Info om stoppen. Cykelturen Park och Lek. 1.Stapelbäddsparken



Relevanta dokument
Halvvägs till Danmark turen SKL-CYKELKONFERENS

MALMÖ BOKSLUT CYKELÅRET Cykelbokslut 2014, Gatukontoret, Malmö stad

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Lundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

PM Trafik Detaljplan. Uppdragsnr: (7) Uppsala WSP Sverige AB. Gunilla Sortti

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

När du ska korsa en gata

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Riktlinjer för sommargågata och sommartorg

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/

GATOR OCH BELÄGGNING

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de

Fem förslag har blivit ett

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Riktlinjer för passager i Västerås

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

4 Separering av gång- och cykeltrafik

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

Förslag till utformning av cykelöverfart

Flogstaleden. Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag

VV publikation 2002:

1. Cykeln som motion och fordon

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION.

Skärhamns Samhällsförening

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

raka cykelvägen för Uppsala.

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden

Förhållande till beslutade styrande dokument

Presentation av alternativen i enkäten

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

Kv Herkules och Oden i Trelleborg

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Cykelkommunen Lund

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg

Cykelplan. Gävle 2010

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

trafikplan vid arrangemang

Cykelstaden En strategisk handlingsplan för ökad cykling

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Cykelbokslut.

Sveriges bästa cykelstad

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Blomlådor för ökad trafiksäkerhet


Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Malmöcenterns valmanifest ETT HÅLLBART MALMÖ. För Jobben, miljön och skolan. MalmocenterN.

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Ett pedagogiskt uterum

Att cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

H-125. Skapad av: valleymountain. Ålder: 25. Stadsdel: Rosengård. Kategori: nybygge. Adress: von Rosens väg. Sida skapad: 18 december, 2011

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Antagen KF 96, GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Riddarvägen. Närmsta trafikmiljö är gång och cykelbanan utmed Österskärsvägen samt Riddarvägen med vändplan.

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg +46(0)

PROGRAM FÖR UTVECKLING AV BILAGA 1 - ÅTGÄRDSPLAN

Jordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden.

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Trafik-PM Västra sjöstaden

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Elcykelns krav på cykelinfrastrukturen. Motion (2016:83) från Jonas Naddebo och Stina Bengtsson, båda (C). Svar på remiss från kommunstyrelsen

Växjö Cykelväginventering

Gatukontoret CYKELPROGRAM FÖR MALMÖ STAD

MM Öresund

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om bättre framkomlighet för gående och cyklister på Kvarnholmen

McDONALD S ETABLERING NYKÖPINGSVÄGEN - GENETALEDEN

Svar på motion Låt cyklister cykla mot enkelriktat

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING

Detaljplan för Knislinge Resecenter

Transkript:

Cykelturen Park och Lek Info om stoppen 1.Stapelbäddsparken Västra Hamnen Stapelbäddsparken är en aktivitetspark i ständig utveckling med verksamhet året runt. Här finns bland annat norra Europas största och, enligt många, bästa utomhus-skejtpark. Årligen arrangeras här världscuptävlingar. Kockums gamla industriområde omvandlades 2005 till skejtpark efter ett samarbete mellan Malmö stad, Stefan Hauser och Skejtare från föreningen Bryggeriet. Skejtdelen är ca 3500 m.parken rymmer också en boulderpark (klätterklippor) och ytor som passar för rollerderby. Sommartid arrangeras också konserter, utomhusbio, festivaler och rollerderbytävlingar i parken. Som en rest av industriområdet syns den gamla stapelbädden. I byggnaden återfinns ett Makers space, en mötesplats för alla att utveckla och testa sociala, ekonomiska och kulturella idéer, att tänja på gränser och samverka över dem där användarna själva sätter agendan och innehållet. STPLN som mötesplatsen kallas, är en ekonomisk förening som bland annat finansieras av Malmö stad. I lokalen hittar bland annat en multiverkstad med 3D-skrivare och laserskärare, en textilverkstad, återbrukscenter, ett scenrum och billigt kaffe. Cykelköket är en verkstad för att serva och reparera cyklar. Ingen anmälan, medlemskap eller avgift krävs. Möjlighet att låna verktyg och det finns personal och volontärer att fråga om råd. Insamling av gamla övergivna cyklar för renovering eller för att plocka användbara reservdelar från. 2.Sollekplatsen Västra Hamnen Malmö har ca 220 allmänna, kommunala lekplatser. På dessa ställs stora krav på funktion och säkerhet både vad gäller utrustning och miljö. Ett 20-tal av dem är temalekplatser med unika, specialbyggda attraktioner som följer ett visst tema. Sollekplatsen ingår i Varvsparken och färdigställdes 2011. Gunggrodor, hängmattor, bakbord, häftiga, sinnrika rutschkanor

