Kommunprofil för. Nyköpings kommun

Kommunprofil för Nyköpings kommun 6

Innehållsförteckning Förord 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Bestämningsfaktorer för hälsa 3 Metod och genomförande 3 Svarsfrekvenser 3 Tolkning av diagram 4 Bakgrundsvariabler 5 Andel elever som trivs bra eller mycket bra i skolan 6 Andel elever som anser att de har stora möjligheter att påverka i skolan 7 Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar i veckan 8 Andel elever som tränar minst två dagar i veckan 9 Andel elever som är medlem i någon förening 1 Andel elever som under det senaste året skadat sig i en olycka så att de fått uppsöka vårdcentral, sjukhus eller tandläkare 11 Andel elever som dricker läsk dagligen 12 Andel elever med övervikt 13 Andel elever som röker dagligen 14 Andel elever som snusar dagligen 15 Andel elever som druckit alkohol senaste året/någon gång 16 Andel elever som druckit alkohol så att de varit berusade/blir regelbundet berusade 17 Andel elever som provat narkotika någon gång 18 Andel elever som känner till någon som kan ge eller sälja narkotika till dem 19 Andel elever med bra eller mycket bra hälsotillstånd Andel elever som ofta eller alltid är stressade 21 Andel elever som ofta eller alltid har huvudvärk 22 Andel elever som mått dåligt under en period på minst två veckor under de senaste 12 månaderna 23 Andel elever som vet var ungdomsmottagningen ligger i hemkommunen 24 Andel elever som har haft samlag 25 Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på sin framtid 26 Tips på användbara webbadresser 27 2

Förord Denna rapport är utarbetad i samverkan mellan Folkhälsoenheten och Samhällsmedicinska enheten inom Landstinget Sörmland. Vi vill rikta ett stort tack till länets skolsköterskor som bistått i genomförandet. Bakgrund Liv & Hälsa ung är en enkätundersökning riktad till alla elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet i Sörmlands skolor. Syftet med undersökningen är att få fram kunskap om ungdomars levnadsförhållanden idag. Undersökningen omfattar i huvudsak frågor om elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Livsvillkor handlar om de vardagliga villkor som eleverna har beträffande familjeförhållanden, ekonomiska/materiella resurser, skolan och fritiden. Levnadsvanor handlar om vanor i vardagen exempelvis kost, motion, alkohol och tobak. Även exponering för olyckor, mönster i sex och samliv samt brottslighet utgör delar av levnadsvanorna. Hälsa belyses genom frågor om elevernas allmänna hälsotillstånd, mental hälsa/ohälsa, värk och andra symtom. Frågeområdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa står i ett orsakssammanhang till varandra, där livsvillkor är av betydelse för levnadsvanorna vilka i sin tur påverkar hälsoutfallet. Livsvillkoren har också en viss direkt betydelse för hälsan/ohälsan. Syfte Resultaten från Liv & Hälsa ung 6 kan användas för planering och verksamhetsuppföljning. Denna kommunrapport visar utvecklingen mellan 4 och 6 samt hur kommunen förhåller sig till övriga länet respektive år. Bestämningsfaktorer för hälsa Bestämningsfaktorer är faktorer som kan ha en påverkan på människors hälsa. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkorsfaktorer som påverkar hälsan. Motion, alkohol- och tobaksvanor är exempel på levnadsvanefaktorer som kan påverka hälsan. Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa och benämns, beroende på effekt, riskfaktor eller friskfaktor. Ett exempel på en riskfaktor är rökning och ett exempel på en friskfaktor är trivsel i skolan. Metod och genomförande Undersökningen är av kvantitativ karaktär och de enskilda svaren syftar endast till att läggas ihop på gruppnivå. Svaren har avgetts helt anonymt. Undersökningen är en totalundersökning och omfattar i stort sett alla elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet i de sörmländska skolorna. Undersökningen omfattar två olika frågeformulär, ett till årskurs 7 och ett till årskurs 9 och 2. Frågeformulären i sin helhet finns på Folkhälsoenhetens och Samhällsmedicinska enhetens hemsidor. I denna rapport redovisas resultatet för eleverna i årskurs 2 utifrån den kommun de bor i medan resultatet för årskurs 7 och 9 redovisas utifrån den kommun de går i skolan i. Svarsfrekvenser De allra flesta eleverna har besvarat enkäten. Tabellen nedan visar hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som besvarade enkäten i er kommun och i länet. För årskurs 2 redovisas ingen svarsfrekvens på kommunnivå eftersom många elever går i gymnasiet i en annan kommun än de bor i. Nyköping Länet 88,9 88, 88,6 85,2 ------- 8,5 3

