Anestesiologisk fysik

Relevanta dokument
Anestesiologisk Fysik. ST-dag i medicinsk fysik

Temperatur T 1K (Kelvin)

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kap 4 energianalys av slutna system

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

6 Tryck LÖSNINGSFÖRSLAG. 6. Tryck Tigerns tryck är betydligt större än kattens. Pa 3,9 MPa 0,00064

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Innehållsförteckning

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

10. Kinetisk gasteori

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Kinetisk Gasteori. Daniel Johansson January 17, 2016

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Lite kinetisk gasteori

Kapitel 6. Termokemi

Gastekniska apparater inom vården. Jan Carlfjord medicinteknisk ingenjör MT/CMIT

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Tentamen KFK080 för B,

Vätskors volymökning

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

Räkneuppgifter i matematik, kemi och fysik för repetition av gymnasiet. Farmaceutiska Fakulteten

Övningstentamen i KFK080 för B

Hydraulik - Lösningsförslag

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.

Räkneövning 2 hösten 2014

Arbetet beror på vägen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Gaser. Förväntade studieresultat. Kapitel 5. Gaser. Kapitel 5

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Energitransport i biologiska system

7. TRYCK. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1)

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Värmelära. Fysik åk 8

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Grundläggande energibegrepp

Materia Sammanfattning. Materia

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v

Transportfenomen i människokroppen

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2

Termodynamik Föreläsning 1

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

LEONARDO DA VINCI ( )

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

Repetition mätningar, kraft, densitet & tryck Heureka Fysik 1: kap. 1-3 version 2019

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

Transkript:

Anestesiologisk fysik Fredrik Öberg Anestesikliniken Karolinska Solna

Massa SI grundenhet 1 kg General Conference on Weights and Measures (CGPM) agreed in principle that the kilogram should be redefined in terms of the Planck constant, but deferred a final decision until its next meeting, scheduled for 2014. in 2014 it was deferred again until the next meeting. 2

Längd SI grundenhet 1 m Numera definierad med hjälp av ljushastigheten i vacuum 3

Tid SI grundenhet 1 sekund the duration of 9,192,631,770 periods of the radiation corresponding to the transition between the two hyperfine levels of the ground state of the caesium 133 atom 4

Kraft SI-enhet 1 Newton = 1 kg x m/s 2 Härledd enhet: den kraft som går åt för att ge en massa av 1 kg en acceleration av 1 m/s per sekund 1 N = 1 kg x m/s 2 5

Energi SI-enhet 1 Joule = 1 Nm 1 kcal = 4,2 kj Arbete, värme, entalpi, lägesenergi, rörelseenergi, elektrisk, kemisk, e=mc 2 Bensin förbränning ger 34.2 MJ per liter (= 8000 kcal) 6

Tryck SI-enhet 1 Pascal (Pa) = 1 N/m 2 Väldigt liten enhet 1 Atm = 1 ata = 101,3 kpa = 760 mm Hg cmh 2 O 7

Tryck Hur många cmh2o är 1 atmosfär? 1 atm 100 kpa = 100 000 Pa = 100 000 N/m 2 10 000 kg/m 2 = 10 000 L H 2 O/m 2 = 10 m 3 H 2 O/ m 2 1 Atm = 10 meter vattenpelare! 1 m 2 8

Tryck En brunn Det är inte pumpen som suger det är lufttrycket som trycker upp vattnet Ingen pump kan suga högre än 10 meter! Om brunn > 10 m: Pumpen måste ner i brunnen! 9

Tryck 1 Bar 1 Atm (def: 1 Bar = 100 kpa) 4 Bar: Sjukhusets gasledningar 12 Bar instrumentluft O2-cylinder: 137 bar 1 torr 1 mmhg (def: 7,5 torr = 1kPa) PSI (14,5 PSI = 1 bar) 10

Tryck - klinik 5,3 kpa = 40 mmhg (pco 2 ) 13 kpa = 100 mmhg (po 2 ) 10 mmhg = 13,6 cmh 2 O (CVP) eftersom kvicksilver har densitet 13,6 g/cm 3 11

Väggspänning (tension) Enhet: N/m Cylinder: T = P x R F En yta F Sfär: T = 1/2 x P x R Större radie lägre tryck (vid samma väggspänning) Större radie högre spänning (vid samma tryck) Blåsa upp en ballong Hjärtförstoring sämre prestanda Ytspänning i alveoler svårt öppna, lättare hålla öppet! 12

