Plan mot kränkande behandling - Likabehandlingsplan för Rudbecksgymnasiet läsår 13/14
Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Det här är Rudbeck 3 3 Rudbecks vision 4 4 Begreppsdefinitioner 4 5 Uppföljning och utvärdering av plan 4 6 Kartläggning och åtgärder 5 2
1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan. Varje skola ska upprätta en väl förankrad Plan mot kränkande behandling som beskriver hur man arbetar främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande för att gynna likabehandling och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, samt för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna i 13/14 års plan mot kränkande behandling innefattar samtliga program, och skiljer sig därmed inte åt mellan programmen, utifrån att resultaten från skolans enkät Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling och Sollentuna kommuns enkät Pilen inte visare på några tydliga programskillnader 2 Det här är Rudbeck Rudbeck är en kommunal gymnasieskola i Sollentuna, två mil norr om Stockholm. Här studerar närmare 2 000 elever och skolan har ungefär 200 anställda. På Rudbeck är läsåret indelat i tre elvaveckorsperioder. Varje vecka är indelat i flera block, där varje block representerar ett ämne. Valfriheten är ett nyckelord på Rudbeck, och eleverna väljer därför själva kurser och studieupplägg. Detta innebär att alla elever efter årskurs ett i stort sett har ett unikt schema. Eleven tillhör en mentorsgrupp, om ca 16 elever och en mentor, under sina läsår på Rudbeck, men läser ofta sina kurser med elever från andra grupper. Rudbeck leds av en gymnasiechef, och skolans sex sektorer leds i sin tur av varsin rektor. Skolan har valt att satsa på en nära elevvård, genom att eleven har tillgång till sitt eget elevhälsoteam. Varje elevhälsoteam består av rektor, studievägledare, skolsköterska, skolkurator och specialpedagog. Elevhälsoteamet träffas som regel en gång i veckan för sk. Elevhälsoteams möte (EHT) för att gå igenom oro gällande särskilda elever. Elevhälsan på Rudbeck består av två skolsköterskor och fyra skolkuratorer. Skolans respektive program är uppdelade på denna personal. På skolan finns ett mobbingteam som har i uppdrag att bevaka, utreda, åtgärda och följa upp mobbingfrågor. Mobbingteamet består av Elevhälsan. Teamet träffas varannan vecka, samt vid behov, för att diskutera specifika elevärenden och arbetet med likabehandlingsfrågor på skolan. På skolan finns två skolvärdar som vistas i elevutrymmena under skoldagen. Mentorskonferenser, med mentor, rektor, studievägledare och elevhälsa, hålls med samtliga årskurser varje termin. Syftet är att uppmärksamma elever med studiesvårigheter och annan oro. 3
3 Rudbecks vision Grundläggande för alla Sollentunas skolor, inklusive Rudbeck, är kommunens handlingsplan för Trygghet och studiero (www.sollentuna.se). Vi strävar efter att våra elever ska känna kunskapsglädje och få en lugn och harmonisk studiemiljö. Skolmiljön och skoldagen ska vara trygg för alla elever. Rudbeck vill verka för allas lika värde och lika villkor och låta det genomsyra hela verksamheten. Rudbeck är en stor skola med en stor organisation. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Vi vill medvetandegöra alla om vad dessa begrepp innebär och om vikten av ömsesidig respekt. Rudbeck har valt att göra en sammanförd plan angående likabehandling och mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandlingen syftar till att sätta elevens mänskliga rättigheter i fokus, och omfattar därför både de situationer när elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkning av annan elev, men också de tillfällen där elev utsätts av personal. Planen är utformad enligt Skolverkets riktlinjer. 4 Begreppsdefinition Begrepp Diskriminering Trakasserier Definition Särbehandling pga. kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och ålder. Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av de ovanstående diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är att behandla någon förolämpande eller nedsättande genom att angripa den personen fysiskt, verbalt, psykosocialt, text- eller bildburet. All kränkande behandling innebär Mobbning Trobbing att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Att en eller flera individer upprepade gånger och under viss tid tillfogar en annan individ skada eller obehag. Mobbing är en form av kränkande behandling och upprepade trakasserier. Ett annat ord för enstaka trakasserier, allmän hänsynslöshet, bråk, våld av varierad grad, hotfulla tillmälen, förstörelse eller stark störning av undervisning. 