Tolkning av diagram På denna sida förklaras hur diagrammen i kommunprofilen kan tolkas. Resultaten redovisas i de flesta fall uppdelat på flickor och pojkar och för år 4 och år 6 samt visar kommunens resultat i förhållande till länets. När diagrammen studeras finns det fyra aspekter att fundera över: hur kommunen skiljer sig från länet skillnader mellan pojkar och flickor skillnader mellan årskurser skillnader mellan år 4 och år 6 Det är viktigt att notera att skalan på diagrammen inte alltid är den samma, maxvärdet varierar mellan 25, 5 eller 1 procent. Detta har gjorts för att underlätta för läsaren så att det blir tydligt hur stor andel av eleverna som svarat på ett visst sätt. Den text som finns i anslutning till diagrammen är av kompletterande och reflekterande karaktär och i vissa fall omnämns relevant nationell statistik och utvecklingen över tid. Inga kommentarer görs dock kring den specifika kommunen. 1 8 6 4 1 8 6 4 4 6 Kommunen Länet Kommunen Länet OBS! Diagrammen skall tolkas med viss försiktighet speciellt för länets mindre kommuner. I fall där antalet svarande elever är få kan höga staplar eller stora skillnader ibland utgöras av några enstaka elever. Om till exempel elever svarat på en fråga utgör en elevs svar fem procent. 1 8 Kommunen Länet Kommunen Länet 6 4 Kommunen Länet Kommunen Länet 4

Bakgrundsvariabler Diagrammen på denna sida är inte uppdelade på kön eftersom det beträffande aktuella variabler inte finns några nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkar. Nyköping Länet Andel elever som bor med både mamma och pappa 1 Elevernas familjeförhållanden och boendesituation är faktorer som i hög grad påverkar livsvillkoren och därför viktiga att få kunskap om. Att bo med både sin mamma och pappa är det vanligaste förhållandet. Att bo i en ombildad familj eller med en ensamstående föräldrar är de boendeformer som är näst respektive tredje vanligaste förhållandet. 8 6 4 Utländsk bakgrund definieras här som att elevens båda föräldrar är födda utomlands. Eleven själv kan vara född utomlands eller i Sverige. Tidigare undersökningar har visat att det är vanligare att personer med utländsk bakgrund har sämre livsvillkor och hälsa än svenskfödda. 25 15 1 5 Andel elever med utländsk bakgrund Att den ena eller båda föräldrarna är arbetslösa och/eller långtidssjukskrivna påverkar i hög grad livsvillkoren för eleven ur flera olika perspektiv. Inte sällan uppstår relaterade problem i form av social, ekonomisk och/eller psykisk karaktär. Det är viktigt att fundera över hur dessa förhållanden påverkar elevernas hälsa. Andel elever vars mamma och/eller pappa är arbetslös och/eller långtidssjukskriven 25 15 1 5 5

Andel elever som trivs bra eller mycket bra i skolan Trivsel i skolan är en bestämningsfaktor för barns och ungdomars allmänna välbefinnande. Trygghet och arbetsro i klassrummet förebygger skolmisslyckanden, missbruk och annan riskutveckling hos eleverna. Eleverna trivs som bäst i årskurs 7 och något sämre i årskurs 9, för att sedan återigen trivas bättre i årskurs 2 på gymnasiet. En nyligen framlagd avhandling visar att skolelever har en mer positiv inställning till att gå i skolan och vara elev idag än vad de hade för 35 år sedan. Bilden är dock komplex. Det är elevernas inställning till de relationer de har i skolan som förbättrats, det gäller både relationen till sina lärare och till sina kamrater. Intresset för skolans kärnverksamhet, det vill säga undervisningen, är dock inte större idag än för 35 år sedan. 1 8 6 4 1 8 6 4 4 6 1 8 6 4 6