Gaslagarna P x V = n x R x T P = tryck (pascal) V = volym (liter) n = antal mol R = allmäna gaskonstanten 8.314472 (J/mol x K) T = temperatur (Kelvin) Avogadros hypotes gäller oberoende av vilken gas (ideal) En mol upptar 22,4 liter vid STP STP = 0 C (273,15 K) 1 atm (760 mmhg = 101,325 kpa) Avogadros tal = 6,022 x 10 23 = antal partiklar I en mol 13

Gaslagarna Boyles lag P x V = konstant (vid konstant temp) Charles lag V = konstant x T (vid konstant tryck) 3:e lagen P = konstant x T (vid konstant volym) Blandning av gaser Partialtryck P 1 P 2 P =? Daltons lag P = P 1 + P 2, dvs trycket är summan av partialtrycken 14

Adiabatiska förändringar Adiabatisk förändring = förändring utan värmeutbyte med omgivningen Adiabatisk kompression av gas temperaturen ökar! à Cykelpump à Tryckkammaren Adiabatisk expansion temperaturen minskar à Snabb tömning av gasflaska à Kryoprob Ovanstående är INTE en följd av gaslagarna 15

Kritisk temperatur Komprimera en gas gasen övergår i vätskeform men Kritisk temperatur den högsta temperatur vid vilken en gas över huvud taget kan förekomma i vätskeform Vid ännu högre temperatur aldrig vätska, oavsett hur högt tryck! 16

Kritisk temperatur O 2-183 C N 2-195 C N 2 O + 36,5 CO 2 + 31 C Entonox - 7 C (=50/50 O 2 /N 2 O) Kritiskt tryck = Det tryck som krävs för att omvandla gas till vätska vid gasens kritiska temperatur 17

CO2 vid höga temperaturer 18

Avdunstning Kräver energi Ångbildningsvärme (latent heat of vaporization) Vatten: Ca 2,1 MJ per kg vid 37 grader, dvs 1000 kcal per 2 kg vatten som avdunstar Bensin förbränning ger 34.2 MJ per liter (= 8000 kcal) 19

Gastuber Luft Gas 137 bar O 2 Gas 137 bar Entonox Gas 137 bar N 2 O Vätska ca 50 bar CO2 Vätska ca 50 bar 20

Gastuber 2 Fast i hissen: Hur länge räcker en halvfull 10-liters syrgastub vid 12 liter/ minut? 137 / 2 = halva trycket = ca 70 bar P x V = n x R x T Långsam tömning - Antag konstant temperatur P minskar 70 ggr, då måste V öka 70 ggr 10 liters tub, alltså 700 liter syrgas 700/12 = 58 minuter 21

Gastuber 3 Hur länge räcker en halvfull tub med lustgas vid 12 liter/minut? Hmm vätska Manometern visar.? 50 Bar Cylindern full!? Lustgastuber måste vägas! Gäller även CO 2 förstås 22

Entonox Kritisk temperatur: -7 C Under -7 C separation: < -7 C O2 gas N2O vätska Tömning av kall tub: Först kommer ren O 2 Sedan kommer ren N 2 O Farligt! Vid kall väderlek: Måste lagras inomhus (>5 C) minst 24 timmar före användning 23

Avdunstning, ångtryck Avdunstning Jämvikt Vacuum P = 0 P = VP > 0 P = SVP Vätska Ångtryck = vapour pressure (VP) Partialtrycket för gasformen av en vätska Mättnadstryck = saturated vapour pressure (SVP) = ångtrycket vid jämvikt, då gasen är mättad med vätska.. SVP ökar med temperaturen

Luftfuktighet VP H 20 Relativ luftfuktighet = (%) SVP H 20 SVP SVP H 20 beror av temperaturen SVP H 20 vid 37 C = 6,3 kpa 20 37 (= 44 g/m3, motsv ca 60 liter vattenånga per kubikmeter luft) T ( C) 25

Luftfuktighet T(C) T(F) P(kPa) P(torr) P(atm) 0 32 0.6113 4.5851 0.0060 5 41 0.8726 6.5450 0.0086 10 50 1.2281 9.2115 0.0121 15 59 1.7056 12.7931 0.0168 20 68 2.3388 17.5424 0.0231 25 77 3.1690 23.7695 0.0313 30 86 4.2455 31.8439 0.0419 35 95 5.6267 42.2037 0.0555 SVP H 20 : 40 104 7.3814 55.3651 0.0728 45 113 9.5898 71.9294 0.0946 50 122 12.3440 92.5876 0.1218 55 131 15.7520 118.1497 0.1555 60 140 19.9320 149.5023 0.1967 65 149 25.0220 187.6804 0.2469 70 158 31.1760 233.8392 0.3077 75 167 38.5630 289.2463 0.3806 80 176 47.3730 355.3267 0.4675 85 185 57.8150 433.6482 0.5706 90 194 70.1170 525.9208 0.6920 95 203 84.5290 634.0196 0.8342 100 212 101.3200 759.9625 1.0000

Luftfuktighet 2 Vad händer med luftfuktigheten när temperaturen ökar? (men mängden vatten lika)? Den minskar! 27 Vad händer med mängden vatten i luften om temperaturen ökar (vid konstant luftfuktighet) Den ökar!

