.... 1 Sammanställ kostnader för olika verksamheter... 2 Delkostnader fordon... 2 Delkostnader personal... 3 Allt kan finnas i en arbetsbok i SÅcalc... 3 Följande gäller i alla delar av SÅcalc Ex4... 4 SÅcalc Ex4 är en AddIn till Microsoft Excel.... 4 Fyll i uppgifter i vita celler... 4 Mallar och skrivskyddade arbetsböcker... 4 Spara... 4 Utskrifter... 4 Räkna ut vad en lastbil kostar... 5 Öppna en tom kalkylmall... 5 Ta hjälp av specifikationer... 5 Växla mellan specifikationer... 5 Ta bort specifikationer... 6 Fasa fordonskostnader, fördelning över ett år... 6 Exempelkalkyler... 6 Utskrift... 7 Vad kostar en förare?... 8 Öppna en tom mall för beräkning av personalkostnader... 8 Kostnad och pris för en transporttjänst.... 9 Producera transporttjänster med ett eller flera fordon... 10 Efterkalkylsmallar... 11 Grovt överslag för en bils årsomsättning... 12 Pristabell... Fel! Bokmärket är inte definierat.

1 Övergripande beskrivning SÅcalcs används framförallt för att beräkna kostnader vid lastbilstransporter. Effektivt arbete innebär att kostnader för olika delar bestäms exempelvis en gång om året. Vad är de rörliga milkostnaderna? De kostnader som ökar om körsträckan ökar. Det är exempelvis drivmedel, däck och reparationer. Vad är fordonets fasta kostnader? Den typ av kostnad som i huvudsak är oförändrad även om fordonet kör något fler eller färre mil. Här finns ränta, fordonsskatt och fordonsförsäkringar. Vad kostar föraren? Här finns flera delposter. Den viktigaste är vad en normalarbetstimma kostar. Syftet med den ekonomiska uppföljningen varierar men ofta vill företaget veta lönsamheten för olika verksamheter (enskilda uppdrag) som bedrivs. Metoden är enkel när grundjobbet är gjort, när företaget vet vad olika saker kostar. MEcalc och mobila arbetsmaskiner I SÅcalc ingår möjlighet att beräkna kostnader vid användning av mobila arbetsmaskiner. Denna del är hämtad från maskinentreprenörernas program MEcalc. Det finns en separat översikt som beskriver MEcalc. Om ni har SÅcalc och MEcalc hos samma användare skapas en gemensam meny där lastbilar och maskiner finns uppdelade på olika menyrader. I SÅcalcs basversion ingår endast vissa delar av MEcalc. I de följande styckena beskriver tillvägagångssättet, hur delkostnaderna bestäms och vidare hur sammandrag upprättas där enskilda verksamheters kostnader (och ibland intäkter) beräknas. StartGuiden Om ni redan har installerat SÅcalc kan ni använda de hjälpmedel som finns i programmet för att få en överblick. När ni sedan läser vidare i denna snabbstart tror vi sammanhangen klarnar. I SÅcalc finns en menyrad överst som heter StartGuide. Ni kan klicka på denna menyrad och läsa vad som står och följa anvisningarna för hur ni kan plocka ihop en arbetsbok med olika delar som behövs i en kalkyl. Exempel på totalkalkyl Ett annat sätt att skapa en första överblick är att pröva menyraden Exempelkalkyler och undermenyn Totalkalkyler. Där kan ni se en komplett arbetsbok med en kort inledande anvisning om hur man gått tillväga. Titta på exemplen och återvänd sedan till denna guide för att förstå mer om detaljerna. Organisera Det blir bäst om