5 Uppföljning och utvärdering av planen I strävan efter att Planen mot kränkande behandling ska bli ett levande och aktuellt dokument, görs det varje år en kartläggning av trivsel och ev. problemområden i form av en elevenkät bland samtliga elever. Innan läsåret avslutas besöker elevhälsan respektive sektor för presentation och genomgång av resultatet av kartläggningen. Varje sektor ges möjlighet till analys av situationen med utgångspunkt 4
av resultatet. Utifrån enkätens resultat samt sektorernas analys formuleras nya åtgärder för Rudbecks arbete mot kränkande behandling och en ny plan upprättas årligen. Resultatet av kartläggningen och den nya planen presenteras årligen för elever och personal via mentorstiden samt sektorsmöten, med tillgänglighet via Schoolsoft för vårdnadshavare. Elevhälsan kan vid behov tillfrågas om stöd vid mentorstiden. 6 Kartläggning och åtgärder Planen mot kränkande behandlingen lägger fokus på vad som redan görs för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, och på vad som eventuellt behöver lyftas och utvecklas kommande läsår. Planen mot kränkande behandling har utformats av elevhälsan på Rudbeck. Bedömningen grundar sig främst på Rudbecks elevenkät om Trivsel och likabehandling samt på Pilen men även på elevhälsans sammantagna bedömning av likabehandlingsarbetet, respektive sektorers analys av situationen och synpunkter från utvalda elevgrupper. 2013 års elevenkät om Trivsel och likabehandling på Rudbeck genomfördes under två veckor i maj. Drygt 600 elever svarade på enkäten och eleverna besvarade den via sin personliga inloggning på Schoolsoft. Programspecifik information har kunnat utläsas i årets enkät men då inget av resultaten utmärker sig kommer dessa inte att redovisas i planen. Resultatet av enkäten i sin helhet finns bifogad 13/14-års Plan mot kränkande behandling. 5
Vid Elevhälsans genomgång av respektive sektorers analys av situationen och förslag på ev. åtgärder framgår det tydligt att de föreslagna åtgärderna inte syftar till programspecifik problematik utan gäller samtliga program på Rudbeck. Med bakgrund av detta kommer åtgärderna i 13/14-års plan att innefatta samtliga program. 6.1 Sammantagen bedömning Rudbeck är en stor skola men trots sin storlek visar resultaten av elevenkäten överlag på att Rudbeck är en lugn skola där elever har det bra och där människor uppfattas bry sig om varandra och sin arbetsmiljö. Drygt 90 % av eleverna (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling samt Pilen) har svarat att de trivs på Rudbeck. Drygt 5 % av eleverna har svarat att de blivit diskriminerade eller/och trakasserade och 10 % (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling) har svarat att de blivit utsatt för kränkande behandling. Svaren är överlag något bättre än läsåret innan och Rudbeck fortsätter sitt kontinuerliga arbete med att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Samtliga programs pedagogiska och sociala åtgärder redovisas i avsnitt 6.2-6.6. Knappt 2/5 av eleverna har svarat att de skulle prata med någon personal om de blivit utsatta för diskriminering, kränkande behandling, mobbning osv, medan 2/5 har svarat att de inte vet och drygt 1/5 (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling) har svarat att de inte skulle prata med någon personal. Utifrån att det är relativt få elever som i enkäten tar upp att de blivit utsatta, är det svårt att veta hur dessa siffror ska tolkas och om behovet att vända sig till personal är så stort eller om man vänder sig till andra personer utanför skolan i stället. Oavsett fortsätter Rudbecks arbete med att uppmärksamma elever på vart de kan vända sig och att de är välkomna att höra av sig. Skolan har en nollvision gällande mobbing. Personal på skolan är väl informerade om var elever som upplevt sig utsatta ska vända sig och det händer ibland att personal kontaktar mobbingteamet utifrån egen oro för elev även då eleven inte kontaktat mobbingteamet. Andelen elever som uppgett att de blivit utsatta för mobbning under det gångna läsåret har sjunkit (föregående läsår 6% ). Årets resultat visar på 2% (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling) samt 