Landstingsstyrelsens sammanträde den 3 november 2015

KALLELSE 2015-10-22 Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@lul.se Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens sammanträde den 3 november 2015 Tid: Tisdagen den 3 november 2015 kl. 13.00 Plats: Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Dagordning 10.00 12.00 Gruppmöten 13.00 15.30 Föredragning av ärenden 15.30 16.00 Beslutssammanträde Följande underlag finns på www.lul.se/politik För ärende 254, Nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet, remissen i sin helhet inklusive bilagor. För ärende 255, En värdefull vård, den fullständiga rapporten från Svenska Läkaresällskapet. För ärende 256, Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte, den fullständiga rapporten från Läkemedelsverket. För ärende 257, Nästa fas i e-hälsoarbetet, betänkandet i sin helhet. För ärende 258, En ny regional planering Ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, betänkandet i sin helhet. För ärende 264, Det behövs fler sjukvårdstolkar, Myndigheten för yrkeshögskolans rapport Översyn kontakttolk slutrapport Med vänlig hälsning Jessica Bräck Sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 3 november 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 229 230 Ärende Val av justerare. Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 231 Landstingsdirektörens rapport CK 2015-0003 232 Landstingsplan och budget 2016-2018 CK 2015-0002 233 Delårsrapport 2015 Landstinget i Uppsala län CK 2015-0001 234 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling CK 2015-0467 235 Delårsrapport 2 Gemensamma kostnämnden CK 2015-0246 236 Former för landstingsfullmäktiges och revisionens arbete samt arbetsordning för landstingsfullmäktige i Uppsala län 237 Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län (2016 2018) 238 Revidering av Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län (mandatperioden 2015 2018) CK 2014-0375 CK 2014-0376 CK 2014-0396 239 Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2016 2019 CK 2015-0433 240 Revidering av Regler för sjukresor CK 2015-0436 241 Framtidens Akademiska CK 2013-0046 242 Lokaler för Uppsala folkhögskola CK 2015-0430 243 Vidgat folkhälsouppdrag för Upplandsstiftelsen CK 2014-0431 244 Förlängning av kulturplan 2015-2017 t.o.m. år 2018 CK 2015-0419 245 Bidrag till patienter över 65 år med hemodialys i hemmet CK 2015-0085

246 Strategi för att minska vårdrelaterade infektioner, vid Landstinget i Uppsala län, 2015 2018 CK 2015-0422 247 Försäljning av fastigheterna på Slottsgränd CK 2015-0344 248 Landstingets riktade FoU-medel 2016 CK 2015-0364 249 Mer effektiv hantering av patientregistreringar inom Landstinget i Uppsala län CK 2012-0161 250 Ansökan om rikssjukvård för behandling av barn med cochleaimplantat med missbildningar i temporalbenet 251 Översiktsplan och innerstadsstrategi för Uppsala kommun Remissyttrande till Uppsala kommun CK 2015-0289 CK 2015-0385 252 Återkallande av uppdrag i landstingsstyrelsen CK 2015-0473 253 Granskning Uppföljning av tidigare genomförd granskning av landstingets ansvar för kollektivtrafiken Svar till revisionen 254 Nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet KOMPLETTERAS CK 2015-0376 CK 2015-0435 255 En värdefull vård Remissyttrande till Svenska Läkaresällskapet CK 2015-0328 256 Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Remissyttrande till Socialdepartementet CK 2015-0350 257 Nästa fas i e-hälsoarbetet Remissyttrande till Socialdepartementet CK 2015-0306 258 En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning Remissyttrande till Näringsdepartementet CK 2015-0312 259 Underlättande av kliniska prövningar Svar på motion CK 2015-0115 260 Motion om att stödja barn som har föräldrar i fängelse Svar på motion CK 2015-0158 261 Inför digitala sammanträden Svar på motion CK 2015-0193 262 Kollektivcyklar som komplement till den kollektiva resan Svar på motion CK 2015-0194 263 Angående den äldre människans besök på akutmottagningen Svar på motion CK 2015-0195 264 Det behövs fler sjukvårdstolkar Svar på motion CK 2015-0170 265 Inför vårdlotsar för psykiatripatienter Svar på motion CK 2015-0173 266 Kungörelse om landstingsfullmäktiges sammanträden 2016 CK 2015-0444

267 Förteckning över inkomna motioner CK 2015-0011 268 Ärenden till landstingsfullmäktiges sammanträde den 23 november 2015 CK 2015-0015 269 Anmälan av beslut enligt delegation CK 2015-0007 270 Skrivelser för kännedom CK 2015-0268

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2015-11-03 2 (73) 229 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser xxx att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: Tisdagen den 10 november 2015. 230 Fastställelse av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2015-11-03 3 (73) Dnr CK 2015-0003 231 Landstingsdirektörens rapport Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom landstinget enligt bilaga. Bilaga 231 Ärendet Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Vid landstingsstyrelsens sammanträde 2015-10-06, 196, fick landstingsdirektören i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder för att nå en ekonomi i balans, vilket nu görs. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Exp. 2015- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2015-10-27 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2015 Effektiviseringar inom Landstingets ledningskontor För att möta de ekonomiska utmaningarna och samtidigt anpassa organisationen utifrån dagens och morgondagens förutsättningar, så genomförs en organisationsöversyn på Landstingets ledningskontor. Den kommer att ligga till grund för förändringar som syftar till att effektivisera verksamheten och samtidigt höja kvaliteten på utfört arbete. Översynen är i skrivande stund inte klar, ett första beslut förväntas tas i landstingsstyrelsen i december. Samtidigt som översynen genomförs så har förvaltningen en stramare och tydligare anställningsprövning, vilket har resulterat i att antalet årsarbetare minskat under året. Samtliga avdelningarna har i budgetarbetet inför 2016 fått i uppdrag att redogöra för konkreta åtgärder för hur förvaltningen kan bidra till att nå effektiviseringskravet. Process för ordnat införande av nya/dyra läkemedel En landstingsövergripande process kring ett strukturerat arbete med ordnat införande av nya läkemedel inom landstinget är förankrad inom koncernledning hälso- och sjukvård. En arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén samt i vilken hälso-och sjukvårdsförvaltningarna är representerade har inrättats. Arbetsgruppen bereder förslag till införande- och uppföljningsprotokoll/rekommendationer för läkemedel som är kandidater att införas inom landstinget. Arbetet bedrivs i samarbete med berörd klinik/verksamhet samt i linje med det nationella arbetet som pågår i frågan. Läkemedelskommittén fastställer eller avslår arbetsgruppens förslag. Beslut om införande enligt fastställda införandeprotokoll/rekommendationer tas av berörd verksamhet. För uppföljning av införandet ansvarar berörd verksamhet i samarbete med arbetsgruppen. Ett kondensat av arbetet lyfts in i de delar av landstingsbudgetprocessen som innefattar hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas läkemedelskostnader. Implementering av Nationella riktlinjer vid diabetes Projektet med samordnare, inom programråd diabetes, startade i februari 2015. Arbetet koordineras inom enheten för kunskapsstöd och fortskrider enligt plan. Programrådet diabetes fortsätter arbetet med att skapa medicinsk riktlinje för vuxna med diabetes. I denna beskrivs flöden mellan samtliga berörda förvaltningar samt länets kommuner. Den medicinska riktlinjen beräknas vara klar för publicering i början av 2016. Omfattande utbildningsinsatser kring de nya nationella riktlinjerna har genomförts för främst diabetesläkare och diabetessköterskor inom landstinget samt berörd personal inom kommunerna. Insatser pågår också för att öka registreringsgraden i det nationella diabetesregistret (NDR).

2 Utveckling av värdebaserad vård Sedan några år tillbaka bedrivs utvecklingsarbete beträffande värdebaserad vård både på Akademiska sjukhuset och nationellt genom landstingets deltagande i det nationella samverkansprojektet SVEUS. SVEUS etablerades 2013 och är ett samarbete för vidareutveckling av hälso- och sjukvården. Syftet är att understödja värdebaserad vård genom att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att följa upp och analysera den vård som bedrivs. Unikt i detta projekt är den stora tillgången till forskningsdata. Data som täcker drygt 70 procent av landets befolkning. Unikt är också samarbetet med fler än 50 organisationer såsom specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet, Försäkringskassan och Socialdepartementet. Akademiska sjukhusets framgångsrika utvecklingsprojekt för värdebaserad vård har haft svårt att nå sin fulla potential beroende på svårigheter att få fram nödvändiga patientdata. För att öka möjligheterna att nå full effekt av sjukhusets utvecklingsarbete har nu en process för att integrera de båda utvecklingsprojekten inletts. Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner För närvarande pågår framtagande av en landstingsövergripande strategi för patientsäkerhet, 2015-2018. Strategin beskriver ett sammanhållet och systematiskt patientsäkerhetsarbete på landstings-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. I november fattar landstingsstyrelsen beslut om landstingets strategi för att minska vårdrelaterade infektioner. Strategin anger inriktningen för ett systematiskt arbete och innehåller vägledande områden som ska konkretiseras i en landstingsövergripande handlingsplan. Handlingsplanen beräknas vara klar före årsskiftet. Organisationsöversyn av Strama, Smittskydd och Vårdhygien är genomförd och rapporten innehåller en beskrivning av hur Stramas 10-punktsprogram ska införas i verksamheterna. Rapport från landstingets representanter i SKL:s nätverk Under hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket på SKL ligger det ett antal nätverk där landstingen samarbetar i viktiga frågor. Nedan följer en kort information från ett par av landstingets nätverksrepresentanter med exempel på arbete som har skett i nätverken under första halvåret 2015. Ett första konstituerande möte för Nätverk för hjälpmedelsfrågor hölls i mars och Landstinget i Uppsala län blev då representerat i en nationell arbetsgrupp kring samverkansfrågor. Områden som ska behandlas i nätverket är bland annat, informationsspridning i kommunikation med SKL och Socialstyrelsen, upphandling, avtalsskrivning, E-hälsa, välfärdsteknologi och samverkan mellan kommun och landsting på en generell nivå. Till Nätverket för att stärka barnets rättigheter kommer inbjudna berörda myndigheter och berättar om sina respektive verksamheter inom barnrättsområdet och deltagande landsting/regioner berättar kort om sina aktuella frågor. Utöver detta sker fördjupning och diskussion utifrån föreläsningar och aktuella frågor. Landstinget i Uppsala län är representerade i nätverkets arbetsgrupp. Frågor som har varit aktuella under året är bland annat rutiner för ökad benägenhet att anmäla oro om barn och att FN:s barnrättskommitté har i sina avslutande kommentarer till Sveriges femte periodiska rapport framfört kritik mot Sverige på flera punkter. I övrigt har nätverket antagit ett nytt strategidokument, för sitt eget arbete.

3 Löneöversyn 2016 Avtalsrörelsen inför 2016 kommer att beröra större delen av arbetsmarknaden. För landstingets del ska nya avtal förhandlas för Kommunal och Lärarförbundet. Vårdförbundet och Fysioterapeuterna har möjlighet att säga upp sitt avtal senast vid årsskiftet och om så sker ska ett nytt avtal förhandlas fram. För övriga avtalsområden finns avtal utan angiven nivå för löneöversynen. I och med det osäkra avtalsläget, vad gäller nivåer i löneöversynen 2016, blir landstingets egen löneanalys än viktigare för fördelningen av det ekonomiska utrymmet. Medarbetarenkät 2015 Landstinget i Uppsala län genomför vartannat år en stor medarbetarundersökning, tillika vår psykosociala skyddsrond. Eftersom den enbart genomförs vartannat år bör resultaten följas upp med en kortare enkät med HME-frågor (Hållbart medarbetar engagemang) de åren då den stora medarbetarundersökningen inte genomförs. Detta ger landstinget, varje förvaltning och varje arbetsplats möjlighet att utvärdera de åtgärder som hitintills har genomförts samt planera nya åtgärder. Syfte Syftet med en medarbetarenkät är att få veta hur medarbetarna upplever sitt arbete och sin arbetsplats samt hur man uppfattar landstinget som arbetsgivare. Vi får ett resultat för att kunna se vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras på såväl arbetsplats- och landstingsnivå. Fördelen med en landstingsövergripande medarbetarundersökning är att ha ett gemensamt verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten och som kan mätas över tid. Syftet med HME frågorna som är framtagna av SKL och RKA är att kommuner och landsting ska kunna jämföra arbetsgivarpolitiska resultat med varandra, samt för att möjliggöra analyser av kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Dessa bägge delar möjliggörs genom att enkätsvaren läggs in i Kommun- och landstingsdatabasen Kolada som är en offentlig databas för nyckeltal i kommuner och landsting. Detta kommer vi inte kunna göra i år då inte alla landstingets förvaltningar kommer genomföra enkäten. Årets undersökning Årets medarbetarunderökning är den mindre enkäten som består av nio HME-frågor. HME står för Hållbart medarbetarengagemang och är exakt samma frågeställningar som tidigare kallades NMI (Nöjd medarbetarindex), så det går att jämföra i styrkorten. Frågeställningarna handlar om motivation, ledarskap och styrning vilket är viktiga förutsättningar för medarbetarengagemang, vilket i sin tur är en förutsättning för goda verksamhetsresultat. Utöver dessa nio frågor kan förvaltningen lägga till några förvaltningsspecifika frågor. Svarsperioden är 17-29/11 och resultatredovisningen kommer att starta i början på nästa år. Akademiska och Landstingets ledningskontor undantas från 2015 års Medarbetarundersökning Medarbetarundersökningen riktar sig till alla medarbetare som arbetat minst tre månade i alla förvaltningar förutom Akademiska sjukhuset. Anledningen till att det inte går att genomföra en medarbetarundersökning på Akademiska är att de under året gör en stor organisationsförändring och deras akronymdatabas blir inte klar förrän februari 2016. Akronymdatabasen är grunden för att rätt medarbetare ska hamna under rätt chef och

4 rätt arbetsplats. Så det går inte att genomföra en korrekt medarbetarundersökning under dessa förhållanden. Även Landstingets ledningskontor undantas från medarbetarenkäten med anledning av pågående utredning och kommande förslag till ny tjänstemannaorganisation utifrån den nya politiska organisationen, som träder i kraft vid 1 januari 2016. Landstingets interna HR-utbildning HR 3.0 I oktober 2014 startade landstingets interna HR-utbildning, HR 3.0, för HRmedarbetare i samtliga förvaltningar. Syftet med utbildningen har varit att stärka och utveckla HR-rollen för att stå bättre rustade i landstingets förändringsarbete. HRmedarbetarna i landstinget ska vara uppdaterade för att kunna arbeta mer proaktivt för att stödja chefer och ledare. Utbildningen är unik i jämförelse med andra landsting och regioner. Utbildningens inriktning har tagit sin utgångspunkt i de utmaningar och förändringar som landstinget står inför både organisatoriskt och ekonomiskt. Utbildningen har tagit fram och letts av HR-avdelningen vid landstingets ledningskontor samt genomförts med interna resurser och externa konsulter/föreläsare samt forskare. Utbildningen har nu genomfört den sista modulen i vilken HR-medarbetarna mötte landstingets ekonomer/controllers för att träna på samspel, kommunikation och produktionskunskap. Områden som skett fördjupning i under utbildningen är; Att leda i förändring, Arbetsmiljö och arbetsrätt vid förändring, HR coachar i förändring och grupprocesser, Ekonomi och systemkunskap, Mötet mellan HR och Ekonom/Controllerfunktion samt Produktion och resursplanering samt Introduktion till landstingets projektmetodik. Utbildningen avslutades i oktober med en diplomering. Ansökan om statliga medel Landstinget i Uppsala län har till Arbetsmarknadsdepartementet skickat in en ansökan om 375 000 kronor i främjandemedel för snabbspår för nyanländas etablering. Ansökan har gjorts för att finansiera att landstinget snabbare ska kunna genomföra det påbörjade arbetet med en landstingsövergripande modell och struktur för Provtjänstgöring för specialistläkare med examen från land utanför EU/EES. Översyn primärvårdens uppdrag och ersättningssystem Projektet pågår och möten med referensgrupperna har genomförts. Avstämning med hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott ägde rum den 5 oktober. Erfarenhetsutbyte med landsting/regioner i landet ägde rum vid SKL:s vårdsvalsnätverk möte 14 oktober, och fortsatt erfarenhetsutbyte sker inom SKL:s nätverk om nya patientlagen. Ett arbete med framtagande av delrapport är påbörjad. Förberedelser av anpassningar av datasystem påbörjade utifrån kommande förändringar i ersättningssystemet. Mobilt team startat för vård till asylsökande och nyanlända Cosmos asyl- och integrationshälsan ansvarar för hälsoundersökningar till asylsökande och nyanlända i Uppsala län. Förutom den ordinarie verksamheten i Uppsala har Hälsa och habilitering startat två mobila team. De åker ut direkt till asylboenden och genomför hälsoundersökningar och provtagningar. Genom satsningen skapas inte bara effekt på kort sikt utan även beredskap för framtiden - att Cosmos snabbt kan göra insatser när stort behov uppstår.

5 Infoteket 10 år Infoteket om funktionshinder har firat 10-årsjubileum. Ett åttiotal gäster kom för att ta del av jubileumsprogrammet som inleddes av landstingsråd Malena Ranch. Den som vill lära sig mer om olika funktionsnedsättningar har genom infoteket nära till information och kunskap, oavsett var man bor i länet. På infoteket i Uppsala och vid åtta övriga informationsplatser (mini-infotek) ute i länet finns böcker, filmer, lästips och faktamaterial. Infotekets webbplats har 500 000 besök årligen. Verksamheten drivs genom samverkan i landstingets Centrum för funktionshinder. Studiebesök kring FaR-arbete och friskvårdslotsning Under veckan besöktes Hälsa och habilitering av Dang Do Hai, läkarstudent från Hanoi University, ett besök inom ramen för ett utbytesprogram med Karolinska Institutet. I ett led att utveckla FaR och att utbyta erfarenheter och kunskap kring FaR-arbetet initierade Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet ett besök i Uppsala län. Här fick Dang Do Hai ta del av vårt arbete med FaR och friskvårdslotsning samt göra besök på bland annat Hälsoäventyret. Hälsoäventyrets aktiviteter för länets barn och unga Hälsoäventyret kommer i samarbete med Länsstyrelsen och Barnombudsmannen arrangera tävlingen HEJ DÅ TOBAK på vår skola. Syftet är att lyfta fram goda exempel på skolor i länet som aktivt arbetar för att göra skoltiden tobaksfri. I arbetet med att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande inom Håbo kommun har Hälsoäventyret deltagit i kommunens demokratidagar för ungdomar. Hälsoäventyret i Håbo deltar även i arbetet med att HBTQ-certifiera Håbo kommun. Under september månad har Hälsoäventyret tillsammans med högstadieelever i Uppsala påbörjat inspelning av fyra kortfilmer om cannabis och nätdroger. Filmerna ska användas som undervisningsmaterial för skolpersonal i länet. Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla skall komma i kontakt med vårdgivare samma dag som vården kontaktas och erbjudas tid för ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet samma dag och tillgänglighet till läkarbesök bokad tid inom sju dagar. Nationellt genomförs mätningar två gånger om året, en i oktober och en i mars. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för samtliga vårdcentraler som använder det gemensamma elektroniska patientjournal systemet i länet. I de nationella mätningarna som genomfördes i mars 2015 uppnådde Landstinget i Uppsala län 90 procent avseende telefontillgänglighet, vilket kan jämföras med rikssnittet som var 87 procent. Tillgängligheten till läkarbesök i Landstinget i uppslaal än uppgick till 90 procent vilket var lika med rikssnittet i 2015 års vårmätning. Höstens mätning sker i oktober och redovisas i november. I september fick 86 procent (13 647 besök) ett besök hos läkare inom sju dagar av totalt 17 763 bokande läkarbesök. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att tid till ett nybesök ska ges inom 90 dagar efter remiss skickats och tid för operation/behandling ska ges inom 90 dagar efter beslut om behandling. Sommaren 2015 har inneburit längre

6 väntetider och att färre patienter får besök inom 90 dagar. Sjukhusen inom Landstinget i Uppsala län når tillsammans 69 procent för nybesök och 71 procent för operation/behandling när siffror för detta redovisas månadsvis för augusti månad. När det gäller vårdgarantin för operation/behandling ligger Uppsala över rikssnittet för augusti. I augusti har fler fått sina återbesök inom utsatt måldatum både inom medicin (80 procent) och kirurgi (73 procent). Mediebilden av landstinget 1 30 september 2015 Större nyheter I början av månaden presenterades en granskning av projektet att uppföra en ny vårdbyggnad på Akademiska sjukhuset. Beslut togs om en tillfällig inbromsning av delar av projektet. Rapporteringen i media var omfattande och huvudsakligen negativ eller neutral. Underskottet i Akademiska sjukhusets ekonomi uppmärksammades vid flera tillfällen, liksom förslagen till åtgärder. Detta gav en negativ bild. Skandionkliniken har nu börjat ta emot patienter. Detta uppmärksammades på ett positivt sätt i flera medier. Mot bakgrund av det ökade antalet flyktingar ökades bemanningen vid Cosmos, med bland annat mobila team som ska åka ut till boenden i länet. Detta skildrades positivt. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Lättare att söka vård utan remisser Ovanliga sjukdomar på ett ställe Länge leve fluortanten! 98 procent av 3-6-åringarna i Uppsala län har inte karies Bilister får testa att busspendla gratis Unga diabetiker gör sjukhusbesök via nätet Patienter kallas via SMS Ackis får toppbetyg av läkarstudenter Infotek ska öka medvetenheten kring funktionshinder UL ska köra fossilfritt 2020 Städningen av Akademiska sjukhuset lyfte med utbildade lokalvårdare Skördefesten drog stora skaror Ljus i läkarbristmörkret Tandläkare ska prova röststyrd journalföring Patientkontakt ny funktion vid Akademiska Sjukhuset kommer till patienten om lasarettansluten hemsjukvård Fler ska gå på cellprovtagning Specialistläkare på väg tillbaka till Tierp

Negativt: Få går på cellprovskontroller i Uppsala Svår vardag utan rehabilitering Förare laddade busskort utan att betala Läkarfacket kritiskt till ny slags schemaläggning på Akademiska Enköpings lasarett hamnar lågt på AT-rankning Efter sonens död på Akademiska: vill att någon ställs till svars Drabbad av sjukhussjuka Huden lossnade i armhålorna Sågar städningen på Akademiska Nytt centrum för ovanlig blodsjukdom Facebookbild på äggmacka röjde psykpatient Klämdes fast busschauffören fortsatte köra Strålande verksamhet är igång Giftigt ämne brunnar stängda Lång väntetid för dyslektiker Heby väntar på sin ungdomsmottagning Stängda vårdplatser på grund av personalbrist Landstinget går sämre än väntat Långvarig brist på läkare Maten på Akademiska ett problem för vården Försämrad vård för MS-sjuka i Uppsala Många som ska opereras får vänta Kvinna tittade i släktens journaler Neutralt: Dosläkemedel blev dyrare än väntat Lägst självmordstal i hela landet Helikopterplatta ska renoveras Landstinget ska sälja vård Hårdare tag väntar mot Akademiska sjukhusets ekonomi Landstingets högkvarter säljs Gratis p-piller för unga 2017 Nattmänniskor får oftare hål i tänderna Svårt få fram vaccin mot kikhosta Vänsterpartiet lämnar poster i landstingsstyrelsen Stor ökning av fästingsmitta Ja till närvårdsplatser i Tierp Platsbrist i svensk tvångsvård Knark smögs in på avdelning Tillnyktring på Akademiska Hjälpmedel för självanalys av blod nu gratis Satte in en spiral tvingades amputera händer och fötter Inga flyktingar ska avvisas från Upptåget SKL larmar: Samverkansmodellen holkas ur Mottagning för Hebys unga dröjer Kommuner ser över spårningen på nätet Frostskydd läckte till Uppsalas dricksvatten Stenhagen kan få vårdcentral Snart får nästan alla e-journal Får Hebybor den vård de har rätt till? Rösta på regionfullmäktige i stället för landsting 7

Landstingsdirektörens ekonomirapport September 2015

Ekonomi Sammanfattning 2 (10) Landstingets årsprognos är minus 59 miljoner kronor, vilket är 96 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 7 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Kollektivtrafiknämnden försämrar sin prognos med 5 miljoner kronor till följd av lägre biljettintäkter och skolkortsintäkter. Dessutom försämrar Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sin prognos med 2 miljoner kronor. Detta beror på en försämrad skatteprognos på minus 8 miljoner kronor, samtidigt som personalkostnaderna för ST-läkare primärvård förväntas understiga budget samt att kostnaderna för smittskyddsläkemedel ligger på en lägre nivå sista månaderna jämfört med i våras. Det är oroväckande att så många verksamheter har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 171 miljoner kronor. Förutom de effektiviseringskrav som finns framöver så behöver landstinget vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,5 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i motsvarande takt, vilket i längden inte är en hållbar utveckling. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter 2 118 2 216 2 015-98 Övriga intäkter 11 953 11 851 12 986 101 Personalkostnader inkl inhyrd personal -7 052-7 060-6 739 9 Övriga kostnader -7 077-6 970-6 657-107 Årets resultat -59 37 1 605-96 Balanskravsjusteringar 0 0-1 639 0 Årets resultat enligt balanskrav -59 37-34 -96 1 Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor.

3 (10) Orsaker till avvikelse årsbudget-årsprognos Den negativa avvikelsen mot årsbudgeten förklaras nedan: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens positiva prognos beror på minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader och återbetalning av målrelaterad ersättning. Akademiska sjukhusets negativa prognos är främst en följd av lägre riks- och regionintäkter. En stor bidragande orsak är även en hög personalkostnadsutveckling mellan åren. Lasarettet i Enköping lämnar efter augusti en positiv årsprognos. En förutsättning för den positiva prognosen är att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbete med Akademiska sjukhuset Hälsa och habiliterings arbete med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader har fått genomslag. Detta i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper, och medföljande vakanser, utgör en stor del av orsaken till förvaltningens positiva årsprognos. Landstingsservice underskott beror på att förvaltningen inte ersätts för de vårdnära servicetjänster som man utför åt förvaltningarna. Landstingsservice hade i sin budget räknat med en intäkt för detta. Landstingets resurscentrums negativa prognos beror främst på underskott för sjukresor men även ökade kostnader för smittspårning och obduktioner samt vårdkostnader för tillståndslösa. De största orsakerna till Kollektivtrafikförvaltningens befarade underskott är lägre biljettintäkter och lägre intäkter för skolkort. För Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (inkl. finansverksamhet) finns både positiva och negativa avvikelser. Den främsta positiva avvikelsen beror på ökat läkemedelsstatsbidrag (+99 mnkr). Anledningen till detta är att regeringen och SKL nu har slutit ett avtal för 2015 för läkemedelsbidraget. Avtalet innebär högre intäkter för läkemedel inom förmånen men främst beror det på att landstingen får ersättning för Hepatit-C läkemedel både för 2014 och 2015. Andra positiva poster är återbetalning av AFA-pengar (+60 mnkr), kostnadsbidrag från SPV (+52 mnkr), lägre pensionskostnader (+10 mnkr) samt att kömiljarden erhålls (+35 mnkr). De största negativa posterna är lägre skatteintäkter (-60 mnkr), lägre ränteintäkter på placeringar (-33 mnkr) och ökade kostnader för Hepatit-C läkemedel (-41 mnkr). Total budgetavvikelse +56 mnkr -200 mnkr +7 mnkr +8 mnkr -19 mnkr -21 mnkr -26 mnkr +99 mnkr -96 mnkr Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-september är +114 miljoner kronor 2, vilket ska jämföras med periodens budget på +179 miljoner kronor. Resultatet är alltså 65 miljoner kronor sämre än budgeten till och med september. Dessutom har Akademiska under september ändrat redovisningsprincipen för hantering av ALF-medel. Detta ger en för positiv bild av periodresultatet med 66 miljoner kronor. Landstingets periodiseringskurva innebär att resultatet de tre sista månaderna kommer vara negativt, vilket rimmar med det prognostiserade resultatet. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riks- och regionintäkter, skatter och trafikintäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. 2 I utfallet ingår engångsintäkter på 99 miljoner kronor (AFA, SPV).

4 (10) Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter 2250 2200 2150 2100 2050 2000 1950 1900 Nov 13 - okt 14 Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Feb 14 - jan 15 RR-intäkter Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - maj 15 Juli 14 - juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Utfall RR Budget RR På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen under perioden för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material 720 700 680 660 640 620 600 Nov 13 - okt 14 Dec 13 - nov 14 Helår 2014 Medicinskt material Feb 14 - jan 15 Mars 14 - feb 15 April 14 - mars 15 Maj 14 - april 15 Juni 14 - maj 15 Juli 14 - juni 15 Aug 14 - juli 15 Sep 14 - aug 15 Okt 14 - sep 15 Utfall medicinskt material Budget medicinskt material Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster.

Nettokostnadsutveckling i landstinget 5 (10) Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 5,4 procent exklusive jämförelsestörande poster 3. Föregående prognos var nettokostnaden densamma. Anledningen till att nettokostnaden inte försämras trots att resultatet försämras beror på att poster som påverkar nettokostnaden är oförändrade jämfört med föregående månad. Däremot så har skatteintäkterna försämrats och dessa påverkar inte nettokostnaden men däremot resultatet. Största orsaken till den höga nettokostnadsutvecklingen är underskottet på Akademiska sjukhuset på 200 miljoner kronor. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är 3,1 procent. Tabell 2: Nettokostnadsutveckling Procent Prognos 2015 Föreg. prognos Budget 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Nettokostnadsutveckling 5,4 5,4 3,1 5,5 5,6 3,2 *Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB 2015-2017 jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2014 (justerat för jämförelsestörande poster). Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår vid månadsskiftet till 1 304 miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på 1 417 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 1 597 miljoner kronor samt har avkastat i snitt -1,9 procent under månaden att jämföra med jämförelseindex på -2,0 procent. Hittills i år har pensionsplaceringarna avkastat i snitt 1,5 procent att jämföra med jämförelseindex på 1,8 procent. Investeringar Landstingets investeringsbud get 2015 är totalt 2 110 miljoner kronor, varav 1 404 miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 706 miljoner kronor är immateriella och materiella investeringar. Fastighetsinvesteringar Prognosen för fastighetsinvesteringarna är 1 238 miljoner kronor. Avvikelsen på 166 miljoner kronor beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas, nybyggnation av J-huset/ingång 100 och Rudbeck 4. Ett antal pågående investeringar som är i genomförandefasen beräknas bli dyrare än budgeterat. A1:an beräknas kosta 24 miljoner kronor mer (dyrare och mer omfattande än budgeterat). Ett antal projekt beräknas bli dyrare jämfört med budget på grund av förskjutningar i tid exempelvis Rudbeck R3, 68 miljoner kronor, Akuten i Enköping, 8 miljoner kronor och övriga investeringar inom Framtidens Akademiska, 47 miljoner kronor. Stora avvikelser finns också för planerade investeringar exempelvis Stadsbussdepå 37 miljoner kronor under budget, nytt produktionskök 39 miljoner kronor under budget och där ett politiskt beslut angående produktionsmetod inväntas innan projektet kan fortsätta. Immateriella och materiella investeringar Prognosen för immateriella och materiella investeringar är 358 miljoner kronor, vilket alltså är 348 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på lägre investeringsprognoser från Akademiska sjukhuset (-226 miljoner kronor), Kollektivtrafikförvaltningen (-50 miljoner kronor) och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (-51 miljoner kronor). För sjukhuset beror den lägre nivån främst på att investeringar inte hinner genomföras i den takt som var tänkt. Kollektivtrafikförvaltningen prioriterar inte ett flertal investeringar under 2015, därav avvikelsen. I investeringsbudgeten för de landstingsövergripande verksamheterna fanns budget för ledningssystem med. Då inriktningen för ledningssystem har ändrats sedan budgeten togs så innebär det därför en avvikelse. 3 Återbetalning AFA 60 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr.

6 (10) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,7 procent jämfört med 2014. Det är en mindre ökning på 0,1 procentenhet jämfört med efter augusti. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är 8 341 och det är en ökning med 168 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med september i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 2 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor, ledning och specialistläkare. Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 128 årsarbetare. Akademiska redovisar i sin månadsrapport att av dessa är 76 årsarbetare en effekt av beslutad verksamhetsutveckling under året. Ett flertal åtgärder inom ramen för kompetensförsörjning pågår inom Akademiska sjukhuset samt bland annat ett arbete att knyta ihop budgetarbetet och uppföljningssystem med produktionsplanering, bemanning och arbetstidsmodeller. Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti 2014. Förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar bidrar också till en ökning av antalet årsarbetare. Primärvården har ökat antalet årsarbetare, bland annat sjuksköterskor, sjukgymnaster och psykologer, för att bättre tillgodose krav på ökad tillgänglighet via telefon och mottagningsverksamhet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av besvärligt rekryteringsläge. Diagram 3: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 62 miljoner kronor till och med september. Årsbudgeten är 32 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har fortsatt behov av inhyrd personal, främst sjuksköterskor men även läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Vid Lasarettet i Enköping är personalomsättningen fortsatt hög och tillsammans med ett besvärligt rekryteringsläge gällande specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor kvarstår behovet av inhyrd personal. En förskjutning har skett mot att lasarettet nu hyr in fler sjuksköterskor än läkare. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor.