man organiserar arbetet! Ta reda på vad olika delar kostar och spara dessa uppgifter. För olika verksamheter ni bedriver (eller funderar på att bedriva) kan ni sedan göra en sammanställning av hur mycket ni gör åt av varje sak. Spara uppgifter om olika delkostnader. För att bedriva transporter behövs förare, fordon och olika former av administration. Oftast räcker det om ni en gång om året räknar ut vad en genomsnittlig förare kostar. Samma sak gäller fordon. En gång

2 om året beräknas fordonskostnad. En beräkning måste göras för varje fordonstyp. Faktiskt gäller samma sak för alla andra företagsgemensamma kostnader. Det kan vara transportledning, marknadsföring och försäljning, finansiella kostnader mm. En gång om året kan man i företaget bestämma hur dessa kostnader skall bäras (fördelas) på den verksamhet som bedrivs. Sammanställ kostnader för olika verksamheter Lönsamheten i olika verksamheter kan bedömas genom att man gör en sammanställning av vad man gör åt. Ett exempel på en sammanställning visas på bilden nedan. Resurs Mängd Direkta kostnader Pålägg Totalt Fast kostnad per enhet Delsumma fastakostnader Rörlig kostnad per enhet Delsumma rörliga kostnader Summa kostnader kr/enhet Procent Kr/artikel Summa Pålägg Mängd Enhet Frysbil, rörlig kostnad 17200 mil 0 51,27 881 884 881 884 0 881 884 Frysbil, fasta kostnader 1,4 317 774 444 883 0 444 883 0 444 883 Förare, normaltid 6400 tim 0 206,96 1 324 515 1 324 515 6,0% 79 471 1 403 986 Förare OB 1 1326 tim 0 35,55 47 139 47 139 0 47 139 Förare OB 2 612 tim 0 71,60 43 819 43 819 0 43 819 Övertid Skifttillägg 204 tim 0 262,87 53 625 53 625 0 53 625 Övertid helgspecial 4 dgr 204 tim 0 262,87 53 625 53 625 0 53 625 Transportledning 0 0 0 68000 68 000 68 000 Övrig administration 0 0 0 75000 75 000 75 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 444 883 2 404 608 2 849 491 222 471 3 071 962 Pålägg % på totalkostnad N16 3,0 % 92 159 3 164 121 Delkostnader fordon Även om ett åkeri har flera olika fordon som utför ungefär samma typ av transportuppgift så gör man bara en typisk kalkyl för varje fordonstyp. Vi bortser från fabrikat, årsmodell eller om någon lastbil har lite fler hästkrafter än en annan. Vi eftersträvar en typisk kostnad för varje typ av fordon. Exempel på fordonstyp är att sammanföra alla 3axliga distributionsbilar i en grupp, två axliga distributionsbilar i en annan och små budbilar i en tredje. Så länge fordonen används på ett sätt som är relativt normalt för fordonstypen kan vi också hålla oss till att ta fram en typisk kostnad för en genomsnittsbil. Vilken fordonskostnad är vi då intresserade av? Ett fordon har i huvudsak två faktorer som avgör storleken på kostnader. År och mil. Vissa kostnader ökar per år, ex har man en försäkring, en skatt och en räntekostnad per år. Andra kostnader är främst relativa till körsträcka. Givetvis drivmedelsförbrukning men också reparation och däck. När ett fordons kostnader skall bestämmas ska vi därför hela tiden skilja på fordonskostnader som är relativa till ett år och sådana som är relativa till sträcka. Vi kallar de kostnader som är relativa till år för fasta kostnader och de som hör ihop med sträcka för sträckberoende rörliga kostnader. Fasta Fordonskostnader kr/år Avskrivning, fast del 143 020 Räntekostnad 64 081 Fordonskatt 25 623 Försäkringar, skador 35 000 Övriga fasta kostnader 50 050 Leasing Totala fastakostnader 317 774 Sträckberoende rörliga kostn. kr/mil Avskrivning 11,00 Däck 2,44 Reparation och service 10,23 Drivmedel 27,60 Övriga rörliga kostnader 0,00 Summa rörliga kostnader 51,27