Andel elever som anser att de har stora möjligheter att påverka i skolan Frågan är ny i 6 års undersökning. 1 6 Delaktighet och inflytande har en positiv inverkan på hälsan och det är därför viktigt att få kunskap om hur eleverna upplever detta. Det är i årskurs 7 som den högsta andelen elever finns som tycker sig ha goda möjligheter att påverka i skolan. 8 6 4 Rätten till elevinflytande är reglerad i de lagar, förordningar och planer som finns för skolan. Den formella demokratin med elevråd och klassråd som former för elevinflytande är väl etablerad i de allra flesta skolor. Elevers vilja och engagemang ska tas tillvara inte bara utifrån en motivationsaspekt, utan också för att det bidrar till att skapa goda möten med vuxna, höjer kompetensen och skapar en känsla av sammanhang för eleven. Skolans förmåga till att utveckla ett gott förhållningssätt till elevinflytande och elevmedverkan bidrar till lärandets glädje. Elevers möjlighet till inflytande i skolan är en av indikatorerna som utgör bestämningsfaktor för miljön i skolan för det nationella folkhälsomålet. 1 8 6 4 1 8 6 4 7

Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar i veckan Det är en hög andel av eleverna som äter lunch så gott som dagligen i skolan. Kanske är det något förvånande att detta gäller även för de äldsta eleverna. Utifrån att elever i årskurs 2 kan tänkas ha mer pengar att röra sig med samt mindre schemalagd undervisning, vore det kanske mer väntat med de minst regelbundna skollunchvanorna i denna grupp. Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket lämnade till regeringen i januari 5 in underlaget till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Många kommuner och landsting använder underlaget i sin planering av folkhälsoinsatser i arbetet med att främja goda matvanor och ge förutsättningar för ökad fysisk aktivitet. Ett exempel på ett nationellt initiativ på området är att Livsmedelsverket har fått uppdraget att utarbeta råd för måltider i förskola, familjedaghem, fritidshem, skola och gymnasieskola. Detta uppdrag ska redovisas senast 1 februari 7. 1 8 6 4 1 8 6 4 4 6 1 8 6 4 8

Andel elever som tränar minst två dagar i veckan Under senare år har ökningen av övervikt bland barn och ungdomar uppmärksammats. I årets undersökning kan förbättrade kost- och läskvanor ses, parallellt med en ökad benägenhet att träna. Undantaget är pojkar i årskurs 9 som år 6 i mindre grad än år 4 uppger att de tränar minst 2 gånger i veckan. För varje enskild kommun kan det vara viktigt att reflektera över vilka skillnader som finns mellan flickors och pojkars utövande av fysiska aktivitet. Hur ser utbudet ut när det gäller sport- och fritidsaktiviteter, satsas det lika mycket på flickor och pojkar? 1 8 6 4 1 4 6 8 6 4 1 8 6 4 9

Andel elever som är medlem i någon förening Andelen ungdomar i Sörmland som är medlemmar i någon förening har minskat något mellan åren 4 och 6. Medlemskap och aktivt deltagande i föreningsliv, kan enligt forskning ha en skyddande effekt mot riskbeteenden. Det kan finnas strukturella orsaker till förändringar i föreningsanslutning på det lokala planet, i synnerhet på mindre orter. Föreningar kan tillkomma och/eller upphöra vilket i sig kan påverka andelen ungdomar som är föreningsanslutna. Detta sker då således utan att det beror på ungdomarnas eget agerande. 1 8 6 4 1 8 4 6 6 4 1 8 6 4 1

Andel elever som under det senaste året skadat sig i en olycka så att de fått uppsöka vårdcentral, sjukhus eller tandläkare En större andel pojkar jämfört med flickor uppger i samtliga årskurser att de skadat sig i en olycka och uppsökt vård. Tidigare var skillnaden mellan könen större visar nationell statistik. Anledningen till detta kan vara flera, exempelvis att pojkar och flickor gör mer lika saker i dag än tidigare. 5 4 3 1 4 6 5 4 3 1 5 4 3 1 11