3% (Pilen). Utifrån att förra årets enkätresultat visade på att mobbingen var något högre på El- och Teknikprogramet, har riktad verksamhet sattas in gentemot dessa program under detta läsår. Det har främst inneburit fortbildningsdagar kring hur personalen kan öka tryggheten bland dessa elevgrupper. Det är troligt att dessa insatser påverkat årets resultat. Nytt för 2013 års enkät är en fråga om elever upplevt sig ofrivilligt ensamma under läsåret, vilket 23% (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling) av eleverna uppgett sig ha känt. Blocksystemet och skolans storlek kan för vissa elever uppfattas som bidragande orsak till ofrivillig ensamhet på skolan. Kuratorerna märker av detta, då det är ett flertal som söker hjälp just kring denna problematik. Avsaknad av gemensamma sociala aktiviteter utanför klassrummet är en annan eventuell bidragande orsak som tagits upp av både elever och lärare. Den sammantagna bedömningen är att Rudbecksmodellen motverkar mobbning men kan i större utsträckning bidra till att många elever upplever sig ofrivilligt ensamma. Förutom de årligt återkommande insatserna som beskrivs i avsnitt 6, kommer fokus läsåret 13/14 läggas på åtgärder som motverkar ofrivillig ensamhet och främjar samhörighet och delaktighet: 6
6.2 Dispositionen för Planen mot kränkande behandling För att tydliggöra vilka nivåer skolan arbetar på har vi valt att dela in Planen mot kränkande behandling i främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande arbete. 6.3 Främja likabehandling Skolans främjande arbete handlar om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter. På så sätt ökar chanserna att upptäcka eventuellt utanförskap, kränkningar och mobbning. En förutsättning för likabehandling på skolan är att elever och personal känner till att det finns en utformad plan för arbetet kring detta. Rudbeck arbetar främjande utifrån två hållpunkter: 1. Pedagogiskt fokus - Genom undervisningens utformning ska skolan ständigt sträva efter likabehandling, genom att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas i undervisningen. - Mentorerna informerar sina elever om Planen mot kränkande behandling på mentorstid under höstterminen. 2. Socialt fokus - Rudbeck främjar social gemenskap genom gruppstärkande aktiviteter och har för närvarande mentorstiden, idrottsaktiviteter, musik och uppträdanden för andra elever, teambuilding på vissa program samt intresseföreningar för elever. - Skolan erbjuder troende elever avskildhet för bön och andakt. 7
6.4 Förebygga Målsättning för det förebyggande arbetet är att ständigt verka för att skolans miljö präglas av trygghet och studiero. 1. Pedagogiskt fokus - Mentorskapet spelar en central roll i det förebyggande arbetet. Mentorn ansvarar för den goda relationen mellan mentor och elev, samt mellan eleverna i gruppen. - Viktiga livsfrågor (såsom ANT, sex och samlevnad, självkänsla/självkännedom, stress och vuxenliv) med reflektion över egna och andras värderingar tas upp i undervisning. - Indelning i grupper uppmanas att göras av lärare. - Lärare uppmanas att fundera kring betydelsen av elevernas placering i klassrummet. 2. Socialt fokus - Kamratstödjande skolvärdar med placering i skolans offentliga utrymmen. - Hälsosamtal i grupp i årskurs ett, samt erbjudande om enskilt hälsosamtal. - Elevhälsans erbjudande på mentorstiden, samt erbjudande om att stötta mentorerna kring gruppstärkande övningar - Elevens tillgång till enskilda samtal hos elevhälsan. - Skolans personal uppmuntras att röra sig bland elever, äter gemensamt med eleverna i matsalen och har ex. tillgång till pedagogiskt kaffe på maten, vilket har en lugnande effekt. - Mobbingteamet bevakar likabehandlingsfrågor och mobbningsrelaterad forskning. - Skolans ordningsregler görs kända för eleverna. - Möten mellan Elevrådet och Elevhälsan, med fokus på likabehandling, äger rum. Elevrådet bevakar kontinuerligt under året dessa frågor i mentorsgruppen samt i övriga grupper de ingår i, och återrapporterar till dessa möten. 6.5 Upptäcka Elever och personal ska ha kunskap kring varje specifik diskrimineringsgrund och vad som utgör kränkande behandling och trakasserier. Detta för att kunna upptäcka och uppmärksamma sådan behandling, men också tendenser till detta. 1. Pedagogiskt fokus - Mentorskapet spelar en central roll i det upptäckande arbetet. Mentorn ansvarar för den goda relationen mellan mentor och elev, samt mellan elever i gruppen. - I klassrumsmiljö tillåts inte trakasserier, kränkningar eller diskriminering. 8