7 (10) Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut sept 2015 sept 2014 2015 2014 Inhyrd personal, läkare 42 42 27 62 Inhyrd personal, övriga 20 14 5 22 Summa 62 56 32 84 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter september 5 procent. Sjukfrånvaron har ökat något efter augusti månad och är nu högre jämfört med helår 2014 då sjukfrånvaron var 4,9 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, 30-49 år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön har sjukfrånvaron ökat för kvinnor, medan den har minskat något för män. Akademiska sjukhuset har gjort en fördjupad analys av sjukfrånvaron vid sjukhuset och åtgärder är planerade. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 53 miljoner kronor efter september och det är sex miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 13 procent. Diagram 4: Total sjukfrånvaro i procent

8 (10) Bilagor Årsprognos Årsprognos tkr Utfall 201501-201509 Utfall 201401-201409 Budget 201501-201509 Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård 1 544 520 1 441 414 1 655 302 2 015 371 2 215 676 2 117 506-98 170 Patientavgifter sjukvård 91 886 97 949 97 499 133 370 132 491 132 478-13 Intäkter enligt tandvårdstaxan 186 914 187 554 197 024 251 049 265 471 256 185-9 286 Alf 246 832 164 986 202 996 261 010 275 128 275 128 0 Trafikintäkter 517 189 491 372 537 690 677 418 753 527 706 400-47 127 Övrig finansiering 0 0 4 729 0 8 509 927-7 582 Övriga intäkter 909 465 2 371 342 838 885 2 768 811 1 139 114 1 261 309 122 195 Skatteintäkter 5 993 093 5 712 741 6 040 811 7 607 134 8 054 415 7 986 547-67 868 Generella statsbidrag/utjämning 1 007 021 898 199 917 093 1 286 904 1 222 790 1 333 932 111 142 Summa intäkter 10 496 921 11 365 557 10 492 029 15 001 067 14 067 121 14 070 411 3 291 Lönekostnader inkl inhyrd personal -4 903 911-4 656 631-4 884 887-6 327 897-6 650 671-6 677 076-26 405 Övriga personalkostnader -317 983 169 196-304 731-410 695-409 454-374 544 34 909 Köpt vård -769 384-671 056-767 368-939 011-1 046 372-1 056 525-10 153 Läkemedel -892 135-838 942-886 289-1 147 500-1 191 220-1 221 847-30 627 Medicinsk service -61 184-57 684-55 229-82 653-75 440-75 331 109 Köpt tandteknik och tandvård -32 476-28 872-36 669-40 677-50 698-47 069 3 629 Medicinskt material -511 113-469 528-478 884-667 201-685 008-710 069-25 061 Lokal- och fastighetskostnader -300 845-265 722-246 972-400 785-333 817-361 810-27 994 Trafikkostnader -1 090 147-1 038 267-1 104 084-1 415 820-1 484 839-1 475 000 9 839 Övriga kostnader -1 192 646-1 176 112-1 225 121-1 682 337-1 670 500-1 690 266-19 767 Finansiell nettokostnad -19 317 120 390 6 576 108 118 8 743-28 854-37 597 Avskrivningar/nedskrivningar -291 585-352 398-328 929-389 391-440 844-410 659 30 185 Summa kostnader -10 382 726-9 265 625-10 312 588-13 395 850-14 030 120-14 129 051-98 931 RESULTAT 114 195 2 099 932 179 442 1 605 217 37 001-58 640-95 641 INVESTERINGSVERKSAMHET -6 866 602-4 631 398-9 257 456-9 351 191 Fastighetsinvesteringar -828 345-640 196-1 053 194-1 132 845-1 404 259-1 237 614 166 645 Investeringar i immateriella och -19 848-29 369-59 963-45 800-79 950-33 417 46 533 investeringar i utrustning -189 842-133 758-449 464-196 477-626 424-324 180 302 244

9 (10) Likviditet Pensionsplaceringar Anskaffningsvärde Marknadsvärde AVK sen mån (%) AVK hittills i år (%) Vikt % Svensk räntemarknad 778 500 737 778 744 599-0,44 0,07 49 Svensk aktiemarknad 167 078 896 182 329 464-4,32 3,12 11 Utländsk aktiemarknad 284 811 053 310 303 420-4,32 0,86 20 Alternativa investeringar 186 712 117 208 216 607 0,00-1,12 13 Kassa 0 116 938 818 7 TOTALT: 1 417 102 803 1 596 532 908-1,90 1,50 100 Likvida medel inklusive korta placeringar: Belopp Räntetilläggskonto 1 353 000 000 Nordea -72 251 000 Swedbank 22 992 921 TOTALT: 1 303 741 921

Analys av utvalda intäkts- och kostnadsslag 10 (10) Diagrammen nedan har gjorts i rullande-12 månaders perioder. Detta innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas. Diagrammen visar utvecklingen i pengar, i faktiska priser för både utfall och budget och hur dessa förhåller sig till varandra. Diagram 5: Rullande 12 lönekostnader inkl. inhyrd personal 6600 6550 6500 6450 6400 6350 6300 6250 6200 6150 6100 Nov 13 -Dec 13 - okt 14 nov 14 Lönekostnader inkl inhyrd personal Helår 2014 Feb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 -Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 -Sep 14 - Okt 14 - juli 15 aug 15 sep 15 Utfall lönekostn inkl inhyrd personal Budget lönekostn inkl inhyrd personal Som visas i diagrammet ovan har det funnits en obalans mellan utfall och budget för lönekostnaderna. En trend är dock att obalansen minskar. En trolig orsak till att budget nu närmar sig utfallet är att budgetarbetet varit mer synkroniserat. Diagram 6: Rullande 12 läkemedelskostnader 1260 1210 1160 1110 1060 1010 960 910 860 Nov 13 -Dec 13 - okt 14 nov 14 Helår 2014 Läkemedelskostnader Feb 14 - Mars 14 April 14 jan 15 - feb 15 - mars 15 Maj 14 -Juni 14 - Juli 14 - april 15 maj 15 juni 15 Aug 14 -Sep 14 - Okt 14 - juli 15 aug 15 sep 15 Utfall läkemedel Budget läkemedel Budget har huvudsakligen legat under utfallet. Akademiska sjukhuset är den förvaltning som har en negativ avvikelse mot budget. Anledningen till detta är att sjukhuset historiskt fått finansiering för uppräkning och demografi men detta räcker inte för att finansiera de ökade läkemedelskostnaderna. Detta är sannolikt kopplat till att universitetssjukhus är tidiga med att införa nya läkemedel som därmed kostar mer. Från 2015 har dock Akademiska fått en ökad kompensation för läkemedelskostnaderna.

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2015-11-03 4 (76) Handläggare: Björn Larsson Dnr CK 2015-0002 232 Landstingsplan och budget 2016-2018 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att att fastställa Landstingsplan och budget 2016-2018 enligt bilaga, enheterna Ping Pong och Centrum för verksamhetsförlagd utbildning (CVU) flyttas till Akademiska sjukhuset från och med den 1 januari 2016. Bilaga 232 Ärendet Landstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljeinriktningen inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och länet samt lagstiftningen inom berörda områden. Landstinget i Uppsala län strävar efter att ständigt förbättra och förnya verksamheterna utifrån medborgarnas behov. Landstingsplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. I juni beslutade landstingsfullmäktige om Landstingsplan och budget 2016-2018. Sedan juni har revideringar skett och nytt förslag föreligger för beslut. Skattesatsen för 2016 beslutades av landstingsstyrelsen den 1 juni 2015. De organisationsförändringar som föreslås är att från och med den 1 januari 2016 flyttas enheterna Ping Pong och Centrum för verksamhetsförlagd utbildning (CVU) till Akademiska sjukhuset. Vidare föreslås att sjukreseenheten vid Landstingets resurscentrum flyttas till Kollektivtrafikförvaltningen UL (beslutas i samband med antagande av nytt sjukresereglemente) från och med den 1 januari 2016. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2015-11-03 5 (76) Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2015- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LPB 2016-2018 - höst

INNEHÅLL INLEDNING...4 POLITISK HUVUDINRIKTNING...5 PATIENTEN FRÄMST...5 GOD OCH ATTRAKTIV ARBETSGIVARE...5 ATTRAKTIVARE KOLLEKTIVTRAFIK...5 KULTUR...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 HÄLSOUTVECKLING...6 BEFOLKNINGSUTVECKLING...6 DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...6 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN...7 FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR...7 Finansieringsökning 2016...7 Effektiviseringskrav...8 Omfördelning av medel...8 Resultatmål...9 FoU-budget...9 Skatteintäkter...9 Statsbidrag...10 Riks- och regionvårdsintäkter...12 Patientavgifter...12 Personalkostnader...12 Pensionskostnader...13 Läkemedelskostnader...13 Prisökningar Folktandvården...14 Hyreskostnader...14 Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken...14 Nettokostnad och finansieringen...15 Likviditet...15 Investeringar...15 LANDSTINGETS STYRNING, LEDNING OCH ORGANISATION...17 POLITISK STYRNING...17 STYRMODELL...17 ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI...18 LANDSTINGETS BALANSERADE STYRKORT 2016...19 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...20 TILLGÄNGLIGHET EFTER BEHOV...20 PATIENTEN FÖRE SYSTEMET...20 PRODUKTION...21 Produktionsplanering...21 Vård på rätt vårdnivå...22 TILLGÅNG TILL SPECIALISTLÄKARE I HELA LÄNET...22 NÄRVÅRD...24 Närvård äldre...24 MULTISJUKA PATIENTER...25 Närvård - Barn och unga...25 Närvård - psykisk ohälsa...26 BYGG UPP BEROENDEVÅRD FÖR BARN OCH UNGA...26 KVALITET GENOM GOD VÅRD...27 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...27 REHABILITERING...28 Säker hälso- och sjukvård...28 PATIENTSÄKERHET...28 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...30 ETT GOTT BEMÖTANDE...30 1 (67)

VÅRDLOTS...30 ANHÖRIGA...31 Effektiv hälso- och sjukvård...32 Jämlik hälso- och sjukvård...33 VÅRD PÅ LIKA VILLKOR...33 JÄMLIK TANDVÅRD...34 ALLA SKA FÅ PLATS...35 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...35 VÅRD I TID...35 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård...36 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...36 IT I MÄNNISKANS TJÄNST...37 FORTSATT UTVECKLADE E-TJÄNSTER...37 UTMANINGAR FÖR LANDSTINGET...38 KOLLEKTIVTRAFIK...39 KULTUR OCH BILDNING...40 ETT RIKARE KONSTLIV...40 ÖKAD KULTURELL DELAKTIGHET...40 EN ATTRAKTIVARE LIVSMILJÖ...40 LIVSLÅNGT LÄRANDE...41 UTVECKLING OCH SAMVERKAN...42 FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING INOM VÅRDEN...42 ÖVRIGA UTVECKLINGSOMRÅDEN...43 Matproduktion...43 Upphandling...43 Processbaserat ledningssystem för kvalitet...44 SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET...44 Samverkan inom folkhälsoområdet...45 ÖVRIG SAMVERKAN...46 Externa vårdgivare...46 Landstinget en viktig regional samhällsaktör...46 Infrastruktur...47 EKONOMI...49 EFFEKTIV EKONOMISTYRNING...49 Beslutsstöd...49 Fastighetsekonomi...49 EFFEKTIVA VERKSAMHETER...50 Ersättningssystem...50 Kostnad per patient (KPP)...51 LÅNGSIKTIG FINANSIERING...51 Finansiella mål...51 Långfristiga placeringar...51 Lånefinansiering...52 LANDSTINGET SOM ARBETSGIVARE...53 RÄTT KOMPETENS...53 Lönebildning...53 ENGAGERADE MEDARBETARE...54 Anställningsförhållanden...54 Arbetsmiljö...54 TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA CHEFER...55 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN...56 BESLUT...57 BILAGOR...58 BUDGET 2016 OCH PLAN 2017-2018...58 INVESTERINGSPLANER 2016 2020...61 2 (67)

Investeringsplan fastigheter...61 Investeringsplan utrustning...64 Investeringsplan konst...64 INTERN KONTROLL...65 PATIENTAVGIFTER...66 3 (67)

Inledning Landstingets verksamhetsidé Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet samt våra lagar och förordningar. Det är landstingsfullmäktige som beslutar om innehållet i landstingsplan och budget. Det fungerar sedan som landstingets övergripande styrande dokument, som anger inriktningen för verksamheterna. Landstingsplanens primära målgrupper är dels landstingets politiker, dels förvaltningschefer och övriga chefer som ska genomföra de politiska besluten. I landstinget strävar vi efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Landstingsplanen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. 4 (67)

Politisk huvudinriktning En ny inriktning har påbörjats med tydliga prioriteringar för att utveckla verksamheten under mandatperioden. Men också ett nytt sätt att styra och leda landstingets verksamheter. Landstinget ska ha höga ambitioner för sjukvård, kollektivtrafik, kultur och regional utveckling. Vi ska ta vår del av ansvaret för klimatomställningen och därmed för framtida generationer. Det ska vara ordning och reda i både ekonomi och verksamhet och balans mellan uppdrag och ekonomi. Landstinget måste ha kontroll över kostnadsutvecklingen och hela tiden ha en nära dialog och samverkan med både medarbetare och ledningen för verksamheterna. Det är nödvändigt att betona allvaret i det ekonomiska läget och den allvarliga situation som landstinget står inför. Akademiska sjukhusets underskott var 346 miljoner för 2014. Kostnaderna för sjukvården ökar nästan dubbelt så fort som intäkterna, vilket riskerar hela landstingets ekonomi både på kort och på lång sikt. Biljettintäkterna för UL var också betydligt lägre än budgeterat för 2014. Patienten främst Landstinget måste säkerställa sammanhängande vårdkedjor och att en helhetssyn ska genomsyra hur sjukvården organiseras. I detta är både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping viktiga och ska utvecklas i landstingets egen regi. Primärvårdens uppdrag behöver utvecklas med bredare uppdrag och ett ersättningssystem som är rättvist och som stimulerar till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. Landstingets rehabiliteringsverksamhet måste utvecklas och bli bättre. Det ska vara korta väntetider i vården och färre som väntar i vårdkön. Grundkravet är att landstinget klarar den lagstadgade vårdgarantin. I dag lever landstinget inte upp till dessa krav vilket kräver förbättringar på en lång rad områden. För att tillmötesgå patientens behov till fullo är målet en hälso- och sjukvård utan köer. Genom en utvecklad närvård i hela länet och i samarbete med kommunerna, ska patienter med stora vårdbehov erbjudas en större del av sitt vårdbehov i närmiljön. Målet är en sjukvård och omsorg där patienten inte ska påverkas av administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna. Patienter och anhöriga, barn som vuxna, ska känna tillit och trygghet i vården. Vården ska ges med värdighet och respekt för människors lika och okränkbara värde samt kännetecknas av ett gott bemötande. Den vård som landstinget finansierar ska hålla högsta möjliga kvalitet med tydlig patientnytta. Därför är det viktigt att kvalitets- och uppföljningsarbetet fortsätter att utvecklas. Resultat av kvalitetsgranskning ska göras tillgänglig för allmänheten. Landstinget ska aktivt arbeta för att jämlikhet och barnperspektiv ska genomsyra landstingets verksamheter och för att landstinget ska bli bättre på bemötande av HBTQ-personer. God och attraktiv arbetsgivare Helt avgörande för möjligheterna att säkerställa en god kvalitet i landstingets verksamheter, är kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Ett strategiskt mål för landstinget är att vara en god och attraktiv arbetsgivare som erbjuder trygga och säkra anställningar med möjlighet till utveckling i sin yrkesroll. Attraktivare Kollektivtrafik Landstinget har ett stort ansvar för länets kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska bidra till utveckling i hela länet, minskad klimatpåverkan och förenklat resande över länsgränserna. Den ska också underlätta människors vardag. Kollektivtrafiken måste förbättras och ge bättre effekt för de pengar som satsas och öka antalet som väljer att resa kollektivt. Utgångspunkten ska vara att nå fördubblingsmålen. Det ska vara enkelt och prisvärt att resa och människor ska känna en trygghet i att kollektiva färdmedel går och kommer fram i tid. Kultur Kulturen är en viktig del av landstingets verksamhet och människors välmående och måste därför ges bra förutsättningar att utvecklas. Folkbildningen har blivit allt viktigare för att möta behoven bland de många nyanlända. Folkhögskolorna och studieförbunden är centrala resurser i detta arbete. 5 (67)

Planeringsförutsättningar Hälsoutveckling Hälsoutvecklingen i länet är förhållandevis god. Befolkningsenkäterna ger en god anvisning om befolkningens hälsa. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är däremot mycket stor i båda undersökningar. Vi ser att ohälsa i form av till exempel värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång utbildning. Generellt kan man säga att god hälsa samvarierar starkt med utbildningsnivåerna i kommunerna. Psykisk ohälsa betyder mer för upplevelsen av dåligt allmänt hälsotillstånd än fysiska problem. 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i länet har nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnornas psykiska välbefinnande har ökat sedan 2004. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 86 procent av sexåringarna har kariesfria mjölktänder och 34 procent av 19-åringarna har kariesfria tänder. Andelen dagligrökare har vare sig minskat eller ökat sedan 2008. Totalt är det elva procent av kvinnorna och tio procent av männen som röker dagligen. Bland gymnasieelever är det cirka 40 procent som aldrig rökt. En av tio har provat narkotika. Inga markanta könsskillnader förekommer. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen som angav att de druckit så mycket alkohol att de varit berusade uppgick 2012 till 27 procent bland männen och 13 procent bland kvinnorna i länet. Det är ungefär samma nivå sedan 2004. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i länet kommer fortsatt att vara positiv. Ökningen bedöms uppgå till drygt en procent per år. År 2016 kommer länets befolkning att uppgå till cirka 357 000 invånare. Prognoserna pekar på att antalet personer i ålder 0 34 år kommer att öka fram till år 2019 med drygt 4700 personer. Under samma period kommer antalet personer som är 65 år och äldre att öka med cirka 6 000. Demografiska förutsättningar Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. I gengäld så är andelen personer i åldern 20 29 år betydligt högre i länet jämfört med riket. Det finns också stora skillnader mellan länsdelarna. Befolkningen i länet kommer att öka med 3,5 procent fram till 2019. Den åldersgruppen som ökar mest är 65 till 80 åringar som ökar med 9 procent. Den gruppen konsumerar mest sjukhusvård av alla åldrar. I och med att flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade och att 41,7 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter över 65 år, får det till följd att sjukhuskostnader ökar. Detta innebär, för Uppsala län, att hälsooch sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför ett ökande sjukvårdsbehov. Tabell 1: Befolkningsprognos 2015-2019 Ålder 2015 2019 Diff. 0-34 år 159 184 163 895 3 % 35-64 år 128 428 130 458 1,6 % 65-80 år 51 594 56 228 9 % 81-100 år 13 800 14 848 7,6 % Totalt 353 006 365 429 3,5 % Dessbättre har Uppsala län bättre demografiska förutsättningar att klara framtidens behov i jämförelse med riket. En av de största utmaningar som det svenska samhället står inför, är att på ett bra sätt klara av välkomnandet av flyktingar som nu kommer till Sverige och skapa en bra väg in i samhället för dem. Även för landstingets verksamhet och organisation kommer detta att innebära att vi behöver ställa om till att klara av den nya verkligheten. Samtidigt måste vi utveckla metoder för att kunna dra nytta av den kompetens de besitter. 6 (67)

Tabell 2: Årlig demografiuppräkning Procent 2016 2017 2018 Demografiökning 1,01 0,98 0,76 Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden som förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. Det ökande vårdbehovet som bland annat kommer av en växande andel äldre utgör en svårighet för hälso- och sjukvården. Den demografiska faktorn spelar en mindre roll för kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvård än vad tidigare beräkningar pekat på. De stora kostnaderna för vården kommer istället att genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. Den verkligt stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som bör värderas högre än de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempel på välfärdsvinster är fler levnadsår med god hälsa. Möjligheterna att utnyttja ny teknik för att övervaka och behandla patienter i öppenvård och i hemmet ökar. Den medicinska forskningen och den medicintekniska utvecklingen går hand i hand. Möjligheterna att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd kommer sannolikt att öka dramatiskt. Genteknologin är ett exempel på ett kunskapsområde vars nya landvinningar i dag bara kan anas, men troligen kommer kunskaperna att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. För att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya metoder, teknologier och läkemedel samt en struktur för införande och utvärdering. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Utvecklingen inom sjukvårdsteknologin ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna mer än den demografiska utvecklingen. Den medicintekniska utvecklingen påverkar utbudet och därigenom behovet av hälsooch sjukvård. Det är omöjligt att förutsäga alla framsteg som den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården måste vara beredd på att flexibelt arbeta med införande av nya metoder, parallellt med att utmönstra metoder som visat sig vara ineffektiva/kostnadsdrivande utan nyttoeffekt. Den tekniska utvecklingen och ehälsoutvecklingen fortsätter med snabba steg där både öppenvård och inneliggande vård påverkas. Utvecklingen där utredningar och behandlingar överförs från sluten till öppen vård kommer att fortskrida. Därmed kan också balansen mellan behovet av öppen respektive slutenvård påverkas. Finansiella förutsättningar Finansieringsökning 2016 Uppräkning i landstinget Utgångspunkten för uppräkning av landstingets verksamheter är landstingsprisindex. I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner och landsting (SKL) sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. LPIK exklusive läkemedel beräknas till 2,7 procent (augusti 2015) för 2016. Demografisk uppräkning Utifrån de demografiska förutsättningarna som beskrivs på föregående sida sker en demografisk uppräkning för 2016 med totalt 78 miljoner kronor. För verksamhetens läkemedelskostnader görs en separat bedömning angående hur utvecklingen av läkemedelskostnaden ser ut. Det är på Akademiska sjukhuset där läkemedelskostnaderna kommer ha en avvikande ökning jämfört med LPIK. En gemensam arbetsgrupp med deltagare från ledningskontoret och Akademiska sjukhuset har tagit fram ett underlag kring 2016 års kostnadsökningar. Med underlaget som bas 7 (67)

ersätts sjukhuset med 16 miljoner kronor utöver LPIK. Denna ökning kommer att finansieras med demografimedel. Akademiska sjukhuset har även kostnadsökningar för medicinskt material och avskrivningar utöver LPIK. Även dessa kommer att finansieras med de demografiska medlen. Totalt är dessa kostnadsökningar 24 miljoner kronor. Hälsa och habiliterings kostnadsökningar, på totalt 1,5 miljoner kronor, för olika hjälpmedel finansieras med demografiska medel. Även satsning på kultur och hälsa, på 0,5 miljoner kronor ska finansieras med demografimedel. Återstående demografiska medel på cirka 36 miljoner kronor har fördelats till sjukhusstyrelsen respektive vårdstyrelsen. Resursförändringar 2016 Totalt görs resursförstärkningar med 298 miljoner kronor 2016. Jämfört med vårens landstingsplan och budget är det en ökning med 66 miljoner kronor. Ökningen består av en satsning på närvårdsplatser i Tierp, full drift för kliniskt utvecklingsår, ytterligare kostnadsökningar för sjukresor, ökade kostnader för beslutsstöd, vårdkostnad för tillståndslösa samt smittspårning. Dessutom har regeringen beslutat att höja särskild löneskatt för pensionärer, vilket innebär en kostnadsökning med 13 miljoner kronor Med anledning av att regeringen höjer arbetsgivaravgiften för unga så ersätts verksamheten för den ökade kostnaden med 43 miljoner kronor. Den lönesatsning som gjordes 2015 avsåg 9 månader. Verksamheten ersätts med 8 miljoner kronor för helårseffekten som uppstår 2016. Hälso- och sjukvårdsverksamheten får en ökad finansiering för inrättande av en tillnyktringsenhet, sprututbyte, utökning av ST-block inom specialistvården, Akademisk vårdcentral, familjecentraler, uppsökande tandvård, nationell cancersatsning, närvårdsteam neuropsykiatri, ökade kostnader för läkemedel för barn och unga, närvård i Tierp, ökade avskrivningskostnader, glasögon till barn och unga, fri mammografi och ökade hyreskostnader på grund av ny-/ombyggnationer. Totalt uppgår dessa satsningar till 99 miljoner kronor i budgeten. Kollektivtrafiknämnden får en ersättning för bland annat minskade biljettintäkter till följd av sänkning av biljettpriser, indexökningar för trafikkostnader utöver ordinarie uppräkning, förändrade avtalsförhållanden, trafikökningar och ökade sjukresekostnader på totalt 66 miljoner kronor. Fastighet-, teknik- och servicenämnden ersätts för, ökade journalsystemskostnader, ökade kostnader för tillståndslösa samt smittspårning. Totalt innebär detta en kostnadsökning med 8 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter ersätts för ökade kostnader för patientförsäkringen LÖF, ökade smittskyddskostnader, engångskostnader för avveckling av diariesystem, kliniskt utvecklingsår, ökade kostnader för beslutsstöd, nytt ledningskontor, AT/STutbildning inom primärvården, regionbildning och it-utveckling, Totalt innebär detta en kostnadsökning med 61 miljoner kronor. Effektiviseringskrav För att landstinget ska ha en hållbar ekonomi på längre sikt måste kostnadsökningarna i landstinget minska. Bara ökade driftskostnader, på grund av de fastighetsinvesteringar som genomförs, ihop med ökade pensionskostnader ger stora kostnadsökningar de kommande åren. På verksamhetsnivå har kostnadsökningarna varit stora de senaste åren. Dessa höga kostnadsökningar måste nu bromsas för att landstinget ska kunna ha en ekonomi i balans. Under planperioden kommer därför alla verksamheter ha årliga effektiviseringskrav. För 2016 är detta 0,75 procent. För 2017 respektive 2018 är effektiviseringskravet 1 procent årligen. Omfördelning av medel I varje landstingsplan och budget görs omfördelning av medel mellan verksamheterna. Anledningen till detta varierar. Det kan bero på organisationsförändringar eller att ansvaret för en viss hantering flyttas mellan olika verksamheter. Det kan även göras då ersättning tidigare har skett genom intern fakturering mellan verksamheter men att det istället görs en permanent förändring genom en överflyttning av anslagsmedel. Gemensamt för alla omfördelningar är att de alltid stäms av med mottagande respektive överlämnande verksamhet. 8 (67)

De större organisationsförändringar som görs 2016 är att sjukreseverksamheten flyttas från Landstingets resurscentrum till Kollektivtrafikförvaltningen samt att centrum för verksamhetsförlagd utbildning flyttas från Landstingets ledningskontor till Akademiska sjukhuset. Resultatmål Folktandvården har ett resultatmål på 6 miljoner kronor för 2016. FoU-budget För att skapa ännu bättre vård för befolkningen krävs definierade resurser för forskning, utveckling och för införande av ny teknik och nya behandlingsmetoder. Det handlar dels om resurser för infrastruktur men även för tjänster och projekt. Genom att i enlighet med tidigare beslut i landstingsfullmäktige skapa en definierad FoU-budget inom varje förvaltning kommer en bättre tydlighet att skapas gällande vilka resurser som avsätts för dessa uppgifter på samma sätt som resurser avsatta till vård sedan länge har definierats. Inom landstingets största förvaltning, Akademiska sjukhuset, pågår ett arbete där avsikten är att inom vart och ett av verksamhetsområdena skapa en FoU-budget. Eftersom dessa medel tidigare inte definierats på ett tydligt sätt kräver denna omfördelning betydande arbete kombinerad med försiktighet så att inte vårduppdraget oavsiktligt drabbas av resursbrist. När resurser väl är tydliggjorda finns förutsättningar för produktionsplanering av forskning som säkerställer att medarbetare kommer att kunna avsätta tid för forskning och utveckling där denna tid finns budgeterad inom verksamhetens FoU-budget. Det ger också möjlighet till styrning av forskningens innehåll gentemot landstingets prioriterade områden. Tid för forskning för landstingets forskande medarbetare är den avgjort viktigaste faktor som behöver tillskapas för att uppnå flera av de mål som definierats i landstingets forskningsstrategi. Detta kan företrädesvis ske genom att inrätta tidsbegränsade tjänster där en viss andel är avsatt för forskning medan resterande del ägnas åt kliniskt arbete. Motsvarande tjänster på andra universitetssjukhus har blivit en betydelsefull framgångsfaktor inte bara för genomförande av god forskning utan även som ett kraftfullt instrument både för rekrytering och för att behålla duktiga medarbetare. Inom primärvård kommer Akademisk vårdcentral att startas. Start och drift av Akademisk vårdcentral kommer att kräva resurser som dels kan tillföras via omfördelning från andra befintliga verksamheter men dels även behöver tillföras via nytillskott av resurser för såväl utrustning, lokaler som för nya tjänster. Ett resurstillskott som kommer att delas mellan landstinget och Uppsala universitet. För medel till specifika projekt för forskning och utveckling finns inom landstinget riktade FoU-medel på 3,5 miljoner kronor. Dessutom avsätter landstinget årligen 6 miljoner kronor till Regionala forskningsrådet för att stödja projekt där medel fördelas i konkurrens till forskare inom Uppsala-Örebroregionen. För att utveckla områden av strategisk betydelse för landstinget kan det finnas goda skäl att avsätta ytterligare medel för specificerade projekt genom antingen omfördelning eller genom tillförande av nya medel. Skatteintäkter I landstingets budget används SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket avseende skatteunderlaget för planperioden (oktober 2015). Skatteutvecklingen prognostiseras bli relativt hög under planperioden, framför allt för 2016. Detta beror på en ökning av arbetade timmar, stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster. Den genomsnittliga skatteutvecklingen prognostiseras under planperioden till 4,9 procent för landstinget. Den årliga utvecklingen beräknas till 5,6 procent 2016, 4,4 procent 2017 respektive 4,7 procent 2018. Trots de ökande skatteintäkterna behöver landstinget vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Landstinget står inför stora kostnadsökningar som främst beror på att det görs stora investeringar för ny-, om- och tillbyggnad av främst landstingets vård- och behandlingsbyggnader. Detta innebär att de årliga driftskostnaderna kommer att öka kraftigt under planperioden. En annan stor post är landstingets kostnader för pensioner som kommer öka markant. Verksamhetseffektiviseringar räcker inte för att täcka de kommande kostnadsökningarna. För att landstinget ska kunna ha en ekonomi i balans görs därför en skattehöjning 2016 med 55 öre. Skattehöjningen ger cirka 1,3 miljarder 9 (67)

kronor i ökade intäkter under planperioden. Årligen innebär det ökningar med 415 miljoner kronor 2016, 434 miljoner kronor 2017 respektive 454 miljoner kronor 2018. Den genomsnittliga årliga skatteökningen under planperioden, inklusive skattehöjningen, prognostiseras till 6,6 procent. Diagram 1: Skatteutveckling 2012 2017 PROCENT 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 7,5% Statsbidrag 10,8% 5,0% 3,2% 5,6% 4,7% 4,4% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Skatteutveckling i % Skatteutveckling i % exkl skattehöjning 2016 Statens bidrag till landstinget består i huvudsak av kommunalekonomisk utjämning, generella statsbidrag och statsbidrag för speciella användningsområden. De generella statsbidragen är allmänna finansiella stöd medan specialdestinerade bidrag ofta är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Nuvarande regering anser att det är rimligt att även fortsättningsvis ingå överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting (SKL) inom hälso- och sjukvårdsområdet i de fall man finner behov av det. Regeringen kommer dock att se över det sammantagna antalet krav i överenskommelserna och vara mer restriktiva med att använda prestationsersättning jämfört med tidigare. På Finansförvaltningen budgeteras 176 miljoner kronor i intäkter från specialdestinerade statsbidrag för 2016. Utgångpunkten vid budgetering av intäkter för specialdestinerade statsbidrag har i regel beräknas med cirka 3,6 procent (vilket motsvarar landstingets andel av befolkningen) av landstingens totala möjliga andel av statsbidraget. Dock finns vissa undantag exempelvis på grund av försiktighetsprincip eller andra riktlinjer för ett specifikt bidrag. Från och med 2016 erhåller Landstingets ledningskontor en kostnadsram för de specialdestinerade statsbidragen. Utifrån respektive statsbidrags prestationskrav tar verksamheten fram en handlingsplan och en budget för detta. Om handlingsplan och budget godkänns av en styrgrupp på ledningskonterat så erhåller verksamheten hela eller en del av bidragen. Tabell 3: Specialdestinerade statsbidrag 2016 Mnkr 2016 2016 Budget intäkt Budget kostnad Sjukskrivning 25 15 Psykisk ohälsa 22 22 Rehabilitering 18 18 Professionssatsning 27 10 Jämlik cancervård 15 12 Förlossning 24 12 Kvinnors hälsa i primärvården 5 5 Fria glasögon till barn och unga 4 4 Särskilt angelägna satsningar 36 0 Summa 176 98 Utjämningssystemet Utvecklingen av utjämningsbidraget har de senaste åren varit negativ för landstinget. Under planperioden kommer dock bidraget att öka. Totalt kommer landstinget att erhålla 1 739 miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag. Det ger en genomsnittlig intäkt för landstinget på 580 miljoner kronor årligen. Läkemedelsförmånen Prognosen för läkemedelsförmånen 2015 är 741 miljoner kronor för landstinget. Det finns fortfarande inget avtal mellan staten och SKL. Förhandlingar påbörjas under hösten 2015. Det prognostiserade utfallet för 2015 beräknas bli högt, vilket borde leda till att statsbidragsnivån ökar 2016. Dessutom blir läkemedel för barn och unga under 18 år kostnadsfria från 1 januari 2016 och detta kompenseras i läkemedelsbidraget. Från 2017 blir preventivmedel kostnadsfria för personer under 21 år. Utifrån det prognostiserade utfallet 2015 budgeteras en ökning av läkemedel med 2,6 procent 2016. Åren 2017-2018 väljer landstinget att i stort sett ligga på samma nivå som 2015. Skillnaden är kompensationen för preventivmedel. Sjukskrivningsmiljarden Syftet med miljardsatsningen har varit att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen slöts 2006 en överenskommelse mellan staten och SKL. Genom överenskommelsen infördes 10 (67)

ekonomiska incitament till hälso- och sjukvården med den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Regeringen har i sitt förslag till budget avsatt 1 miljard kronor år 2016. Förhandlingar har redan påbörjats om en ny överenskommelse för 2016, som till en början kommer att vara ettårig eftersom regeringen gör en översyn av alla överenskommelser. Rehabiliteringsgarantin Syftet med överenskommelsen är att stödja personer med ångest, depression, stress eller en långvarig diffus smärta i axlar nacke och rygg att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning. Rehabiliteringsinsatserna syftar till att åstadkomma en ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning bland män och kvinnor i arbetsför ålder. Statsbidraget har funnits sedan 2009. Intäkten för rehabiliteringsgarantin motsvaras av en motsvarande kostnad för ersättning till vårdgivare för genomförda behandlingar/insatser. Regeringen föreslår dock en minskning av bidraget, från 750 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Motiveringen är att effekterna endast i begränsad utsträckning har lett till återgång i arbete. Professionsmiljard Regeringen föreslår att en miljard kronor per år avsätts från och med 2016 till en så kallad professionsmiljard. Dock förväntas inte hela miljarden gå till landstingen, utan även till kommuner och andra organisationer. Satsningen syftar till att höja kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården genom att förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens och påverka landstingens kompetensförsörjning i positiv riktning. Professionsmiljarden ersätter den tidigare samordnings- och tillgänglighetsmiljarden. Jämlik cancervård För att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna har 500 miljoner kronor per år avsatts under perioden 2015-2018. Satsningen ska korta väntetider inom cancervård samt bidra till snabb diagnos och förebyggande insatser. Pengarna ska användas till att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. De standardiserade vårdförloppen ska förkorta vårdförloppet mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. Psykisk ohälsa Regeringen föreslår att 1 miljard kronor avsätt per år under perioden 2016-2019 för psykisk ohälsa. Dock förväntas inte hela miljarden gå till landstingen, utan även till kommuner och andra organisationer. Staten och SKL har sedan 2012 genom årliga överenskommelser enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik (s.k. PRIO-medel). Jämfört med tidigare år innebär det en bidragsförstärkning med 280 miljoner kronor. Förstärkningen ska användas för att möta den ökande ohälsan bland barn och unga vuxna, dels genom att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete och dels för att stimulera nya initiativ. Vidare ser regeringen för närvarande över inriktningen på regeringens insatser inom området psykisk ohälsa. Särskilt angelägna insatser Med ett riktat bidrag förstärker regeringen engångsvis hälso- och sjukvården med 1 miljard 2016 för att möjliggöra särskilt angelägna insatser. Tillskottet avser att stärka landstingen långsiktigt inför utmaningar i form av demografi, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlen fördelas proportionellt till landstingen utifrån befolkning. Från 2017 övergår bidraget till ett generellt statsbidrag med 500 miljoner kronor per år. Förbättrad förlossningsvård Regeringen föreslår i sitt förslag till budget en fortsatt satsning på att förbättra förlossningsvården och stärka insatserna för kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Enligt regeringens förslag till budget ska 400 miljoner kronor att avsättas årligen mellan 2016-2019. För 2015 har regeringen avsatt 200 miljoner kronor. Även dessa medel kommer kunna användas under 2016. Primärvårdssatsning Regeringen föreslår en förstärkning genom en riktad satsning för att utveckla primärvården med fokus på kvinnors hälsa. Satsningen uppgår till 130 miljoner kronor per år 2016-2019. 11 (67)