Andel elever som dricker läsk dagligen Det är en högre andel pojkar än flickor som dricker läsk dagligen. Skillnaderna är störst i de högre årskurserna. Sedan den förra Liv & Hälsa ung undersökningen 4 har många skolor och vissa kommuner tagit beslut som innebär att försäljning av läsk i skolcafeterior har begränsats. Sannolikt kan denna utbudsbegränsning i kombination med en större individuell medvetenhet, hos barn och föräldrar, till viss del förklara den påtagligt reducerade andelen elever som uppger daglig läskkonsumtion. I undersökningen Svenska skolbarns hälsovanor 5/6 från Statens Folkhälsoinstitut konstateras att konsumtionen av läsk och godis har minskat mellan åren 1 och 5. Intag av frukt och grönsaker har ökat för både pojkar och flickor. 5 4 3 1 5 4 3 4 6 1 5 4 3 1 12

Andel elever med övervikt I Sörmland är det en högre andel pojkar än flickor med övervikt i alla tre årskurser. Vad gäller förändringar sedan år 4 så har andelen överviktiga elever ökat påtagligt i årskurs 2 men inte bland övriga årskurser, undantaget en mindre ökning bland flickor i årskurs 9. I årskurs 7 har det skett en liten minskning av andelen överviktiga pojkar. Underlaget till nationell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen tar sitt avstamp i ett främjande perspektiv. Två huvudmål finns uppsatta: Samhället utformas så att det är enkelt att ha goda matvanor för alla grupper i befolkningen. Samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för alla grupper i befolkningen. NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, har uppdraget att stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, god kosthållning och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdomar. 25 15 1 5 25 15 1 5 4 6 25 15 1 5 13

Andel elever som röker dagligen Det är en högre andel flickor än pojkar i Sörmland som röker, det gäller alla årskurser. Detta stämmer också väl med nationell statistik. Ur ett längre tidsperspektiv är det låg andel ungdomar som är rökare idag. I början av 7- talet uppgav nästan hälften av flickorna i årskurs 9 att de rökte. Internationellt sett så hör Sverige till de länder i Europa med lägst andel rökande ungdomar. I september 2 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i samarbete med kommuner och landsting under tre år satsa särskilt mycket på att förebygga tobaksbruk. Ett exempel på insats i Sörmland är att det under senhösten 4 genomfördes en utbildning för personer som arbetar med barn och ungdomar i Sörmland, för att stimulera arbetet för rökfri ungdom. 25 15 1 5 25 15 4 6 I Sörmland finns det en tobaksstrategi som har tagits fram av Landstinget Sörmlands Folkhälsoenhet i samarbete med Barnhälsovården, Folktandvården, Primärvården, Apoteket och Skolhälsovården i länet. Dessa är alla viktiga aktörer i länet för det förebyggande arbetet med tobak. 1 5 25 15 1 5 14

Andel elever som snusar dagligen Daglig snusning är fortsatt ovanligt hos flickor även om en viss uppgång kan noteras i årskurs 2. Sammantaget är det en betydligt större andel pojkar än flickor i Sörmland som snusar. När det gäller den totala tobakskonsumtionen använder pojkar i högre grad tobak mer regelbundet än flickor. Snusförbrukningen i Sverige fördubblades från 197 till 1993 och har sedan fortsatt att öka. Snusandet står nu för drygt hälften av all tobakskonsumtion i befolkningen. 5 4 3 1 5 4 6 4 3 1 5 4 3 1 15

Andel elever som druckit alkohol senaste året/någon gång Beträffande eleverna i årskurs 7 redovisas i uppgifterna här hur stor andel som uppger att de druckit alkohol någon gång medan det för årskurs 9 och 2 handlar om huruvida de druckit alkohol under det senaste året. 1 8 6 4 6 I alla studerade årskurser kan det noteras fortsatt nedgång sedan 4 när det gäller andelen som druckit alkohol. I början av 7- talet uppgav så pass många som nio av tio ungdomar i årskurs 9 att de druckit alkohol. Precis som i fallet med rökning är dagens nivåer av yngre ungdomar som uppger att de dricker alkohol mycket låga ur ett längre tidsperspektiv. Det är också värt att notera att de låga nivåerna idag i årskurs 9 registreras samtidigt som konsumtionen bland vuxna är mycket hög. Det är angeläget att försöka identifiera de verksamma skyddsfaktorer, lokalt, regionalt och nationellt, som bidrar till den gynnsamma trenden i den aktuella ungdomsgruppen. Ofta läggs större energi på att finna orsaker till ökningar av problembeteenden än orsaker till nedgångar. Rimligtvis borde det vara väl så motiverande att arbeta med att stärka det skyddande som att åtgärda det skadliga. 4 1 8 6 4 1 8 6 4 16

