Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är jag. Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner av mina tidigare. Tomas Tranströmer; Minnena ser mig, 1993
Hållbarhet och hälsa - Grön miljö för hälsa och växande
Träd som får bra tillförsel av näring, fri växtplats, men under åren stöter på en del motstånd, utvecklas till stora, starka och individuella träd med karaktär.
Socialisationsmål Måluppfyllelse Dokumentation Lärande Bedömning, Utveckling mätning Konkurrens Gemenskap Pisa Funktionsdiagnoser Mail Trivsel Stress Stöd och hjälp till alla Glädje
Integrering Delarna ska anpassa sig till helheten Inkludering Helheten ska anpassa sig efter delarna Resurserna måste följa med barnen, för inkludering får aldrig bero på besparingsiver.
Essunga: Inkludering OCH hög måluppfyllelse Till eleverna: Tillsammans gör vi en mycket bra skola och Heterogenitet är en resurs Till pedagogerna: Program och stöd till lärarna för att kunna arbeta inkluderande Diagnoser blir osynliga när alla elever får det stöd de behöver. VI ALLA
Miljöns gestaltning skvallrar om hur vi värderar de människor som ska vistas där
- Antalet adhd-diagnoser har ökat med 700 procent från 2003 till 2013. Huvudproblemet är arbetsmiljön - inte neuropsykiatriska störningar. Philip Eskridge (verksamhetschef på BUP i landstinget Västmanland) Ska eleverna anpassas till skolmiljön?
Boverkets vägledning: Att bli sedd och respekterad Att tillåtas sätta avtryck Att känna mening i tillvaron. Att känna självtillit Kognitiva förmågor Hur byggs våra skolor? För vilken sorts verksamhet? För vem?
Kognitiv förmåga När vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Skapar ordning och begriplighet i tillvaron. Kognitiva svårigheter kan hämma en persons förmåga att använda sin intelligens.
Minnet Korttidsminnet kräver kontrollerad uppmärksamhet. Tar mycket energi. Långtidsminnet: Kunskap och fakta. Stress påverkar inkodning.
Långtidsminnet Upplevelser lagras Know-how", det vill säga hur man gör.
Initiativ och motivation Tidsuppfattning, orsak och verkan Planera och organisera Självkorrigering Kunna skjuta upp behovstillfredsställelse Automatiskt agerande Exekutiva funktioner att fokusera uppmärksamheten att hålla kvar uppmärksamheten (denna förmåga är begränsad till minuter) att fördela uppmärksamheten.
Naturmiljön stärker flera av våra exekutiva funktioner Vi uppfattar den böjda linjen som vänlig och inbjudande (ingen spontan stig är t.ex. rak). Stadsmiljön med sina raka linjer stressar oss mer än vi inser.
Forskning: Två miljöpsykologiska modeller Varför mår vi bättre i naturmiljö? 1. Stressen reduceras genom ett evolutionärt reflexmässigt svar på naturliga miljöer. (Roger Ulrich) 2. Riktad koncentration tröttar snabbt. Spontan uppmärksamhet gynnas i naturmiljö (Kaplan & Kaplan)
Slutet rum Räta vinklar
Mångsidig/ mångformad miljö
Stresstålighet Positiv stress och negativ stress Många med kognitiva svårigheter saknar filter för att stänga ute alltför många samtidiga intryck. Tar längre tid att processa informationen, vilket kan öka stressen ytterligare.
Symptom på stress Ångest, oro Koncentrationssvårigheter Obalans i tolkningen av sinnesintryck Humörsvängningar Trötthet, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, minnesproblem, värk, oro, ångest Symptomstreck
Symptom vid utmattningssyndrom: Ångest, oro, depression Koncentrationsproblem. Minnesstörningar Låg stresstolerans Överkänslighet för ljud, ljus, lukter Ökad smärtkänslighet Muskelproblem Utmattning. Sömnsvårigheter Känslolabilitet Exempel på några andra tillstånd/ sjukdomar som förvärras av stress: Psoriasis Tinnitus Migrän Muskelvärk IBS Fibromyalgi, mm. Symptom vid ADHD Ångest, oro, depression Koncentrationssvårigheter Svårt att kontrollera sina impulser Svårt att vara aktiv på en lagom nivå Problem med att tolka sinnesintryck Problem med motoriken Sen tal- och språkutveckling Hetsigt humör och trots
En skada som uppstår under tidiga år, hämmar tillväxten och förkortar livslängden Undernärda uttorkade träd, blir sårbara. Träd som växer i miljöer, som inte innehåller det trädet behöver, stannar i utvecklingen.
Vad behöver vi för att må bra, växa och/eller läka? Meningsfulla aktiviteter, utifrån våra egna förutsättningar. Naturmiljö. (Den självläkande människan) Balans mellan aktivitet och vila Självtillit
Hitta balans
Jakten på hälsans nyckel Hippokrates (460-377 f.kr.). Klimat och natur avgörande för hälsan. Vetenskap istället för religion. Under 1800-talet anlades parker och trädgårdar vid sjukhus och sanatorier. Byggdes på natursköna platser. Fagereds sanatorium
Läkare under 1800-talet, bl.a. Ernst Westerlund, ordinerade trädgårdsarbete. (fysisk aktivitet på recept!) Sjukgymnastik. Omkr. år 1900 var natur och hälsa ett grundläggande tema i mycket av turism, friluftsliv och idrottsrörelsen
1900-talet: Nya läkemedel, ny teknik och nya idéer kring arkitektur Under 1970-talet dog de sista institutionerna med naturterapeutiska arbetssätt ut i Sverige
Kunskap på riktigt - självtillit
KASAM Känsla Av SAMmanhang: För att orka med svåra påfrestningar med bibehållen hälsa, behövs en känsla av att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. Det gäller att skapa en miljö där alla självklart är välkomna in, inte som gäster eller åskådare, utan där alla förväntas bidra till sammanhanget. (Lena Lang, forskare Malmö högskola)
Ett träd som får vad det behöver som ung planta och mår bra, klarar att senare stöta på perioder av torka, näringsbrist eller t.o.m. mindre skador. Det är starkt i grunden.
Hur kan vi utveckla miljön och/eller verksamheten så att elevernas självtillit växer? Utevistelse kan ge barn och unga ett värdefullt frirum och stimulera det egna platstagande långt upp i åldrarna.
Unga föredrar informella platser att hänga på För äldre barn fungerar informella häng-platser bättre än traditionella bänkar och bord. Man använder ibland begreppet on-stage, off-stage och backstage.
Att släppa fram engagemanget för den egna miljön kan vara en framgångsfaktor bland ungdomar som mår psykiskt dåligt eller som av andra skäl har svårt att prestera i skolarbetet. Inflytande och delaktighet i beslut som rör den egna närmiljön är i sig en hälsofrämjande faktor både bland barn och vuxna. (Folkhälsomyndigheten, 2014)
Att fantisera kring, att leka i. Bygga, beräkna, konstruera, samarbeta... Att lära med hela kroppen
Att göra själv Förstå med hela kroppen