Fria glasögon till barn och unga Regeringen föreslår att 120 miljoner kronor avsätts årligen för bidrag till bidrag för glasögon. Alla barn, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, ska ges de bästa förutsättningarna att utveckla sin potential och kunna delta på lika villkor i såväl skola som på fritiden. Alla landsting ger idag bidrag till standardglasögon eller kontaktlinser efter recept av ögonläkare till barn i åldern 0-7 år. Satsningen innebär att även barn och unga i åldern 8-19 år ska få bidrag för glasögon. Alf-medel Statsbidraget för alf-medel (avtal om läkarutbildning och forskning) regleras i ett avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Ett nytt avtal trädde i kraft 2015. Det centrala avtalet kompletteras av regionala avtal, i vårt fall mellan landstinget och Uppsala universitet. Det nya centrala avtalet innebär en förändring i hur ersättningen för klinisk forskning fördelas. Successivt kommer en allt större andel av ersättningen fördelas utifrån en årlig bibliometrisk utvärdering. Landstinget uppskattar att alfintäkten kommer uppgå till cirka 270 miljoner kronor per år. Statsbidraget utbetalas till Uppsala universitet som i sin tur betalar ut bidraget till Akademiska sjukhuset. Av Alf-medel för forskning fördelas cirka 80 procent till 24 alf-grupper baserat på ett utnycklingssystem som tar hänsyn till både struktur och aktivitet. Primärvården/allmänmedicin utgör en sådan gruppering medan de övriga finns inom Akademiska sjukhuset. Resterande 20 procent fördelas till särskilda satsningar baserat på beslut i ALF nämnden. Övriga specialdestinerade statsbidrag Det finns även ett flertal mindre statsbidrag och som i de flesta fall går direkt ut i verksamheten. Exempel på sådana bidrag för mänskliga vävnader och celler, tolktjänst, kulturbidrag och asylbidrag. Riks- och regionvårdsintäkter Landstinget eftersträvar en förtroendefull samverkan mellan landstingen i sjukvårdsregionen. För att säkra framtidens högspecialiserade vård vid Akademiska sjukhuset krävs en långsiktighet och trygghet avseende planeringsförutsättningar och patientunderlag. Under 2015 kommer nya samverkansavtal träffas mellan landstingen i sjukvårdsregionen. Avtalen börjar gälla från och med 2016. I de nya avtalen kommer landstinget att förhandla om en ny pris- och ersättningsmodell. Det nya avtalet ska tecknas av landstinget och godkännas av landstingsstyrelsen. Efterfrågan från sjukhusets regionkunder bedöms vara fortsatt stark och växande under den kommande tre-årsperioden. Delvis beror detta på en bristande kapacitet inom flera av landstingen inom regionen. Totalt beräknas sjukhuset sälja vård för cirka två miljarder kronor. Patientavgifter I landstingsplan och budget 2012-2014 beslutades att patientavgifter ska justeras vart fjärde år med landstingsprisindex för de fyra senaste åren. I linje med detta beslut har patientavgifterna höjts med cirka 11 procent vilket motsvarar landstingsprisindex åren 2012-2015. Landstinget har även genomfört en översyn av sjukresereglementet vilket bland annat resulterat i att en höjning görs av egenavgiften från 100 kronor till 150 kronor. Det görs även en höjning av frikortsgränsen för sjukresor från 1 200 kr till 1 800 kr. Höjningen av frikortsgränsen ger också effekter på det samordnade högkostnadsskyddet som gäller öppenvård, sjukresor och hjälpmedel som är på 2 600 kr. Det frikortet kan nu erhållas när man betalat avgifter på sammanlagt 2 600 kr även om man inte har avgifter inom alla tre högkostnadsskydd vilket var ett krav tidigare. Personalkostnader Landstingets personalkostnader utgör 51 procent av verksamhetens kostnader, vilket motsvarar 6 655 miljoner kronor 2014. Antalet anställda medarbetare är cirka 11 200 och flertalet arbetar inom hälso- och sjukvård. Planperioden präglas av ekonomiska utmaningar i kombination med stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen i form av ökad konkurrens om arbetskraft och stora pensionsavgångar som ett par av dessa. Det är därför viktigt att fortsätta 12 (67)

det långsiktiga arbetet avseende kompetensförsörjningen. Flera landstingsövergripande strategiska aktiviteter pågår för att nå målet att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Samsyn och samarbete inom landstinget och mellan förvaltningarna är viktiga framgångsfaktorer i detta arbete. För att uppnå målen med påbörjade landstingsövergripande aktiviteter behöver dessa fullföljas under planperioden. Det gäller arbetet med att skapa en struktur för en hållbar och långsiktig organisation för strategisk kompetensförsörjning avseende läkare samt åtgärder för att underlätta för personer med utländsk utbildning att arbeta i landstinget. Att fullfölja satsningen på studielön för vidareutbildning av grundutbildade sjuksköterskor inom de områden där bristsituationen är stor samt att säkerställa att kliniskt basår för nyutbildade sjuksköterskor kan genomföras under 2016 för att på sikt hanteras av respektive förvaltning. Inom ramen för medveten lönebildning behöver arbetet fullföljas i syfte att skapa en lönebild till stöd för en långsiktig hållbar lönebildning och kompetensförsörjning. Utrymmet är helårseffekten av 2015 års särskilt beslutade medel inför löneöversyn samt de eventuella strukturåtgärder som behöver vidtas utifrån löneanalys efter löneöversyn 2015. Pensionskostnader Jämfört med 2015 så minskar pensionskostnaden 2016 med 8 miljoner kronor, procentuellt innebär detta en minskning med 1 procent. Från 2017 ökar den med 162 miljoner kronor och 2018 är ökningen mellan åren 311 miljoner kronor. Kostnadsökningarna innebär en procentuell ökning på 17 för 2017 respektive 29 procent för 2018. Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga ökningen av pensionskostnaden 2017 och 2018 beror på att KPA i sina beräkningar har räknat med stora prisbasbeloppsökningar dessa år till följd av antagandet att inflationen då ökar kraftigt. En annan anledning är att intjänade förmåner ökar. Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden under planperioden är 1 139 miljoner kronor. Diagram 2: Totala pensionskostnader MNKR 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1079 698 684 678 239 245 252 250 259 277 Diagram 3: Procentuell utveckling pensionskostnader PROCENT 50% 30% 10% 10% 30% Läkemedelskostnader 830 För närvarande ser vi stora kostnadsökningar på grund av nya/dyra läkemedel. Det pågår ett intensivt och strukturerat nationellt arbete med frågan. Framförallt SKL och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bär ett stort ansvar för detta arbete. Landstinget arbetar med att utveckla systematiska metoder för att värdera nya läkemedel för att på ett ordnat sätt införa nya läkemedel. Ett viktigt delmål är att vårt lokala arbete med frågan ska gå i takt med det nationella arbetet. Under våren 2015 har även ett arbete påbörjats i landstinget som syftar till att på ett bättre sätt fånga in behovet av att använda nya och dyra läkemedel med målsättning att få in medicinskt motiverade kostnadsökningar i landstingets budgetprocess. 1123 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ansvarsförbindelse 46% 1% 1% Pensionskostn BR 17% 29% 28% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Prioriteringar måste dock göras på alla nivåer såsom enskilda kliniker, vårdcentraler och motsvarande. För att uppnå en kostnadseffektiv förskrivning bör läkemedel inte betraktas som en fri nyttighet och kostnadsansvaret för läkemedel bör så långt som möjligt decentraliseras. 13 (67)

Förmånskostnad Landstingets kostnad för varor inom läkemedelsförmånen (läkemedel som förskrivs på recept) förskrivna till invånare inom Uppsala län 2014 var 706 miljoner kronor. Detta är en ökning med 16 miljoner (2,3 procent) jämfört med motsvarande siffra för år 2013. Denna ökning beror till största delen på ökad användning av så kallade TNF-alfa hämmare vid reumatisk sjukdom, läkemedel vid ADHD, onkologiska läkemedel, direktverkande orala antikoagulantia och vissa nyare diabetesläkemedel. Den procentuella förändringen för Akademiska sjukhuset var +7,1 procent, vårdcentralerna i länet -1,5 procent och Lasarettet i Enköping -4,7 procent. För år 2015 prognostiserar Socialstyrelsen att kostnaderna för läkemedelsförmånen minskar med cirka 1,75 procent och minskar för år 2016-2018 med cirka 0,3 procent per år. Här bör dock betonas att Socialstyrelsens prognoser under de senaste 5 åren inte har slagit väl in på landstingsnivå. Rekvisitionskostnad Landstingets kostnad för läkemedel på rekvisition (läkemedel som ges på sjukhus eller mottagning) 2014 var 332 miljoner kronor. Detta är en ökning med 17 miljoner (5,4 procent) jämfört med motsvarande siffra för år 2013. Denna ökning beror till störst del på ökad användning av medel mot svampinfektioner, läkemedel vid transplantation och läkemedel vid immunbristsjukdomar. Nästan hela ökningen beror på kostnadsökningar vid Akademiska sjukhuset. För år 2015 prognostiserar Socialstyrelsen att kostnaderna för rekvisitionsläkemedel ökar med cirka 1 procent. Ingen prognos finns för åren 2016 och framåt. Inte heller här har Socialstyrelsens prognoser slagit väl in under de senaste 5 åren. Prognos Vi har för närvarande stora kostnadsökningar vad gäller nya, dyra läkemedel mot Hepatit C. För 2015 får vi extra statsbidrag för dessa läkemedel men det bidraget kommer inte täcka hela den kostnad vi har för dessa läkemedel. För åren 2016 och framåt är det fortfarande oklart huruvida vi får extra statsbidrag för dessa läkemedel. Utöver detta kommer att antal nya, dyra och högspecialiserade läkemedel lanseras och/eller att öka i användning de närmaste åren. Mot bakgrund av detta kommer kostnaderna för läkemedel på Akademiska sjukhuset att öka. För 2016 beräknar samverkansgruppen läkemedelsbudget som är en gemensam arbetsgrupp för Ledningskontoret och Akademiska sjukhuset att läkemedelskostnaderna på Akademiska sjukhuset kommer att öka med cirka 23 miljoner kronor utöver LPIK jämfört med 2015. Denna beräkning innehåller dock ett antal antaganden och uppskattningar och är relativt osäker. Det är första året ett prognosarbete av detta slag görs i landstinget och förhoppningen är att kunna göra allt säkrare prognoser med tiden. Prisökningar Folktandvården Folktandvårdens prislista för allmäntandvård följer Tandvårds- och Läkemedelsverkets (TLV) referensprislista som årligen justeras av TLV. Specialisttandvårdens priser beräknas utifrån TLV:s referensprislista för specialisttandvård med ett tillägg på 15 procent. Priser för Frisktandvård och egna åtgärder justeras från och med 2015 med samma procentsats som de 100 vanligaste åtgärderna i allmäntandvårdens referensprislista förändrats vid TLV:s årliga justering. Hyreskostnader Förvaltningarna kan inte finansiera de stora fastighetsinvesteringar som utförs, inom befintliga ersättningsnivåer. Under planperioden kommer därför ersättningen till förvaltningarna att utökas med anledning av detta. Under 2016 tillskjuts 8 miljoner kronor till verksamheten. Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Den stora utmaningen de närmaste åren blir att nå målen för ökat resande i kombination med att generera biljettintäkter på den nivå som behövs för att skapa en ekonomi i balans. Tidigare sänkning av biljettpriser och utökade rabatter kan innebära att biljettintäkter inte ökar i samma takt som resandet samtidigt som resursförstärkningar blir nödvändiga. Dessutom har vi starkt kostnadsdrivande avtal med entreprenörer, vilket gör att det kostar mer ju fler som åker. 14 (67)

Redan under 2015 innebär planerade prissänkningar att det blir svårt att nå budget för biljettintäkterna. Vidare förväntas ökade trafikkostnader i befintlig produktion med cirka 47 miljoner kronor. Till det ska läggas önskvärda trafikökningar på 10-13 miljoner kronor, övriga tidigare beskrivna satsningar och kostnader samt ökade kostnader för avskrivningar. Flera aktiviteter genomförs under 2015 för att uppnå en effektivisering av kollektivtrafiken i länet. Den effektivitetsutredning som presenteras för kollektivtrafiknämnden våren 2015 kommer att ligga till grund för beslut om inriktning för kollektivtrafikens framtida planering. Diskussioner om vad som kan göras för en bättre trafik ska också föras med de trafikföretag som har uppdrag att utföra trafiken. Utöver det måste vi även genomföra marknadsföringsinsatser som lockar fler och nya grupper att välja kollektivtrafiken. Nettokostnad och finansieringen Det är viktigt att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Ett generellt vedertaget mått bland landstingen är att nettokostnaderna maximalt ska utgöra 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Diagram 4: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling 10% PROCENT 8% 6% 4% 2% 0% 5,6% 5,4% 5,5% 4,8% 4,2% 2,4% 8,9% 5,2% 5,7% 4,2% 4,3% 3,9% 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen 2014 var 5,5 procent 1. Skatte- och statsbidragsutvecklingen låg på 2,4 procent 2014. Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 5,4 procent och för skatte- och statsbidragsutvecklingen är den 4,8 procent. För 2016 är utvecklingen av skatter och statsbidrag 8,9 procent men då ingår skattehöjning med 55 öre. Om skattehöjningen exkluderas är skatte- och statsbidragsutvecklingen 4,4 procent. Det är avgörande för en långsiktig ekonomi i balans att verksamhetens nettokostnader över tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Landstinget genomför och planerar att genomföra stora fastighetsinvesteringar. Samtidigt förespås konjunkturen vända uppåt de närmaste åren vilket innebär en ökad inflation. Detta leder i sin tur till att landstingets pensionsskuld ökar och därmed även de årliga pensionskostnaderna. Om bara ökade kostnader på grund av fastighetsinvesteringar och pensioner tas hänsyn till så kommer nettokostnadsutvecklingen att vara hög i landstinget de kommande åren. Dessutom finns det inom landstingets kärnverksamheter även stora behov för att möta länsinvånarnas behov. För att landstinget ska kunna ha en hållbar ekonomi i framtiden krävs prioriteringar och effektiviseringar. Likviditet De stora investeringar som landstinget planerar medför en påfrestning på de likvida medlen. Dock har landstingets likvida medel ökat avsevärt i och med den fastighetsförsäljning av Ulleråker som genomfördes under 2014 och detta gör att landstinget kan finansiera de ökade investeringarna under planperioden utan extern finansiering. Investeringar Landstingets investeringar uppgår totalt till 6 280 miljoner kronor under planperioden, vilket ska jämföras med 5 498 miljoner kronor i föregående landstingsplan. De stora investeringsnivåerna beror främst på investeringar kopplade till Framtidens Akademiska (FAS) men även på ny stadsbussdepå. Även investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är på en betydligt högre nivå jämfört med tidigare år. Detta beror på investeringar kopplade till FAS men även på ett eftersatt investeringsbehov på Akademiska sjukhuset. 1 Exklusive jämförelsestörande poster: reavinster 1 632 mnkr, utrangering fastigheter 47 mnkr. 15 (67)

Tabell 4: Investeringar under planperioden Budget Budget Plan Plan INVESTERINGAR (mnkr) 2015 2016 2017 2018 Fastigheter 1 404-1 514 1 577 1 068 Materiellt och immateriellt 694-636 1 035 421 konst 12-12 11 6 Summa investeringar 2 110-2 162 2 623 1 495 Fastigheter Det finns ett stort investeringsbehov för ny-, om- och tillbyggnad av landstingets vård- och behandlingsbyggnader, främst på Akademiska sjukhusområdet. De totala fastighetsinvesteringarna uppgår för planperioden till 4 159 miljoner kronor varav 2 705 miljoner kronor enbart på Akademiska sjukhusområdet. Investeringarna under planperioden är historiskt sett höga, vilket visas i diagrammet nedan. Diagram 5: Fastighetsinvesteringar MNKR 1500 1000 500 0 645 1577 1514 1404 1234 1255 1133 1068 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Fastighetsinvesteringar 16 18 Fastighetsinvesteringar 15 17 Utfall fastighetsinvesteringar Totalrenoveringen av 85-husets vårdbyggnad kommer att färdigställas 2016, som första stora etapp inom FAS. I 85-huset byggs den första vårdbyggnaden i landstinget som enbart har enpatientrum. Som andra byggnad i renoveringsbeslutet kommer vårdbyggnad 70 och kirurg- och behandlingsblocket, som också har sjukhusets huvudentré. Renoveringen kommer att pågå hela planperioden. Resultatet av vårdbyggnadens renovering kommer att ske efter samma principer som för 85-huset. År 2019 kommer en helt ny byggnad för vård och behandling att tas i bruk, med placering mot Dag Hammarskjölds väg. En byggnad på 58 000 kvadratmeter som kommer att innehålla de nya strålningsbunkrarna för onkologibehandling och vårdavdelningarna för onkologipatienter. Byggnaden kommer även att innehålla elva operationssalar varav tre är så kallade hybridsalar, en kombination av operationssal och röntgensal, för att under pågående operation kunna få stöd av röntgeninformation. Rudbeckslaboratoriet byggs ut för universitetet i två etapper som båda kommer att färdigställas under perioden. Det är i den första delen av nya laboratorier som ökar kapaciteten och bland annat innebär en samlokalisering från andra delar inom sjukhusområdet. Den andra etappen ökar administrativa lokaler och stödfunktioner. En ny miljöstation blir färdigställd under planperioden och ger möjlighet att effektivt ta hand om förväntad ökad volym avfall i ett större antal fraktioner än i dag. I stationen kommer centralutrustningarna för sop- och tvättsug att installeras. Under planperioden kommer byggnation av en ny stadsbussdepå att påbörjas. Depån kommer att ligga i Fyrislund, granne med länstrafikdepån. Depån dimensioneras för 220 bussar. Materiella och immateriella investeringar De totala investeringarna i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgår för planperioden till 2 092 miljoner kronor, varav 1 347 miljoner kronor för Akademiska, 90 miljoner kronor för Kollektivtrafikförvaltningen och 501 miljoner kronor för Landstingsservice. Akademiska sjukhuset behöver göra stora utrustningsinvesteringar både i form av ersättningsinvesteringar och till följd av de nya fastigheter som byggs på sjukhusområdet. Kollektivtrafikförvaltningens höga investeringsnivå beror främst på nya kommunikationssystem och utveckling av biljettsystemet. Merparten av Landstingsservice investeringar är kopplade till Framtidens Akademiska. 16 (67)

Landstingets styrning, ledning och organisation Landstinget är en politiskt styrd organisation och styrs ytterst av politiska beslut. Förutom den politiska styrningen regleras landstingets verksamhet av de lagar och förordningar som styr offentlig förvaltning i Sverige, främst: kommunallagen hälso- och sjukvårdslagen patientlagen lagen om kollektivtrafik Utöver lagar och förordningar finns till exempel Socialstyrelsens föreskrifter, interna policyer, program, planer, riktlinjer, ersättningsprinciper, regelverk och anvisningar som reglerar olika verksamheter. Staten har under senare år blivit en mer aktiv part i landstingens arbete genom bland annat utvecklad kunskapsstyrning och styrning med hjälp av ekonomiska incitament inom prioriterade områden. Landstinget deltar också aktivt i och påverkas därmed av det regionala utvecklingsarbetet inom ramen för regionförbundet, liksom med andra frågor som regionförbundet hanterar, till exempel FoU-stödsverksamhet, strategiska folkhälsofrågor och samordning inom vård- och omsorgsområdet. Landstinget är en aktiv part i andra regionala sammanhang, främst i Samverkansnämnden för Uppsala Örebro sjukvårdsregion men även i till exempel Mälardalsrådet. Politisk styrning Det politiska ledarskapet handlar om att styra och leda genom dialog och förankring för att skapa förståelse och legitimitet för politiska beslut och inriktningsdokument. Det är så man kan se resultat i form av följsamhet ute i verksamheterna, ett ökat engagemang och en större förändringsvilja hos personalen. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. Uppdraget regleras i kommunallagen. Landstingsfullmäktige beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt för landstinget, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. I princip alla ärenden till fullmäktige ska beredas av landstingsstyrelsen. Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen, UL, lyder under Kollektivtrafiknämnden. Kulturnämnden leder landstingets kulturverksamhet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola. Kultur och bildning lyder under kulturnämnden. Patientnämnden är patientnämnd enligt lagen om patientnämndsverksamhet. Patientnämndens kansli är en egen förvaltning. För att möta dagens och morgondagens krav på styrning av hälso- och sjukvården inför landstinget en ny organisation från 2016. Beställaroch utförarmodellen tas bort. Istället ska sjukvården präglas av en uppdragsstyrning. I och med detta tas hälso- och sjukvårdsstyrelsen bort och ersätts av en sjukhusstyrelse och en vårdstyrelse. Styrningen av alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar kommer i och med den nya styrningen att bli mer homogen då samma styrelse har ansvar för både styrning och uppföljning. Då sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen tar över en del ansvarsområden som produktionsstyrelsen har haft så tas även denna bort. För att utöva styrning mot serviceförvaltningarna införs en fastighets-, teknik och servicenämnd. Styrmodell Inför arbetet med 2016 års planeringsprocess har landstingets uppdrags- och budgetprocess förändrats. Förändringen ska leda till tydligare dialoger med verksamheterna om behov och möjligheter och fastställande av uppdrag och ersättning. Styrmodellen utgår från kommunallagens krav om att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. 17 (67)

Landstingsplan och budget, som antas av landstingsfullmäktige i juni varje år, är det övergripande styrdokumentet som med ett treårsperspektiv anger inriktning och ekonomiska ramar för verksamheten. Mål och inriktning i Landstingsplan och budget ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Landstinget använder sedan 2012 balanserat styrkort med fem olika perspektiv och som ska fokusera på det som är strategiskt viktigt för verksamheten. Styrkortet består av strategiska mål, framgångsfaktorer och årliga mål. Landstingets balanserade styrkort ingår i Landstingsplan och budget och det är i styrkortet som landstingets viktigaste strategiska mål sammanfattas. Utifrån landstingsplanen, det landstingsövergripande balanserade styrkortet och styrdirektiv från styrelser och nämnder tas en verksamhetsoch budgetöverenskommelse tillsammans med ett balanserat styrkort fram för respektive förvaltning. Verksamhets- och budgetöverenskommelse och styrkortet ska beslutas av respektive styrelse eller nämnd. Landstingets styrning kräver att verksamheterna följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet, främst i delårsbokslut och i årsredovisning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning ska bland annat innehålla en avstämning av god ekonomisk hushållning. Ekonomin sätter alltid en gräns för verksamhetens omfattning. Om en styrelse eller nämnd befarar att verksamheten inte ryms inom anvisad budget måste styrelsen eller nämnden vidta åtgärder omgående. Förvaltningschefen ansvarar för att ta fram förslag som ger nämnden möjlighet att nå anvisad budgetnivå. Om styrelsen eller nämnden anser att åtgärderna står i strid med landstingsfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, ska fullmäktige pröva åtgärderna. Anslagsram för landstingets övergripande verksamheter går till Landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen beslutar sedan om fördelningen av anslagsramar inom landstingets övergripande verksamheter. Anslagsram för hälso- och sjukvård går till sjukhusstyrelsen respektive vårdstyrelsen. Respektive styrelse beslutar sedan om fördelningen av medel inom sina respektive ansvarsområden. Anslagsram för kulturverksamhet går till kulturnämnden. Anslagsram för kollektivtrafik går till kollektivtrafiknämnden. Anslagsram för serviceförvaltningarna Landstingsservice och Landstingets resurscentrum och till fastighets-, teknik- och servicenämnden. Anslagsram för regional verksamhet går till Landstingsstyrelsen. Förutom medlemsavgiften till Regionförbundet innehåller anslagsramen bland annat även anslaget till Upplandsstiftelsen. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för Gamla Uppsala Buss AB. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt i enlighet med landstingets balanserade styrkort. Investeringar i utrustning får göras om räntekostnad och avskrivningar ryms inom ekonomisk ram eller kan finansieras genom intäkter. Landstingsstyrelsen får i samband med årsredovisningen till följd av särskilda omständigheter besluta att inte balansera underskott eller överskott som uppkommit vid en förvaltning under året. Landstingsstyrelsen får enligt särskilt fullmäktigebeslut besluta om avskrivning av ackumulerade negativa resultat vid en förvaltning. Ansvar och befogenheter, ekonomi Landstingsfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd. 18 (67)

Landstingets balanserade styrkort 2016 Strategiska mål Framgångsfaktorer Mål och Mått 2016 Medborgare och kund Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Kvalitet genom - Gott bemötande - God tillgänglighet - Hög säkerhet - Hälsoinriktat arbete Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Vårdgarantin ska uppnås. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Vårdrelaterade infektioner har minskat ska minska med 10 % jämfört med 2015. Ekonomi Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Effektiv ekonomistyrning Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Budget ska hållas Totalkostnad i förhållande till total produktion är ska vara samma som föregående år eller lägre. Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 % Produktion Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbete Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Alla förvaltningar ska ha förbättrat sin kvalitet. Förnyelse Landstinget är innovativt och ligger steget före. Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas Alla förvaltningar har stärkt ska stärka sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. Alla HoS-förvaltningar arbetar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Medarbetare Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion Hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat ska öka jämfört med 2015 års mätning. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är ska vara 100 procent. Landstingets chefspolicy tillämpas inom samtliga förvaltningar. 19 (58)