2. Socialt fokus - All personal har ansvar för att alltid uppmärksamma då elever far illa i relation till andra elever eller personal på skolan. - I årskurs ett genomför de två skolsköterskorna hälsosamtal i grupp och samlar även in enkäter från alla förstagångselever där de får svara på om eleverna upplever sig/upplevt sig mobbade. Varje elev som svarat jakande på denna fråga kontaktas personligen av sin skolsköterska som erbjuder hjälp vid behov. - Mentorn genomför utvecklingssamtal med sina mentorselever varje termin, och får där tillfälle att uppmärksamma om eleven känner sig utsatt. - Skolvärdarna rör sig i elevutrymmen där problematiska situationer lätt skulle kunna uppstå, för att ha en lugnande och upptäckande effekt. - Elevenkät kring likabehandling genomförs årligen. - Elevhälsan närvarar vid Sektorsmöten. - Vid mentorskonferenser, EHT och EK ges personalen möjlighet att lyfta oro för elevs sociala situation. 6.6 Åtgärda I diskrimineringslagen betonas vikten av att alltid utgå från den utsattes upplevelse av situationen. Denna upplevelse ligger till grund för skolans utredning och åtgärder. Vi utreder och dokumenterar varje ärende med största respekt för varje individs upplevda tolkning av den avsedda händelsen. 6.6.1 Arbetets gång vid kränkning, trakasserier och diskriminering Nedanstående arbetsgång följs oavsett karaktär på ärendet. Vid mer akuta händelser avsätts omgående tid och arbetet genomförs noggrant, men skyndsamt för elevens bästa 1. Vid kränkning, trakasserier eller diskriminering: a. Ska den personal som upptäcker detta genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentor, som för detta vidare till Elevhälsan eller skolledningen. b. Vill vi att du som elev, i det fall du blivit utsatt, tar kontakt med din mentor eller någon annan på skolan som du har förtroende för. Om du misstänker diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, ska du anmäla detta till Elevhälsan eller skolledningen. 2. Inkomna anmälningar utreds omedelbart av Elevhälsan. Skolledningen informeras kontinuerligt. 3. Elevhälsan upprättar en handlingsplan och dokumenterar fortlöpande i journalsystemet Prorenata. Handlingsplanen innehåller följande punkter: Kartläggning Samtal - Utredande, bearbetande, stödjande, och konfliktlösande Vårdnadshavare till omyndig elev kontaktas Uppföljning 4. Om diskrimineringen, trakasserierna eller annan kränkande behandling inte upphör beslutar skolledningen att sammankalla till EK, vidta disciplinära åtgärder och/eller göra polisanmälan/socialtjänstanmälan. 5. Alla våldsbrott polisanmäls av skolledningen. 9
6.6.2 Mobbingarbetet med tillhörande processkarta Då diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling sker vid upprepade tillfällen under en sammanhängande period klassas det som mobbning. Personalen på Rudbeck arbetar enligt nedanstående processkarta. Mobbingteamet, som utreder, åtgärdar och följer upp mobbningsärenden, utgår från Farstamodellen, med ett för skolan anpassat arbetssätt. 6.6.3 Vid tillfällen då elev utsatts av personal Vid tillfällen då elev upplever att den blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en personal följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till berörd skolledare. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar, följer upp och dokumenterar ärendet. 4. Rektorn följer upp ärendet med eleven och elevens föräldrar. 5. Rektorn träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen/bemötandet av eleven fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med gymnasiechef/förvaltningschef för Barn och utbildningskontoret. Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/beo). 10
6.7 Uppföljande insatser För att försäkra sig om att en elev inte längre utsätts, erbjuds inblandade elever uppföljande samtal med Elevhälsan. Ärendet följs även av mentorn, som är den som fortsätter att stämma av med den elev som upplever sig blivit utsatt, men också den som bevakar den elevgrupp som varit inbladad. För de elever som är eller varit, nyligen eller tidigare, utsatta för diskriminering, kränkning eller trakasserier, alternativt mobbning kan fortsatta bearbetande och stödjande samtal erbjudas hos skolans kuratorer. 11