Befuktare Normalt i trachea: 34 g H2O / m3 Näsa, filter Heat and moisture exchange filter Upp till 25 g H2O / m3 dvs ca 70% effektiv (optimalt) Sämre varm, och vid hög minutvolym Trach Tub Vattenbehållare Helt kass Vattnet kyls luften kyls Låg befuktning 28

Befuktare Vattenbehållare med värmare 40-60 grader Effektiv befuktning Risk för skållning vid fel Bernoulli nebulisator Kan producera >100% Kan bli för mycket Utfällning i slangar mm 29

Befuktare Ultraljudsnebulisator Kan producera >100% Kan bli för mycket vatten Mindre droppstorlek gynnsamt, ty når ända ner i alveoler, och faller ej ut i slangar mm Användbart för läkemedel Droppstorlek Fäller ut i 20 µm slangar, mun, näsa 5 µm trachea 1 µm alveoler 30

Gasers löslighet Gasen löser sig Jämvikt Löslighetskoefficient = volym löst gas per volym vätska Volym löst gas betyder här volymen mätt som gas (alltså inte volymen som upptas av gasen när den löst sig, ty den volymen är oftast försumbart liten) Löslighetskoeff är oberoende av trycket, eftersom Mängden löst gas (mol) är proportionell mot trycket (Henrys lag) 31

Gasers löslighet N2O k=0,47 Halotan k=2,4 Eter k=12 32

Gasers löslighet Löslighetskoefficienten är oberoende av trycket men mängden löst gas (antal mol gas) vid jämvikt ökar x med ökande tryck (Henrys lag). (antag konstant temperatur) Löslighetskoefficienten är oberoende av temperaturen men mängden löst gas (antal mol gas) vid jämvikt m inskar med ökande temperatur (antag konstant tryck) 33

Gasers löslighet Löslighetskoefficienten är oberoende av trycket men mängden löst gas (antal mol gas) vid jämvikt ökar med ökande tryck (Henrys lag). (antag konstant temperatur) Löslighetskoefficienten är oberoende av temperaturen men mängden löst gas (antal mol gas) vid jämvikt minskar med ökande temperatur (antag konstant tryck) 34

Gasers löslighet Värmare till infusionslösningar Kall R-ac Värmare Inga bubblor Bubblor i slangen 35

Gasers löslighet Artärnål Övertrycksmanschett Övertryck Tryckgivare Lägre tryck (artär-) Inga bubblor Bubblor i slangen 36

Gastryck i en vätska Partialtrycket av en gas löst i en vätska = ett mått på koncentrationen gas i vätskan. Partialtrycket i vätskan = det partialtryck av gasen i gasform som vid jämvikt skulle ge den aktuella gaskoncentrationen i vätskan Partialtryck = eng. partial pressure = eng. tension pco 2 =5,3 pco 2 =5,3 = Jämvikt 37

Partitionskoefficient En gas har olika löslighet i olika vätskor Relationen anges av partitionskoefficienten 1 liter olja Partialtryck N 2 O = 50 kpa 1,4 liter löst N 2 O 0,47 liter löst N 2 O 1 liter blod Blod/olja partitionskoeff N 2 O = 0,33 (0,47/1,4) 38

Diffusion Små molekyler diffunderar snabbare än stora Diffusion går snabbare vid högre temperatur Diffusion snabbare i gas än i vätska 39

Osmos Manometer Trycket ökar Hur fort? 40

Osmos h 41

Osmotiskt tryck Brukar betecknas med π Manometer P = π Allmänna gaslagen gäller även för osmotiskt tryck! π x V = n x R x T Om det lösta ämnet är en gas: Är osmotiska trycket lika med partialtrycket? Nej! Bara om löslighetskoefficienten = 1 42

Onkotiskt tryck Onkotiskt tryck är den del, av det totala osmotiska trycket i plasma, som beror på stora proteinmolekyler (ffa albumin) Osmolaliteten av dessa molekyler är totalt ca 1 mosmol/liter Onkotiska trycket av detta är ca 3,5 kpa 43

