LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap PROFILERAD GRUNDLÄRARUTBILDNING PROJEKTPLAN. Antagningsläget inför Ht 2011

Transkript

1 LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap Per Gerrevall PM PROFILERAD GRUNDLÄRARUTBILDNING PROJEKTPLAN Antagningsläget inför Ht 2011 När vi nu ser utfallet av ansökningarna till den nya lärarutbildningen inför starten höstterminen 2011, så är det en splittrad bild som ges. Några program har lockat ett förhållandevis stort antal sökande. Störst är trycket på förskollärarprogrammet, där det är en påtaglig konkurrens om studieplatserna. I övrigt är det i enskilda inriktningar av program, där antalet sökande överstiger antalet tillgängliga platser detta gäller främst grundlärarprogrammets inriktning mot fritidshem samt några inriktningar av speciallärar- och specialpedagogprogrammen. Läget när det gäller ämneslärarprogrammet är inom vissa ämnen bekymmersamt. Det är det endast i ett fåtal ämnen främst musik och idrott och hälsa där det finns en påtaglig volym av sökande. Det nya grundlärarprogrammet med dess olika inriktningar mot grundskolan F- 3 respektive 4-6 har efter den andra ansökningsomgången visat sig inte lockat tillräckligt många studerande för att vi ska kunna fylla det planerade platsantalet. Antalet sökande är relativt sett något fler inom inriktningen mot arbete fritidshem. Läget när det gäller inriktningen mot 4-6 är riktigt bekymmersamt, och här är förhållandet detsamma vid landets övriga lärosäten med ett par undantag. Söksiffrorna till lärarutbildningen har nationellt sett sjunkit påtagligt. Skolverket har därför av utbildningsdepartementet fått i uppdrag att göra en informationskampanj för läraryrket, och en sådan kan möjligen förväntas inverka generellt i landet på kommande ansökningsomgångar. Det finns dock skäl för Linnéuniversitetet att se över utbildningsutbudet för att göra detta mer attraktivt för ungdomar att söka. Föreliggande PM avser en profilering av grundlärarprogrammet med dess inriktningar. Syftet med en sådan profilering är att framställa utmaningarna i läraryrket som både tydligare och intressantare, för att därmed vara mer attraherande för unga människor. Syftet är vidare att med den föreslagna profilen fylla ett behov av lärarkompetens som dagens lärarutbildning inte tillräckligt tillgodoser. 1

2 Utmaningar i läraryrket Skolans problem Det finns idag ett flertal omständigheter som snarast kan verka avskräckande för ungdomar inför valet av läraryrket som en möjlig framtida yrkesbana. Bilderna av tillståndet i skolan vi får från media, myndigheter och politiker är i många avseenden dystra. Exempelvis sammanfattar Skolverket läget i sin tillståndsbeskrivning gällande 2010 sålunda: Skolverket har under åren kunnat konstatera att centrala delar i utbildningen försämrats; likvärdigheten har minskat och resultatutvecklingen i skolan är negativ. (Skolverket 2011, s 82) Bilderna grundas bl.a. i de internationella kunskapsmätningar som görs. Dessa visar att svenska elevers relativa position har försämrats i förhållande till andra länders. Spridningen när det gäller kunskapsnivå har också ökat såväl mellan elever som mellan skolor. Dessutom visar betygsstatistiken att vi får en allt större grupp elever som har studieproblem i grundskolan och att allt fler lämnar grundskolan utan behörighet för gymnasiestudier. Det är sammanfattningsvis en allt större grupp elever som inte klarar av att nå de mål som gäller för grundskolan. Elever från socioekonomiskt svaga grupper och elever med invandrarbakgrund, som är födda utomlands eller i Sverige och som bor i invandrartäta områden är i dessa avseenden särskilt utsatta. Dessa elever upplever oftare än andra en otrygghet såväl i skolan som i det egna bostadsområdet. Skolor i dessa områden har också påtagliga svårigheter att erbjuda en utbildning som är likvärdig den som andra kategorier elever kan erbjudas, och i dessa skolor är andelen elever som inte når målen påtagligt större än genomsnittet. Betydelsen av lärarens skicklighet I ett flertal studier den senaste tiden har betydelsen av lärarens skicklighet lyfts fram. När man i flera s k metastudier granskat vad det är som medför skillnad när det gäller skolors kvalitet och elevers skolprestationer, så är lärarens skicklighet den enskilt mest betydelsefulla faktorn (se ex Hattie 2009, McKinsey 2010). Att vara lärare i mångkulturella skolor En följd av skolsegregationen är att antalet skolor med en betydande andel elever med utländsk bakgrund har ökat. Detta gäller framför allt i storstadsregionerna men även i vissa orter med en stor andel av befolkningen som är födda utomlands. Att vara lärare i den mångkulturella skolan ställer särskilda krav på lärares kompetens (se ex Lahdenperä 2011). Som lärare behöver man ha kompetens för att kunna möta och samverka med elever och föräldrar som har en annan kultur- och erfarenhetsbakgrund (ex Bouakaz 2009). 2