Hälso- och sjukvård Tillgänglighet efter behov Patienten före systemet En grundläggande utgångspunkt för landstinget är att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, att målet för hälso- och sjukvården ska vara en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. I landstinget ska vårduppdrag och ersättningssystem utformas på ett sätt som främjar målet med hälso- och sjukvården. En annan grund för arbetet i landstinget är en verksamhet där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Telefon-, öppethållande- och mottagningstider ska anpassas efter befolkningens behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. Det är viktigt att landstinget utvecklar indikatorer för att uppmärksamma och mäta patientens hela tid i vårdkedjan. Vår målsättning är att Uppsala län ska ha Sveriges friskaste befolkning. där bbåde den akuta som planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, hög patientsäkerhet, god tillgänglighet och korta väntetider. Vården måste alltid organiseras utifrån individens behov och där patienten ska får möjlighet till inflytande. Patientens ställning stärks när hon får av makten att välja, av kunskapen att göra välgrundade val, av möjligheten att vara delaktig, av ett bemötande som gör vården personlig och en organisation som ser patientens behov..och dennes behov sedda. Större Ett stort patientfokus är viktigt för alla patienter, men allra viktigast för de sköraste och de patienter som av olika skäl har svårt att tillvarata sina rättigheter i vården. Varje människa är unik. En sjukvård med ledord som samma och likadant skapar ett system där enskilda patienter riskerar att falla igenom. Landstinget i Uppsala län bör snarare se en sjukvård som bygger på professionalism och kvalitet som samtidigt tar hänsyn till medborgarnas önskemål, deras val och hur de vill ha sin välfärd. Där man ser patienten som en partner snarare än bara en passiv mottagare av en bedömning ökar patienternas inflytande. Det är viktigt att förebygga politiska ovanifrånlösningar och bygga välfärden underifrån och utifrån patienten och dennes behov. Vi vill fortsätta vår förnyelse inom hälso- och sjukvården med ökade möjligheter att välja vårdgivare. För att skapa en mer jämlik sjukvård och för att patienterna ska få den vård de behöver är det viktigt att kunna söka vård även utanför länsgränsen. Det kan för många som pendlar vara enklare att planera in ett läkarbesök på orten där man jobbar snarare än på bostadsorten. Omformulerat enligt nedan Den 1 januari 2015 trädde den nya patientlagen i kraft. Målet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. En viktig nyhet i lagen är att patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patienten ska sammanfattningsvis få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår också i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting. Landstinget ska arbeta för att utöka vården i länet så att människor kan få vård där de bor i så stor utsträckning som möjligt. Patienten ska vara i fokus även om det riskerar att försvåra för den politiska styrningen. Landstinget ska därför även arbeta med patientinflytande. Patientens delaktighet och inflytande är viktiga faktorer i en trygg och säker vård. När människor känner att de har makt att påverka sin egen situation så ökar också välbefinnandet. Poängen med valfrihet inom sjukvården är delvis att få resurserna att räcka till mer vård, men i ännu högre grad att du som patient ska äga makten över din vårdsituation. Hälso- och sjukvårdens kostnader ökar på grund av befolkningsutveckling och demografiska förändringar. Kostnaderna drivs även av forskningens och den medicintekniska vetenskapens nya metoder. Dessutom genereras kostnaderna för vården inom läkemedelsområdet. Den medicinska utvecklingen ökar vår förmåga att förbättra människors hälsa samtidigt som resurserna för att 20 (67)

tillgodose behoven är begränsade. Ett sätt att möta detta är att inom hälso- och sjukvårdens område arbeta med prioriteringar samt att bevaka kostnadsutvecklingen. Beträffande arbetet med prioriteringar ska den etiska plattformens tre grundläggande principer vara styrande för detta arbete, nämligen människovärdet, behov och solidaritet och kostnadseffektivitet. Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård med utgångspunkt i befolkningens verkliga behov. För att kunna göra det måste hälso- och sjukvårdens uppdrag utformas utifrån gjorda behovs- och omvärldsanalyser och prioriteringar. Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa och dess omfattning i länet, exempelvis från befolkningsundersökningarna Liv och hälsa Ung samt Hälsa på lika villkor. Det finns även kunskap om vårt läns arbete med folksjukdomar genom exempelvis Öppna jämförelser, Nationella kvalitetsregister och Nationella patientenkäter. Utifrån kunskapen om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att fortsätta att öka de närmaste åren och därmed ojämlikheten i hälsan. Även ojämlikheten i vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än andra. Faktorer som hindrar patienterna att söka och få bästa möjliga sjukvård är exempelvis, dålig bemötande, genus och personliga förhållanden. Landstinget har redan i dag kommit långt i arbetet med att förbättra tillgängligheten via olika kanaler. För att underlätta för länets medborgare är det en fördel om den senaste informationstekniken, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om behandlingsresultat, finns tillgänglig för patienten. Mina vårdkontakter, där patienten via internet kan kommunicera med vården, är ett utmärkt verktyg som underlättar för den enskilde och samtidigt minskar behovet att via telefon kontakta vården för exempelvis tidsbokningar. Samtidigt är tillgänglighet i vården betydligt större än bara frågan om telefontider eller möjlighet att skicka e-post till vårdgivaren. Det handlar även om geografisk tillgänglighet, att vården ska finnas där människorna finns. Att ha ett socioekonomiskt perspektiv på tillgänglighet innebär att vården måste vara tillgänglig för alla oavsett utbildning, inkomst eller bakgrund. Det handlar även om kulturell tillgänglighet, att bemöta människor utifrån deras sociala och kulturella utgångspunkter och deras behov. Produktion Primärvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska agera så att förvaltningen de förknippas med värden som långsiktighet, kvalitet och tillgänglighet. När primärvården verksamheten överväger att göra förändringar inom sintt verksamhet område som påverkar servicenivån på en ort ska en noggrann bedömning göras av effekterna för medborgare och patienter. Detta för att ett gott varumärke ska bevaras för landstingets primärvård. Produktionsplanering Produktions- och kapacitetsplanering handlar om att göra interna processer effektiva och om att dimensionera resurser för att få effektiva flöden i verksamheten. Målet är att öka produktiviteten och skapa jämna flöden som är anpassade efter uppdraget. Viktigt är att systematiskt fånga behoven och planera resurserna utifrån behoven. Det finns en landstingsgemensam modell för produktionsplanering vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet av fyra steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Under planperioden ska både mottagningsoch opererande verksamheter fokusera på produktionsplaneringen. Målet är att det ska finnas produktionsplaner på alla nivåer i organisationen så att förväntad produktion går att utläsa per vecka, månad och år. Dessa produktionsplaner ska sedan löpande följas upp och ställas i relation till behovet och kösituationen för verksamheten. Produktionsmål för varje verksamhet blir därmed en framgångsfaktor liksom förväntad produktion per enskild medarbetare. Hälso- och 21 (67)

sjukvårdsförvaltningarna arbetar i dag i varierande omfattning med produktionsplanering. Det finns fortfarande en stor potential när det gäller att öka graden av produktionsplanering inom landstingets verksamheter. För bästa möjliga resursanvändning och effektivisering av verksamheten ska utvecklingen av produktions- och kapacitetsplanering intensifieras under planperioden. Produktionsplanering ska skapas utifrån såväl produktion som forskning och utbildning. Produktionsplaneringen ska ha som utgångspunkt att skapa god tillgänglighet och vård av god kvalitet. Med andra ord ska planeringen innehålla den produktion som krävs för att reducera befintlig kö till en optimal nivå. De närmsta åren pågår inom landstinget, stora och omfattande byggprojekt. Påbörjade eller planerade byggprojekt ska genomföras på sådant sätt att produktionen säkerställs och upprätthålls så att inte vårdköerna växer. Vård på rätt vårdnivå Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar och möjlighet ges för att sammanlänka vård i former och kedjor så vården hänger ihop och uppfattas som meningsfulla ur ett medborgar- och patientperspektiv. Vård ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), både vad avser vårdenhet och kompetensnivå. För att kunna tillgodose de växande vårdbehoven ska den så kallade BEON-principen vara vägledande och tillämpas konsekvent. Det leder till en högre effektivitet i vårdsystemet och därmed kostnadsbesparingar och bättre kvalitet för patienten. Sjukhusvård Tillgång till specialistläkare i hela länet Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping gagnar landstinget. En ökad produktion med därtill minskande köer gör Akademiska sjukhuset mer attraktivt. Ett förvaltningsövergripande samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har påbörjats. Samarbetet mellan sjukhusen ska utvecklas och stärkas, särskilt kring operationsverksamheten, i syfte att utnyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att kösituationen förbättras. Därtill kommer en översyn att göras av akutmottagningen Akutsjukvården ska utvecklas och landstinget ska utreda förutsättningarna för ett sammanhållet akutcentrum på Akademiska sjukhuset, för att säkerställa optimal bemanning, triagering och organisation. Allmänläkare inom akutvården tillsammans med anställning av specialister i akutsjukvård med fast hemvist på akuten skulle sannolikt leda till ett bättre omhändertagande och klokare resursanvändning. Är omformulerat i texten nedan Målet är att en akutmottagning med egna specialistläkare och en närliggande jourmottagning på primärvårdsnivå, ska bilda centret. För de patienter som söker sig till akutcentret ska behovet vara styrande för den vård som ges samt om vården ska ges på primärvårds- eller specialistvårdsnivå. Det är viktigt att de patienter som kommer till akutmottagningen snabbt får en bedömning och vid behov, en vårdplats. Sjukhuset behöver säkra att det finns tillräckligt med vårdplatser och en viktig del i det arbetet är att hela sjukhuset tar sitt ansvar för akutmottagningens patienter. Akutsjukvård är ett teamarbete mellan olika professioner och omfattar utredning av symptom, diagnostik samt behandling och uppföljning av akuta sjukdomstillstånd. För att stärka patientsäkerhetsarbetet, korta väntetiderna och förbättra flödena i vården har studier visat att olika triagemodeller har stor inverkan på patientsäkerhetskulturen och patientens väntan på akutmottagningen. Att främja den psykiska hälsan är en av sociala välfärdens största utmaningar. I syfte att åstadkomma förbättringar för personer med psykisk ohälsa har landsting och kommuner i Uppsala län gjort omfattande arbetsinsatser bland annat genom den nationella överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Arbetet har varit framgångsrikt men ytterligare utvecklingsarbete behöver göras inom ramen för landstingets egna verksamheter. Gränsdragningen mellan olika förvaltningar behöver tydliggöras och resursfördelning ses över. Förebyggande arbete och tidiga insatser är framgångsfaktorer. I detta arbete är en god kompetensförsörjning en grundförutsättning. 22 (67)

Landstinget har beslutat att inför 2016 låta ta fram en övergripande viljeinriktning och handlingsplan mot psykisk ohälsa. Äldre patienter kan fara illa av att behöva vänta länge på akutmottagning. Landstinget ska därför arbeta för att öka andelen direktinläggningar såväl till länets närvårdsavdelningar som till de båda sjukhusen. Är omformulerat i texten nedan Det finns ett särskilt behov av att kunna möta den växande andelen multisjuka äldre med kroniska besvär. Genom att utveckla möjlighet till förstärkt geriatrisk kompetens och förutsättningar för direktinläggning kan långa väntetider för patienten på akuten undvikas. En annan möjlig väg är att öka antalet hembesök. Landstinget behöver också stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar. Patientens perspektiv och behov ska alltid vara styrande i samarbetet mellan kommun och landsting. Läkare från andra specialiteter än allmänläkarens kommer från 2016 att stödja konsulter mot länets vårdcentraler, mot kommunala äldreboenden och elevhälsa. ska kunna arbeta konsultativt mot primärvården samt exempelvis kommunernas äldreomsorg och elevhälsa En prioriterad viktig specialitet i detta arbete är psykiatri. Landstinget i Uppsala län ska upprätta former för telemedicin för att underlätta det konsultativa arbetet. Detta kan ge utförligare underlag för eventuella remisser och minskar också behovet för patienten att företa sig ansträngande, tidskrävande resor till länets sjukhus. Ett ökat inslag av specialistvård i öppenvården och mobila verksamheter ökar möjligheten för att patienter ska kunna få vård i den egna länsdelen. Exempelvis ska det erbjudas I ett första steg ska ögonmottagningen och öronmottagningen i Tierp återöppnas. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan även ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Inom beroendemedicin finns idag länsteam bestående av två mobila sjuksköterskor som åker ut i länet för att möta patienter i primärvården och arbetar konsultativt vid oro och misstanke om missbruk. Detta bör fungera väl i länets alla kommuner. Mottagandet och omhändertagandet av svårt sjuka barn ska ske på ett sådant sätt att barnperspektivet genomsyrar hela vårdkedjan. Primärvård Samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och smärtproblematik är vanligt och sjukdomarna utgör 2/3 av alla sjukskrivningar. För att patienten ska erhålla en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess behöver varje vårdcentral en funktion för koordinering av detta arbete. Utvalda vårdcentraler behöver kunna utföra teamutredningar och utbudet av multimodal smärtrehabilitering behöver säkras. En översyn av primärvårdens uppdrag och finansiering pågår och resultaten från översynen kan medföra förändringar under planperioden. Resurserna ska tydligare kopplas till behov och ohälsa, nya etableringar ska vara behovsstyrda och det totala ansvaret för befolkningens behov av vård beaktas. Vårdcentralsuppdraget ska utvecklas i syfte att öka det förebyggande arbetet och för att stärka tidiga och nära insatser och därigenom minska behovet av sjukhusens specialistvård. Möjligheten till samordning och samlokalisering mellan vårdcentraler och barnmorskemottagningar respektive barnavårdscentraler ska också utredas. Syftet är att kunna erbjuda en mer komplett första linjens vård samtidigt som det finns samordningsvinster för såväl patienter som verksamheter. Primärvården behöver få resurser för att bättre kunna möta den ökande psykiska ohälsan. Vårdcentralernas insatser och aktiviteter ska under planperioden ha ett ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård. Vårdcentralerna ska uppnå en högre kompetens kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård. Primärvårdens ansvar för vården av äldre ska utvecklas och kompetensen kring äldre ska stärkas under planperioden. Ett samarbete är påbörjat mellan landstinget och Uppsala universitet i syfte att gemensamt arbeta med forskning, utbildning, utveckling 23 (67)

och fortbildning inom ramen för en Akademisk vårdcentral (AVC). Landstinget kommer under planperioden fatta beslut om en Akademisk vårdcentral. Vårdcentralen ska bli ett stöd för den samlade primärvården och drivas i linje med sitt uppdrag men även i enlighet med Forskningsstrategi för landstinget 2014-2018. I syfte att säkerställa att primärvården finns där behoven är som störst ska en ny vårdcentral öppnas i Stenhagen under planperioden. Möjligheten att öppna en landstingsdriven vårdcentral i Bålsta ska utredas under året. Patienternas möjlighet att välja läkare och vårdinrättning inom primärvårdens område kommer även framöver att vara en av grunderna för patienternas delaktighet och inflytande, vilket regleras i särskild lagstiftning. Närvård Närvård är ett samarbetskoncept som syftar till att mer av vården ska kunna utföras nära patienten, helst i det egna boendet. Ett annat syfte är att minimera patientströmmarna till sjukhusen och då framför allt till akutmottagningarna. För att få ett välfungerande närvårdsarbete måste området ses som en landstingsövergripande fråga och inte en fråga för enskilda förvaltningar. Konceptet bygger på tre delar. Det handlar dels om att landsting och kommuner var för sig fullföljer sin uppgift på bästa möjliga sätt, dels att landsting och kommuner hjälper och stärker varandra för att öka förmågan. Dessutom handlar det om att vid behov organisera sig tillsammans för att lösa gemensamma problem. Metoden för samverkan inom närvård är att arbeta processinriktat, skapa rutiner för samverkan och implementera dessa. Landstinget ska driva närvårdsfrågor utifrån en helhetsbild med strävan att uppnå en jämlik vård och en vård på rätt nivå. Detta kräver en samsyn och god samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Landstinget måste ha ett likartat förhållningssätt till alla kommuner men den lokala lösningen kan komma att se olika ut. I första hand ska landstinget och kommunerna ha en god kommunikation och kunskap om varandras uppdrag och verksamhet. Det ska finnas etablerade kontaktytor med möjlighet att snabbt nå rätt nivå inom respektive organisation. I andra hand gäller det att hitta arbetssätt och strategier där landstingets och kommunernas verksamheter kan hjälpa och stärka varandra. Det kan för landstingets del innebära en förbättrad tillgänglighet till läkarkontakt eller mobila team som kan stödja kommunernas arbete. Det kan handla om att bilda gemensamma nätverk för att öka kunskap och kontakt. Det tredje steget kan vara att samorganisera sig så att landstinget och kommunerna gemensamt kan klara mer av vårdbehoven lokalt. Det kan till exempel handla om gemensamma närvårdsavdelningar eller att resurser och verksamheter slås samman. Den närvårdsstrategi som togs fram under 2015 lägger grunden för det fortsatta arbetet under mandatperioden. Där pekas tre prioriterade områden ut; äldre, barn och unga samt personer med psykisk ohälsa. Närvårdskonceptet är tillämpligt för samtliga områden men varje område bör hanteras var för sig. Det finns redan idag ett flertal styr-, arbets- och projektgrupper liksom etablerade verksamheter inom ramen för närvårdskonceptet. Det pågår samtidigt samarbete inom en rad andra viktiga områden förutom de som finns inom närvårdsstrategin och dessa kan komma att påverkas av den prioritering som nu görs av närvårdsarbetet. Närvårdsutvecklingen samordnas genom särskilt utsedda politiker och genom de närvårdskoordinatorer som finns i länet. Koordinatorerna är samfinansierade mellan landstinget och respektive kommun och deras uppdrag är att stödja, stimulera och vara drivande i det lokala samarbetet. Koordinatorerna är en framgångsfaktor och bör därför finnas i samtliga kommuner i länet. Landstinget ser gärna att närvårdssamarbetet och närvårdsverksamheterna regleras i regionala och lokala avtal. Närvård äldre Antalet och andelen äldre i befolkningen ökar. Under planperioden kommer antalet personer över 65 år att öka med nästan 9 procent. Idag kommer 41,7 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader från patienter över 65 år. Det finns därför all anledning att aktivt arbeta för förbättrade vårdkedjor och vårdmetoder för att förhindra akutbesök och sjukhusinläggningar och istället förlägga 24 (67)

vården nära patienterna och med tidigare insatser. Kommunerna har ett stort ansvar genom sin hemsjukvård men behöver stöd och hjälp när de egna resurserna inte räcker till. Landstinget finns redan idag ända in i det egna boendet med mobila team, palliativa team eller genom annan sjukhusanknuten hemsjukvård. Det finns en utveckling mot att mer av sjukhusvården kommer att bedrivas i hemmet. Det finns fördelar för både patienter och vårdgivare med en sådan utveckling men det passar inte för alla patienter eller alla slags sjukdomstillstånd. Landstinget behöver utreda på vilket sätt och vilka kompetenser som behövs för att förstärka den nära vården och i vilken del av organisationen. I Östhammar, Enköping och Uppsala finns idag närvårdsenheter. Liknande verksamhet ska startas Tierp och samtliga ska förstärkas och utgöra grunden i länets närvårdsarbete. En del av arbetet med en utveckling av närvården för äldre har påbörjats genom hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslutade strategi för närvårdsarbete 2015-2017 med bland annat fördjupad behovsanalys av närvårdsplatser i Tierp, utvärdering av närvårdsplatser i Uppsala och att utreda ökade mobila insatser/ökad hemsjukvård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har även beslutat att föreslå landstingsstyrelsen att avsätta 12 miljoner kronor till etablering och drift av närvårdsplatser i Tierp samt mobil verksamhet i norra länsdelen, för år 2016. Uppbyggnad av närvårdsplatser förutsätter att Tierp och Älvkarleby bidrar ekonomiskt till närvårdsplatserna. Ytterligare delar behöver analyseras och utvecklas i en dialog med länets kommuner. Vi har en åldrande befolkning som är i ökat behov av vård delar av livet. Det innebär även nya utmaningar kring andra behandlingsmetoder som dagvård, vård i hemmet och vård på distans. En viktig uppgift för sjukvården är att säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång till vård och behandling. Samtidigt underlättar den medicinska utvecklingen att delar av den specialiserade sjukvården flyttas närmare länets patienter. Såväl förundersökningar som eftervård och rehabilitering kan idag utföras som öppenvård vid vårdcentraler och i hemsjukvård. Hembesök från sjukvården avlastar länets akutmottagningar, samtidigt som de minskar väntrumsspridningen av många vanliga infektionssjukdomar. Hembesök förebygger också risker i hemmet och har i försök genomförda vid Umeå universitet visat sig minska pensionärers behov av akut sjukvård med 75 procent. Multisjuka patienter Varje sjukhusinläggning som skulle ha kunnat undvikas innebär en påfrestning för patienten och en kostnad som kunnat användas på annat sätt. Fler läkemedelsgenomgångar av multisjuka patienter över 65 år minskar risken för läkemedelsorsakade sjukhusvistelser. Det finns en risk med multisjuka patienter som klarar sig själva i hemmet, vilket är att om de har fler mediciner än nödvändigt kan de missa tabletter som kan försvåra sjukdomstillståndet vilket i sin tur ger negativa följdeffekter för sjukdomstillståndet. Är omformulerat i texten nedan En ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning för äldre är ett fortsatt angeläget område. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. I öppna jämförelser uppmärksammas att landstinget har högst andel äldre med 10 eller fler läkemedel. För att säkerställa en användning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid inskrivning på exempelvis vårdavdelning, och vid läkarbesök i öppenvård, Ett viktigt fokusområde är adekvat användning av läkemedel mot psykos i särskilda boenden. Folktandvården kommer från och med 2016 att hantera all uppsökande verksamhet för munhälsobedömningar. Folktandvårdens Kompetenscentrum för äldretandvård, KÄT, samlar, sprider och skapar kunskap om äldres munhälsa. KÄT drivs i projektform och ska utvärderas i slutet av 2016. Beslut om framtiden tas senast hösten 2016. Närvård - Barn och unga Samverkan inom närvården gällande barn och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga insatser men även barn och unga som är i behov av mer omfattande insatser, exempelvis specialistnivå inom habiliteringen. 25 (67)

Den nationella psykiatrisatsningen, PRIO, ligger som grund för en del av arbetet i hela länet. De områden som prioriteras är första linjen för barn och unga med en psykisk ohälsa, skola och psykisk ohälsa, tidiga insatser/sociala investeringar, barn i behov av sammansatt stöd, webbaserad information till barn och unga och samordnad individuell plan, SIP. Andra länsgemensamma satsningar görs inom området att upptäcka och ge tidiga insatser till barn som har eller riskerar ohälsa. En satsning är att erbjuda hälsoundersökningar av barn och ungdomar som utreds för samhällsvård. Ett annat är gemensamma insatser för barn och unga med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer, (projekten Katamaran och if@m). Förutom de länsgemensamma prioriteringarna sker ett arbete lokalt i varje kommun med de problemområden som identifierats. Det kan till exempel gälla, barn med neuropsykiatrisk problematik, ogiltig frånvaro i skolan, barn och unga som riskerar att fara illa, ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Här samverkar förskola, skola och elevhälsa, socialtjänst, primärvård, barnspecialistmottagningen, barn- och ungdomspsykiatri och habiliteringen. Närvård - psykisk ohälsa Den nationella överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa ska förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg. En satsning inom området psykisk ohälsa finns även 2016 men det är i dagsläget osäkert hur den är utformad. Regeringen har idag två prioriterade målgrupper: Barn och unga Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Den psykiska ohälsan och psykisk funktionsnedsättning bör få samma höga prioritet som kroppsliga sjukdomar inom vården. Vi lever i ett land med god ekonomi och ett gott materiellt välstånd, trots det ökar andelen personer som upplever psykiska besvär. Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. För att kunna ta del av eventuella stimulansmedel krävs en aktiv samverkan med länets kommuner. År 2016 kommer landstinget och kommunerna i länet erbjuda webbaserad information via 1177.se där det beskrivs vart man kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp vid problem med den psykiska hälsan. Psykisk ohälsa är numera den främsta orsaken till sjukskrivning och människor med psykisk sjukdom är bland de mest sårbara inom sjukvården. Tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. Det måste bli enklare för patienter att få träffa en psykolog och kurator tidig tillgång till vård inom området såväl inom primärsom specialistvården. Det och det ska finnas stor medicinsk och psykologisk kompetens i primärvården. och elevhälsovården och i äldreomsorgen. I syfte att uppfylla detta arbetar landstinget med en handlingsplan mot psykisk ohälsa. Öppen-och slutenvården ska hållas ihop för att skapa en bättre vård. För patienten måste de vara två delar av en sammanhållen kedja där kunskapen om patienten följer med oavsett vårdform. Vård för psykiska besvär ska vara lika lättillgänglig som annan vård. Som ett led i att ge de patienter en tryggare tillvaro vill vi även införa psykiatrivårdlotsar och psykiatriska mobila team. En del av den psykiska ohälsan beror på missbruk i olika former. Utvecklingen av landstingets missbruks- och beroendevård ska ske i samarbete med länets kommuner, polisen, Regionförbundet och Länsstyrelsen. Exempel på möjliga samarbetsområden är en ny tillnyktringsenhet som kan komma att etableras under 2016. Bygg upp beroendevård för barn och unga Idag finns det nästan en miljon människor i Sverige som riskerar att hamna i ett missbruk. Bland dem är 250 300 000 missbrukare och 50 000 svårt beroende. När det gäl- 26 (67)

ler missbruk är det viktigt att arbeta förebyggande, men också att snabbt sätta in insatser när problem uppstår. Därför behöver vi landstinget bli bättre på att ta hand om barn och ungdomar med missbruksproblem. Detta är ett arbete som gör vi effektivast görs genom ett gott samarbete med socialtjänst och familjer och kunskapslyft. Idag finns det ingen möjlighet för barn och unga med missbruksproblematik att få hjälp i landstinget då det stödet bara riktar sig till vuxna. För att minimera att fler hamnar i ett tungt missbruk bör därför beroendemedicinska mottagningen i Uppsala få mer resurser. Det är även viktigt att BUP barn- och ungdomspsykiatrin får resurser och kunskap så de tidigare kan upptäcka ifall det finns en beroendeproblematik. Desto tidigare en människa blir fri från sitt missbruk desto lättare är det att återigen integreras i samhället. Oavsett fysisk eller psykisk ohälsa har individen en lagstadgad rätt att vid behov av insatser från både kommun och landsting bli erbjuden samordnad individuell planering (SIP). SIP är ett arbetsverktyg som tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting. Planeringen utgår från patientens behov och är ett viktig redskap för att närvårdsarbetet ska få genomslag i praktiken. Erfarenheter från en utvärdering 2015 ska användas för att vidta åtgärder 2016 kring hur landstinget ska öka användningen av SIP som arbetsverktyg. Kvalitet genom god vård Landstingets samtliga verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård För att få en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård är det av vikt att strategiska landstingsövergripande frågor hålls samman, dels på en övergripande politisk nivå och dels på en övergripande tjänstemannanivå. Exempel på sådana strategiska områden är arbetet med patientsäkerhet, arbetet med vårdprogram för Nationella riktlinjer, arbetet med vårdkedjor och arbetet med läkemedelsfrågor och smittskyddsfrågor. Tjänstemannaansvaret för dessa frågor samordnas av landstingets ledningskontor. Det pågår en utveckling i hela landet i riktning mot en mer kunskapsstyrd vård. En definition av kunskapsstyrning är att utifrån befintlig evidensbaserad kunskap uppnå tilllämpning inom landstingets verksamheter. Med andra ord ska kunskapsstyrning vara ett förbättringsstöd för verksamheterna. Regeringen och SKL har enats om insatser som syftar till att hälso- och sjukvården ska bli mer kunskapsbaserad och att resultaten ska bli mer transparenta och jämförbara. Överenskommelsen innefattar bland annat ett fortsatt arbete med stödstrukturer för landstingens utveckling av kunskapsstyrning och insatser för genomförande och utveckling av öppna jämförelser. Arbetet med att införa ett evidensbaserat kunskapsmaterial i landstingets verksamheter utvecklas under 2016 och fokus ligger på, Socialstyrelsens nationella riktlinjer, Läkemedelskommitténs rekommendationer, försäkringsmedicin och Öppna jämförelser. Inför implementering av aktuella nationella riktlinjer fortsätter arbetet med att skapa lokala programråd för respektive sjukdomsområde. De lokala programråden kommer att mer direkt ha ett ansvar för implementering bland annat genom utarbetande av vårdprogram utifrån de Nationella riktlinjerna. Öppna jämförelser, som tas fram i samarbete mellan SKL och Socialstyrelsen, ska användas som ett strategiskt verktyg vid kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården. Tillsammans med nationella riktlinjer, kunskapscentra och andra satsningar utgör de öppna jämförelserna en viktig delmängd i landstingets fokusering på förbättringsarbete. Ett utvecklat landstingsinternt samarbete säkerställs kontinuerligt. Samverkan med övriga landsting inom Uppsala Örebroregionen beträffande analys och val av indikatorområden kommer också att ge förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Under 2016 fortsätter utvecklingsarbetet inom kunskapsstyrning med att ta fram bra uppföljningsunderlag som i sin tur kan ge en helhetsbild av till exempel en sjukdomsgrupp. 27 (67)

Då kunskapsstyrning är ett angeläget område för utveckling av hälso- och sjukvården har regionens samverkansnämnd skapat en rad fora för att samordna och stödja landstingens arbeten inom området. Utöver detta har läkemedelskommittéerna inom Uppsala Örebroregionen, på samverkansnämndens uppdrag, bildat ett regionalt läkemedelsråd. Regionala läkemedelsrådets uppdrag är bland annat att verka för kostnadseffektivitet och patientsäkerhet. Under de kommande åren kommer ett ökat arbete att läggas på att skapa gemensamma fortbildningsmöjligheter för läkare inom regionen. Regeringen ställer genom sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin krav på handlingsplaner för patienter i arbetsför ålder vad gäller jämställd sjukskrivning, försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, tidig samverkan, plan mot psykisk ohälsa, införande av intygstjänst samt att erbjuda evidensbaserad rehabilitering till sjukdomsgrupperna långvarig smärta och psykisk ohälsa. För att landstinget även framöver ska klara regeringens krav och patienterna ska kunna erhålla en kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess behöver arbetet inom området fortgå. Kompetensutveckling och stöd inom medicinsk arbetslivsinriktad rehabilitering och försäkringsmedicin behöver ges kontinuerligt till alla berörda professioner inom sjukskrivningsintensiva verksamheter. Rehabilitering Rehabilitering är allas ansvar men blir lätt ingens. Det är viktigt att samarbetet mellan landsting och kommun ökar när det gäller rehabiliteringen så att ansvarsfördelningen blir tydlig. Målet ska vara är en välfungerande vårdkedja, med rätt insats i rätt tid. För att vårdkedjan ska fungera behöver också övergången för patienten mellan olika vårdgivare vara smidig, oavsett om det gäller slutenvården, öppenvård eller primärvård. Patienterna ska ha rätt till en plan som visar hur och när din rehabiliteringen ska genomföras. Framtida vårdbehov måste mötas med en utbyggnad av primärvården och den öppna specialistvården. Landstinget ska under planperioden arbeta med olika åtgärder utifrån tre genomförda utredningar, inom området rehabilitering. Syftet är att optimera rehabiliteringsprocessen och åstadkomma en samordnad, teambaserad och resursstark rehabilitering präglad av samverkan och där ansvarsförhållanden är tydliga och efterlevs. Behovet av ett rehabiliteringscentrum utreds och resultatet av utredningen kan medföra förändringar under 2016. Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhet Landstinget i Uppsala län ska ligga i topp bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Det händer att människor skadas eller dör inom sjukvården på grund av felbehandling eller fel diagnos. En nollvision för säker vård är en självklarhet och arbetet med patientsäkerhet behöver utvecklas, följas upp och samordnas bättre. Är omformulerat i texten nedan Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Målet är att antalet vårdskador ska minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Etablerande av fungerande och säkra vårdkedjor kräver standardiserade vårdprocesser och sker bäst i processer drivna av för patienten värdebaserad vård. För att säkerställa tryggheten och säkerheten för patienten måste en utveckling av processer ske och ansvaret hos olika vårdgivare och verksamheter klargöras. Detta arbete är särskilt viktigt då flera vårdgivare är involverade. I beskrivningen av vårdprocessen ska utöver de medicinska insatserna ledtider och kvalitetsmått vara en naturlig del i begreppet värdebaserad vård. Patientsäkerhetslagen innehåller en skrivning om att vårdgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, samt krav på att vårdgivaren årligen ska sammanställa en patientsäkerhetsberättelse. I berättelsen ska det löpande patientsäkerhetsarbetet beskrivas. Patientsäkerhetsberättelsen ska även innehålla analys av resultaten av det genomförda arbetet. 28 (67)

Patientsäkerhetslagen förtydligar och förstärker vårdgivarens ansvar att utreda negativa händelser och bedriva systematiskt förebyggande arbete för att minska vårdskador. En av grundtankarna i samarbetet mellan Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) angående patientsäkerhetsöverenskommelsen är att stödja landstingens patientsäkerhetsarbete utifrån mätbara mål i ett systematiskt förbättringsarbete. Det övergripande målet med överenskommelsen är att reducera antalet vårdskador som förorsakar både lidande för patient och närstående samt stora kostnader för landstinget. Viktiga delar i arbetet med infektionsbekämpning är Stramas arbete och organisation, Infektionsverktyget och ett effektivt vårdhygienarbete. Infektionsverktyget kommer på sikt att bidra till rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, vilket är en central del av patientsäkerhetsarbetet. Nästa steg är också att verktyget införs i primärvården vilket formuleras i en landstingsövergripande handlingsplan för eliminering/minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI) tidsatt över perioden 2016-2018. Inom ramen för Nationell samverkan för kunskapsstyrning (NSK) kommer ett programråd Strama att bildas där Uppsala län aktivt kommer att delta. Patientsäkerhetskulturen i en organisation har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor i arbetet att förebygga vårdskador. Resultatet från de patientsäkerhetskulturmätningar som tidigare genomförts kommer att utgöra basen för den strategi som ska utformas för att långsiktigt stärka patientsäkerhetskulturen inom landstinget. Målen formuleras inom de enskilda förvaltningarna ned till verksamhetsnivå. Vikten av att målen stöds och följs upp av landstingens högsta ledning kan inte nog understrykas. Som ett led i detta inrättades 2015 ett patientsäkerhetsteam på Landstingets ledningskontor för övergripande samordning och redovisning av patientsäkerhetsarbetet. Handlingsplaner för patientsäkerhet och förstärkning av uppnådda resultat kommer att vara i fokus under planperioden. Chefsläkarna kommer att driva patientsäkerhetsfrågorna. Hos förvaltningarna ligger ansvaret för att patientsäkerhetsarbetet drivs i en riktning där resultaten av patientsäkerhetsberättelserna kopplas till handlingsplaner och uppföljning av resultat. En stor andel av vårdrelaterade skador orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Socialstyrelsen kräver därför i författningen SOSFS 2012:9 skärpta krav på läkemedelsgenomgångar för alla patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv läkemedelsterapi. Under planperioden ska det säkerställas att nödvändiga läkemedelsgenomgångar genomförs. I linje med den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar bildar landstingen i Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Värmland och Dalarna tillsammans det regionala samverkansnätverket Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att skapa samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, hitta gemensamma utvecklingsoch forskningsområden och ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Målsättningen är att minska antalet hiv/sti-fall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter. Det är viktigt att förebygga infektioner genom kunskapsspridning, testning och rådgivning samt genom att stödja beteendeförändringar när det behövs. Det är viktigt att det inte finns några hinder för provtagning, varken för den enskilde vid misstanke om allmänfarlig sjukdom såsom hiv/sti, eller då vården ska utföra smittspårning. Smittsamma sjukdomar är den vanligaste orsaken till att barn inte kan vara i förskolan. För att öka kunskapen till personal inom barnomsorgen samt ge råd till föräldrar hur smitta kan begränsas och förebyggas i förskolan samt för att minska antibiotikaförskrivning till barn kommer Strama, Smittskyddsenheten och barnhälsovården att behöva intensifiera arbetet med att utbilda personal och föräldrar i länets förskolor. Vaccinationer är betydelsefulla för att förebygga sjukdomar. När det gäller influensavaccinering ska insatserna framförallt riktas till äldre över 65 år och till de patienter som 29 (67)

har riskfaktorer. Ett speciellt problem är svårigheter att få information om andelen vaccinerade i de olika riskgrupperna. En målsättning är att under planperioden införa en elektronisk vaccinationsjournal. Vård ska ges med omsorg och det behövs rätt personer på rätt plats för att det ska ske. Omsorgen om den enskilda patienten är viktig och därför är det viktigt att politiken ska landstinget skapar förutsättningar för att avlasta sjukvårdspersonalen med den administrativa bördan mindre andel administrativt arbete så att tiden räcker till för att se varje patient. Patientsäkerheten är högt prioriterad och bör därför genomsyra hela verksamheten. Kedjan ska fungera så att patientsäkerheten finns med ifrån politiska beslut till förvaltningen ledningen medarbetarna så att de som möter patienterna i det dagliga arbetet har rätt resurser och förutsättningar för att förmedla ge vård av bästa möjliga kvalitet. Strävan mot optimal patientsäkerhet, inte minst arbetet mot med vårdrelaterade infektioner, är en grundläggande del av landstingets arbete. Vi skulle vilja se en utredning för hur avdelningen vårdhygien kan ges bästa möjliga förutsättning för hur arbetet kan fungera så optimalt som möjligt. Är omformulerat i texten nedan Under planperioden ska möjligheten att stärka arbetet som sker på sektionen för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset, ses över. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Ett gott bemötande En jämlik och evidensbaserad vård är sjukvårdens högsta prioritet. Med patienter som är mer pålästa än någonsin ökar de kommunikativa utmaningarna. Både den som har haft möjlighet att läsa in sig på sin sjukdom och den som inte haft det har rätt till ett gott bemötande och vård efter sina behov. Det finns olika metoder att mäta och förbättra bemötandet av våra patienter. En metod som visat sig vara framgångsrik är att utse ett bemötandeombud på varje vårdavdelning. Det är idag chefen på varje avdelnings ansvar att hantera bemötandefrågor. Om det fortsatt kommer att vara chefens ansvar behöver denne stöttas i arbetet med bemötandefrågor. Är omformulerat i texten nedan För att patienterna ska känna sig trygga med den vård landstinget erbjuder och för att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande är det viktigt med ett gott bemötande. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Den information som ges vid utskrivning ska under planperioden tydliggöras, likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. Vårdlots 2010 infördes en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt den nya bestämmelsen ska verksamhetschefen se till att vården tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt för patienten om det är nödvändigt, eller om en patient själv begär det. Vid sjukdom När man är sjuk kan det vara svårt att hitta rätt i sjukvården och att få hjälp i rätt tid. Som patient kan det ibland upplevas som att man behöver vara frisk för att orka vara sjuk. Så ska det inte behöva kännas och därför bör Landstinget ska därför vi fortsätta arbetet med att utveckla vårdlotsar funktionen fast vårdkontakt. En vårdlots Fast vårdkontakt är en sjuksköterska funktion som hjälper till att samordna vården för patienter med stora och komplexa vårdbehov. De är också till för att hjälpa de som upplever att de får olika besked och att de skickas fram och tillbaka mellan olika vårdgivare. Det är viktigt för att patienterna ska upplevaer att de får stöd, avlastning och bättre kontinuitet. Det minskar även behovet av akuta besök. För de patienter som har fått vårdlots har resultaten varit positiva. Man har kunnat se en kraftig minskning av inläggning på slutenvård och även kostnaderna för vården har minskat avsevärt. Idag finns personliga ombud i Uppsala kommun för de psykiatripatienter som behöver hjälp utanför vården, dock slutar deras ansvar innan patienten når vården. Som ett led i att ge de patienter en tryggare tillvaro vill vi därför även att vårdlotsarna ska gälla inom psykiatrin. Staten och SKL har träffat en överenskommelse, Kortare väntetider i Cancervården. 30 (67)