och klätterställningar har byggts åt små och stora barn. Här kan man resa genom vårt solsystem, förundras över kalejdoskopets vackra mönster, prismans klara färger eller ligga på ett moln och blicka över sol, himmel och hav! Några lekredskap är nya och unika, andra har sparats och bevarats från bomässan Bo01, bl a den stora solgula bollen som syns på långt håll och som gett namn åt temalekplatsen. Den största delen av markytan under är täckt av en blå matta med moln och stjärnor, materialet är återvunna gummidäck. Gångbarnorna, eller boardwalken runt lekplatsen är av återvunnen plast. Sanden i den stora sandlådan är förstås EUgodkänd, liksom hela lekplatsen - och förstås tillgänglighetsanpassad. Tillsyn sker 1 gång/vecka och sanden byts ut vartannat år. 3.Slottsträdgården Slottsparken Slottsträdgården omfattar tolv tusen kvadratmeter och består av flera mindre trädgårdar med olika stilar och funktioner. Dessa förändras efterhand. Trädgården ska ge inspiration till vara ute i naturen och att odla själv samt öka den biologiska mångfalden. Arbetet med trädgården ingår i Malmö stads grönplan. I den pedagogiska delen kommer barn från 12 skolor ung 1 gång/vecka för att odla. Slottsträdgården har också 6o medlemsträdgårdar/odlingslotter på 6 m2 var även detta för att öka intresset för odling och naturen. Begreppet ekologi är av central betydelse i Slottsträdgården och står där för organisk-biologiska odlingsmetoder, kretsloppstänkande och användning av miljövänliga produkter. I plantskolan kan växter köpas till ett rimligt pris och under sommarsäsongen finns prima grönsaker från trädgården till salu. Allt med en ekologisk profil! Trädgården och plantskolan drivs av Malmö stad. John Taylor som är Slottsträdgårdens trädgårdsmästare är anställd hos gatukontoret och trädgården ingår i gatukontorets ordinarie verksamhet.. Den drivs med hjälp av frivilliga och praktikanter. Kaféet drivs av Tareq Taylor. Ni känner säkert igen dem från TV-

programmet Trädgårdsmåndag. Trädgården är öppen 24/7 vilket är unikt. Till Malmö Garden Show som inföll förra helgen, kom 50.000 besökare. Här kunde man inspireras, förundras, besöka trädgårdar och balkonger, köpa växter och fika. Malmö Garden show är ett årligen återkommande arrangemang 4.Margaretapaveljongen Pildammsparken 2014 firas 100-årsjubileet av Baltiska utställningen som hölls i Malmö 1914. Under slutet av 1800-talet blev det populärt att arrangera världsutställningar; den första anordnades i London 1851 och blev en stor framgång. Syftet med utställningarna var att visa upp industrins och handelns produkter och att lyfta fram internationellt samarbete. Utställningarna hade även en bildande funktion. Den 15 maj 1914 öppnades Baltiska utställningen i Malmö. Att anordna en internationell utställning var prestigefyllt och att lotten föll på Malmö som värdstad och inte Stockholm kunde geografiskt legitimeras genom att utställningen vände sig till länderna kring Östersjön. Malmö var dessutom en expansiv stad och år 1914 kunde staden räkna sig till de europeiska storstäderna med sina 100 000 invånare. Av de byggnader som uppfördes på utställningsområdet finns idag bara Margaretapaviljongen med dess blomstergata (uppkallade efter dåvarande kronprinsessa Margaretha) kvar på ursprunglig plats. Mer info: http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/historiautveckling/fritidens-landskap/kultur-ochnojen/pages/baltiska_utstallningen.aspx