3 Teach first ett exempel på en profilerad lärarutbildning för utsatta skolor Det finns i flera länder erfarenheter från särskilda satsningar på lärarutbildning för arbete inom utsatta områden. Här återges ett exempel från England. Sedan 2002 har man i England bedrivit lärarutbildning inom vad som benämns Teach first en välgörenhetsorganisation vars verksamhet syftar till att stödja barn och ungdomar i socialt utsatta områden. Lärarutbildningen vänder sig till unga människor som har en akademisk examen, vilka ges möjlighet att arbeta som lärare i socialt utsatta områden samtidigt som man parallellt erhåller en lärarutbildning. Motiven till att Teach first startade ligger dels i att endast 10 % av samtliga lärare kan tänka sig att arbeta i en skola i utsatta områden, dels i att barns och ungdomars socioekonomiska förutsättningar är avgörande för deras möjligheter att lyckas i samhället. Teach first har fram till 2010 givits för motsvarande högstadiet och det är först det senaste året som verksamheten även utvidgats till att gälla de första åren i grundskolan. Verksamheten har varit extremt lyckosam så till vida att det varit ett högt söktryck till utbildningen samtidigt som dessa lärare också kommit att stanna kvar i verksamheten. Läget på arbetsmarknaden I Skolverkets prognoser över behovet av lärare fram till 2022 räknar man med att behovet av personal inom förskola, fritidshem och förskoleklass beräknas öka påtagligt. De prognoser som gjorts (2008) baseras på den tidigare utbildningens utformning, och därför är behovet för grundskolan svårare att bedöma utifrån de prognoser som gjorts. I prognoserna räknar man med att behovet av lärare ökar, dock ej inom allmänna ämnen såsom svenska och samhällskunskap i grundskolans senare år. En konsekvens av den nya lärarutbildningen är att behovet av lärare i de tidigare åren kan förväntas öka. För skolor inom utsatta områden är stabiliteten i lärarkåren ett problem. Det är inom dessa skolor i allmänhet en påtagligt större rörlighet, och lärare tenderar att söka sig därifrån för att få arbeta under lugnare förhållanden och för att få koncentrera sig på att undervisa istället för att förena undervisning med att vara socialarbetare. Förhoppningsvis bör man kunna genom att framställa möjligheten att som lärare också få göra en betydelsefull samhällsinsats för utsatta barn och ungdomar till en intressant utmaning och härigenom attrahera ungdomar eller vuxna, som har ett särskilt intresse för dessa frågor. Konsekvenser förslag om profilerat Grundlärarprogram För att möta samhällets behov av lärare som är särskilt skickliga att verka i socialt utsatta områden och där andelen elever med utländsk bakgrund är påtagligt föreslås utvecklingen av en lärarutbildning som är särskilt utformad för att ge lärare denna kompetens. Utbildningens start är tänkt till ht