Överenskommelsen som startade 2015 är en fyraårig satsning för att arbeta bort omotiverade väntetider, minska regionala skillnader och skapa en mer jämlik cancervård. Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården kommer att utgå från ett gemensamt nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp. Standardiserade vårdförlopp beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Det standardiserade vårdförloppet startar med beslut om remiss och följs sedan av utredning och behandling. Utifrån det standardiserade vårdförloppet ska en individuell vårdplan planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Ett standardiserat vårdförlopp involverar både primärvården och den specialiserade vården. För att kunna ta del av stimulansmedlen för 2015 har landstinget tillsammans med Regionalt Cancer Centrum (RCC) tagit fram en handlingsplan kring införandet av ett system med standardiserade vårdförlopp. Landstinget ska införa de fem första standardiserade vårdförloppen och inrätta reserverade tider för patienter som fått remiss till eller beslut om standardiserat vårdförlopp Som en del i arbetet med att skapa en trygg och säker cancervård i landstinget ska nödvändiga delar av bröstcancerkedjan samordnas. Det är viktigt att landstingets olika verksamheter har metoder för att systematiskt och regelbundet ta del av patienters och närståendes behov och förväntningar på vården. Från 2015 består Nationell patientenkät av två delar, där den ena utgörs av nationellt gemensamma mätningar som syftar till nationell jämförelse och lärande. Den andra delen ska öppna för behovs- och målgruppsanpassade mätningar som grund för verksamhetsutveckling. Med denna utveckling ska Nationell patientenkät, på både lednings- och verksamhetsnivå, kunna fungera som ett instrument för att belysa och följa upp utvecklingsarbete som syftar till att patienter ska uppleva ett gott bemötande, anpassad kommunikation och en hög grad av delaktighet i sin vård och behandling. För att öka tryggheten och säkerheten kring patienten bör anhörigas kunskap om patienten efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas. För att förebygga ohälsa hos anhöriga bör anhörigas eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Erfarenheter av arbetet med anhöriggrupper inom psykiatrin på Akademiska sjukhuset och andra landsting tas tillvara för vidare införande under planperioden. Anhöriga Var fjärde anhörig blir själv sjuk och sjukvården behöver därför erbjuda ett gott anhörigstöd. En viktig del i arbetet är att ta vara på den kunskap som redan finns i landstinget. Här finns mycket att lära av psykiatrin och deras arbete med Aker-modellen. En handlingsplan för anhöriga finns i landstinget, men ansvar måste finnas på varje enskild nivå. Barn till patienter med svåra sjukdomar, inklusive psykiatriska diagnoser, är en särskilt utsatt grupp. Under planperioden ska även information och bemötande vad gäller anhöriga barn och vuxna förbättras. Aktiviteter enligt handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras för att anhöriga ska känna sig trygga och välinformerade och uppleva ett bra bemötande och stöd inom vården. Till gruppen anhöriga räknas även barn då ett syskon är patient. Därför måste vuxenvården ha ovillkorliga rutiner för att fånga upp minderåriga anhöriga. Barnen ska erbjudas stödsamtal och få den hjälp de behöver. Delar av texten är omformulerad i texten nedan Under planperioden ska det initieras en utredning kring vård i livets slutskede. Utredningen ska bland annat undersöka förutsättningarna för att i dagens lokaler inom Palliativt centrum skapa bättre möjligheter till utevistelse och mat anpassad efter patienternas önskemål. En öppen mottagning som bygger på den existerande husläkarmottagningen för hemlösa planeras att etableras 2016. Verksamheten ska vara lättillgänglig och förtroendeskapande och erbjuda målgruppsanpassade hälso- och smittskyddsinsatser till människor som, på grund av misstro mot samhället och utanförskap, idag inte söker vård trots förmodat stort behov. Sprututbytesverksamhet föreslås som en av insatserna inom ramen för denna mottagning. 31 (67)

Effektiv hälso- och sjukvård Det har även visat sig att förstärkt utskrivning som följs upp med telefonsamtal eller besök minskar risken för att en patient behöver läggas in igen den närmsta tiden efter utskrivning. Dessa modeller ska tas tillvara och utökas. Är omformulerat i texten nedan För att förbättra effektiviteten inom hälsooch sjukvården krävs en förflyttning mot en vård organiserad utifrån patientgrupper med snarlika behov och en vård fokuserad på hälsoutfall och effektivitet. Landstinget försöker få denna förflyttning till stånd genom det pågående arbete med utveckling av värdebaserad vård. Arbete bedrivs dels lokalt av Akademiska sjukhuset och dels nationellt genom deltagande i samverkansprojektet SVEUS. Förstärkt utskrivning syftar till att skapa en kvalitetssäkrad utskrivningsprocess och en mer sammanhållen vård för de patienter som riskerar att återinläggas inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvården. Analyser visar att de flesta återinläggningarna rör äldre patienter och då företrädesvis patienter över 80 år. Arbetet har prövats i olika former vid Lasarettet i Enköping med stundtals mycket goda resultat. Lasarettet i Enköping arbetar vidare med att förfina rutinerna för utskrivningsprocessen ytterligare. Akademiska sjukhusets ska efter utvärdering av pilotverksamheter arbeta vidare med införandet av förstärkta utskrivningsprocesser. Mobil sjukvård ska därför utvecklas, såväl på primärvårdsnivå, som mobila akutteam och inom specialiserad hemsjukvård. Detta Fför att kunna erbjuda vård nära invånarna i hela länet. behöver vi ha fler mobila läkarteam utöver de som finns i Uppsala. Genom att främja telemedicin i form av telefon- eller videosamtal kommer landstinget att spara patientens både tid och ork och även vara till hjälp för miljön. 2016 kommer en särskild satsning att göras på att följa patienters väntan på återbesök och på sikt ska vi utveckla digitala vårdcentraler. Är omformulerat i texten nedan Landstinget har idag mobila vårdenheter med uppdrag att utföra hembesök hos framförallt patienter som är 65 år och äldre, samt barn och barnfamiljer. Under planperioden ska möjligheten att utöka verksamheten med mobila vårdteam över hela länet, med fokus på att öka andelen hembesök för äldre och multisjuka, ses över. Även möjligheten att skapa team på specialistvårdsnivå ska undersökas under planperioden. Jämlik tandhälsa sträcker sig långt bortom människors tänder. För äldre människor ger dålig tandstatus undernäring och ökad risk för sjukdom. Den uppsökande äldretandvården ska därför värnas. Även Folktandvårdens uppsökande verksamhet för ensamkommande flyktingbarn fortsätter under planperioden. Erfarenheter från det pågående projektet om förbättrad tandhälsa i Gottsunda ska spridas till andra delar av landstingets verksamhet och även till privata vårdgivare. Är omformulerat i texten nedan Folktandvården utökar successivt den mobila tandvården genom att under 2015 och 2016 skapa fler mobila team. Detta behövs för att kunna möta det ökade vårdbehovet inom äldretandvården. De mobila utrustningarna nyttjas även vid asylboende för att enkelt kunna undersöka och ge vård till asylsökande barn. En ökning av asylsökande förväntas och då är det angeläget att hitta effektiva sätt för att kunna behandla de ofta mycket stora vårdbehov som barnen har. E-hälsa innefattar verksamhetsutveckling av vård, hälsa och omsorg för en ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare, patienter, brukare och vård- och omsorgspersonal En del av e-hälsa är telemedicin som bland annat ger möjlighet till vård på distans. Telemedicin kan underlätta både för patienter som har långt till vården och för professionen att på ett enklare sätt få tillgång till erfarenhetsutbyte. Konsultation är något som många idag likställer med telemedicin men andra möjliga områden är distanshandledning, tillgång till expertteam som stöder behandlingar som utförs lokalt, operationsförberedelser där patienten får information och instruktioner före ingreppet, utskrivning/överlämnande av patient och återbesök. Tack vare nya tekniska möjligheter går det idag att lagra och granska exempelvis vävnadsprover och röntgenbilder digitalt. Detta möjliggör för läkare att granska bilder oavsett var i Sverige de befinner sig. För professionen kan telemedicin även användas för utbildning, informationsutbyte och för diskussioner kring behandlingsstrategi. 32 (67)

Samtliga berörda förvaltningar samt privata aktörer ska arbeta med att vidareutveckla en kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Läkemedelskommittén och Enheten för kunskapsstöd vid Landstingets ledningskontor utgör ett stöd i detta arbete. Läkemedelskommittén har identifierat ett antal områden där en mer kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning kan frigöra resurser utan att den medicinska kvaliteten försämras. Sverige har en lagstiftning som reglerar kvalitets- och säkerhetsnormer vid hanteringen av vävnader och celler som ska användas för transplantation, assisterad befruktning och tillverkning av läkemedel. För implementering av lagstiftningen finns det under 2009-2017 ett särskilt bidrag till landstingen från regeringen. Landstinget har erhållit cirka 7 miljoner per år enligt olika fördelningsprinciper. Under 2016 2017 kommer förändringarna innebära fortsatt komplettering av berörda verksamheters ledningssystem för kvalitet, förbättrad utrustning, anpassning av lokaler samt att se över och komplettera ITstöden med bättre funktioner för spårbarhet. Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler för transplantation utgör en allt viktigare del av högspecialiserad vård, men tillgången begränsar möjligheterna att erbjuda landstingets och regionens patienter sådan vård. Donationsfrekvensen från avlidna vid Akademiska sjukhuset är en av de högsta i landet men är i internationella jämförelser låg. Landstinget arbetar donationsfrämjande i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Arbetet utgår från en handlingsplan som under 2015 identifierade förbättringsområden för 2016 2017. Jämlik hälso- och sjukvård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av socioekonomiska eller andra faktorer. En grundläggande del i sjukvårdens styrning är att säkerställa att resurser riktas till patienter med störst behov. Alliansen införde därför ersättning till vårdcentraler enligt care need index (CNI), vilket styr resurser mot personer med statistiskt större sjukvårdsbehov. Det görs en översyn om motsvarande ersättningssystem skulle ge en mer jämlik primärvård och mödravård. En Den pågående översynen av uppdrag- och ersättningsmodeller i primärvården arbetar med att för att kunna ta fram ett genomarbetat förslag som bättre stödjer målen om en mer komplett första linjens vård. Utredningen ska också se över Ersättningsmodeller för telemedicin och annan distans- och digital vård bör även utvecklas En utvecklad version av CNI måste också ta och hänsyn till behovet av vård på mindre orter bör beaktas.för att nå målet om en jämlik och likvärdig hälso- och sjukvård behöver därför vården utveckla information, arbetssätt och patientmöten som är hälsoinriktade och personcentrerade, där till exempel bemötande och kommunikation är anpassade efter patientens personliga förutsättningar och behov. Studier visar emellertid att ojämlikhet i hälsa mellan olika sociala grupper är ett växande problem och att hälso- och sjukvården inte når alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Exempelvis avstår socialt utsatta grupper i större utsträckning än andra från att söka vård, trots att behov finns, och det finns tydliga skillnader i upplevelser av vården. Vård på lika villkor Alla ska ges vård på lika villkor. Under förra mandatperioden tog llandstinget har tagit fram en likabehandlingsplan och policy men mer behöver göras för att förebygga och minska ojämlikhet i vården. Planen behöver nu uppdateras. Landstinget i Uppsala län ska bör fortsätta arbetet med att utveckla ersättningssystemen och systematiska kvalitetsuppföljningar för all landstingsfinansierad hälso- och sjukvård samt säkerställa att patientnämndens erfarenheter tillvaratas för att öka jämlikheten i vården. Habiliteringens specialiserade husläkarmottagning bör utvecklas ska därför förstärkas för att möjliggöra fler besök. Genom landstingets likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Likabehandlingsplanen innehåller mål som verksamheterna ska arbeta med att förverkliga under 33 (67)

planperioden. Återrapportering sker i respektive förvaltnings delårsrapport och årsredovisning. Bemötande och värdegrundsfrågor ska omfatta en ökad jämställdhet, kulturell och religiös inkludering samt funktionsnedsattas förutsättningar och perspektiv i vården. Likabehandlingsplanerna är ett viktigt redskap för verksamheterna i arbetet med att nå ökad generell kunskap om bemötande samt i arbetet för att motverka diskriminering. Landstinget ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Män och kvinnor kan ha samma sjukdom men med olika symptom. Skillnaderna kan exempelvis gälla orsaker, symptom och prognos. Dessa skillnader måste beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Könsuppdelad statistik är ett viktigt verktyg. För att kunna följa upp att landstinget bedriver en jämställd vård ska därför, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. För att säkerställa ett jämställt bemötande ska vårdgivare bland annat använda arbetsverktyget genushanden samt följa landstingets riktlinjer för sjukskrivningsarbetet. I april 2013 antog landstingsfullmäktige en ny policy och en handlingsplan baserad på regeringens strategi för genomförandet av barnets rättigheter. Planen gäller för perioden 2013-2017 och innehåller nio målområden med en rad aktiviteter för varje år. Till stöd för genomförandet har landstinget tecknat avtal med en länsbarnombudsman. Ett av målen i handlingsplanen är att kunskapen om barns hälsa och levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar. Liksom för den vuxna befolkningen finns skillnader mellan barn från olika sociala grupper och olika delar av länet. Landstinget behöver fördjupa samarbetet med kommunernas elevhälsovård, samt genom strukturerade arbetssätt utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Barns hälsa påverkas redan i fosterstadiet och föräldrarnas hälsotillstånd och levnadsvanor har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Jämlik tandvård Tandvården har en underutnyttjad roll i arbetet mot våld i nära relation och mot barn. Eftersom tandvården har ansvar för att barn får regelbunden och fullständig tandvård ända upp i vuxen ålder har de en unik möjlighet att komma i nära kontakt med alla barn, vare sig de går i förskola eller inte. Tandvården kan därmed spela en viktig roll i att förebygga och uppmärksamma omsorgsbrist, våld och övergrepp mot barn. Under 2016 kommer en utbildningssatsning att genomföras för att öka kunskapen och medvetenheten hos tandvårdens medarbetare. Riktlinjer och rutiner kommer att utvecklas vid Folktandvården för tidig upptäckt och bemötande vid våld i familjen eller nära relation, och en struktur tas fram för samverkan mellan tandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst. Landstinget står inför en kapacitetsutmaning då vi ska kunna erbjuda alla asylsökande en statligt finansierad hälsoundersökning för att tidigt upptäcka akuta sjukdomar, smittor och vårdbehov. Statistik från SKL (Sveriges kommuner och landsting) visar att allt för få och allt färre asylsökande tar el av denna hälsoundersökning. Undersökningen är även av stor betydelse ur smittskyddssynpunkt. Tyvärr visar statistiken från SKL att alltför få och allt färre asylsökande tar del av denna hälsoundersökning. Migrationshälsan Cosmos i Uppsala är specialiserad på mottagande av asylsökande. För att förbättra tillgängligheten kommer deras verksamhet under planperioden att kompletteras med ett mobilt team. Är omformulerat i texten nedan Med den internationella oron följer ökande flyktingströmmar till Sverige. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården som ska erbjuda hälsoundersökningar/-samtal till asylsökanden och verksamheten behöver anpassas till behoven. Det innebär även krav på ökad kunskap om flyktingars särskilda risker för ohälsa, nu och senare i livet. Hälsoundersökningar av nyanlända migranter är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom denna grupp. Framförallt när det gäller smittsamma sjukdomar, psykisk ohälsa samt 34 (67)

för att se över barnens vaccinationsskydd. För att förbättra tillgängligheten till hälsoundersökningar kommer Migrationshälsan Cosmos under planperioden att kompletteras med ett mobilt team. Hälsan har en stor betydelse för integrationen och landstinget behöver samarbeta mer med Arbetsförmedlingen, kommunerna och med frivilligorganisationerna för att tidigt få in hälsoperspektivet i mottagandet. Det gäller även för anhöriginvandring, kommunplaceringar och ensamkommande barn. För framtiden finns också ett behov av att vidga detta uppdrag till att också omfatta andra grupper av migranter. Bildandet av ett Centrum för hälsa och integration är viktigt för att samla och utveckla kompetens inom migrationshälsa men också viktigt för att samla resurserna för insatser mot ohälsa. Projektet Ordnat införande i samverkan är en del i den nationella läkemedelsstrategin som SKL ansvarar för. Syftet är att ta fram förslag på och bygga en struktur för landstingen och övriga aktörer angående en gemensam införandeprocess för ett ordnat införande av vissa läkemedel. Målsättningen är att läkemedelsanvändningen ska bli mer geografiskt jämlik och kostnadseffektiv. De läkemedel som är aktuella för ett ordnat införande under 2016-2018 är ännu inte definierade, men det finns skäl att anta att kostnaden för vissa läkemedel kommer att vara betydande. Alla ska få plats Många lever med någon form av funktionsnedsättning. Detta ska inte kunna hindra en individ från att leva ett gott och självständigt liv. Mycket av utsattheten beror på hur vi har byggt samhället. Landstinget har ett stort ansvar för att alla lokaler är anpassade och arbetet med att göra landstingets lokaler mer tillgängliga ska fortsätta. Även kollektivtrafiken ska bli bättre för personer med funktionsnedsättning. Att få rätt vård, rehabilitering och stöd i tid är viktigt och är i många fall en förutsättning för möjligheten till arbete och utbildning. Stryks med hänvisning till att detta innehåll finns på andra platser i planen bland annat under kapitlet kollektivtrafik. Ambitionerna bör höjas för att tillvarata kompetens och utgöra en god arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. Omformuleras med hänvisning till text som finns under rubriken Anställningsförhållanden under Landstinget som arbetsgivare. När en familjemedlem har funktionshinder påverkas livet för hela familjen och därför måste stödet till anhöriga förbättras. Denna text finns omformulerad under gott bemötande. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Vård i tid För att landstinget ska leva upp till vårdgarantins krav behövs ett fortsatt arbete med att korta väntetiderna. Landstinget i Uppsala län ska ha en verksamhet där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Telefon-, öppethållande- och mottagningstider ska anpassas efter människors behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. För att underlätta för länets medborgare ska också den senaste informationstekniken, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om behandlingsresultat, finnas tillgänglig för patienten. För att kunna erbjuda medborgare vård i tid behöver en ny ambulansstation etableras vid Gränby. Det skulle medföra att utryckningstiderna minskar, invånarna och alla som vistas i området får snabbare och säkrare vård. Under planperioden ska Landstinget i Uppsala Län nå målsättningen om en sjukvård där patientens behov av vård tillgodoses inom ramen för vårdgarantin. För att lyckas krävs långsiktiga och stabila förutsättningar som fokuserar på att öka vårdproduktionen samtidigt som patientsäkerhet och patientnytta säkerställs. Vårdgarantin är en del av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och innebär att patienten ska få vård inom en viss tid. Landstingets mål är att klara vårdgarantin som brukar uttryckas med siffrorna 0-7-90-90, vilka anger gällande tidsgränser i antal dagar för olika steg i vårdkedjan. Kontakt via besök eller telefon med primärvården ska ske samma dag som patienten söker hjälp, exempelvis hos vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Bedömer primärvården att patienten behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst sju dagar. Inom den specialiserade vården ska ingen behöva vänta mer än 90 dagar på besök eller behandling/operation. Landstinget 35 (67)

ska se till att patienten kan få vård hos annan vårdgivare, utan extra kostnad, om landstinget inte klarar att uppfylla tidsgränserna för vårdgarantin. Landstingen och de enskilda yrkesutövarna åläggs att ge patienten individuellt anpassad information om vårdgarantin. För barn och ungdomar med psykisk ohälsa finns en förstärkt vårdgaranti. Vårdgarantin innebär att alla barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter ska kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Ett sätt att öka tillgängligheten är att arbeta med e-tjänster för stöd och behandling. Under år 2015 kommer en nationell behandlingsplattform för stöd och behandling via internet att stå färdig för användning. Behandlingsplattformen har tagits fram i ett landstingsgemensamt projekt och ska på sikt kunna användas flexibelt av såväl landsting som kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Syftet är att ge invånare och profession tillgång till säkra e-tjänster med inloggning via Mina vårdkontakter. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Målet med en hälsoinriktad hälso- och sjukvård är att optimera vårdens insatser för att stärka patientens hälsa. Ett bra bemötande med ett hälsofrämjande förhållningssätt är avgörande för patientens välmående. Landstinget är från och med 2015 medlem i WHO-nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård som helt landsting. Det innebär en möjlighet till ökad delaktighet i det hälsoinriktade arbetet av samtliga hälso- och sjukvårdsaktörer, både i egen och privat regi. Inom landstinget ska Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ligga till grund för det hälsoinriktade arbetet. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att stödja förändring av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Hälso- och sjukvården ska fråga om levnadsvanor, erbjuda åtgärder och följa upp effekten av insatt åtgärd. Arbetet med levnadsvanor är långsiktigt och blir effektivt om utvecklingen av arbetet integreras med ordinarie verksamhet, det vill säga med insatser och behandlingar. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i samtal om levnadsvanor är framför allt att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Arbetssättet innebär att hälso- och sjukvården i större utsträckning än i dag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring. Merparten av åtgärderna i riktlinjerna bygger på tre nivåer av samtal; enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal som syftar till att stödja en förändring av levnadsvanor. Införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder innebär en stor satsning på ett strukturerat och enhetligt arbetssätt inom landstinget. Fokus i riktlinjerna ligger till stor del på effekt av insatt åtgärd vilket ställer extra krav på dokumentation och möjlighet till utdata. Den kvalitet landstinget eftersträvar i arbetet med levnadsvanor är att nå prioriterade patientgrupper med rätt åtgärder. Socialstyrelsen kommer kontinuerligt att följa resultaten av arbetet med riktlinjen för sjukdomsförebyggande metoder och hur det kommer patienterna till nytta. Det är därför väsentligt att utdata kan levereras enligt önskemål från Socialstyrelsen. Uppföljning och utvärdering I och med en rad förändringar i kommunallagen kommer kravet på landstingens uppföljning och kontroll av privata vårdgivare att skärpas samt kravet på medborgarnas insyn i privat bedriven och offentligt finansierad verksamhet att öka. Som en följd av lagändringen kommer landstinget att utveckla ett system för en mer aktiv uppföljning och kontroll av verksamheterna. Landstingsfullmäktige kommer därför under mandatperioden att anta ett program för uppföljning av privata utförare. Programmet innebär att uppföljningen av privata utförare lyfts till en politisk strategisk nivå där grundkrav och omfattning på uppföljningen fastslås. Landstinget har påbörjat ett utvecklingsarbete kring uppföljning och utvärdering och 36 (67)

som ett led i detta arbete tagit fram en strategi för uppföljning. Denna strategi kommer att från och med 2016 beslutas på politisk nivå. När det gäller den löpande avtalsuppföljningen kommer även den att utvecklas och förbättras under planperioden, bland annat inom ramen för det nya beslutsstödet, som landstinget inför under 2015. Samtidigt som landstingets kontrollverksamhet ska förstärkas är det viktigt att använda resultaten av uppföljningarna i olika sammanhang. Det handlar dels om att resultaten ska användas i ett kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete hos de enskilda vårdgivarna som granskas, dels att förbättra landstingets styrning och stöd till vårdgivarna. För att kunna öka medborgarnas insyn i vårdens verksamheter, oavsett om de drivs i offentlig eller privat regi, kommer informationen till patienter och medborgare om resultaten från uppföljningar och utvärderingar att samlas på landstingets webbplats. Samma information till vårdgivare finns redan idag på landstingets webbplats. Exempel på fördjupade uppföljningar som kommer att genomföras under planperioden är fortsatt granskning av privata och offentliga vårdcentraler enligt lagen om valfrihetssystem, granskning av specialistläkare enligt lagen om läkarvårdsersättning och granskning av fysioterapeuter enligt lagen om ersättning för fysioterapi. Oanmälda besök kan komma att genomföras, såväl inom egenregiverksamhet som hos privata vårdgivare. It i människans tjänst Fortsatt utvecklade e-tjänster Landstinget i Uppsala län var först i Sverige med att göra det möjligt för patienter att ta del av sina journaler via nätet. Sedan starten för två år sedan har över 60 000 personer använt möjligheten att logga in. Landstinget har också infört en rad andra självservicetjänster via nätet. Bland annat kan patienter skicka och ta emot meddelanden från vården, boka tider, lista sig, följa remisser, avge hälsodeklaration, uppdatera kontaktuppgifter och ta del av journalloggar. Vi vill Landstinget i Uppsala län ska fortsätta att utvecklaingen av smarta och lättanvända e- tjänster som underlättar patienters vardag. E-hälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg ska förbättras med hjälp av e-tjänster och kommunikation. Landstinget arbetar intensivt med att ta fram flera tjänster för medborgarna och med att, inom detta område, utöka samarbetet med andra landsting, kommun, privata vårdgivare och andra myndigheter. Med en utveckling av e-hälsa hoppas landstinget bland annat på att få ett bättre stöd för hälso- och sjukvårdens processer, högre patientsäkerhet och möjlighet till mer delaktighet för patienterna. Mina vårdkontakter är en e-tjänst som är tillgänglig inom landstingen. Genom tjänsten ges patienten ökad möjlighet att exempelvis boka besökstider, få sms-påminnelser, följa aktuella kötider, eller framföra önskemål om receptförnyelser via webben. Boende i Uppsala län kan dessutom ta del av egen journalinformation, provsvar och andra personliga vårdfakta. Landstinget fortsätter arbetet med att införa Mina vårdkontakter och webbtidböcker. Att patienterna via en e-tjänst själva kan lägga in information (allt från skattningsskalor till blodtryck och blodsocker) direkt in i vårt journalsystem, är en stor effektivitetsvinst. Det ger möjlighet till uppföljning av behandling, snabbare och mer lättillgänglig kommunikation med patienten och förberedande information inför planerade besök. Patienterna kan styra över vårdens tillgång till sin journalinformation via spärrtjänster. Spärrtjänst för journalsystemet är införd, nu pågår arbetet med att införa spärrtjänster på fler IT-stöd. Antalet utdrag ur journaler, logglistor och önskemål om spärr ökar. Det beror sannolikt på förbättrad information om patienternas rättigheter. För landstinget är det ett ständigt pågående arbete att säkerställa patientintegriteten. Många patienter besöker fler än en vårdgivare och journalinformation behöver finnas tillgänglig för att få en helhetsbild. En lösning som möjliggör detta är exempelvis den nationella tjänsten Nationell patientöversikt (NPÖ). Tjänsten möjliggör för behörig vårdoch omsorgspersonal att med patienternas samtycke ta del av vårdinformation hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. 37 (67)

En annan e-tjänst som är på gång är tillgängliggörandet av intyg från vården. Införandet av intygstjänster är ett krav inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Utfärdandet av intyg från vården ska effektiviseras och finnas tillgängliga för patienten. Integrerad vård och omsorg är också en tydlig trend. Det kan handla om att erbjuda kroniskt sjuka med livsstilsrelaterade diagnoser kontakt och stöd med vård och omsorgen på nya sätt. Arbetet ska delvis bygga på redan befintliga nationella IT-lösningar. Syftet är att vård och omsorgsverksamheter ska få bättre beslutsunderlag och att patientens inflytande över sin egen hälsa ska öka. Informationsteknik- och kommunikationslösningar skapar stora möjligheter att effektivisera och förnya hälso- och sjukvården. Informationen i IT-systemen utgör viktiga underlag för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Det är en förutsättning för en säker, effektiv och modern hälso- och sjukvård att personal och verksamhetsföreträdare har tillgång till användarvänliga IT-system som följer utvecklingen på området. Landstinget behöver göra mer satsningar på användarvänlighet och på att förbättra kvalitén på både in- och utdata. Målet är att rätt information ska finnas tillgänglig vid rätt tillfälle. Landstingets nya beslutsstödslösning med nytt datalager samt nytt rapport- och analysverktyg ska ge förbättrade förutsättningar att på sikt uppnå effektivare styrning i verksamheten. och risker för landstinget och Akademiska sjukhuset. Om vi inte bedriver ett långsiktigt strategiskt arbete är risken att vi kan komma att få kapacitetsöverskott. Stryks med hänvisning till text under utveckling och samverkan. Vi har en åldrande befolkning som är i ökat behov av vård delar av livet. Det innebär även nya utmaningar kring andra behandlingsmetoder som dagvård, vård i hemmet och vård på distans. Denna text är flyttad till stycken om närvård Landstinget väntar stora pensionsavgångar som dels väntas kosta landstinget mycket och delvis kommer påverka kompetensförsörjningen de närmsta åren. Det rör sig om ett hundratal nya medarbetare som kommer att försvinna och behöver ersättas de närmsta åren. Kommande mandatperioder från 2018 väntas ca 300 medarbetare att gå i pension årligen. Det gör att landstinget är i stort behov av en strategi för personal och kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Ovanstående stryks då området finns beskrivet i det första stycket under avsnittet Landstinget som arbetsgivare. Många asylsökande har sjukvårdsutbildning, och vi vill därmed att den frågan ska ställas under hälsoundersökningen. Det skulle kunna hjälpa de asylsökande att få ett jobb inom sjukvården för den som har utbildning, men även vara gynnsamt för den kompetensförsörjning vi står inför. Ovanstående stryks då området finns beskrivet i det första stycket under avsnittet Landstinget som arbetsgivare Utmaningar för landstinget Landstinget står inför ett antal större utmaningar under kommande år. En av de största utmaningarna är den ekonomiska utmaning som väntar med ökade kostnader för hyror som följer av bygget Framtidens Akademiska Sjukhus. Stryks med hänvisning till text under finansiella förutsättningar. Att hålla uppe och öka volymerna av riksoch regionsjukvård kommer att bli än viktigare för Akademiska sjukhuset. Patienter kommer troligen i allt högre grad börja använda sin sedan årsskiftet lagstadgade rätt att välja vårdgivare, då försvinner stora delar av styrfunktionen av patienttillströmningen från andra landsting i de tecknade regionsjukvårdsavtalen. Detta innebär både möjligheter 38 (67)