Andel elever som druckit alkohol så att de varit berusade/blir regelbundet berusade För årskurs 7 är den redovisade tidsramen någon gång och för årskurs 9 och 2 redovisas andelen elever som svarat minst två gånger i månaden under de senaste 12 månaderna. 5 4 3 4 6 I årskurs 2 har det sedan 4 skett en stor ökning av andelen pojkar som varit berusade minst två gånger i månaden. Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag av regeringen att förmedla kunskap om hur det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i grundskolan kan stärkas. Arbetet sker i nära samverkan med andra aktörer under projektnamnet, Skolan förebygger. Vi vet i dag att trygghet och arbetsro i skolan skyddar mot droger. Föräldrars engagemang har också stor betydelse och kan vara en skyddsfaktor för ungdomars benägenhet att utsätta sig för ett riskbeteende. 1 5 4 3 1 5 4 3 1 17

Andel elever som provat narkotika någon gång Det är drygt fem procent av eleverna i årskurs 9 som provat narkotika, till årskurs 2 har det skett en fördubbling. I årskurs 2 är det en högre andel pojkar än flickor som testat narkotika. För pojkarna ses en uppgång från 4 till 6. Ur ett längre tidsperspektiv är nivåerna med elever som prövat narkotika på en mellannivå år 6. De jämförbara riksuppgifter som finns för årskurs 9 sedan 1971 visar att nivåerna idag är ungefär hälften så höga som under de högsta åren men samtidigt dubbelt så höga som under de lägsta åren. År 1971 var det ungefär 15 procent av niondeklassarna som prövat narkotika medan andelen 1987 var tre procent. 25 15 1 5 4 6 Frågan ställdes inte i årskurs 7 25 15 1 5 18

Andel elever som känner till någon som kan ge eller sälja narkotika till dem 4 6 Frågan ställdes inte i årskurs 7 Elevernas kännedom om någon person som kan distribuera narkotika är något högre i årskurs 2 än i årskurs 9. Det är värt att poängtera att eleverna i denna uppgift kan avse samma personer som narkotikadistributörer. En hög andel med kännedom om någon som kan ge eller sälja narkotika i en viss kommun kan således eventuellt baseras på en utbredd gemensam kännedom om en eller ett par individer som kan distribuera narkotika. Det kan även antas att kännedomen i viss mån avser platser, snarare än specifika individer, där narkotika anses förekomma. 1 8 6 4 1 8 6 4 19

Andel elever med bra eller mycket bra hälsotillstånd Trots fortsatt rapportering om tämligen omfattande förekomst av olika psykosomatiska besvär så uppger ändå över 75 procent av eleverna i Sörmland att deras hälsotillstånd är bra eller mycket bra. Det är en något högre andel pojkar än flickor som anser att de har bra eller mycket bra hälsotillstånd. Undersökningar bland vuxna har visat att upplevd och självrapporterad hälsa eller ohälsa ofta väl återspeglar hälsa respektive ohälsa utifrån faktisk sjuklighet. När det gäller barn och ungdomar finns dock en viss eftersläpning då kronisk sjukdom inte debuterat i större utsträckning. Det finns ändå all anledning att vara uppmärksam på betydande skillnader i upplevd hälsa hos olika undergrupper bland eleverna. Eventuellt finns en benägenhet hos eleverna att främst tolka in sin fysiska hälsa i frågeställningen. 1 8 6 4 1 8 6 4 4 6 1 8 6 4