Viskositet och densitet v Platta som rör sig Vätskeskikt En kraft F Platta som står stilla Viskositeten η (gr. äta ) = kraften F i förhållande till yta, hastighet, och vätskeskiktets tjocklek, enhet Ns/m 2 Densitet ρ (gr. rå ) = massa per volym, enhet kg/m 3 44

Laminärt flöde R (radie) Q (flöde) L (rörets längd) Poiseuilles lag Q = π x ΔP x R 4 8 x η x L - Newtonsk vätska/gas - Cylindriska släta rör Flöde i CVK, PVK mm för olika vätskor Trachealtuber 45

Laminärt flöde Dubbla längden Halverat flöde! Halva diametern 16 ggr mindre flöde! 46

Turbulent flöde ΔP (tryckskillnad) R (radie) Q (flöde) L (rörets längd) Poiseuilles lag gäller inte turbulent flöde. Q Laminärt Turbulent Mycket högre tryck krävs vid turbulent flöde ΔP 47

Turbulent flöde Reynolds tal R = v x ρ x r η v = strömningshastighet r = radie ρ = densitet η = viskositet Högre densitet mer turbulens Högre viskositet mindre turbulens R anger sannolikheten för turbulent flöde! R > 2000: oftast turbulent flöde R < 2000: oftast laminärt flöde Gäller i släta, runda rör Korrugerade slangar mer turbulens 48

Flöde - tillämpningar Maxflöden vid normal andning = ca 50 liter/minut Räkna ut R för luft. Tub nr 6: Turbulens vid 5,33 liter/minut Trachealtub nr 9: Turbulens vid 12 liter/minut Trachea (15 mm): Turbulens vid 22 liter/minut Gasslangar (22 mm): Turbulens vid 30 liter/minut 49

Flöde - tillämpningar Helium har låg densitet Syrgas-Heliumblandning kan användas vid stridor, övre luftvägshinder, mm 50

Bernoullis princip Antag: försumbar friktion Flöde Tryck Lägre tryck Samma tryck Trycket blir lägre där hastigheten högre, dvs i stenosen En viss given gasvolym måste ha konstant energi om ingen energi tillförs systemet (friktion= 0, konstant flöde). Gasvolymen har potentiell energi pga sitt tryck, och kinetisk energi pga hastigheten. När hastigheten ökar måste trycket minska. 51

Linjära funktioner Halveringstid? Minskar (förstås) Linjära funktioner har ingen väldefinierad halveringstid tid t 1/2 t 1/2 t 1/2

Exponentialfunktioner Halveringstiden väldefinierad! t 1/2 t 1/2 t 1/2

Exponentialfunktioner Dubbleringstid t 2 t 2 t 2

Exponentialfunktioner f(t) = Ae kt Vad händer efter ytterligare tid? f(t+u) = Ae k(t+u) = Ae kt x e ku = f(t) x e ku Ändringen under tiden u (från tiden t till tiden u) fås alltid genom att multiplicera med en konstant (= e ku ), oavsett tiden t

Tidskonstant f(t) = Ae -kt (t=sekunder, funktionen avtar med tiden) Tidskonstanten betecknas med τ (gregiska bokstaven tau) τ = 1/k enhet: sekunder Är τ = halveringstiden? t = τ ger f(τ) = =A e -1 = A x 0,37 = = 0,37 x f(0) τ = 0,37-tiden Vad är poängen???

Tidskonstant Tidskonstanten är tydligen den tid det skulle ha tagit att avsluta processen om man fortsatte med konstant hastighet. Finns andra tolkningar Halveringstiden är lite kortare än tidskonstanten: t 1/2 = τ x ln(2) = 0,69 x τ τ τ

Venturi Entrainment ratio = hur mycket luft som fångas i förhållande till jetflödet Ex: Syrgas. Flöde 15 liter per minut. Entrainment Ratio = 3:1 40% syrgas ( 3 x 21% + 1 x 100% ) / 4 60 liter flöde 58

Andningsmask, grimma O2 6 l/min Vad blir FiO2? Luft 40-200 l/min?? Lugn andning: Toppflöde 30-50 l/min Flöde Forcerad andning: Toppflöde 200 l/min? Tid 59

Venturimask High-flow device = mer än 60 liter / minut Venturi-effekten ger höga flöden med konstant syrgaskonc Om flödet > peak inspiratory flow ( PIF ) så vet man vilket FiO2 pat erhålle Olika färger = olika enrtainment ratio = definierad syrgas konc. Vid O 2 15 l/min, 40% syrgas, fås flöde 60 liter per minut Men mask med högre syrgas konc ger lägre flöden.. 60