Kollektivtrafik Under 2014 genomfördes en förändring av pris- och biljettstrukturen för kollektivtrafiken. Det var en av de större biljettstrukturförändringarna i länet i UL:s historia. För att genomföra en kvalitetssäkrad utvärdering av förändringens effekter görs en djupgående datainsamling. Under senare delen av våren 2015 presenteras en analys och förslag om eventuella förändringar inför budgetarbetet för 2016. Från april 2015 införs en utvidgad pensionärsrabatt som omfattar de som fyllt 65 år och de som har intyg från Försäkringskassan Intyg för förmånstagare och Pensionsmyndighetens Pensionärsintyg. Under våren 2015 färdigställs förslag om eventuella ytterligare målgruppsanpassade rabatter. Den effektivitetsutredning som presenterats för kollektivtrafiknämnden pekar på åtgärder för att öka regionbusstrafikens effektivitet. Utredningen förslår också områden som behöver analyseras ytterligare för att få ett tillräckligt bra underlag för beslut om effektiviseringsåtgärder. Nuvarande stadsbussdepå är belägen vid Kungsgatan i centrala Uppsala. Under perioden 2015-2017 kommer en ny depå med placering bredvid den befintliga regionbussdepån i Fyrislund att projekteras och byggas. Den nya stadsbussdepån beräknas vara klar att tas i bruk sent 2017 eller i början av 2018. Inom ramen för det arbete som pågår i samverkan med Uppsala kommun är framkomligheten för både stads- och regionbussar en viktig utredningsdel. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv är restiden en viktig komponent. För regionbussar är delen inom Uppsala stad en betydande del av restiden. Stadsbusstrafiken är också beroende av god framkomlighet för att vara ett alternativ till bilen. För båda trafikslagen är framkomligheten i staden viktig för att hålla utlovade restider i tidtabellerna. Stadsbusstrafiken måste utvecklas i takt med att Uppsala kommun växer. Ett nytt linjenät planeras till 2017 tillsammans med Uppsala kommun. Kapaciteten måste ökas, vilket kan ske med så kallade superbusslinjer och/eller spårvagn. En tydlig strategi ska arbetas fram för hur fossilfrihet uppnås år 2020 där biogas, biodiesel och el bör vara utgångspunkten. Denna strategi ska vara möjlig att omsättas i praktiskt genomförande under perioden på delar av trafiken. Tillgänglighetsfrågorna är ett viktigt och angeläget utvecklingsområde för kollektivtrafiken, för att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning. En tillgänglighetshandbok och handlingsplan för tillgänglighetsfrågorna ska tas fram. I detta arbete är trafikinformation en viktig del. Under projekteringsarbetet kommer olika kostnadsalternativ att analyseras för att stadsbussdepåns funktion och kostnad optimeras. Uppsala kommun önskar att reglerplatsen för bussar som idag finns intill Lindvalls kafferosteri i centrala Uppsala flyttas senast till 2017. En dialog med Uppsala kommun måste ske för att minimera ökningen av tomkörningar med högre kostnader och miljöbelastning som följd. 39 (67)

Kultur och bildning Konst och kultur är viktiga komponenter för att skapa attraktiva livsmiljöer och få en positiv samhällsutveckling i länet. Landstingets vision är att Uppsala ska vara en stark kulturregion med internationell lyskraft där konstoch kulturlivet präglas av mod, bildning och nytänkande. I den regionala kulturplanen 2015-2017 formuleras en rad satsningar inom olika utvecklingsområden som ska bidra till att visionen nås. Satsningarna är såväl pågående som helt nya, där omfattning på och möjlighet till genomförande påverkas av de förutsättningar som ges. Kulturnämnden är den nämnd inom landstinget som ansvarar för att samordna och följa upp arbetet med att förverkliga den regionala kulturplan vilken är fastställd av landstingsfullmäktige. Ett rikare konstliv För att skapa ett rikare konstliv är det väsentligt att scenkonsten ges möjlighet till livskraft och förnyelse av konstarten. Begreppet scenkonst rymmer främst musik, teater och dans, men även gränsöverskridande konst som performance av olika slag och nycirkus. Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett försök med en länsomfattande scenkonstkarusell. Syftet är att komplettera det utbud som redan finns, med högkvalitativ teater och framför allt dans som publiken utanför centrala Uppsala annars sällan får ta del av. Målet är att scenkonstkarusellen ska vara fullt utbyggd år 2017 och att samtliga kommuner i länet då deltar. För den professionella dansen i Uppsala län finns utmaningar men också stora utvecklingsmöjligheter. Dansen har genom sitt oberoende gentemot det talade språket möjligheter att arbeta över gränser och nå många målgrupper i samhället. Scenkonstkarusellen stärker dansens position i länet, och är ett första steg i ett långsiktigt arbete med att utveckla infrastrukturen för dans. Under 2016 ska en handlingsplan för ökad tillgång till dans i länet utarbetas i samverkan med länets kommuner och dansaktörer. Uppsala län är ett läsande och skrivande län med ett rikt litterärt arv. Under perioden kommer landstinget, tillsammans med olika aktörer i länet, att arbeta med flera litteratursatsningar i syfte att skapa mötesplatser och lyfta litteraturen som konstform. Litteraturkarusellen är ytterligare en pågående försöksverksamhet, där författare besöker länets kommuner med föreläsningar och workshops. Litteraturkarusellen drivs under försöksperioden med stöd från Kulturrådet. Förhoppningen är att båda karusellerna efter försöksperioden kan bli en permanenta verksamheter i länet. Kulturens påverkan på hälsan är ett växande forskningsområde och ett av utvecklingsområdena i den regionala kulturplanen. Här är ett första mål under perioden att få möjlighet att kartlägga kunskapsläget på området för att därefter också bidra till teoribildningen genom att initiera, samordna och stödja minst ett forskningsprojekt. Ökad kulturell delaktighet Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Under perioden planeras insatser för att stärka länets förmåga att hantera och ta tillvara möjligheterna vad gäller mångspråkighet, mångkultur och nationella minoriteter. Landstinget ser behov av att utveckla det strategiska arbetet på dessa områden för att kunna ge ett tydligare och bättre regionalt stöd. Landstinget, som sedan 2013 har ett utökat regionalt samordningsansvar genom kultursamverkansmodellen, kommer under perioden att stödja och följa upp arbetet med tillgänglighetsanpassning hos de regionala kulturaktörerna. Samtliga kulturinstitutioner i länet som erhåller statsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen ska senast under 2016 ha åtgärdat så kallat enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet. Även webbplatser och e-tjänster ska vara tillgänglighetsanpassade senast år 2016. En attraktivare livsmiljö Landstinget har under ett antal år spridit kunskap om Cultural Planning. Metoden innebär att kulturella resurser, traditioner och identiteter som präglar en plats utgör grunden för landsbygds- och stadsplanering. Den har ett tydligt medborgarperspektiv och kan vara ett 40 (67)

komplement till traditionell samhällsplanering. Landstinget kommer i enlighet med den regionala kulturplanen att fortsätta arbeta för att konst och kultur ska vara en integrerad del av samhället där de professionella kulturskaparna ses som en tillväxtfaktor. Därigenom kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Förutsättningarna för länets kulturella och kreativa näringar (KKN) behöver fortsatt förbättras. Trots de insatser som gjorts är stödstrukturen för dessa näringar svag. Arbetet med att utveckla och stödja de kulturella och kreativa näringarna fortsätter utifrån den handlingsplan landstinget tillsammans med Regionförbundet, Uppsala Universitet genom UU Innovation Center och Uppsala kommun tog fram under 2014. I den lyfts tre utvecklingsspår: lokaler för kreativitet, modeller för affärsutveckling och kunskapsutbyten med andra branscher. Utöver detta kommer landstinget att erbjuda kompetensutveckling för kulturskapare i syfte att öka möjligheterna för dessa att leva på sin konst I Gamla Uppsala finns betydelsefulla spår av en förhistorisk bosättning och kultplats med ett museum i nära anslutning. Under 2014 genomfördes på uppdrag av Kulturnämnden en utredning om Gamla Uppsala museum där bland annat förutsättningar för utveckling av området och ägarskapsfrågan belystes. Enligt den externa utredarens rapport finns förutsättningar för Upplandsmuseet att driva Gamla Uppsala museum i egen regi och med avsevärt högre ambitioner än dagens drift. Detta kräver dock en långsiktig lösning av ökade driftkostnader. Livslångt lärande Folkbildningens aktörer; folkhögskolor, biblioteksväsendet och studieförbunden, bildar tillsammans en plattform för det demokratiska samtalet och det livslånga lärandet. Studiecirklar och folkhögskolekurser utgör viktiga platser där människor med olika förutsättningar och bakgrunder får möjlighet att mötas. Unga arbetslösa och nyanlända är några av de målgrupper som fått ökat fokus under senare år vilket inneburit och fortsatt innebär nya uppdrag för folkbildningen. Landstinget kommer den kommande perioden på olika sätt stödja folkbildningen i länet i deras arbete med att möta de behov som finns. Att skapa en stabil infrastruktur och nå nya grupper i samhället ställer krav på såväl ökad samverkan som nytänkande, särskilt då de ekonomiska resurserna de senaste åren inte ökat i takt med de allmänna kostnadsökningarna och förnyade uppdrag. Länsbibliotekets roll att stödja folkbiblioteken är fortsatt viktig. Biblioteksrummets roll som mötesplats i samhället behöver lyftas och vidareutvecklas. Den digitala delaktigheten kräver samverkan och samordning mellan bibliotek och folkbildning. Detta gäller även arbete med att öka läsförmågan hos framför allt barn och unga. Här är också idrotts- och ungdomsorganisationer viktiga samarbetsparter. 41 (67)

Utveckling och samverkan Forskning, utveckling och utbildning inom vården Patientnära forskning och utveckling där resultat kan översättas till nya eller förbättrade behandlingsmetoder är av central betydelse för att kunna erbjuda allt bättre hälso- och sjukvård till befolkningen. Genom ett flertal åtgärder kommer landstinget under de kommande åren att intensifiera engagemanget inom forskning och utveckling såväl lokalt, regionalt som nationellt. I det nyligen bildade FoUU-utskottet är den övergripande uppgiften att samordna och stärka landstingets insatser inom forskning, utveckling och utbildning. Genom att inrätta detta utskott sätts ytterligare fokus på betydelsen av att landstinget prioriterar dessa viktiga frågor. På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att ytterligare förstärkas. Detta kommer bland annat att ske genom utökat samarbete med inte enbart vetenskapsområdet för medicin och farmaci utan även med vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Detta eftersom forskning och utveckling av den högspecialiserade vård som bedrivs inom Akademiska sjukhuset till stora delar bygger på kompetens som inte finns inom traditionellt medicinska områden utan istället kompetens som återfinns inom andra delar av universitetet. Forskning som bygger på samarbete mellan olika ämnesområden samt professioner utgör dessutom en betydande möjlighet till ökad kreativitet och nyskapande. En utveckling som landstinget gärna stödjer. Regionalt kommer landstinget att intensifiera arbetet med att på olika sätt bidra till en sammanhållande infrastruktur där samtliga delar av sjukvårdsregionen kan känna delaktighet. Via Regionala forskningsrådet kanaliseras redan nu betydande belopp avsedda till patientnära forskning inom regionen. För att skapa incitament som stödjer forskningssamverkan mellan olika delar av regionen är regelverket för dessa regionala medel utformade så att projekt som bygger på samverkan mellan olika delar av regionen prioriteras. Biobankverksamhet där framförallt blodprover från patienter men även vävnader samlas in på ett systematiskt sätt utgör tillsammans med tillhörande patientdata en allt viktigare del av den moderna infrastruktur som behövs för kvalificerad forskning. Inom regionen kommer arbetet att intensifieras för att fortsätta bygga en infrastruktur där insamling av prover liksom logistik, förvaring och regelverk för uttag av prover för forskningsändamål harmoniseras. I detta arbete är det regionala forskningsrådet tillsammans med Uppsala biobank betydelsefulla aktörer. Under 2014 fattade regeringen beslut om inrättande av ett nationellt center för samordning av kliniska prövningar. Enligt samma förslag, som syftar till att öka antalet kliniska prövningar i landet och därmed bryta den nedåtgående trend som förelegat under flera år, ska det även skapas en regional nod i varje sjukvårdsregion med uppgift att samordna kliniska prövningar samt tillhandahålla ett antal basfunktioner av betydelse för att kunna genomföra kliniska prövningar. Inom Uppsala-Örebroregionen har beslut tagits i samverkansnämnden om att under 2015 inrätta en regional nod som knyts till Uppsala Clinical Research Center (UCR), men i form av en självständig ekonomisk enhet. Nationellt kommer landstingets engagemang inom den nystartade fonden för klinisk behandlingsforskning att fortgå. Genom denna fond, som finansieras via lika delar från staten och landets landsting och regioner, är avsikten att specifikt stödja patientnära klinisk forskning där tidsspannet till förväntad patientnytta bedöms ligga inom en femårsperiod. Landstinget är en viktig aktör för regionens life science industri. När det gäller företag i behov av expertråd för utveckling av produkter avsedda för hälso- och sjukvård liksom för kliniska utvärderingar av produkter och olika tekniska lösningar för att förbättra vården har framförallt Akademiska sjukhuset och dess medarbetare en betydelsefull roll eftersom tillgång till sjukvårdens infrastruktur, inklusive patienter, utgör en nödvändighet för denna typ av forskning och utveckling. För att ytterligare stärka möjligheterna att fullgöra detta åtagande gentemot life science industrin kommer Innovation Akademiska att 42 (67)

stödjas i enlighet med landstingets forsknings- och innovationsstrategi genom att förutsättningar för en stabil finansiering skapas. Ordnat införande av nya metoder liksom utsortering av gamla metoder är av central betydelse för att säkerställa en fortsatt positiv utveckling av hälso- och sjukvård. Samtidigt är det ett välkänt faktum att detta utgör en betydande utmaning inom den kunskapsintensiva och snabbt föränderliga verksamhet som hälso- och sjukvård utgör. För att skapa bättre förutsättningar för ordnat införande har det efter förebild från Storbritannien skapats några så kallade HTA-enheter (Health Technology Assessment) inom landet. I Uppsala- Örebroregionen finns sedan några år en enhet i Örebro, Camtö, som har denna uppgift. Ett mer organiserat samarbete kommer att bygggas upp med denna enhet i enlighet med tidigare beslut i landstingsfullmäktige där det anges att landstinget inte ska bygga upp en egen HTA-verksamhet utan istället skapa väl fungerande samarbetsformer med Camtö. I den landstingsövergripande forskningsstrategi som antogs 2014 finns tydliga mål för landstingets forskning under de närmaste åren samt hur denna ska finansieras och följas upp. Arbetet med att översätta denna strategi till en konkret handlingsplan kommer att igångsättas inom ramen för FoUU-utskottets uppdrag. Ett av delmålen i forskningsstrategin är att under 2016, tillsammans med Uppsala universitet, starta en så kallad Akademisk vårdcentral. Genom bildandet av en Akademisk vårdcentral är avsikten att skapa en akademisk hemvist för den primärvårdsinriktade forskningen, utvecklingen och utbildningen vilket förväntas bli till gagn även för den övriga primärvården. Utbildning utgör en central del av landstingets uppgifter. Ett prioriterat område kommer att vara tillhandahållande av platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser måste hålla en hög kvalitet som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade åtagande som finns gentemot Uppsala universitet. En väl genomtänkt och genomförd VFU som för studenten inte enbart innebär god praktisk utbildning utan som även efterlämnar en positiv erfarenhet utgör sannolikt dessutom en god grund för framtida rekrytering av medarbetare. För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare är det synnerligen betydelsefullt med tillräckligt antal platser för ATtjänstgöring samt därefter ST-tjänstgöring för att motsvara förväntat behov inom varje specialitet. Erfarenheter från olika universitetssjukhus i landet som försökt upprätthålla läkarkompetens enbart via rekrytering av färdiga specialister har blivit dyrköpta erfarenheter eftersom det visat sig svårt att upprätthålla adekvat kompetens utan att bedriva egen ST-utbildning. Det är därför av stor betydelse för den framtida försörjningen av läkare inom primärvård, att dimensionera antalet AT- och ST-platser inom landstinget så det motsvarar känt behov under avsevärd tid framåt eftersom tiden från anställning av ATläkare fram till dess att vederbörande blir färdig specialist rör sig om minst 7-8 år. För att kunna utöka antalet ST-platser inom primärvård ska nuvarande modell för finansiering av ST-platser ses över. Övriga utvecklingsområden Matproduktion En fördjupad studie om produktion och tilllagningsmetoder av patientmat vid Akademiska sjukhuset genomförs för att få bra beslutsunderlag inför kommande investeringar för ett nytt produktionskök vid sjukhuset. Upphandling Upphandlingar spänner ofta över många områden och processer där landstinget har beslutat om olika policyer eller riktlinjer. Vid genomförande av en upphandling ska därför inte bara landstingets upphandlingspolicy och upphandlingsriktlinjer beaktas. Även övriga policydokument, som landstingets miljöpolicy, andra riktlinjer, handlingsplaner och enskilda beslut ska beaktas. Vid upphandlingar ska etiska och sociala krav ställas på leverantörerna. Vidare ska regler motsvarande den grundlagsenliga meddelarfriheten i den offentliga verksamheten gälla för landstingets avtalsparter. 43 (67)

Processbaserat ledningssystem för kvalitet Arbetet ska bedrivas enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem om kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Beslut om arbetets inriktning tas av landstingsstyrelsen i juni 2015. Samverkan inom sjukvårdsområdet För att landstinget ska vara ett ledande inom olika områden krävs en utvecklad samverkan på både internationell, nationell och regional nivå. Om Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de dominerande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med sjukhus inom sjukvårdsregionen liksom med andra universitetssjukhus, främst Karolinska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro, utvecklas. Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset hjälper patienter från hela världen att få tillgång till specialistvård. Akademiska är en stor exportör av högspecialiserad sjukvård inom offentlig sektor och verksamheten ska fortsätta att utvecklas under planperioden. På nationell nivå arbetar rikssjukvårdsnämnden med att definiera vilka områden som ska betraktas som rikssjukvård, samt besluta vilka enheter inom hälso- och sjukvården som ska få tillstånd att bedriva vården. Landstinget deltar aktivt i nämndens arbete, med ansökningar inom lämpliga områden. Landstinget har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt undervisningens och forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Landstinget ska därför eftersträva en fördjupad och förtroendefull samverkan mellan landstingen i Uppsala-Örebroregionen för att säkra framtidens högspecialiserade vård och skapa långsiktighet och trygghet avseende planeringsförutsättningar och patientunderlag för sjukhuset. Under 2010 tecknades femåriga samverkansavtal med alla landsting i regionen, vilket innebär att landstingen tar ett gemensamt ansvar för den högspecialiserade vården. De långsiktiga avtalen skapar kontinuitet som underlättar vårdplanering, kvalitetsarbete och tryggar kompetensförsörjningen. Från 2016 ska nya avtal tecknas. I detta arbete ingår att utveckla en fördjupad och transparent prislista utifrån en självkostnadsprincip. Avtalen har stor betydelse för landstinget och ska tecknas på politisk nivå. Det ska också finnas en öppenhet för att diskutera nivåstruktureringar och att viss vård kan komma att utföras av andra landsting. Förutom landstingen i regionen har landstinget andra viktiga kunder, som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och det finländska landskapet Åland. Tillsammans med landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland och Örebro ingår landstinget i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälso- och sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Även fortsättningsvis ska landstinget verka för att utöka arbetet med gemensamma upphandlingar i sjukvårdsregionen, bland annat genom den regionala upphandlingsgruppen. Akademiska sjukhuset ska även utveckla samverkan med andra parter. Ett samarbete pågår med Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns i dag det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Målet är att bygga upp ett forskningscentrum av världsklass inom området. Landstinget har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till en god arbets- och miljörelaterad hälsa. 44 (67)

Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Det är också första gången som Sveriges sju landsting med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. Landstinget är ledande i landet inom luftburen intensivvård. Landstinget deltar i ett nationellt projekt där syftet är att öka samarbetet nationellt inom området samt att vidareutveckla den luftburna intensivvården exempelvis genom gemensamma upphandlingar. Under planperioden ska arbetet med att utöka samverkan inom sjukvårdsregionen vad avser helikopterverksamheten intensifieras. EU:s patientrörlighetsdirektiv ska underlätta för patienten att få tillgång till säker och högkvalitativ gränsöverskridande hälso- och sjukvård inom EU:s medlemsländer. En förutsättning för att en svensk patient ska kunna få tillgång till hälso- och sjukvård i en annan medlemsstat är att den aktuella behandlingen ingår i de förmåner Sverige erbjuder sina medborgare. I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning inom landstinget, är det viktigt att den regionala samverkan inom kunskapsstyrningen stärks, bland annat genom utökat uppdrag för specialitetsråden inom Uppsala Örebroregionen och att varje landsting utarbetar egna utvecklingsplaner för kunskapsstyrning. Inom regionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen och landstinget. Genom etableringen av RCC med kansli på Akademiska sjukhuset, har skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Det är viktigt att Akademiska sjukhuset tar aktiv del av arbetet inom RCC, för att stärka sin ställning inom cancersjukvården. Landstinget deltar i en förstudie om utanförskap på grund av bristande arbetsförmåga och sjukskrivning. Denna ska utgöra underlag inför landstingets eventuella medverkan i en EU-satsning inom området fram till 2020. Arbetet med att effektivisera landstingets deltagande i Samordningsförbundet Uppsala län fortgår. Målet är att gagna samverkan mellan fyra berörda aktörer till gagn för arbetsför befolkning som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samverkan inom folkhälsoområdet Många av de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan är kommunernas ansvar medan landstinget har ett ansvar att visa på vilka faktorer som påverkar hälsan i länet. För att tydliggöra ansvaret är det viktigt att hålla isär hälsoinriktad hälso- och sjukvård (hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande metoder) som sker i ett patientmöte och det befolkningsinriktade preventiva arbetet som sker i samverkan med andra aktörer. I patientmötet arbetar landstinget med hälsoinriktad hälsooch sjukvård och i samverkan är landstinget expert på hälsan och fördelningen av hälsa i länets befolkning. Den satsning på social hållbarhet som nu växer fram i länet innebär en ny grund för samverkan och den regionala utvecklingsstrategin, där en god hälsa på lika villkor är en förutsättning. Den regionala arbetsgruppen för strategiska folkhälsofrågor (Raff) arbetar aktivt för att den reviderade regionala utvecklingsstrategin också är en strategi för folkhälsoarbetet i länet. Utifrån en regional strategi kan alla aktörer sedan formulera sina ansvarsområden och handlingsplaner för en god hälsa i befolkningen. För landstingets del innebär det att under 2016 ska en handlingsplan tas fram för hur hälsan i länets befolkning ska förbättras. Landstinget är aktiv samarbetspart i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, bland annat genom närvårdsarbetet, regional arbetsgrupp för strategiska folkhälsofrågor och länets ANDT-arbete (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Mycket av det förebyggande arbetet bygger också på resultat från de befolkningsundersökningar som landstinget ansvarar för. Planering finns för en fortsättning på 2014 års seminarieserie som bygger på de fem rekommendationerna i SKL:s satsning Samling för social hållbarhet minska skillnader i 45 (67)

hälsa. Syftet med seminarieserien är att lyfta och synliggöra aktuell kunskap om arbetssätt och metoder för att minska skillnader i hälsa. Seminarieserien genomförs av regionförbundet i samarbete med regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor. Regionförbundet planerar att starta en lokal samling för social hållbarhet för att öka samverkan mellan länets aktörer för en god hälsa på lika villkor. Samverkan med flera av landstingets partnerskap, bland annat Upplands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna samt Upplandsstiftelsen kommer då att förstärkas. Landstinget deltar också i ett arbete om öppna jämförelser folkhälsa, som samordnas av regionförbundet, för att komma fram till utvecklingsområden och prioriteringar för länets folkhälsoarbete. Tanken är även att landstinget tillsammans med regionförbundet, länets kommuner och länsstyrelsen ska ta fram en modell för ett länsgemensamt uppföljningssystem för hälsans utveckling och fördelning. Inom den regionala styrstrukturen för det strategiska folkhälsoarbetet ska landstinget aktivt arbeta med en ny regional handlingsplan för strategiskt folkhälsoarbete. En viktig del i det hälsofrämjande arbetet är idrott och annan fysisk aktivitet. För att underlätta för alla barn och ungdomar att pröva på olika idrotts- och friluftsaktiviteter oavsett ekonomiska förutsättningar ska landstinget initiera en utredning under 2016 om förutsättningarna för att inrätta ett idrottsbibliotek, i samverkan med länets kommuner, Upplands idrottsförbund och andra frivilligorganisationer. Ett viktigt samverkansområde mellan landstinget och kommunerna är barns hälsa. I arbetet med förbättra barns både fysiska och psykiska hälsa spelar elevhälsovården, där landstinget i vissa fall svarar för läkarinsatser, en stor roll. Då verksamhetens omfattning och kvalitet varierar mellan länets kommuner och skolor ska landstinget verka för att ett pilotarbete för en bättre och jämlikare elevhälsovård i länet inleds under 2016. Övrig samverkan Externa vårdgivare En relativt stor del av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården bedrivs av externa utförare. Det är därför viktigt att det finns ett forum där landstinget och utförarna gemensamt kan diskutera aktuella frågor och framtida utmaningar. Ett branschråd ska därför inrättas under 2016 med företrädare för alla externa vårdgivare och ansvariga från landstinget. Här bör beaktas uppdraget för ledningskontorets branschråd för primärvård och för det primärvårdsråd som inrättats av Hälsa och habilitering utifrån rollen som samordnare av primärvård. Landstinget en viktig regional samhällsaktör Landstinget är en viktig aktör i det regionala utvecklingsarbetet och ska aktivt medverka i processen med att bilda regionkommun i Uppsala län 2017. Landstingets långsiktiga politiska ambitioner påverkar inriktning och insatser inom kärnverksamheterna hälso- och sjukvård, forskning, kollektivtrafik och kultur, med bäring bland annat mot regional utveckling. Fram till år 2030 ska Uppsala län utvecklas till Europas mest attraktiva kunskapsregion. Det är visionen i den regionala utvecklingsstrategin (Rus, benämnd Uppländsk Drivkraft 3.0) som gäller för länet. Strategin utgår från hur regionens aktörer ska kunna möta viktiga samhällsutmaningar och sikta mot gemensamma mål. I detta arbete är Akademiska sjukhuset en mycket viktig aktör och samarbetet mellan landstinget och Uppsala universitet en betydelsefull faktor. Det är avgörande för Kunskapsregionen Uppsalas utveckling att Akademiska sjukhuset får förutsättningar att utvecklas som ett ledande universitetssjukhus. Kollektivtrafiken är viktig för att arbetsmarknadsregionen ska kunna bli större. Störst befolkningstillväxt förväntas i de stora kommunikationsstråken. Samspelet mellan kollektivtrafiken och kommunernas fysiska planering ska utvecklas. Akademiska sjukhuset, med dess forskningsoch innovationsverksamhet, är också bety- 46 (67)

delsefullt för att utveckla den innovativa regionen som Rusen beskriver. En strategi som anges i Rusen är att Utveckla Akademiska sjukhuset som motor för regional utveckling och kvalificerad sjukvård. Tillsammans med universiteten och näringslivet fungerar Akademiska som en stark motor för regionens life science-kluster. Innovation Akademiska anges som ett bra exempel på hur regionen kan ta till vara innovationskraften i en stor organisation. Vid Regionförbundet finns en gemensam FoU-stödverksamhet för länets kommuner och landstinget. För att möta nya utmaningar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklas samverkan mellan Regionförbundets FoU-stödverksamhet, landstingets egna FoU-enheter samt Uppsala universitet. Regionförbundets FoU-stöd har även i uppdrag att stödja samarbetet mellan huvudmännen inom vård- och omsorgsområdet. Landstinget är en av initiativtagarna till ett internationellt hälsomöte, Uppsala Health Summit. Mötet lyfter Uppsalas styrkeområden inom vetenskap, vård, samhälle och näringsliv och ska bidra till förstärkning av Uppsalas redan i dag starka profil inom life science och hälsa. Mötet utgår från de tre perspektiven medicin, etik och ekonomi med målet att föra en initierad dialog kring hur medicinsk forskning kan omsättas till faktisk patientnytta. Landstinget är representerat i styrelsen i Stuns (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle). Syftet med Stuns är att stärka regionens ekonomiska tillväxt och hållbara utveckling. Landstinget är även medlem i Mälardalsrådet som syftar till att främja utvecklingen i Stockholm-Mälarregionen. Mälardalsrådet har ett viktigt ansvar för samverkan inom föreningens geografiska område. Det är angeläget att detta samarbete stärks och utvecklas i hela det geografiska området. Utifrån den regionala utvecklingsstrategin ska landstingets arbete med regional utveckling stärkas och tydliggöras. Landstinget ska som regional samhällsaktör i sina beslut medverka till utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter. Landstinget ska öka innovationssamarbetet med andra landsting och regioner, stat och näringsliv för att stärka tillväxten i länet. Infrastruktur Landstinget strävar efter att utveckla infrastrukturen i länet och deltar i arbetet med att utveckla infrastrukturen i länet och hela Mälardalen, i samarbete med många andra aktörer. Landstinget vill skapa ett storregionalt stomlinjenät för tågtrafik med uppgift att fungera som bastrafik för arbets- och vardagsresande mellan större orter inom och mellan länen i Stockholm-Mälarregionen samt vid behov till orter i angränsande län. Samarbetet inom ABC-stråket har återupptagits. Huvudinriktningen för arbetet är att på sikt få två ytterligare spår på Ostkustbanan, hela sträckan Stockholm Uppsala. Dessutom ska landstinget prioritera arbetet med järnväg sträckan Uppsala Enköping. Generellt när det gäller infrastrukturinvesteringar så deltar landstinget genom UL aktivt i regionförbundets planering av investeringar i väg- och järnvägsbyggen inom ramen för länstransportplanen. Under 2017 kommer två stora kapacitetshöjande järnvägsbyggen att vara klara. Det är Citybanan i Stockholm och dubbelspåret i Gamla Uppsala som båda kommer att påverka trafikkapaciteten för tågtrafiken söder och norr om Uppsala. Nästa steg bör vara att bygga ut spårkapaciteten på sträckan Uppsala Arlanda och därmed möjliggöra byggandet av stationer i Bergsbrunna och Alsike. UL ska därför bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för denna viktiga tågsträcka. Upptågstrafiken på sträckan Uppsala Sala har utvecklats mycket positivt och en dialog förs med Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll i Vänge. Dialog förs också med Uppsala kommun om de byggnationer som krävs att kommunen genomför i anslutning till en stationsanläggning i Vänge. Väg 288 är en viktig vägsträcka för kollektivtrafiken dels för de långa resorna på hela sträckan Östhammar Uppsala, dels för de boende utmed vägsträckan. Landstinget förskottsfinansierar därför delar av denna vägsträcka. För resenärer som reser en längre 47 (67)

sträcka är restiden i många fall avgörande för hur man väljer att resa. UL arbetar med en strategi för att kollektivtrafiken i länet ska bli fossilfri år 2020, vilken kommer att vara central för landstingets medverkan i regionförbundets revidering av länstransportplanen. Under 2016 ska en förstudie genomföras av järnväg mellan Enköping och Uppsala. 48 (67)

Ekonomi Landstingets strategiska mål inom ekonomiperspektivet är att: En god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Bättre beslutsunderlag som ger effektivare styrning i verksamheten. Minskad tid för sökande av information. Enklare framtagning av utdata. Kortare ledtid för slutanvändare att få fram relevant verksamhetsuppföljning. Ökad kvalitet på utdata. För att nå detta krävs en effektiv ekonomistyrning och verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar. Styrningsprocessen måste hela tiden utvecklas och anpassas efter förändringar i verksamhet och omvärld. Under planperioden ska därför en fortsatt utveckling göras av landstingets övergripande ekonomistyrning. För att förbättra ekonomistyrningen i landstinget under planperioden ska arbete bland annat ske för att: fortsatt öka kvaliteten i redovisning, budget och uppföljning utveckla ersättningssystem främst inom primärvården men även inom specialistvården utveckling av fastighetsekonomin utveckla arbetet med KPP. Effektiv ekonomistyrning Landstinget har under senare år bedrivit ett systematiskt förbättringsarbete både i budgetprocessen och i uppföljningsprocessen. Arbetet som har påbörjats för att skapa bättre förutsättningar för god budget- och prognossäkerhet ska fortsätta under planperioden. Arbetet är långsiktigt och det krävs ihärdighet tillsammans med utbildning av verksamhetschefer för att exempelvis förbättra periodiseringar i redovisningen. När en tillfredsställande kvalitet på månadsboksluten kan uppnås skapar det bättre förutsättningar för bättre precision i periodiseringskurvorna. Sedermera kommer detta att ge förutsättningar för ökad budget- och prognossäkerhet. Beslutsstöd Fortsatt utveckling av beslutsstödet är viktigt under planperioden. Beslutsstödslösningen ska ge förutsättningar för att uppnå: När införandeprojektet är klart återstår dock mycket information som ska kompletteras i beslutsstödet. Under 2015 kommer ett arbete med att vidareutveckla rapporter och nyckeltal att pågå inom och mellan områdena ekonomi, produktion och medarbetare. Fastighetsekonomi Landstinget är sedan ett par år inne i ett omfattande investeringsprogram. Investeringsvolymerna drivs av myndighetskrav, miljökrav, tillgänglighets krav, teknisk och medicinsk utveckling, patientsäkerhet och politiska mål. En ny investeringsprocess för fastighetsinvesteringar beslutades av fullmäktige under 2014. Processen är bättre integrerad med landstingets planerings- och budgetprocess. Tillsammans framtagna fastighetsutvecklingsplaner för landstingets fastighetsbestånd har processen lett till att landstinget har en bättre överblick över investeringsbehovet i fastigheter på medellång sikt, 10-15 år. Förändringarna som har gjorts leder även till att förmågan att kunna prognostisera ekonomiska konsekvenser av pågående och planerade investeringar, både vad avser kapitalkostnader som driftskostnader för verksamheten, har förbättrats. För att skapa tydlighet kring finansiering i varje investeringsbeslut ställs det från 2015 krav på att varje beslut ska innehålla information kring hur verksamheten avser att finansiera driften för respektive investering. Stora delar av förnyelsen av Akademiska sjukhuset drivs av myndighetskrav och ökad patientsäkerhet. Investeringarna inom kollektivtrafiken drivs till stor del av landstingets beslutade och tidsatta mål avseende fördubbling av resandet med kollektivtrafik samt tidpunkt när kollektivtrafiken ska vara fossilbränslefri. 49 (67)