Andel elever som ofta eller alltid är stressade Elevernas upplevda stress tilltar påtagligt med stigande ålder för både pojkar och flickor. Det är mer än dubbelt så stor andel flickor som pojkar per studerad årskurs som ofta eller alltid upplever stress. Andelen stressade elever ökar mest påtagligt mellan årskurs 7 och årskurs 9. Det har under senare år förts diskussioner om det eventuellt skett en förskjutning i definitionen och värderingen av stressbegreppet. De flesta ungdomar mår bra även om det under de senaste två decennierna har blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk. Enligt Folkhälsoinstitutets rapport (SOU 6:77) tycker en majoritet av ungdomar att skolan är den främsta stressframkallande faktorn. Att ha flera prov och inlämningsuppgifter i veckan samt att eleverna själva förväntas ansvara för sin skolgång bidrar till stressen. 1 8 6 4 1 8 6 4 4 6 1 8 6 4 21

Andel elever som ofta eller alltid har huvudvärk Förhållandet mellan flickors och pojkars huvudvärk ändras från att vara nästan dubbelt så vanligt hos flickorna i årskurs 7 till att vara cirka tre gånger så vanligt hos flickorna i årskurs 9 och 2. Andra stressymptom uppvisar samma mönster; skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder. Både psykiska och somatiska besvär hos unga flickor tycks fortsätta att öka och har gjort så under ett par decennier. I undersökningen Svenska skolbarns hälsovanor 5/6 uppger 31 procent av flickorna att de under de senaste sex månaderna haft huvudvärk minst en gång i veckan jämfört med 13 procent 1985. 5 4 3 1 5 4 6 4 3 1 5 4 3 1 22

Andel elever som mått dåligt under en period på minst två veckor under de senaste 12 månaderna* Frågan är ny i 6 års undersökning. Mot bakgrund av att en stor andel elever uppgav sig vara stressade, ha huvudvärk med mera i undersökningen 4 gjordes vissa tilläggsfrågor i årets enkät. Syftet är att få en samlad uppgift på hur vanligt det är att eleverna mår psykiskt dåligt, av någon anledning och på något sätt under en längre sammanhängande period. 6 Frågan ställdes inte i årskurs 7 1 8 6 4 Det är vanligare att flickor rapporterar om psykisk ohälsa än att pojkar gör det. I årskurs två har hälften av flickorna mått dåligt under minst två veckor de senaste 12 månaderna. I enkäten ställs också frågor om huruvida eleverna sökt stöd i samband med att de mått dåligt och i så fall hos vem. Det vanligaste är att eleverna söker stöd hos kompisar, partner, syskon eller föräldrar. Bland de mer formella stödfunktionerna så är skolkurator tämligen vanligt dock lika vanligt som att tala med sin ordinarie lärare. Resultat pekar mot att en viss kompetens kring psykisk ohälsa/hälsa bör integreras i yrken som primärt har andra uppdrag men möter en stor mängd ungdomar. Nationella direktiv kring befolkningsinriktad självmordsprevention pekar på behovet av mobilisering av sådan kompetens. Det nationella resurscentret kring självmordsprevention NASP - arrangerar riktade utbildningar till bland annat skolpersonal i hur man kan se och stödja elever med känslomässiga problem. 1 8 6 4 *Med att må dåligt menas att en elev under en lite längre period - minst två veckor - har mått dåligt av att den t ex varit stressad, nedstämd, deprimerad, orolig, ensam, mobbad, haft ångest, självmordstankar m m. Eleven behöver inte känt allt detta, något räcker. 23

Andel elever som vet var ungdomsmottagningen ligger i hemkommunen Frågan är ny i 6 års undersökning. 6 Frågan ställdes inte i årskurs 7 Många ungdomar kan behöva någon form av stöd i frågor som rör deras kroppsliga, mentala och sociala utveckling. Ungdomsmottagningarna erbjuder ett brett stöd kring dessa frågor. Eleverna i årskurs 9 samt årskurs 2 har utifrån detta bland annat tillfrågats om de känner till var ungdomsmottagningen finns i deras respektive hemkommuner. Det är en större andel av flickorna som har kännedom om var ungdomsmottagningen finns jämfört med pojkarna. 1 8 6 4 De flesta ungdomsmottagningar erbjuder skolorna att göra studiebesök. Detta avspeglas i vår statistik i form av att det är i stort sett lika stor andel elever som känner till den lokala placeringen av ungdomsmottagningen som känner till vad verksamheten handlar om (ej redovisat här). Övriga uppgifter från eleverna visar bland annat att flickornas behov av kvinnlig personal vid ungdomsmottagningarna är betydligt större än pojkarnas behov av manlig personal. Vidare framgår att elever som går i skola i en kommun men bor i en annan i första hand väljer att vända sig till ungdomsmottagningen i hemkommunen. En mer fullständig redovisning av de sörmländska elevernas erfarenheter kring ungdomsmottagningarna kommer i Liv och hälsa ung: Fokus-rapport Ungdomsmottagningar. 1 8 6 4 24