3 Delkostnader personal Personal kan kosta olika mycket per timma. Vi måste därför bestämma vad varje enskild typ av personalkostnad blir per timma. Normaltid är en typ. OB tillägg på vardagar, enkelt OB-tillägg, är en annan typ osv. Allt kan finnas i en arbetsbok i SÅcalc Ett vettigt sätt att organisera arbetet är att först komma fram till vad åkeriets typiska personalkostnader är och spara dessa uppgifter. Den som är ansvarig för en viss fordonstyp gör sedan en typisk fordonskalkyl med SÅcalc. I fordonskalkylens arbetsbok kan sedan en kopia av personalkostnadskalkyler infogas och som krona på verket kan sedan en sammanställning för varje enskild verksamhet infogas. Ett åkeri med ett antal 3axliga distributionsbilar kan bedriva ren timförsäljning av distributionsbilar, någon form av slingtrafik och dessutom fasta uppdrag åt olika grossister. För vart och ett av de olika affärsuppläggen kan ett sammandragsblad infogas. Den som svarar för verksamheten inom åkeriet får härigenom i en och samma arbetsbok en god bild av olika verksamheters lönsamhet jämfört med varandra. Bilden till höger visar en fordonskalkyl. I nederkant kan ni se namn på olika bladflikar och här finns blad för personal och sammandrag för olika verksamheter som bedrivs.

4 Följande gäller i alla delar av SÅcalc Ex4 SÅcalc Ex4 är en AddIn till Microsoft Excel. För att kunna använda SÅcalc måste ni ha Microsoft Excel för Windows version 2007 eller senare (32bitars). Fyll i uppgifter i vita celler Färger är viktiga. I vita celler skall användaren skriva in uppgifter. Alla gula celler innehåller uträkningar eller uppgifter som hämtas från en annan cell. Andra färger har ingen särskild betydelse mer än att de inte är avsedda att ändras av användaren. Mallar och skrivskyddade arbetsböcker I Excel används ordet ARBETSBOK som benämning på de datafiler som används. En arbetsbok innehåller ett eller flera blad. I SÅcalc utförs beräkningarna i olika arbetsböcker. Tomma kalkyler som öppnas med menyraden Kalkylmallar är så kallade mallar. Exempelkalkyler och blanketter är skrivskyddade arbetsböcker. För användaren spelar det egentligen ingen roll vilket. Spara När du vill spara något du gjort använder du Excels normala tillvägagångssätt, t ex menyn ARKIV och menyraden SPARA SOM. Exempelkalkyler och blanketter är skrivskyddade. Det betyder att du inte kan spara ditt arbete med samma namn som redan är angivet, utan måste ange ett nytt namn. Utskrifter Ni skriver ut med Excels vanliga utskriftskommandon. Enda gången det fungerar annorlunda än vad som är normalt i Excel är när ni vill skriva ut en fordonskalkyl med specifikationer. Detta kan ni läsa mer om i beskrivningen av hur ni gör en fordonskalkyl.