Om totala investeringsvolymen under planperioden inte är förenlig med krav på långsiktigt ansvarstagande för god ekonomisk hushållning är det nödvändigt att överväga och ompröva de investeringar och satsningar som inte är tvingande av myndighetsskäl. Vid prioriteringssituationer mellan olika investeringsobjekt när tvingande myndighetsskäl inte föreligger, ska kostnaden för respektive investering ställas i relation nyttan och värdet med investeringen. Under planperioden ska en modell för prioritering och bedömning mellan olika investeringsobjekt tas fram som beslutsstöd så att nytta och värde kan bedömas i relation med investeringsutgiften om prioritering mellan olika investeringsobjekt visar sig vara nödvändig. Effektiva verksamheter Landstingets verksamhet finansieras främst av skattebetalarna i Uppsala län. Det är viktigt att landstinget hushållar med skattemedlen och ständigt arbetar med att effektivisera verksamheten. Under ett verksamhetsår ska landstingets verksamheter vara återhållsamma med nya kostnader som inte genererar intäkter i lika eller större omfattning. Som en del i att kunna mäta hur effektiva landstingets verksamheter är så är det viktigt att respektive förvaltning har nyckeltal för att kunna mäta effektiviteten. För att uppmuntra detta ställs idag krav på förvaltningarna att ha ett mål för kostnad i förhållande till produktion. Landstinget har dock inte adekvata metoder idag för att kunna mäta kostnadseffektiviteten på ett bra sätt. För att kunna göra detta krävs att tillgänglighet, kvalitet, patienterfarenheter och kostnader värderas i ett sammanhang. Det är därför viktigt att utveckla metoder för en ekonomi som medger kostnadsjämförelser och som stödjer processorienterad verksamhetsutveckling. Ersättningssystem Landstingets ersättningssystem ska stödja hälso- och sjukvårdens övergripande syfte att ge medborgarna en effektiv och jämlik hälsooch sjukvård på rätt vårdnivå. Under senare tid har fokus legat på att finna former för att ersättningssystemen i större utsträckning ska inriktas mot incitament som stödjer helhetslösningar för hela vårdkedjan och mindre mot enskilda vårdinsatser. Ersättningssystemen ska även skapa incitament till vård med kort vårdtid, ökad poliklinisering och en ökad öppen verksamhet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att under 2015 göra en översyn av primärvårdens ersättningssystem och finansiering. Syfte är att ersättningsmodellen ska utvecklas i förhållande till det nya primärvårdsuppdraget och att ersättningsmodellen ska vara rättvis och stimulera till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. Resurserna ska tydligare kopplas till behov och ohälsa samt att det totala ansvaret för befolkningen ska beaktas. Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping har sedan januari 2015 ett nytt ersättningssystem som innebär att den största delen av sjukhusens verksamhet finansieras med en fast ersättning. Utöver den fasta ersättningen tillkommer medel för särskilda satsningar och målrelaterad ersättning. Under planperioden kommer en vidareutveckling av modellen att ske. Främst är det överföring av verksamhet mellan förvaltningarna som på ett enkelt sätt behöver kunna regleras ekonomiskt. Inom landstinget pågår ett arbete med värdebaserad vård och värdebaserade ersättningsformer. För vårdens utförare innebär det att utifrån tillgängliga resurser skapa så mycket hälsa som möjligt. Att ställa hälsoutfallet i förhållande till nyttjade resurser speglar värdet av vården en värdebaserad vård. Ersättningen ska premiera värde och stimulera innovation och utveckling av effektivitet. Ett arbete för att utveckla sådana ersättningsformer har startats upp inom landstinget dels genom Akademiska sjukhusets arbete inom projektet värdebaserad vård dels genom landstingets deltagande i det nationella samverkansprojektet SVEUS. Under planperioden kommer arbete med att implementera värdebaserad vård att intensifieras genom införande av vårdepisodersättning och andra värdebaserade ersättningsformer inom bland annat cancer- och diabetesvård. 50 (67)

Kostnad per patient (KPP) Kostnad per patient (KPP) är en efterkalkyl som innebär att vårdkostnader och produktion hänförs till vårdkontakterna (patienterna) som konsumerat vården. Flertalet landsting skickar årligen in KPP-data till SKL vilket är beräknat enligt SKL:s anvisningar. SKL ansvarar för förvaltning av den nationella databasen samt sammanställer KPPinformationen för nationella jämförelser mellan landsting och sjukhus. Landstinget beräknar KPP enligt en aktivitetsbaserad metod vilket innebär att KPPmodellen kan bidra i arbetet med att analysera verksamheter, processer och resursplanering, både ur operativt och strategiskt perspektiv. Under 2016 fortsätter arbetet med att vidareutveckla KPP-modellen och förbättra kvaliteten i beräkningarna ytterligare och att förankra användandet i organisationen. Nationellt har KPP-principerna utvecklats och principerna har utökats till att omfatta andra vårdformer än sjukhusvården och psykiatrin. Under planperioden ska ett eventuellt införande av KPP inom primärvården utredas. Ytterligare utvecklingsområden som kan utredas under planperioden är beräkning av kostnad per brukare vilken är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg. Långsiktig finansiering Finansiella mål Utgångspunkten för landstingets styrning är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv som ur ett finansiellt perspektiv. Landstinget måste utnyttja tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamheten måste bedrivas på rätt sätt, med rätt insatta resurser och vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i landstingets regi eller av privata entreprenörer. Produktionsplanering är en framgångsfaktor för att nå kostnadseffektivitet. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har landstinget följande finansiella mål: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. För att beakta effekterna av konjunkturvariationer bör uppföljning av om de finansiella målen nåtts ses över flera år. De stora investeringar som landstinget gör i fastigheter tillsammans med ökade pensionskostnader och den ökade efterfrågan som finns inom hälso- och sjukvård innebär att landstinget kommer ha en stor utmaning att nå de finansiella målen under planperioden. Långfristiga placeringar De långfristiga placeringarna görs bland annat för att möta den ökade pensionsskuld som landstinget har. Placeringarnas bokförda värde i bokslutet 2014 uppgick till 1 241 miljoner kronor. Marknadsvärdet var 1 372 miljoner kronor. Under 2014 har landstinget avsatt ytterligare 100 miljoner kronor till pensionsportföljen. Placeringarna vid bokslutet består till 34 procent av räntefonder, 48 procent av aktiefonder, 15 procent av hedgefonder och 3 procent av likvida medel. Placeringarna utgår från landstingets placeringspolicy. Historiskt sett har placeringar med längre placeringstid, i första hand aktier/aktierelaterade instrument, gett högre avkastning. Det bör dock betonas att landstinget haft som primärt syfte att inte äventyra pensionskapitalet och i relation till ett normallandsting har landstinget placerat en mindre andel aktier/aktierelaterade instrument. Nya finans- och placeringspolicyer är beslutade om på landstingsfullmäktige i februari 2014 och i och med dessa policyer infördes normalportfölj samt strategisk allokering och uppföljning av placeringarna mot index. 51 (67)

För att kunna finansiera framtida pensionsutbetalningar och investeringar har landstinget som mål att öka pensionsportföljen genom att avsätta minst 250 miljoner kronor årligen under planperioden. Lånefinansiering Under planperioden 2016-2018 är bedömningen att ingen nyupplåning blir aktuell då försäljningen av ulleråkersområdet gav landstinget intäkter som planeras att användas till investeringar. 52 (67)

Landstinget som arbetsgivare Rätt kompetens Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för landstingets verksamheter och förmågan att erbjuda en vård av god kvalitet. Den politiska ledningen har det yttersta ansvaret för en aktiv och ändamålsenlig arbetsgivarepolitik. Under planperioden inleds ett generationsskifte när cirka 800 av landstingets medarbetare går i pension. Efterföljande planperiod från 2018 ökar pensioneringstakten ytterligare till mer än 300 medarbetare per år. Det är nödvändigt för landstinget att ha en strategi för kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Landstinget ska vara en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare och ha en väl genomtänkt successionsplanering. Det redan etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas för landstinget. Landstinget ska medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där det är möjligt. Landstinget måste också aktivt och tillsammans med utbildningsanordnare arbeta för förbättrade utbildningar för undersköterskor och skötare, samt marknadsföra dessa grupper. Det regionala samarbetet i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom landstingets representation i Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR). Mot bakgrund av den allt mer hårdnande konkurrensen om arbetskraften krävs ett nytänkande vad gäller olika kompetensförsörjningsinsatser, förstärkt analysarbete och konkreta handlingsplaner för att landstinget ska kunna säkra den strategiska kompetensförsörjningen av nyckel/bristkompetenser. En säkrad långsiktig kompetensförsörjning är även ett led i att minska behovet och kostnaderna för inhyrd personal. Rekrytering ska utgå från en kompetensbaserad rekryteringsprocess. För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare genomförs ett särskilt landstingsövergripande utvecklingsarbete. En annan viktig fråga blir att fullfölja landstingets utvecklingsplan för att höja den akademiska nivån hos handledare och huvudhandledare för sjuksköterskor, liksom att underlätta medarbetares möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla medarbetare. Möjligheter till finansieringen av utvecklingsinsatser behöver systematiseras på en mer övergripande nivå. Det är angeläget att ta god hand om studenter och nyutexaminerade medarbetare. Arbetet med studenter är också en viktig faktor för landstingets framtida kompetensförsörjning. Landstinget ska erbjuda högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska utvecklas, liksom formerna för introduktion av nyutexaminerade. Medarbetares kompetens ska tas till vara för att uppnå verksamhetens mål. Inom ramen för arbetet med kompetensförsörjning behöver teamarbete mellan olika yrkeskompetenser utvecklas samt utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för olika yrkesgrupper. Lönebildning Landstinget arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där lönebildningen ses som en del av kompetensförsörjningen i landstinget. Målsättningen är att landstinget ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus. Landstinget tillämpar individuell och differentierad lönesättning och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Landstinget ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Lönekartläggningar och arbetsvärderingar ska regelbundet genomföras och osakliga löneskillnader ska rättas till. Nya kunskaper som medför nya arbetsuppgifter ska beaktas i kommande löneöversyn. Utgångspunkter i landstingets lönebildning är landstingets lönepolicy, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan. Inför den årliga löneöversynen ska behovet 53 (67)

av strukturella lönebildningsåtgärder analyseras. Den årliga löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och önskad lönebild minskas. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella styrkort och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta. Engagerade medarbetare Anställningsförhållanden Landstinget ska vara en av länets mest attraktiva arbetsgivare. Landstinget är en arbetsgivare och ska uppträda som sådan. Landstinget ska kännetecknas av trygga och säkra anställningsförhållanden. Landstinget är en stor arbetsgivare och det är viktigt att det finns möjligheter och en positiv inställning till intern rörlighet i syfte att utveckla medarbetarna och verksamheterna. Landstinget ska ha ändamålsenliga, konkreta och systematiska aktiviteter för att säkerställa att lagar, föreskrifter och kollektivavtal inte bara följs i formell mening, utan också på ett aktivt sätt bidrar till utvecklingen av verksamheterna. För att landstinget ska nå goda resultat är det av stor betydelse att våra medarbetare trivs, är engagerade och ansvarstagande samt har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Det är också ett av landstingets strategiska mål. För att skapa förutsättningar för trivsel, engagemang och ett hållbart arbetsliv är det viktigt att landstinget värnar om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Heltid ska vara en rättighet för den medarbetare i landstinget som önskar denna omfattning på sin anställning. Det ska vara möjligt att orka arbeta heltid och ha tillräcklig återhämtning mellan arbetstillfällena. Arbetstiderna ska vara utifrån verksamheternas behov med hänsyn tagen till medarbetarnas önskemål om förläggning. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning och anställningsformen allmän visstidsanställning ska endast användas i undantagsfall. Landstinget ser vikten av att arbeta för en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är viktigt för såväl samhället i stort som för landstinget i egenskap av attraktiv arbetsgivare. Anställningsmöjligheterna för personer med nedsatt arbetsförmåga, funktionsnedsättning samt personer med utländsk utbildning ska förbättras i linje med att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla. Vid nyanställningar och planering av nya tjänster ska detta särskilt beaktas. För att minska risken att diskriminera och öka möjligheten att hitta nya medarbetare, ska landstinget alltid genomföra kompetensbaserade rekryteringsprocesser. Det är också angeläget att landstinget arbetar aktivt med att rekrytera personer med utländsk medicinsk utbildning, kompetens och erfarenhet. Vid upphandlingar ska det ställas krav på verksamhetsövergång för medarbetare, rimliga villkor enligt svensk arbetsmarknad, meddelarfrihet och praktik samt utbildningsplatser. Vårdpersonalens administrativa arbetsuppgifter behöver effektiviseras och den vårdnära servicen utvecklas för att frigöra tid för patienterna. Ett gott administrativt stöd är en förutsättning för välfungerande styrning, ledning och arbetsmiljö. Arbetsmiljö Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetet bedrivs i en god och säker miljö. Alla medarbetare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och vid genomförandet av de åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma en god och säker arbetsmiljö. Det är en strategiskt viktig fråga att behålla och rekrytera personal på en marknad med allt större konkurrens om arbetskraften. Det är därför viktigt att landstingets arbetsplatser kännetecknas av en god arbetsmiljö. Delaktighet och reell möjlighet till inflytande i det egna arbetet är av avgörande betydelse. Landstingets verksamheter karaktäriseras av höga krav på kompetens. Fort- och vidareutbildning måste ses som en naturlig och självklar del i yrkesmässig och personlig utveckling. Landstinget ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och utveckla de förut- 54 (67)

sättningar som krävs för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering d v s en hälsofrämjande arbetsplats. Det ska under året utredas hur landstinget som arbetsgivare kan bidra för att skapa mer hälsofrämjande arbetsplatser. Chefsansvaret klargörs i chefspolicyn. En öppen dialog och kommunikation är grunden för att medarbetarna ska känna delaktighet, ta ansvar för verksamhetens utveckling och delta i arbetet för att göra landstinget till det bästa valet för medarbetare. Chefer ska därför i större utsträckning delegera ansvar och befogenheter för att ge ökad delaktighet. Förutom det dagliga mötet är medarbetarsamtalet, arbetsplatsträffar och samverkansmöten forum för delaktighetsfrågorna. En väl fungerande samverkan och dialog med de fackliga organisationerna är viktig för verksamhetens utveckling. Tydliga och kommunikativa chefer Landstinget ska ha tydliga och kommunikativa chefer med en välfungerande ledningsorganisation, där chefer som genom dialog och förankring skapar förståelse och legitimitet för politiska beslut. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i landstinget ska därför rekryteras utifrån de ledaregenskaper som tydliggörs i landstingets chefspolicy. Inom ramen för den långsiktiga chefsförsörjningen ska landstinget tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av framtida chefsuppdrag och har de personliga egenskaper som krävs för att kunna utöva ett tydligt och kommunikativt ledarskap. Landstingsgemensamma utbildningsinsatser ska erbjudas för såväl chefs- som ledarrollen med en tydlig fokusering på första linjens chefer samt med ett strategiskt chefsprogram för de mest erfarna ledarna. För att tydliggöra landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna är en process-orienterad ledningsplattform en förutsättning. Genom detta tas ett samlat grepp över chefernas förutsättningar för ledning och styrning av landstingets olika verksamheter. Kravställan Stödinsatser Uppföljning Åtgärder Chefer ska ha tydliga chefsuppdrag med tydliga mandat, uttalade befogenheter och goda organisatoriska förutsättningar. Detta är ett krav för att chefer och ledare ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda mål, skapa en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet och god kvalitet. Varje chef ska tillsammans med sina medarbetare ta fram styrkort för sin verksamhet utifrån landstingets och förvaltningens prioriterade mål. Ledarskapet på alla nivåer ska genomsyras av jämställdhet och mångfald. Vid tillsättning av chefer på alla nivåer ska jämställdhet och mångfald särskilt beaktas. 55 (67)

Minskad miljöpåverkan Under planperioden fortsätter arbetet med att uppfylla landstingets miljöprogram 2015-2018. De tre övergripande miljömålen för landstinget är en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Landstingets största klimatpåverkan kommer från kollektivtrafikens bussar. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att införa busstrafik som inte drivs med fossila bränslen och öka andelen kollektivtrafikresenärer fortsätter och beskrivs närmare i kollektivtrafikavsnittet. En utredning av investeringar i förnybar energi kommer också att genomföras. En effektiv läkemedels- och kemikalieanvändning bidrar till stora samhällsekonomiska vinster utöver en minskad miljöpåverkan. Under planperioden prövas möjligheten att rena avloppsvattnet vid Akademiska sjukhuset från antibiotikarester och resistenta mikroorganismer. Landstinget är en stor aktör med potential att påverka. I samband med upphandlingarna ställs krav på beskaffenheten hos produkter och emballage för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Upplandsstiftelsens arbete för att bidra till en god folkhälsa, bland annat genom att främja möjligheterna till friluftsliv i länet, stärks under planperioden. 56 (67)

Beslut Landstingsfullmäktige föreslås besluta att Fastställa landstingets balanserade styrkort fastställa inriktning inom hälso- och sjukvård fastställa inriktning inom kollektivtrafik fastställa inriktning inom kultur och bildning fastställa inriktning inom utveckling och samverkan fastställa inriktning inom ekonomi fastställa inriktning inom landstinget som arbetsgivare fastställa inriktning inom minskad miljöpåverkan fastställa budget 2016 och plan 2017 2018 anslå 6 149 960 tusen kronor till sjukhusstyrelsen anslå 2 003 415 tusen kronor till vårdstyrelsen anslå 984 165 tusen kronor till kollektivtrafiknämnden anslå 546 779 tusen kronor för landstingsövergripande verksamhet, regional verksamhet och finansverksamhet till landstingsstyrelsen fastställa föreslagen plan för investeringar i byggnader och mark planperioden 2016 2018 fastställa föreslagen plan för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar planperioden 2016 2018 fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret 2016 fastställa patientavgifter i enlighet med avsnittet om patientavgifter på sidan 12. fastställa internräntan till 2,4 procent fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 4,67 procent för 2016 fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 2,02 procent 2016 fastställa landstingsskatten för 2016 till 11,71 kronor per skattekrona fastställa ett resultatmål på 6 miljoner kronor 2016 för Folktandvården. fastställa att styrelser och nämnder utifrån sina ansvarsområden ska besluta om styrkort för respektive förvaltning anslå 97 944 tusen kronor till kulturnämnden fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter anslå 47 611 tusen kronor till fastighets-, teknik- och servicenämnden anslå 4 271 tusen kronor till patientnämnden fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i stycket Biljettpriser i kollektivtrafiken (sidorna 14-15) 57 (67)

Bilagor Budget 2016 och plan 2017-2018 RESULTATBUDGET Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens anslagssramar -9 258-9 834-10 216-10 803 Skatteintäkter 8 054 8 849 9 235 9 665 Inkomstutjämning och generella statsbidrag 1 223 1 303 1 345 1 373 Finansnetto 91 87 75 55 Finansiell kostnad pensioner -72-52 -152-245 Resultat före extraordinära poster 37 352 287 45 ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet 37 352 287 45 Återställning negativa resultat 2014 och 2015-93 0 0 Avsättning till eget kapital -37-259 -287-45 ÅRETS RESULTAT efter intäkter av engångs- 0 0 0 0 karaktär och avsättning till eget kapital LANDSTINGSSTYRELSENS FINANSIELLA Budget Budget Plan Plan Plan VERKSAMHET 2015 2016 2017 2018 2019 Pensionskostnader, skuldförändring -351-345 -385-571 -626 Avsättning individ pensionsparande -270-281 -294-307 -321 Pensionsutbetalningar, ansvarsförbindelse -244-250 -259-277 -294 Summa pensioner enl KPA -866-876 -938-1 156-1 241 Garantipension, utbetalning -1-1 -1-1 -1 Till förv schablondeb pensioner 583 617 636 655 675 Pensioner universitet -15-15 -15-15 -15 Summa pensioner -299-275 -318-516 -582 Internränta 397 284 263 290 295 Justering för avskrivningar 25 25 25 25 25 Moms Folktandvården 19 20 22 23 23 Moms läkemedelsförmån -17-16 -16-17 -17 Ökade framtida hyreskostnader* 0 0-43 -175-258 The Swedberglaboratoriet -4 0 0 0 0 Upplösning Citybanan -12-12 -12-12 -12 Indexuppräkning Citybanan -4-4 -4-4 -4 Resultatmål Folktandvården 10 6 6 6 6 Omställningsfond -5-5 -5-5 -5 Specialdestinerade statsbidrag 73 176 132 132 132 Utrangeringar fastigheter -8-19 0-9 0 Oförutsett 0-10 -10-10 -10 Summa landstingsstyrelsens finansiella verksamhet 175 170 40-272 -407 * Ökade hyreskostnader på 8 mnkr för ökade hyreskostn tom 2015 ligger i hälso- och sjukvårdsramen. 58 (67)

STYRELSERS OCH NÄMNDERS ANSLAGSRAMAR Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen -7 891 0 0 0 Sjukhusstyrelsen 0-6 150-6 310-6 490 Vårds tyrelsen 0-2 003-2 068-2 125 Kollektivtrafiknämnden -829-984 -1 001-1 022 Kulturnämnden -95-98 -100-102 Fastighets-, teknik- och servicenämnden 0-48 -45-45 Varuförsörjningsnämnden 0 0 0 0 Patientnämnden -4-4 -4 Landstingsstyrelsen inklusive regional verksamhet -443-547 -689-1 014 Verksamhetens anslagsramar -9 258-9 834-10 216-10 803 1) Landstingsstyrelsens ram består av Landstingets ledningskontor, centrala avgifter, regional verksamhet, landstingsstyrelsens finansiella verksamhet och förtroendemannaorganisationen. GENERELLA STATSBIDRAG OCH Budget Budget Plan Plan KOMMUNAL UTJÄMNING 2015 2016 2017 2018 Inomkommunal utjämning - Utjämningsbidrag 1 002 1 064 1 117 1 172 - Kostnadsutjämning -342-352 -367-354 Generella statsbidrag - Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) -155-169 -166-206 - Strukturbidrag 5 0 0 0 - Läkemedel 712 760 761 761 Summa utjämning och statsbidrag 1 223 1 303 1 345 1 373 KASSAFLÖDESBUDGET Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Den löpande verksamheten Årets resultat 37 352 287 45 Justering för av - och nedskrivningar 500 500 550 625 Justering för avsättningar 393 537 550 564 Kassaflöde från löpande verksam. 930 1 389 1 387 1 234 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -1 688-1 730-2 098-1 196 Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringar -1 688-1 730-2 098-1 196 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar och skulder 0 0 0 0 Nyupptagna lån 0 0 0 0 Amorteringar av lån -9-9 -9-9 Kassaflöde från finansieringsverks. -9-9 -9-9 Periodens kassaflöde -767-349 -720 29 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT* 1 554 1 005 284 313 * I budgeten 2016 är utgångspunkten årsprognosen för likviditeten 20151231, på 1 354 mnkr. 59 (67)

FINANSIELLA NYCKELTAL Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* 98,0% 96,9% 96,6% 97,9% Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregående år 3,8% 6,2% 3,9% 5,7% Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar 78% 100% 100% 100% *) Generellt mål för landstingen är att nettokostnaden av finansieringen via skatter och statsbidrag ska vara högst 98 procent. 60 (67)

Investeringsplaner 2016 2020 Investeringsplan fastigheter Fastighetsinvesteringsplanen avser planperioden 2016 2020. En investering genomgår olika faser. Dessa faser är behov, behovsanalys, förstudie, program respektive genomförande. Nedan beskrivs vad varje fas innebär. Behov uppstår till exempel vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde. Behov kan initieras av hyresgästen, förvaltningsorganisationen eller av ägaren. I behovsanalysen beskrivs orsakerna till behovet. I behovsanalysen identifieras och specificeras behov och problem. I förstudien presenteras olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen. Från denna fas börjar mer betydande kostnader bindas i ett fastighetsprojekt. I programfasen tas mål och kravställningar för projekt fram. Ekonomisk ram och förutsättningar för projektets genomförande tas också fram i denna fas. I genomförandefasen sker själva byggandet. Investeringsfas Upparbet tom 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Summa Investeringar 2016-2018 Budget 2019 Budget 2020 Total projektplan tom 2020 Total upparbet. inkl plan Summa behov/behovsanalys HI 17 500 112 400 25 400 27 400 165 200 235 000 45 000 445 200 462 700 Summa förstudie HI 12 500 22 500 104 000 48 000 174 500 100 000 100 000 374 500 385 500 Summa program HI 282 000 131 000 291 500 522 000 944 500 535 724 363 501 1 843 725 2 125 725 Summa genomförande HI 978 369 1 042 095 883 805 234 383 2 160 283 72 000 0 2 232 283 3 210 652 Total summa HI 1 290 369 1 307 995 1 304 705 831 783 3 444 483 942 724 508 501 4 895 708 6 184 577 Summa Övrigt FI 177 500 173 400 209 500 180 000 562 900 155 000 146 000 863 900 1 041 400 Summa Energispar FI 31 000 33 000 63 000 56 000 152 000 0 0 152 000 183 000 Total summa FI 208 500 206 400 272 500 236 000 714 900 155 000 146 000 1 015 900 1 224 400 Total summa HI/FI 1 498 869 1 514 395 1 577 205 1 067 783 4 159 383 1 097 724 654 501 5 911 608 7 408 977 61 (67)

Projektnamn Akademiska sjukhuset Projekt beskrivning Upparbet tom 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Summa investeringar 2016-2018 Budget 2019 Budget 2020 Total projektplan tom 2020 Total upparbet. inkl plan Vårdavdelning 50E omb lungmedicin som flyttar till J, till vad? Pga FAS 10 000 10 000 10 000 10 000 omb för transplantationsavd fr B11 till 50 huset, pga FAS. Måste vara klart Vårdavdelning 50C dec 2017 10 000 10 000 10 000 10 000 Vårdavdelning 30B omb för geriatrik i B11 till 30 huset, pga FAS 10 000 10 000 10 000 10 000 Dialysavdelning Flytt av Dialys fr 70 huset till B17, 30 huset pga FAS 5 000 45 000 45 000 45 000 50 000 Op sal förlossning F-blocket 2 000 9 600 9 600 9 600 11 600 Biobank, UCR, Mikrobiologen inhyrnings kostnad 500 800 800 1 600 3 200 3 200 3 700 Ej specficerade ombyggnationer AS 0 40 000 40 000 80 000 80 000 Ambulansstation Tierp nybyggnation ambulansstation 500 0 0 500 Ny cyklotronhall B16 inkl hotlab 5 000 4 000 64 000 8 000 76 000 76 000 81 000 Kvinna & Barn Neonatal och omb gyn op till barn op F-blocket 3 000 16 000 40 000 40 000 96 000 96 000 99 000 Kvinna & Barn utredning Utredning för ombyggnation av F- blocket FAS II 0 100 000 100 000 200 000 200 000 Ny huvudentré AS 7 000 1 000 32 000 30 000 63 000 63 000 70 000 Program B9, B12, J-huset 80 000 0 0 80 000 Fördjupat programarbete och projekteirng B9/B12 70 000 0 0 70 000 Behandlingsbyggnad B12 49 500 262 000 311 500 336 674 648 174 648 174 Behandlingsbyggnad B9 0 54 050 363 501 417 551 417 551 Produktionskök Akademiska 11 784 20 000 47 000 67 000 67 000 78 784 Medicinskt bibliotek, markkostnader, konferens 2 500 22 500 22 500 65 000 87 500 90 000 Vårdbyggnad B14 344 868 70 000 70 000 70 000 414 868 Vårdbyggnad B11 36 195 138 000 127 500 122 355 387 855 7 000 394 855 431 050 Teknikhus B11 48 350 47 300 47 300 47 300 95 650 Nybyggnation J huset inkl kulvert 496 372 675 795 709 305 89 528 1 474 628 1 474 628 1 971 000 Syrgasstation F17, Lustgasstation F17 8 300 1 000 1 000 1 000 9 300 Summa Akademiska sjukhuset 1 121 369 1 048 495 1 080 105 575 983 2 704 583 602 724 503 501 3 810 808 4 932 177 62 (67)

Upparbet tom 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Summa investeringar 2016-2018 Budget 2019 Budget 2020 Total projektplan tom 2020 Total upparbet. inkl plan Projektnamn Projekt beskrivning Lasarettet i Enköping Ej specificerade inv lasarettet i Enköping 5 000 5 000 5 000 15 000 5 000 5 000 25 000 25 000 Summa Lasarettet i Enköping 0 5 000 5 000 5 000 15 000 5 000 5 000 25 000 25 000 Kollektivtrafik Stadsbussdepå Fyrislund Ny stadsbussdepå 125 000 130 000 210 000 230 000 570 000 145 000 715 000 840 000 Summa Kollektivtrafik 125 000 130 000 210 000 230 000 570 000 145 000 0 715 000 840 000 Övrigt Ersättningslokaler för Ulleråker 8 000 8 000 8 000 8 000 Primärvården Gottsunda omb inhyrning 800 800 800 800 Primärvården Eriksberg omb bostadsrätt 1 200 1 200 1 200 1 200 Primärvården Stenhagen omb inhyrning 800 800 800 800 Primärvården Knivsta omb inhyrning 800 800 800 800 Primärvården Gränby omb inhyrning 800 800 800 800 omb flytt av spec tandläkare fr Folktandvården Vretgränd Vretgränd 8 000 8 000 8 000 8 000 Folktandvården Östervåla 4 000 4 000 4 000 4 000 Kungsgärdet, Hälsa och Habilitering ospecat entreér 2015, nytt hus 2019, utveckling, flytta närvård fr Kronparken, rehab, mellanvård psykiatri, bassäng 7 500 2 000 20 000 22 000 190 000 212 000 219 500 ombygg plan 5, fr barnspec till verksamhet i CD hus Samariterhemmet som LUL lämnar 2 500 8 000 8 000 16 000 16 000 18 500 Datahall Ev inhyrning, placering 1 500 LLK kontor inhyrning 2 500 2 500 2 500 2 500 5 000 Rudbeck R4 Uppsala universitet 30 000 90 000 90 000 90 000 120 000 Summa övrigt 44 000 124 500 9 600 20 800 154 900 190 000 0 344 900 387 400 FI investeringar FI åtgärder 100 000 112 000 128 000 122 000 362 000 100 000 100 000 562 000 662 000 FI åtgärder (från PU till FI komponent) 30 000 13 000 12 000 13 000 38 000 25 000 25 000 88 000 118 000 Energi nya pengar 31 000 33 000 63 000 56 000 152 000 152 000 183 000 Redundans Syrgas Placering syrgastank AS 2 000 2 400 2 400 2 400 4 400 rörpost/smågods transportör 7 000 33 000 47 000 21 000 101 000 28 000 21 000 150 000 157 000 sop och tvättsug 2 700 10 000 15 000 9 000 34 000 2 000 36 000 38 700 Kulvert J-hus till C5 35 800 3 000 3 000 3 000 38 800 Kulvert C5 till C8 7 500 15 000 22 500 22 500 22 500 Summa FI investeringar 208 500 206 400 272 500 236 000 714 900 155 000 146 000 1 015 900 1 224 400 Summa Investeringar 1 498 869 1 514 395 1 577 205 1 067 783 4 159 383 1 097 724 654 501 5 911 608 7 408 977 63 (67)