Andel elever som har haft samlag Nationella undersökningar pekar på att ungefär en tredjedel av alla ungdomar har samlagsdebuterat när de går ut årskurs 9 och ungefär två tredjedelar efter gymnasiets årskurs 3. Dessa siffror har varit tämligen stabila sedan 6-talet. Denna bild stämmer relativt väl beträffande länets ungdomar samtidigt som vi kan konstatera vissa små förändringar mellan undersökningarna år 4 och 6 i årskurs 2. na är något tidigare än pojkarna med att samlagsdebutera. Tidig samlagsdebut finns ofta med som ett av flera inslag i ett bredare mönster av riskbeteenden. Det finns vissa skillnader i debutålder utifrån social bakgrund. Barn till föräldrar utan akademisk utbildning tenderar att debutera tidigare än barn till föräldrar med akademisk utbildning. Elever på gymnasieskolans praktiska program tenderar likaledes att debutera tidigare än elever på teoretiska program. med utländsk bakgrund debuterar betydligt senare än flickor med svensk bakgrund, medan pojkar med utländsk bakgrund snarare tenderar att samlagsdebutera något tidigare eller samtidigt som pojkar med svensk bakgrund. 1 8 6 4 1 8 6 4 4 6 Frågan ställdes inte i årskurs 7 25

Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på sin framtid I stort sett åtta av tio elever oavsett årskurs uppger sig tro på en ganska eller mycket ljus framtid för egen del. Det är en högre andel pojkar än flickor som ser ganska eller mycket ljust på sin framtid. Den förhållandevis utbredda och ljusa framtidstro kan vara värd att relatera andra uppgifter till. Även om det finns indikationer på vissa ogynnsamma förhållanden hos eleverna idag, så som psykisk ohälsa, verkar detta ändå inte påverka framtidstron påtagligt. 1 8 6 4 4 6 1 8 6 4 1 8 6 4 26

Tips på användbara webbadresser Skolportalen Forskning i samarbete med Myndigheten för skolutveckling. www.skolporten.com/fou Statens Folkhälsoinstitut. www.fhi.se Folkhälsomål Svenska skolbarns hälsovanor 5/6 Skolan förebygger om hälsa, lärande och prevention i skolan Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen Nationella tobaksuppdraget SOU 6:77 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analyser och förslag till åtgärder NASP Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. www.ki.se/suicide CAN - Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. www.can.se NCFF - Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom Örebro Universitet. www.oru.se Skyddsnätet, webbportalen för säkerhet och trygghetsfrågor. www.skyddsnatet.nu Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland. www.landstinget.sormland.se/folkhalsa Liv & Hälsa ung, 4 och 6 Hälsofrämjande skola en handbok som ger fria händer Tobaksstrategi i Sörmland Samhällsmedicinska enheten Landstinget Sörmland. www.landstinget.sormland.se/samhallsmedicin Liv & Hälsa ung, 4 och 6 Är ansvarig för uppgifter kring befolkningsundersökningar och registerdata Kontaktpersoner för Liv & Hälsa ung Folkhälsoenheten: Samhällsmedicinska enheten: Katarina Gustafson Anna Ekholm Folkhälsoplanerare Statistiker Tfn: 15-561 81 Tfn: 155-24 72 17 Katarina.Gustafson@dll.se Anna.Ekholm@dll.se Monica Pärus Lotta Sahlqvist Folkhälsoplanerare Statistiker Tfn: 16-1 51 88 Tfn: 16-1 55 94 Monica.Parus@dll.se Lotta.Sahlqvist@dll.se Martin Ward Planeringssekreterare Tfn: 155-24 54 94 Martin.Ward@dll.se Hemsidor www.landstinget.sormland.se/folkhalsa www.landstinget.sormland.se/samhallsmedicin 27

6 28