5 Räkna ut vad en lastbil kostar Det tar inte många minuter att lära sig det viktigaste. Här kommer en kort lektion i hur du kan gå tillväga för att beräkna kostnader för en lastbil. Öppna en tom kalkylmall Starta Microsoft Excel och klicka på menyn SÅcalc. I de menyrader som visas klickar du på översta alternativet, kalkylmallar. En tom fordonskalkylmall öppnas. Mallen består av tre delar. Till vänster ett avsnitt med GRUNDUPPGIFTER I mitten ett avsnitt med själva KALKYLEN Till höger ett tomt område avsett för de specifikationer (detaljerade uträkningar) som går att infoga i kalkylen. GRUNDUPPGIFTER Exempelkalkyl Kretsdistribution jan 2005 Pröva att skriva in uppgifter i de vita cellerna! I mittavsnittet, Kalkylen, räknas kostnaderna fram. Fasta kostnader för sig och rörliga för sig. OBS! Du måste inte börja med en tom kalkylmall. Tvärtom, vanligen gör man inte så. Det går snabbare om du börjar med en exempelkalkyl. Läs mer på nästa sida. KALKYL Användning per år Spec Fasta Fordonskostnader kr/år Timmar 1 800 Avskrivning, fast del 121 550 Mil 5 000 Räntekostnad 29 310 Fordonskatt 24 064 Investeringen Försäkringar, skador 32 000 Spec Nuanskaffningskostnad 1 072 400 Övriga fasta kostnader 26 000 Livslängd, år 8,00 Leasing Restvärde, kr 100 000 Andel fast avskrivning % 100% Totala fastakostnader 232 924 Ränta % 5,00% Fast kostnad per anv tim 129,40 Drivmedel Sträckberoende rörliga kostn. kr/mil Förbrukning liter per mil 3,50 Avskrivning 0,00 Pris per liter 6,75 Däck 3,98 Reparation och service 12,86 Övrig fasta kostnader per år Spec kr/år Drivmedel 23,63 Fordonskatt och vägavg 24 064 Övriga rörliga kostnader 0,00 Försäkringar, skador 32 000 Övriga fasta kostnader 26 000 Summa rörliga kostnader 40,47 Sträckberoende rörliga kostnader Spec kr/mil Tidsberoende rörliga kostn. kr/tim Däck 3,98 0,00 Reparation och service 12,86 Övriga rörliga kostnader Kostnad per år kr Fasta Fordonkostnader 232 924 Tidsberoende rörliga kostnader Spec kr/tim Rörliga milberoende kost. 202 350 Spec Rörliga tidberoende kost. 0 Total årskostnad 435 274 Ta hjälp av specifikationer För de flesta uppgifter som erfordras finns möjlighet att infoga en specifikation. Som exempel skall vi gå igenom hur man infogar en specifikation för själva fordonsinvesteringen. På rad 7 kolumn F finns en liten vit fyrkant följd av ordet SPEC. Klicka i fyrkanten så visas en dialogruta. I dialogen visas till vänster en lista med de olika specifikationer som finns för avsnittet om Investeringen. Här finns tre olika specifikationer. Hög nyttjandegrad, Standard och Delar med olika livslängd. Markera någon av specifikationerna och klicka på knappen Infoga. En specifikation dyker nu upp till höger i Excel bladet. I specifikationen kan du fylla i uppgifter om hur investeringen. Uppgifterna från specifikationen dyker upp som summor i avsnittet grunduppgifter. Växla mellan specifikationer Om du har använt specifikationer för flera olika uppgifter behöver du förstå hur du påverkar vilken specifikation som visas. Enkelt. Vilken spec som visas påverkas av vilken rad du markerar. Om du

6 exempelvis har gjort en specifikation för Användning och en specifikation för Skatt och vägavgifter så visas specifikationen för Användning om du markerar en cell i grunduppgiftskolumnen som berör Användning (timmar och mil). Vill du sedan att specifikationen för skatt skall visas så markerar du bara en cell på raden för skatt i grunduppgiftsdelen. Du kan också använda en vågräta rullningslist i nederkant för att flytta i sidled tills du ser den spec du vill använda. Ta bort specifikationer För att ta bort en specifikation tar du bort bocken i den vita fyrkanten vid ordet SPEC. Fasta fordonskostnader, fördelning över ett år I kalkylen summeras fordonets fasta kostnader för ett år. Fasta fordonskostnader är ex