5.Puckelbollplanen Kroksbäck Det är världens första puckebollplan, där bygget startade i april 2009 och invigdes sedan den 6 september samma år. Puckelbollplanen i Kroksbäck är ett konstverk skapat av konstnären Johan Ferner Ström (Urban Art Solutions) och är 25 x40 meter stor. Det är en interaktiv skulptur som spelar på att livet inte alltid är rättvist, där den bästa fotbollsspelaren inte alltid är den största puckelbollshjälten. Förhoppningen är att det ska växa fram nya spontana spelmodeller. Övrigt: I Skärholmen, Stockholm, väntas en puckelbollplan stå färdig i juni 2014. 6.Äventyrslekplatsen Kroksbäck Malmös senaste, och mest äventyrliga, lekplats vänder sig till såväl stora som små barn och är uppbyggd som en hinderbana över olika landskap: klätter-, betong- och skogslandskapet. Lekplatsen har även en rund betongscen med vattenstrålar som går igång med hjälp av rörelsedetektorer. 7.Cykelsafarin Folketspark Cykelsafarin är en cykelbana i Folkets park för de minsta. Här kan barn 3-6 år eller äldre cykelträna som en del av leken. Träna balans. Testa olika typer av lekcyklar. Vänta på sin tur. Släppa förbi andra cyklister. Stanna vid heldragen linje. Du kan göra highfive med pingvinen i pingvinslalom, hälsa på väjningsgiraffen med sin unge, stanna vid heldragen linje vid stop-elefanten och köra om en sköldpadda och snurra runt i ap-rondellen. På plats finns även en trafiksignal, där Safaricyklisten kan öva att vänta på sin tur och stoppa vid heldragen linje. Vi har placerat alla vägmärkena i barnhöjd. För den läskunnige finns även lite information och ett frågeformulär om våra viktigaste vägmärken och vad som gäller när vi är ute och cyklar. Välkommen till Folkets Park i sommar! Det finns balanscyklar, trehjulingar och sparkcyklar att låna på plats varje dag mellan 11-18, fram till september.

Mer info: www.malmo.se/cykelsafari 8.Bike & Ride Malmö C Allmänt om cykelplanering Sedan 1976 har Malmö Stad haft en Cykelplan. Cykelplanen är framtagen gemensamt av Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret. Den består av en karta med befintliga och planerade huvudcykelstråk och används både vid nyplanering och vid ombyggnader i befintlig miljö. I den första cykelplanen låg fokus på att skapa stråk som kopplade ihop de friliggande cykelbanorna i de nybyggda, trafikseparerade miljonprogramområdena med centrum. Att bygga cykelbanor utmed huvudgatorna var dock inte aktuellt. Cykelbanor som tidigare hade funnits utmed huvudgatorna hade under 1950- och 60-talet tagits bort för att ge plats åt bilismen. Numera huvudfokus att förtäta cykelnätet längs huvudgatunätet. Malmös nu gällande cykelprogram togs fram 2012 och gäller för åren 2012-2019. Målet för programmet är att öka andelarna cykelresor hos malmöborna från 23 % (2008) till 30 % 2018. Cykelprogrammet, som är väldigt åtgärdsinriktat, är politiskt antaget, men åtgärderna i programmet ska också antas inom budgeten från år till år. Totalt föreslås i cykelprogrammet åtgärder för runt 400 miljoner kronor under åren 2012-2019 uppdelade på fem områden: Åtgärder som stärker Malmös profil som cykelstad Driftsåtgärder för ökad trygghet och komfort Övergripande infrastrukturåtgärder Små infrastrukturåtgärder Åtgärder för förbättrad parkering Cykelstråken i Malmö kan delas upp i fem olika kategorier. De olika kategorierna har alla för- och nackdelar och behövs för att komplettera varandra.

