Social Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär
Data Samtliga individer som avslutade grundskolan i Sverige under perioden 1990-1995 (c:a 600 tusen individer) Deras högsta utbildningsnivå 2007-28-33 år gamla Föräldrarnas utbildning och socioekonomisk status Invandring Bostadsområdets och skolans etniska sammansättning (vid 16 årsålder)
Familjen - föräldrars utbildning och barnens framtida utbildningsnivå Andelar individer med akademisk examen år 2007 av dem som avslutade grundskolan 1990-1995 efter föräldrarnas utbildningsnivå Föräldrars utbildningsnivå: % Diff. Diff. samma betyg åk 9 Grundskola 11 Gymnasium 25 +14% +4% Högskola 44 +33% +15% Forskarutbildning 56 +45% +23%
Familjen invandring och barnens framtida utbildningsnivå Andelar individer med akademisk examen år 2007 av dem som avslutade grundskolan 1990-1995 Barnens bakgrund % Diff. Diff. samma bakgrund*** Svensk bakgrund 25 *Invandrarbakgrund: I:a 15-10% -5% **Invandrarbakgrund: II:a 16-9% -2% *Individen född utomlands, båda föräldrar födda utomlands **Individen född i Sverige, båda föräldrar födda utomlands ***Samma sociala bakgrund = föräldrarna samma utbildningsnivå och samma arbetsmarknadssituation
Segregering och utbildning Hur stor andel av ungdomar uppvuxna i Fittja avslutar universitetsstudier? Hur stor andel av ungdomar uppvuxna i Djursholm avslutar universitetsstudier? Hur stor är skillnaden i sannolikheten att ett akademikerbarn från Djursholm avslutar akademisk utbildning jämfört med att ett akademikerbarn från Fittja gör det?
Skolans etniska karaktär och elevernas framtida utbildningsnivå Andelar individer med akademisk examen år 2007 av dem som avslutade grundskolan 1990-1995 Skolkamrater i nian med invandrarursprung i % % Diff. Diff. samma bakgrund* 0-10% inv. ursprung 25.5 10-20 % inv. ursprung 24.5-1% -1% 20-30 % inv. ursprung 20.5-5% -3% 30-40 % inv. ursprung 19.5-6% -3% 40-50 % inv. ursprung 14.5-11% -6% 50-60 % inv. ursprung 13.5-12% -5% 60-100 % inv. ursprung 10.5-15% -4% *Samma sociala bakgrund = föräldrarna samma utbildningsnivå och samma arbetsmarkandssituation
Nyare forskning: social bakgrund, skolval och betyg Böhlmark & Holmlund, Fredriksson & Vlachos, Gustafsson & Yang Hansen och Skolverket Ökande skillnader mellan skolor i elevernas resultat Social bakgrund spelar mycket stor roll, vissa studier tyder på ökande effekter andra inte Skillnaden mellan barn födda utomlands (I:a generation) och barn födda i Sverige förstärks Skillnaden mellan II:a generation och barn med föräldrar födda i Sverige försvagas
Varför ökar mellan skolvariansen? 1) Ökad spridning i skolkvalité Kanske, dock svårt att empiriskt bevisa 2) Ökad segregering - socioekonomisk, etnisk, men även när det gäller studiemotivation mm. De flesta dock inte alla studier tyder på det (studiemotivation svår att mäta) Kamrateffekter kan förklara varför effekten av skolans socioekonomiska sammansättning ökat Ökad segregering kan innebära att lågpresterande och högpresterande elever finns i olika skolor Kamrateffekter konstanta över tid men genomslaget ökar vid ökad segregering.
Slutsatser: Vilka faktorer förklarar framtida utbildningskarriärer? Det finns ett betydande inslag av social ärftlighet i utbildningssystemet. Valet att fortsätta utbilda sig hänger nära samman med uppväxtfamiljens utbildning och ekonomiska resurser Dessa resurser förklarar en stor del av skillnader mellan barn till invandrare och barn med svenskt ursprung Bostadsområdets och skolans etniska sammansättning i sig spelar en viss (men inte stor) roll för framtida utbildningskarriärer. Dock i ett system där segregering växer kan skolans sociala sammansättning få större genomslag Sambandet mellan ursprung och utbildning etableras tidigt. Betyg från grundskolan ger relativ god prognos när det gäller framtida utbildningskarriär
Slutligen Bostadssegregering och skolsegregering kan tänkas medföra andra typer av problem än de som diskuterats här En permanent rumslig åtskillnad mellan olika befolkningsgrupper kan minska solidariteten och den sociala tilliten mellan ett vi och ett dem Ett fragmentiserat samhället kan förhindra den sociala integrationen i andra dimensioner än skolan och arbetsmarknaden