ränta, fordonskatt och försäkringar. När uppgifterna i senare skeden i kalkylarbetet skall användas för att beräkna kostnader för uppdrag så räcker det inte med att veta kostnaden per år. Vi behöver bryta ner årskostnaden till mindre enheter, ex per vecka. Fordons fasta kostnader per månad/vecka/dag Hur många månader/veckor/dagar har ni verksamhet som ger täckning för bilens fasta kostnader? En lastbils fasta kostnader under ett år 321 779 Antal per år Kostnad per månad 11 29 253 Kostnad per vecka 45 7 151 Antal per vecka Kostnad per dag 5 1 430 Under fordonskalkylens grundavsnitt finns ett avsnitt där fordonets fasta kostnader proportioneras i relation till hur det används under ett år. En första tanke för nya användare kan vara att ett år är väl 12 månader och 52 veckor. Enkelt att räkna ut. Det är emellertid inte alltid rätt att fördela ett fordons fasta kostnader jämt över alla månader eller veckor under ett år. Det rimliga är att göra en proportionering i relation till den tid under året då det finns verksamhet med rimlig lönsamhet, dvs verksamheten kommer att ge täckning för de fasta kostnaderna. Ett exempel kan vara fasta kostnader för en glasskiosk. Det är uppenbart att den knappast ger någon intäkt på vintern. Snarast får kioskägaren ställa sig frågan hur många varma dagar det finns under ett år. Kostnadsberäkningen blir att kioskens fasta kostnader divideras med antalet varma dagar och då får kioskägaren en riktlinje för hur han skall följa upp sin lönsamhet. I åkeriverksamhet minskas verksamhet i vissa sektorer under semesterperioden och för många är körningen även inställd på helgdagar. Ett år kan därför betyda att det finns exempelvis 45 veckor då verksamheten lämnar ett rimligt bidrag för täckning av de fasta kostnaderna. Exempelkalkyler Snabbaste sättet att göra en fordonskalkyl är att öppna en exempelkalkyl och ändra de uppgifter som redan finns där. Från menyn SÅcalc och menyraden Exempelkalkyler startas exempelkalkyler. Här finns kompletta kalkyler för olika fordonstyper. Genom att titta på dessa kalkyler får ni en god vägledning i hur kalkylerna skall fyllas i.

7 Utskrift I SÅcalcs meny finns en särskild menyrad för att skapa en kopia av fordonskalkylen som är lämplig för utskrift. I en dialog som visas kan ni välja vilka delar av kalkylen som skall skrivas ut. En ny arbetsbok skapas där kalkylens olika delar placeras. I den nya arbetsboken saknas bakgrundsfyllning i cellerna, alla formler har ändrats till fasta värden och sidbrytningar har infogats. Utskrifterna blir bäst om ni väljer liggande sidformat.

8 Vad kostar en förare? Vad en förare kostar beräknas i SÅcalc med särskilda mallar för personalkostnader. Det som beräknas är dels hur många timmar föraren faktisk arbetar och vad föraren kostar på ett år. Den totala årskostnaden delat med antalet faktiskt arbetade timmar ger den faktiska kostnaden för en arbetad timma. Det finns flera mallar för olika typer av löner, ex månadslön, timlön och utlandslön. Beräkning av personalkostnader Vanligen är det enklast att basera en beräkning på en exempelkalkyl istället för på en tom mall. En exempelkalkyl innehåller aktuella uppgifter för det år när ni köpte programmet. Exempelkalkyler för personalkostnader öppnas från SÅcalc4 menyn och menyraden Exempelkalkyler och Personalkostnader. Liksom för resten av SÅcalc gäller att användaren skall skriva i vita celler. Celler med andra färger skall inte ändras av användaren. Exempelkalkylerna är ifyllda med aktuella värden. Oftast är värdena relaterade till transportavtalet eller lagstiftning för olika skatter och avgifter. Uppgifter om beräknad sjukfrånvaro och annan sjukfrånvaro är inte grundad på någon typ av statistik. I flera av mallarna för personalkostnader finns särskilda avsnitt med fakta om olika poster i kalkylen.