Cykling i lokalgator. Vissa av cykelstråken som pekas ut på cykelkartan går i blandtrafik i lokalgator, men även i övriga lokalgator äger givetvis mycket cykling rum. Cykelanpassade gator. För att skapa en hög framkomlighet för cyklister regleras korsande vägar med stopp- eller väjningsplikt och gatan utformas så att höga hastigheter och genomfartstrafik inte är möjlig. Gator anpassas då efter cykeltrafikens behov av framkomlighet och säkerhet. Cykling i gångfartsområdet och på gågator. I takt med att Malmös trafiksystem blir mer anpassat för miljövänliga transportslag har antalet gator reglerade som gågata eller gångfartsområde blivit fler. Vissa av dessa ingår i stadens sammanhängande huvudcykelstråk. Cykelbanor längs huvudgator. För att cykling längs biltrafikens huvudgatunät ska kunna ske på ett säkert och tryggt sätt krävs separata cykelbanor utmed gatorna. Att det idag finns cykelbanor endast längs ett fåtal av Malmös huvudgator kan härledas till den stora utbyggnaden av staden som gjordes på 1960- och 70-talen då den trafiksepareringsprincip som var norm medförde att cykelbanor till viss del togs bort från huvudgatorna och förlades på parallellgator. Trots avsaknaden av cykelbanor cyklar många malmöbor utmed huvudgator, dels lagligt i körbanor och dels olagligt på gångbanor. Friliggande cykelbanor (ofta genom grönområden). Helt friliggande cykelbanor anlades i stor utsträckning i södra och sydöstra Malmö på 1960- och 70-talet. De korsar ofta gator för biltrafik i tunnlar eller på broar och är i regel åtföljda av gångbanor som separeras med en linje i asfalten eller genom olika ytmaterial. Utformning och reglering Dubbelriktade. Vi eftersträvar cykelbanor på båda sidorna av huvudgator, för att minimera antalet passager för cyklister. Minimibredden för cykelbanor i Malmö är 2,5 meter och ytmaterialet skall vara asfalt, även om andra ytmaterial också förkommer av estetiska skäl.

Som separering mot biltrafik används en skiljeremsa på cirka 1 meter som ska hindra att cyklister cyklar in i bildörrar som öppnas. Fotgängare och cyklister ska i princip alltid separeras. Separeringen består ofta i att cykelbanan har asfaltsbeläggning medan det är betongplattor på gångbanan. För att ytterligare öka tydligheten kan det anläggas en smal skiljeremsa i smågatsten. Bike & Ride Malmö C. 1 av tre Bike & ride-anläggningar i Malmö, samtliga i anslutning till citytunnelstationer. Vi gör platserna där man växlar mellan cykel och kollektivtrafik extra attraktiva genom att erbjuda en rad tjänster till alla som väljer att pendla miljövänligt. Det ska vara enkelt och smidigt att färdas hållbart i Malmö. Den 13 februari 2014 öppnades Bike & Ride Malmö C. Anläggningen har plats för omkring 1500 cyklar, varav cirka 700 platser finns inom en så kallad låst cykelparkeringsdel. Här kan pendlarna hyra cykelplats genom ett förhandsregistrerat Jojokort. En liten del, ca 250 platser, finns i markplan under de gamla perrongtaken. Utöver cykelparkeringen finns offentliga toaletter, väntrum, luftpumpar, förvaringsskåp för hjälmar och kläder, realtidsinformation om tåg och bussar samt en cykelbutik med verkstadsfunktion. Bortsett från den låsta delen är cykelparkeringen gratis att använda och tillgänglig dygnet runt. För att anläggningen ska kännas säker finns kameraövervakning samt vakter som patrullerar anläggningen ett antal gånger/dygn.