4 Det innebär framtagandet av en utbildningsplan med lokala mål som ska innebära förstärkta kunskaper inom: villkor som lärare inom det mångkulturella klassrummet språk och kommunikation specialpedagogik ledarskap sociala medier Det ska vara en utbildning som ges i nära samarbete med regionens skolor inom utsatta områden och som baseras på den forskning som bedrivs vid universitetet och som har särskild bäring på detta innehållsområde. Det ska också vara en utbildning, där man genom samarbete med polisutbildningen, psykologutbildningen och socionomutbildningen ger lärarna goda förutsättningar för att i sin yrkespraktik framledes samverka med motsvarande myndigheter. Dessa lärare ska förstås även besitta den ämnes- och ämnesdidaktiska kompetens som krävs som grundlärare. Förutsättningar Förutsättningarna för att ge en sådan utbildning är goda genom den kompetens som föreligger och den forskning som bedrivs inom området vid flera av universitetets institutioner. Relevant forskning bedrivs exempelvis inom följande områden: - skola och mångkulturell inkorporering - skolor inom socialt och etniskt segregerade områden - elever inom multikulturella områden - barndom, kultur och språkutveckling - kommunikation och lärande - läs- och skrivsvårigheter - utsatta barn och ungdomar som är föremål för omhändertagande - sociala och digitala medier Vid Lnu finns också polis-, psykolog- och socionomutbildning. Det finns också en intresserad skolförvaltning i Växjö, där flera av kommunens skolor ligger i områden, där en stor andel barn och ungdomar växer upp under knappare socioekonomiska förhållanden. Dessa skolor kan utgöra fältskolor inom en framtida profilerad lärarutbildning. 4

5 Utvecklingsarbete Organisation Utvecklingsarbetet föreslås organiseras på följande sätt. Som styrgrupp för projektet föreslås programrådet för grundlärarutbildningen fungera. Det faktiska utvecklingsarbetet genomförs av en projektgrupp bestående av intresserade lärare och forskare inom området samt lärare från fältet. Hur denna grupp sammansätts behöver diskuteras vidare. För projektet behöver också flera referensgrupper formeras. Dessa kan utgöras av: - forskare/lärare - lärare från fältet - representanter för övriga involverade programutbildningar - studenter. Uppdrag NUV behöver inledningsvis formulera mål för den samlade verksamheten. Uppdraget till projektgruppen innebär att genomföra följande uppgifter: Ge förslag på utbildningsplan med lokala mål Utreda förutsättningar och konsekvenser för det fortsatta kursplanearbetet Ge förslag på utformningen av de inriktningar (fritidshem, F- 3, 4-6) som ingår i utbildningen Ge förslag på former för den verksamhetsförlagda utbildningen baserade på samarbete med några fältskolor inom regionen Ge förslag på organisation som krävs för att genomföra verksamheten exempelvis programråd, lärarteam, etc. Utreda de ekonomiska förutsättningarna som krävs och de ekonomiska konsekvenser en profilerad utbildning får Utreda det kompetensutvecklingsbehov som föreligger och eventuella andra förutsättningar som behöver tillskapas. Utreda och ge förslag på särskilda antagningsformer för utbildningen Ge förslag på tidsplan för genomförandet. 5

6 Tidsplan Steg 1 Steg 2 Projektgruppen tillsätts Ett förslag på utvecklingsplan redovisas Förslaget går ut på remiss Beslut om utvecklingsplanen i NUV Förslag på utbildningsplan tillställs NUV Beslut om utbildningsplan Planering av utbildningens kurser Organisationen till stöd för programmet utvecklas Antagning till programmet Utbildningen startar Etc. Resurser För utvecklingsarbetet reserveras medel enligt följande. HT 2011 X kr 2012 Y kr 2013 Z kr 6