9 Kostnad och pris för en transporttjänst. Huvuddelen av all ekonomisk uppföljning och andra beräkningar sker i så kallade sammandrag. Som ordet antyder så finns detaljerade beräkningar på flera olika platser och på sammandraget så sammanförs dessa vid beräkning av olika verksamheter. Den normala arbetsgången är att en arbetsbok med en fordonskalkyl är grunden i vilken ett eller vanligen flera sammandrag infogas. Sammandrag infogas via SÅcalcs meny Infoga Blad och undermenyn Infoga sammandrag. Flera typer av sammandrag Menyn Infoga Sammandrag visar en dialogruta från vilken du som användare kan välja vilket sammandrag du vill infoga. Benämningen är inte helt enkel att förstå så därför finns en bokstav som för samman sammandrag med likartad uppgift. Förklaring till bokstavsbeteckningar: A=Enkla självkostnadssammandrag. B=Sammandrag där kostnader skall proportioneras i relation till exempelvis tid, sträcka och/eller år. C=Årsöverslag, grov bedömning av kostnader för ett år. D=Jämförelse av ett basupplägg med två alternativa upplägg E=Efterkalkylsmallar H=Övriga typer av mallar

10 Producera transporttjänster med ett eller flera fordon Åkeriverksamhet innebär inte att man säljer lastbilar. Även om det traditionellt ofta talats om att räkna ut vad en lastbil kostar så vill vi med SÅcalc komma bort från detta synsätt. Vi vill tala om vad det kostar att producera transporttjänster. Ett exempel. Ett åkeri funderar på vad det kan kosta att producera åtta olika linjer med distribution av varor åt en grossist. Vad skall man ta betalt och hur? Med SÅcalc finns möjlighet att förteckna vilka resurser som behövs för att producera en viss mängd transporttjänster. Resurser kan då vara olika typer av fordon som behövs helt eller delvis, förare och annan personal, andra direkta kostnader och delar av åkeriets gemensamma verksamhet för transportledning, administration mm. Nedan finns ett exempel på hur förbrukade resurser kan förtecknas och hur prissättning kan ske. För att få fram ett tomt sammandrag gör ni så här: Klicka på menyn SÅcalc Klicka på menyraden Infoga blad Klicka på alternativet Infoga sammandrag Klicka på alternativet Listor försäljning och förbrukning Ett tomt sammandrag öppnas Fyll i sammandraget och spara det sedan med Excels vanliga kommandon för att Spara. Kostnader Mängd Direkta kostnader Pålägg Totalt Fast kostnad per Delsumma Rörlig kostnad Delsumma rörliga Summa Mängd Enhet enhet fastakostnader per enhet kostnader kostnader kr/enhet Procent Kr/artikel Summa Pålägg Lastbil fast kostnad 4 Veckor 6 214 24 854 0 24 854 0 24 854 21,2% Lastbil milkostnad 432 mil 0 62,41 26 959 26 959 4,0% 1 078 28 037 24,0% Förare normalarbetstid 160 tim 0 224,69 35 950 35 950 6,0% 2 157 38 107 32,6% Förare övertid 10 tim 0 303,39 3 034 3 034 0 3 034 2,6% Traktamenten per vecka 4 veckor 0 3 300 13 200 13 200 0 13 200 11,3% OB enkelt 6 tim 0 41,82 251 251 0 251 0,2% 0 0 0 0 0 Körning till o från Wstad 50 mil 0 62,41 3 120 3 120 0 3 120 2,7% 0 0 0 0 0 Pålägg för samkostnader 160 tim 0 0 0 40 6 400 6 400 5,5% 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 24 854 82 514 107 368 9 635 117 004 Pålägg % på totalkostnad N16 % 0 117 004 100,0%

11 Tillvägagångssättet att förteckna förbrukade resurser kan användas för de flesta verksamheterna i ett åkeri. En lastbilscentral kan lista de transporttjänster som utförs i grupper och för varje grupp sedan bestämma vilka resurser som förbrukas. Försök skapa små grupper för då blir det tydligare vilka tjänster som förbrukar vilka resurser. Vilka tjänster som produceras kan om inte annat avspeglas i ett tidigare års fakturering. Vad har fakturerats? En grupp med distributionsbilar kanske omfattar verksamhet där en del faktureras per timma, annat per mil och dessutom en del per försändelse och vikt vid körning i bestämda slingor. Vad krävs för att producera detta? Efterkalkylsmallar Ekonomisk uppföljning är huvudsyftet för kostnadsberäkning. Till SÅcalc finns ett separat häfte som behandlar efterkalkyler. För mer information hänvisas till detta häfte som ni kan nå via SÅcalcs meny Fakta Filer. Bilden till höger visar en efterkalkylsmall med uppgifter ifyllda. Så här är det ifyllt. Först har efterkalkylssammandraget infogats i en arbetsbok med en fordonskalkyl med hjälp av SÅcalcs menyrad Infoga Blad och Infoga sammandrag. Steg 2 är att ange standardvärden för intäkter och kostnader i celler på nedre halvan som markerats med grönstreckade kantlinjer. Dessa standardvärden används sedan för alla dagar (=kolumner) i efterkalkylen. Steg 3 Varje kolumn i exemplet till höger avser en dag. Debiterbara mängder. I översta avsnittet anges hur många enheter som debiteras. I Vårt exempel tar åkeriet betalt för 34 debiterbara mil och en timmas väntetid. Använda mängder. För att få intäkten krävdes 10 arbetstimmar varav 2 på övertid och en dessutom på Ob-tid. Sträckan anges inklusive framkörning och i exemplet är det 36 mil. I nedre delen sker beräkningar med automatik. De mängder som angetts i övre delen multipliceras med standardvärden för respektive rad (grönstreckade celler). Kom ihåg I vita celler skriver användaren. Färgade celler skall inte ändras av användaren.

12 Grovt överslag för en bils årsomsättning Ett sammandrag finns för den som vill göra en grov beräkning av årsomsättning relativt typiska kostnader. Bilden nedan visar ett sådant sammandrag ifyllt KOSTNADSBERÄKNING Relaterad till fordon Mall 1 Enstaka fordon tim och/eller mildebitering Verksamhetens kostnader Totala kostnader Lastbilens fasta kostnader totalt per år 162 202 kr 162 202 Lastbilens användning timmar per år 1 600 tim Lastbilens sträckberoende rörliga kostnader kr per mil 28,30 kr Lastbilens användning mil per år 4 500 mil 127 350 Personalkostnad kr per faktiskt arbetad timma 190,00 kr Mängd personaltimmar som procent i relation till fordonets användning (D5) 105% 319 200 608 752 Fördelning av företagsgemensamma kostnader Procent på direkta kostnader för fordon och personal - Kronor per mil kr - Kronor per timma 36,00 kr 57 600 57 600 666 352 Debiterbar mängd Timmar 1 400 timmar Mil 4 200 mil Anteckningar Förslag pris Debitering enbart per timma Debitering enbart per mil Debitering fasta per tim och rörliga per mil per tim per mil Fasta kostnader 115,86 38,62 115,86 - Rörliga kostnader 90,96 30,32 30,32 Personalkostnader 228,00 76,00 228,00 Totala direkta kostnader 434,82 144,94 343,86 30,32 Pålägg 41,14 13,71 41,14 - Summa 475,96 158,65 385,00 30,32 Debiterbar mängd*prisförslag 666 344,00 666 330,00 666 344,00 Så här öppnar ni ett nytt sammandrag: Klicka på menyn SÅcalc Ex4 Klicka på menyraden Infoga blad Klicka på alternativet Infoga sammandrag Välj sammandraget Genomsnittsberäkning Var försiktiga med hur ni använder detta sammandrag! Ett fordon kan användas fler mil och timmar än enbart de som någon transportköpare betalar för. Priset för ett transportuppdrag kanske därför inte skall motsvara den mängd mil och timmar som går åt utan även beakta all tid och sträcka som inte kan debiteras någon kund. Det är inte heller uppenbart att ett fordon skall ha samma pris per timma under alla delar av året. Högsäsong är kostnadsdrivande och skall ta en större del av de anskaffade resursernas kostnad än lågsäsongen.