Investeringsplan utrustning Investeringsram per förvaltning Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Totalt för planperioden Akademiska sjukhuset 345 400 790 023 211 150 1 346 573 Lasarettet i Enköping 10 246 6 620 1 020 17 886 Primärvården 6 500 6 500 6 500 19 500 Hälsa och habilitering 5 000 6 080 5 000 16 080 Folktandvården 12 000 13 000 13 000 38 000 Landstingsservice 142 360 187 550 170 970 500 880 Landstingets resurscentrum 33 300 5 000 5 000 43 300 Kollektivtrafikförvaltningen 70 300 15 000 5 000 90 300 Kultur i länet 2 100 1 800 500 4 400 Landstingets övergripande verksamhet 8 600 3 600 2 600 14 800 Summa totala investeringar 635 806 1 035 173 420 740 2 091 719 Investeringsplan konst När Kultur och bildning tar fram en konstinvesteringsplan är utgångspunkten den totala investeringsplanen för fastigheter. Sedan räknas investeringar bort som inte rör rena lokalförändringar. Konstinvesteringsplanen beräknas på landstingsfullmäktiges 1-procentsregel och baseras på av Landstingsservice angiven nybyggnadskostnad 31 000 kronor per kvadratmeter. Kultur och bildning framtagna konstinvesteringsbudget för 2016 är 12,4 miljoner kronor. Konstinvesteringsplan Budget 2016 Plan 2017 Plan 2017 Plan 2019 Akademiska sjukhuset J-hus - ny behandlings- och vårdbyggnad. 5 000 4 530 B14 Vårdavdelningar - renovering av mottagningar och vårdavdelningar. 496 B11 Vårdavdelningar - renovering av mottagningar och vårdavdelningar. 1 220 827 Ingång 70 - ny entré ingång 70. 300 200 B9 - renovering av mottagningar, operation, röntgen mm. 200 200 2 000 3 200 B12 - renovering av mottagningar, operation, röntgen, steril mm. 500 2 500 1 450 2 000 Akademiska sjukhuset övrigt 200 470 Mikrobiologi, KTC - ersätter hus D1/Mikrobiologen. 480 1 000 1 000 B17 Dialysmottagning - flyttar från B11 till B17. 200 Parkeringshus - parkering för personal och besökare. 139 Primärvården Almunge VC - nybyggnad, förhyrning. 110 Planerade ombyggnationer och nybyggnationer. Bl.a. Gottsunda och Knivsta. 500 645 1 200 445 Kollektivtrafikförvaltningen Bussdepå Uppsala Stadsbussar nybyggnad. 530 Övrigt Kvarteret Eldaren. Landstingets ledningskontor, Kultur och bildning m.fl. 1 480 Folktandvården - planerade ombyggnationer och nybyggnationer 500 275 Mindre, ännu ej beslutade projekt inom AS. 100 100 100 100 Mindre, ännu ej beslutade projekt i länet. 100 100 100 100 Kompletteringar i samband med mindre renoveringar. 300 300 300 300 Summa konstinvesteringar 12 355 11 147 6 150 6 145 64 (67)

Intern kontroll En viktig del i säkerställandet av styrningen i landstinget är den interna kontrollen. Regelverket för den interna kontrollen beslutas av landstingsfullmäktige. Styrelse alternativt nämnd ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen. Den interna kontrollen ska innehålla: en väsentlighets- och riskbedömning rutiner, kontrollmål och kontrollmoment omfattningen av den interna kontrollen vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen när, hur och till vem rapportering ska ske. Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och dess verksamheter. För varje enhets rutiner och processer genomförs en riskanalys där dessa väsentlighetsbedöms. Utifrån identifierade risker i analysen arbetas en internkontrollplan fram. 65 (67)

Patientavgifter Avgifter 2015 2016 Läkarbesök Husläkare 150 170 Övr. specialister 300 330 Akutmottagning Akademiska sjukhuset/enköping 380 420 Tierp/Östhammar 230 250 Uppsala Närakut Läkarbesök 230 250 Sjuksköterskebesök 100 110 (sjukvårdande behandling) Besök efter remiss till specialistläkare Remiss (1:a besök): 100 110 Labundersökning efter remiss Vid eller inför ett läkarbesök 0 0 Vid annan tidpunkt 100 110 Sjukvårdande behandling 100 110 (exkl. psykoterapi, naprapati och kiropraktik) Psykolog, psykoterapi, kiropraktik och naprapati, 150 170 Röntgenundersökning efter remiss Vid akutbesök på akutmottagning 0 0 Vid annan tidpunkt 100 110 Förlängning av telefonrecept 0 0 Sjukintyg per telefon 100 110 Receptförskrivning, distriktssköterska 0 0 Mammografi (avgiftsfritt från 1 juli) 150 170 Riktad gynekologisk hälsokontroll 150 170 Ultraljudsscreening vid graviditet (vid mödrahälsovården) 0 0 Förebyggande vård till exempel i rökavvänjning, viktminskning och diabetes - skolor 80 x antal träffar 90 x antal träffar Dagsjukvård Besöksavgift (ej läkarb) 100 110 Graviditetstester 100 110 Faktureringsavgift 70 70 Hembesökstillägg/reseersättning 100 110 66 (67)

Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd för sjukvård 1 100 1 100 Högkostnadsskydd för sjukresor 1 200 1 800 Högkostnadsskydd för hjälpmedel 1 100 1 100 Samordnat högkostnadsskydd 2 600 2 600 Timtaxa vid hälsokontroller och intygsskrivning 1 200 1 300 Återbetalning av avgift vid lång väntan 15 min 15 min Avgift i sluten vård 100 kr/dygn 100 kr/dygn Steriliseringar 2 300 2 500 Förskrivning av Hjälpmedel 1 hjälpmedel 300 330 2 hjälpmedel 450 600 3 hjälpmedel 600 660 Egenavgift sjukresor 100 150 För fullständig information om patientavgifter se www.lul.se 67 (67)

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2015-11-03 6 (73) Handläggare: Björn Larsson Dnr CK 2015-0001 233 Delårsrapport 2015 Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige godkänna landstingets delårsrapport för 2015. Landstingsstyrelsen noterar att tre förvaltningar under produktionsstyrelsen, Akademiska sjukhuset, Landstingsservice, Landstingets resurscentrum, och Kollektivtrafiknämnden prognostiserar underskott för 2015. Landstingsstyrelsen uppmanar till att ett fortsatt arbete sker för att nå budgeterat resultat 2015. Ställningstagande kring hantering av underskott görs i samband med bokslutet 2015. Ärendet Landstingets resultat för perioden januari-augusti är 130 miljoner kronor, vilket ska jämföras med periodens budget på 168 miljoner kronor. I utfallet ingår engångsintäkter på 100 miljoner kronor (AFA, SPV). Att resultatet är relativt bra i delåret kontra den årsprognos som gäller för landstinget beror på en förskjutning av ett flertal kostnadsposter. Dessa kommer falla ut under de sista fyra månaderna av året. Landstingets årsprognos är minus 52 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 67 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 100 miljoner kronor. Sjukhusets prognos är nu minus 200 miljoner kronor. Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum och Kollektivtrafikförvaltningen försämrar sina prognoser. Samtidigt förbättrar hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering, Kultur i länet och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sina prognoser. Landstinget har 15 mål i det balanserade styrkortet. Det är dock bara 14 mål som följs upp i delåret. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Av landstingets totala mål (14 i delåret) i det balanserade styrkortet så prognostiseras 36 procent av målen uppnås helt. Vid årsbokslutet 2014 var andelen helt uppnådda mål 25 procent. 35 procent av målen beräknas att delvis uppnås. Föregående år var denna siffra 56 procent. 29 procent av målen beräknas inte uppnås. Föregående år var andelen ej uppnådda mål 13 procent. Om helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål slås samman så blir den totala andelen 71 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2015-11-03 7 (73) procent. Föregående år var denna siffra 87 procent. Om en jämförelse görs med måluppfyllelsen 2014 så har måluppfyllelsen alltså försämrats 2015. Landstingets bedömningsmodell för måluppfyllelsen ställer krav på att alla förvaltningar helt uppnår ett mål för att ett mål ska anses vara helt uppnått. Om detta inte sker så innebär det att ett mål endast är delvis uppnått eller i värsta fall inte uppnått. Utifrån de bedömningskriterier som landstinget använder så är inte den finansiella och verksamhetsmässiga måluppfyllelsen tillräckligt hög för att landstinget ska kunna anses ha en god ekonomisk hushållning.. Landstingsdirektören förslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2015- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Delårsrapport 2015

INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 NULÄGESBEDÖMNING... 3 Hälso- och sjukvård... 3 Kollektivtrafik... 6 Kultur... 7 ÅRET I KORTHET... 8 ÅTERRAPPORTERING BALANSERAT STYRKORT...10 Bedömning av god ekonomisk hushållning...11 Medborgare och kund...12 Ekonomi...14 Produktion...15 Förnyelse...16 Medarbetare...17 EKONOMISK UPPFÖLJNING...18 Jämförelse mellan åren...18 Utfall jämfört med budget...19 Balanskravsutredning...20 Verksamhetens nettokostnad och finansiering...20 Skatteintäkter...20 Generella statsbidrag...20 Riks- och regionvårdsintäkter...21 Personalkostnader inklusive inhyrd personal...21 Pensionskostnader inklusive finansiella poster...22 Läkemedelskostnader...22 Investeringar...22 Likvida medel...23 Soliditet...23 Pensionsskuld...23 Långa skulder...24 Nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat...24 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING...27 Produktion primärvård...27 Primärvård i privat regi...27 Primärvård i landstingets regi...27 PRODUKTION SPECIALISTVÅRDEN...28 Akademiska sjukhuset...28 Lasarettet i Enköping...30 Produktion Hälsa och habilitering...30 Produktion Folktandvården...31 VÅRDVAL OCH PRIVATA SPECIALISTER...31 HEL- OCH DELÄGDA AKTIEBOLAG...33 Gamla Uppsala Buss AB...33 Upplands Lokaltrafik AB...33 Uppsalabuss AB...33 Regional verksamhet och stiftelser...34 FINANSIELLT BOKSLUT...36 RESULTATRÄKNING...36 BALANSRÄKNING...37 KASSAFLÖDESANALYS...38 REDOVISNINGSPRINCIPER...39 Intäkter...39 Kostnader...39 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN...42 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN...46 EKONOMISKA DEFINITIONER...54 2 (55)

Förvaltningsberättelse Nulägesbedömning Hälso- och sjukvård Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla skall komma i kontakt med vårdgivare samma dag som vården kontaktas och erbjudas tid för ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet samma dag och tillgänglighet till läkarbesök bokad tid inom sju dagar. Nationellt genomförs mätningar två gånger om året, en i oktober och en i mars. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för samtliga vårdcentraler som använder det gemensamma elektroniska patientjournal systemet i länet. I de nationella mätningarna som genomfördes i mars 2015 uppnådde Uppsala läns landsting 90 procent avseende telefontillgänglighet vilket kan jämföras med rikssnittet som var 87 procent. Tillgängligheten till läkarbesök i Uppsala läns landsting Uppgick till 90 procent vilket var lika med rikssnittet i 2015 års vårmätning. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att tid till ett nybesök ska ges inom 90 dagar efter remiss skickats och tid för operation/behandling ska ges inom 90 dagar efter beslut om behandling. Sjukhusen inom landstinget i Uppsala län ligger runt 80 procent för nybesök och 84 procent för operation/behandling när siffror för detta redovisas månadsvis för perioden januari till juli. När det gäller vårdgarantin för operation/behandling ligger Uppsala över rikssnittet samtliga månader för perioden januari till juli 2015. Den nationella tillgänglighetssatsningen som tidigare utgått för prestation, så kallade Kömiljarden, har tagits bort för 2015. Den är ersatt med en överenskommelse Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård. Grundläggande krav är 1. Ta fram en handlingsplan som redogör för vilka insatser landstingen planerar att genomföra inom ramen för överenskommelsen. 2. Till den nationella väntetidsdatabasen rapportera väntande och genomförda besök/åtgärder och återbesök i planerad specialiserad vård, genomförda besök i primärvård samt ledtider inom diagnostik i enlighet med den basmodell för uppföljning som SKL ansvarar för. Rapporteringen ska så långt det är möjligt vara uppdelad på män och kvinnor. 3. Redovisa vilka insatser inom ramen för överenskommelsen som genomförts under 2015. Handlingsplan ska inlämnas till SKL senast 30 september. Landstingets inrapporterade uppgifter till nationella databasen ska stämmas av mellan SKL och socialdepartementet senast 31 januari 2016. Landstinget ska redovisa genomförda och påbörjade insatser baserade på handlingsplanen till SKL senast den 31 januari 2016. Kvalitet Vårdrelaterade infektioner Till följd av ett hälso- och sjukvårdsdirektörsbeslut bildades i april ett patientsäkerhetsteam vid Landstingets ledningskontor i syfte att bidra till en samordning och utveckling av det övergripande patientsäkerhetsarbetet. Teamet består av chefläkare och fyra samordnare för följande områden: patientsäkerhet, MedControl, vävnad och Infektionsverktyget. Under våren har ett revisionssvar skrivits till landstingets revisorer angående landstingets åtgärder för att förebygga vårdrelaterade infektioner och rationell användning av antibiotika. Det har även tagits fram ett förslag på optimal organisation för Strama, smittskydd och vårdhygien. I augusti påbörjades ett arbete med att upprätta en landstingsövergripande handlingsplan för patientsäkerhet bland annat i syfte att minska vårdrelaterade infektioner. Handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner innehåller mål och strategier samt anger inriktningen för ett systematiskt förebyggande VRI-arbete. Målet är att ständigt minska antalet vårdskador för att kunna erbjuda patienten en god och säker vård. Planen ska underlätta en gemensam styrning, samordning 3 (55)

av mål, åtgärder och uppföljning av gemensamma förbättringsområden. För att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner ska sjukhusens alla medarbetare följa fastställda hygien- och klädregler. I vårdavtalen för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping finns ett mål som säger att minst 90 procent av medarbetarna ska följa de fastställda hygien- och klädreglerna. Båda sjukhusen klarade målet, varje månad, för perioden januari till och med augusti. Sjukhusen deltog under våren i Sveriges kommuner och landstings (SKL) mätning kring basala hygienrutiner och klädregler. Landstinget ligger över rikets snitt vid vårens mätning vad gäller både följsamhet till basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler, och på sjätte plats i landet. Akademiska sjukhuset vidtog ett antal åtgärder för att säkerställa patientsäkerheten under sommaren 2015. En riskanalys arbetades fram och utifrån den vidtogs ett antal åtgärder. Bland annat genomfördes en utökning av apotekarinsatser, jämfört med föregående år. Sjukhusets beredskapsplaner uppdaterades och kontakt togs med kommunerna och andra förvaltningar. Dagliga platsmöten med representation från alla avdelningar utvecklades inför sommaren med vårdplatskoordinatorer som mötesansvariga. En gång i veckan deltog Uppsala kommun i möte på sjukhuset för att gå igenom vårdplanerade patienter. Lasarettet i Enköping genomförde inför sommaren en riskanalys med avseende på patientsäkerhetsläget sommaren 2015. Utifrån planen vidtogs åtgärder, exempelvis har en utskrivningssjuksköterska funnits i tjänst under sommarperioden för att säkra övergångarna till kommunerna. För att ytterligare stärka samverkan kring de mest utsatta patientgrupperna inrättades även en speciell samverkansform mellan chefsläkare och kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Fördjupad uppföljning och utvärdering Under våren avslutades en granskning av 12 vårdcentraler, sex privata och sex offentligt drivna vårdcentraler. Resultaten av granskningen visade att vårdcentralerna huvudsakligen följer avtal och regler. Familjeläkarna Bålsta uppvisade fler brister i sin journaldokumentation än övriga vårdcentraler, vilket ledde till att beslut togs om att genomföra en kompletterande fördjupad uppföljning under hösten 2015. Den kompletterande granskningen av Familjeläkarna Bålsta gjordes i augusti 2015 och visade på ett adekvat resultat gällande fakturerad ersättning och medicinsk kvalitet. Någon ytterligare åtgärd från landstingets sida ansågs inte behövas under förutsättning att förbättringsarbetet på vårdcentralen fortsätter och kvalitetsutvecklingsarbete bedrivs kontinuerligt som en del av den reguljära verksamheten. I samband med vårdcentralsgranskningen genomfördes på förekommen anledning en riktad fördjupad uppföljning av Boländernas vårdcentral. De brister som då identifierades ledde till att landstinget gjorde en polisanmälan och åklagarmyndigheten har därefter beslutat om att inleda en förundersökning avseende misstanke om bedrägeri. Under våren genomfördes en granskning av åtta fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan. Sammanfattningsvis konstaterades att samtliga granskade vårdgivare uppvisade vissa brister i journaldokumentation. Sex vårdgivare uppvisade vissa brister i både journaldokumentation och faktureringsunderlag. Bristerna är inte av sådan karaktär att landstinget avser att vidta några ytterligare åtgärder. En fördjupad uppföljning av Närpsykiatri i HÄTÖ AB har genomförts, som en följd av resultaten från en tidigare genomförd granskning våren 2013. Denna granskning visade att Närpsykiatri i HÄTÖ AB i allt väsentligt har följt gällande regler och avtal och fungerar väl utifrån ett medicinskt perspektiv. Patientbemötandet har förbättrats jämfört med tidigare. Den samlade bedömningen utifrån granskningen av Barnskyddsteamet var att teamets kunskaper inom sekretessområdet är goda. Utvärderingen av Närvårdsavdelningen (NÄVA) i Uppsala genomfördes under våren och en konsultrapport har sammanställts och inlämnats till landstinget. 4 (55)

Kvalitetsarbete inom psykiatri Inom ramen för den nationella psykiatrisatsningen PRIO sker ett omfattande kvalitetsarbete. Det övergripande målet är en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård. Prestationsmedel som tilldelats landstinget utifrån god måluppfyllnad har återinvesterats i verksamheterna och varit en förutsättning för nästa års kvalitetsarbete. Som exempel kan nämnas att resurser tilldelats psykiatrin för ökad användning av kvalitetsregister, minskad tvångsvård, förbättrad suicidprevention, mer lättillgänglig webbinformation och framtagande av lokala handlingsplaner med kommunerna avseende psykisk ohälsa. DocPlus Kvalitetshandboken har varit en viktig del i arbetet med ledningssystem då det i kvalitetshandboken finns verksamhetsstöd i form av riktlinjer och vårdrutiner. De senaste åren har dock kvalitetshandbokens bristande sökfunktioner blivit allt mer påtagliga och ett upphandlingsprojekt för en ny kvalitetshandbok inleddes under hösten 2013. Som en följd av detta arbete beslutade landstingsdirektören i april innevarande år att landstinget ska införa dokumenthanteringssystemet DocPlus samt att landstinget ska ingå ett samarbete med Norrbottens läns landsting (NLL) som har utvecklat systemet. Viktiga uppdrag för projekt DocPlus är att utveckla en bättre dokumenthantering av bland annat vårdens kliniska- och administrativa rutiner samt bidra till att tid frigörs i verksamheterna med hjälp av effektivare dokumenthantering. Organisation för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer Enheten för kunskapsstöd på hälso- och sjukvårdsavdelningen har under året arbetat med att skapa en organisation för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer i Uppsala län. På uppdrag av landstingsdirektören har programråd för aktuella sjukdomsområden eller vårdprocesser som diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, osteoporos, hälsoförebyggande hälso- och sjukvård skapats. Råden är multiprofessionella och målet är att representanter från samtliga förvaltningar, kommuner, patienter, enheten för kunskapsstyrning och Uppsala universitet medverkar i råden. I rådens uppdrag finns att anpassa de nationella riktlinjerna till lokala förutsättningar, medverka till skapa en organisation för genomförandet, utbilda berörda medarbetare och följa upp effekterna av nya rutiner. Organisation för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer Enheten för kunskapsstöd på hälso- och sjukvårdsavdelningen har under året arbetat med att skapa en organisation för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer i Uppsala län. På uppdrag av landstingsdirektören har programråd för aktuella sjukdomsområden eller vårdprocesser som diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, osteoporos, hälsoförebyggande hälso- och sjukvård skapats. Råden är multiprofessionella och målet är att representanter från samtliga förvaltningar, kommuner, patienter, enheten för kunskapsstöd och Uppsala universitet medverkar i råden. I rådens uppdrag ingår att anpassa de nationella riktlinjerna till lokala förutsättningar, medverka till att skapa en organisation för implementering, fastställa och mäta mål, utbilda berörda medarbetare samt följa upp effekterna av nya riktlinjer. Närvård Närvård är ett samlingsbegrepp för det samverkansarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg, socialtjänst och skola och social omsorg mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Närvård handlar dels om att landsting och kommuner var för sig fullföljer sin uppgift på bästa möjliga sätt, dels att landsting och kommuner hjälper och stärker varandra. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat om en närvårdsstrategi 2015 som lägger grunden för det fortsatta arbetet under mandatperioden. Där pekas tre prioriterade områden ut; äldre, barn och unga samt personer med psykisk ohälsa. Landstinget driver närvårdsfrågor utifrån en helhetsbild med strävan att uppnå en jämlik vård och en vård på rätt nivå i hela länet. Närvårdsutvecklingen samordnas genom för 2015 särskilt utsedda politiker och genom de närvårdskoordinatorer som finns i länet. Koordinatorerna är samfinansierade mellan landstinget och respektive kommun och deras uppdrag är att stödja, stimulera och vara drivande i det lokala samarbetet. Koordinatorerna är en framgångsfaktor och bör därför 5 (55)

finnas i samtliga kommuner i länet. Idag saknas koordinator i Enköping. Oavsett fysisk eller psykisk ohälsa har individen en lagstadgad rätt att vid behov av insatser från både kommun och landsting bli erbjuden samordnad individuell planering (SIP). SIP är ett arbetsverktyg som tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting. Planeringen utgår från patientens behov och är ett viktig redskap för att närvårdsarbetet ska få genomslag i praktiken. En regional utvärdering av SIP 2015 är i slutfasen och ska användas för att vidta åtgärder 2016 kring hur landstinget ska öka användningen av SIP som arbetsverktyg. Närvård äldre I enlighet med närvårdsstrategin har Hälsooch sjukvårdsstyrelsen beslutat att utreda förutsättningar för utökade mobila team för äldre i hela länet avseende somatisk vård. Utredningen har påbörjats och kommer inkludera förslag till utformning, organisation och kostnader för utökad mobil verksamhet. Arbetet kommer redovisas senast januari 2016. Parallellt med ovanstående pågår arbete med att förnya avtal för specialistansluten hemsjukvård. Våren 2014 presenterades en utredning om närvårdsplatser i Tierp gjord i samverkan mellan Tierp, Älvkarleby och landstinget. Utredningen rekommenderade att en fördjupad behovsanalys görs för att fastställa antalet vårdplatser. En sådan fördjupad analys har gjorts våren 2015. Dialog pågår nu med berörda kommuner med målsättningen att etablera närvårdsplatser i Tierp 2016. Närvård - Barn och unga Samverkan inom närvården gällande barn och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga insatser men även barn och unga som är i behov av mer omfattande insatser. Ett exempel på förebyggande arbete är att Hälsooch sjukvårdsstyrelsen 2015 beslutade om att erbjuda hälsoundersökningar av barn och ungdomar som utreds för samhällsvård. Ett prioriterat förbättringsarbete enligt närvårdsstrategin är den nationella psykiatrisatsningen, PRIO. Fokus läggs på första linjen för barn och unga med en psykisk ohälsa, skola och psykisk ohälsa, tidiga insatser/sociala investeringar, barn i behov av sammansatt stöd, webbaserad information till barn och unga och samordnad individuell plan. Förutom de länsgemensamma prioriteringarna sker ett arbete lokalt i varje kommun med de problemområden som identifierats. Det kan till exempel gälla, barn med neuropsykiatrisk problematik, ogiltig frånvaro i skolan, barn och unga som riskerar att fara illa, ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Här samverkar förskola, skola och elevhälsa, socialtjänst, primärvård, barnspecialistmottagningen, barn- och ungdomspsykiatri och habiliteringen. Närvård - psykisk ohälsa Den nationella överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa, PRIO, har idag två prioriterade målgrupper: Barn och unga Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Landstinget uppnådde föregående år samtliga krav i PRIO vilket medfört att landstinget fått statliga prestationsmedel. De har återinvesterats i verksamheten med satsningar 2015 bland annat på vårdgaranti för barn, kvalitetsregister, minskad tvångsvård och samverkan med kommunerna. En del av den psykiska ohälsan beror på missbruk i olika former. Utvecklingen av landstingets missbruks- och beroendevård ska ske i samarbete med bland annat länets kommuner, polisen och regionförbundet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade 2015 beslut om att landstinget ska inrätta en tillnyktringsenhet 2016. Underlaget till beslut var framtaget i samverkan med ovan nämnda aktörer. Kollektivtrafik Medborgardialoger har genomförts som en del av arbetet med dels ett nytt regionalt trafikförsörjningsprogram, dels nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala. Med varierande deltagarantal har totalt närmare 140 personer varit med på dialogmötena och visat stort engagemang för kollektivtrafikfrågor. 6 (55)

UL-appen har uppdaterats till en ny version där bland annat anpassning gjorts för användning i surfplattor. Dessutom har både sök- och biljettköpsfunktionerna utvecklats. I månadsskiftet augusti-september var antalet nedladdningar cirka 167 000 från appbutikerna. Andelen enkelbiljetter som säljs via appen uppgick till närmare 15 procent. Under våren avslutades den värvningskampanj som startade i oktober 2014. Resultatet av den utvärdering som gjordes sex månader efter kampanjen visar att drygt 800 bilister ändrat resesätt och det är 200 fler än det mål som UL hade. En liknande värvningskampanj startar under hösten 2015. En utredning pågår för att få fram ett underlag för beslut om pendel- och regionaltåg i Mälardalen när Citybanan i Stockholm är klar 2017. Utredningsarbetet görs av UL, SL och Mälab i nära samarbete med Trafikverket. Enligt kollektivtrafikbarometern är kunderna mer nöjda än samma period förra året. Andelen som ger betyg fyra eller fem på en femgradig skala är nu 67 procent (61 procent 2014). Ekonomiskt konstateras att UL med stor sannolikhet kommer att få ett negativt resultat i förhållande till budget när året är slut. Även om biljettintäkterna fortsätter att öka är bedömningen att det inte räcker för att balansera verksamhetens kostnader. En mera detaljerad ekonomisk analys redovisas i ekonomiavsnittet nedan. UL arbetar med en överenskommelse med bussbolaget Nobina om övergång till biodiesel. En övergång till biodiesel kan ske successivt de närmaste fyra åren och bidra till att nå målet om fossilfri kollektivtrafik till år 2020. Landstinget arbetar med att driva och utveckla regionala kultur- och folkbildningsfrågor. Nämnd och förvaltning samverkar och samråder med länets kommuner, kulturinstitutioner, det fria kulturlivet och civilsamhället, för att på bästa sätt stödja kulturella initiativ och kreativ utveckling i länet. Uppsala län ingår sedan 2013 i kultursamverkansmodellen, som innebär att landstinget förmedlar statliga verksamhetsbidrag till institutioner, egen konsulentverksamhet och regional biblioteksverksamhet. Samverkan och kultursatsningar görs utifrån Regional kulturplan 2015-2017, vilken fullmäktige fattat beslut om. Förvaltningens olika enheter arbetar gemensamt med att förverkliga mål och satsningar i kulturplanen och målen för 2015 bedöms kunna nås vid slutet av året. Kultur når därmed ut till medborgare i alla åldrar och i hela länet inom många olika konstarter och uttryck. Kulturplanen omfattar även flertalet aktiviteter och seminarier som arrangeras av förvaltningen. Beslut har av Kulturnämnden fattats att föreslå en förlängning av planperioden till att även omfatta år 2018. Under första halvåret 2015 har kulturnämnden antagit Regional biblioteksplan 2015-2017. Den syftar till att utveckla och stimulera samverkan mellan biblioteken i länet. Kulturenheten vid förvaltningen har beviljats utvecklingsbidrag av Statens kulturråd för projektet Dans i rörelse. Syftet med projektet är att stärka den professionella nutida dansen, utveckla dansen som konstform samt att nå ny publik i hela länet. Länsbibliotek Uppsala har beviljats bidrag från Statens kulturråd för läsfrämjandeprojektet Timeout i samarbete med SISU, vilket riktar sig till idrottande flickor och pojkar. Ytterligare en satsning i år är att den gåvobok som landstinget sedan länge delar ut till länets nyfödda nu också finns på finska, som en del av arbetet utifrån att landstinget är finskt förvaltningsområde. Kulturnämnden har under året fastlagt nya riktlinjer för landstingets arbete med konstnärlig gestaltning. Dessa beskriver det praktiska arbetet och hur beslutsprocesser går till. Landstingets olika förvaltningar har utsett ett antal konstombud. Kultur 7 (55)

Året i korthet Ny antikropp mot spridd cancer Som första sjukhus i världen behandlar Akademiska sjukhuset patienter med en ny antikropp mot spridd cancer. Antikroppen, som stimulerar immunförsvaret, injiceras direkt i metastaserna, i stället för via blodet som tidigare behandlingar av detta slag. Behandlingen ges inom ramen för en klinisk studie. Avlastning av akuten I mars öppnade Akademiska sjukhuset en ny korttidsavdelning dessutom öppnades tio vårdplatser på lungavdelning 50 E. Syftet med satsningarna är framförallt att avlasta akuten. Ny enhet för kortvårdskirurgi I april öppnade Akademiska sjukhuset en enhet för kortvårdskirurgi på Samariterhemmet. Främsta syftet är att kunna operera fler patienter genom ett bättre utnyttjande av de totala operationsresurserna. Inledningsvis ligger tyngdpunkten på bröstcancerkirurgi, men även titthålskirurgi och andra mindre kirurgiska ingrepp. Hemsjukvård Lasarettet i Enköpings arbete med att utveckla den specialiserade hemsjukvården pågår och syftar till att minimera undvikbar slutenvård och behoven av besök på akutmottagningen. Primärvård och tandvård i resecentrum Primärvården flyttar Fålhagens vårdcentral till nya lokaler vid resecentrum. Det blir en vårdcentral för både dagens stressade människor såväl som för patienten med stora vårdbehov. Folktandvården förbereder och planerar för en drop-in -klinik vid Resecentrum samt nya lokaler för Gottsunda och Dragarbrunn. Om allt går enligt planerna kommer flyttlasset att gå under år 2016 för alla tre klinikerna Mobilt team Folktandvården har även gjort stora insatser för att förbereda och planera för ett mobilt team som kommer att arbeta med uppsökande och nödvändig tandvård för vårdbehövande på boenden och i egna hem över hela länet. Vården består av munhälsobedömningar samt enklare tandvård. Mobila teamet kommer att vara utrustade med bärbar tandvårdsutrusning. Mobila teamet kommer att sjösättas vid årsskiftet. Kunskapsstyrning Det pågår ett arbete med att utveckla kunskapsstyrningen inom verksamheterna. Pilotområden under 2015 har varit diabetes, astma/kol, hjärtsvikt och osteoporos, områden valda utifrån aktuella nationella riktlinjer. I arbetet integreras även resultat från öppna jämförelser, främst de indikatorer där en stor förbättringspotential finns. Det har bildats fyra lokala programråd med uppdrag att implementera berörda nationella riktlinjer i en landstingsövergripande process. Landstinget arbetar samordnat via nationella och regionala kunskapsstyrningsgrupperingar. Trafikförsörjningsprogram och linjenät UL håller på att ta fram ett trafikförsörjningsprogram för länet samt ett nytt linjenät för stadstrafiken i Uppsala. För att få in synpunkter från länets invånare så har medborgardialoger genomförts både vad gäller trafikförsörjningsprogrammet och för linjenätet. Viktiga synpunkter har inkommit och hänsyn kommer att tas till dessa i det fortsatta arbetet. Regional biblioteksplan Landstingets kulturnämnd antog i april en regional biblioteksplan för Uppsala län 2015-2017. Den regionala biblioteksplanen syftar till att utveckla och stimulera samverkan mellan biblioteken i länet och är ett verktyg i lokalt plan- och målarbete. Den är också en form av strategidokument för Landstinget i Uppsala läns biblioteksverksamhet. Byggnation av ny vårdbyggnad Landstingsstyrelsen har beslutat att under två månader tillfälligt bromsa delar av projektet att bygga den nya vård- och behandlingsbyggnaden som benämns ingång 100 även kallat J-huset. Byggnationen fortsätter enligt plan, men en omfattande översyn av organisation och kostnadsutveckling har startats med målet att få ett bra hus till ett bättre pris. Leverantörsportal Varuförsörjningen genomför en upphandling av en så kallad leverantörsportal. Portalen kommer effektivisera inköpsverksamheten samt ge en bättre avtalstrohet. Därmed kom- 8 (55)

mer kostnaderna för inköp i landstinget att kunna minskas. Kliniskt utvecklingsår för sjuksköterskor Landstinget satsar på ett kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor. Konceptet är framtaget i nära samarbete med erfarna sjuksköterskor och Vårdförbundet. Från och med hösten 2015 kommer nyexaminerade sjuksköterskor som anställs vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Hälsa- och habilitering att få delta i ett program som ska ge en bättre övergång från studierna till yrkeslivet. Studielön för sjuksköterskor Från och med höstterminen 2015 erbjuder landstinget studielön till sjuksköterskor som vill studera vidare på specialistsjuksköterskeprogrammen. Studielönen omfattar 75 procent av grundlönen under tiden studierna pågår. Erbjudandet gäller sjuksköterskor som studerar vidare inom anestesisjukvård, distriktssköterska, intensivvård, operationssjukvård samt psykiatrisk vård. Beslutet är ett led i landstingets arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare och att säkra kompetensförsörjningen av specialistsjuksköterskor. Nytt regionavtal Arbete med att ta fram ett nytt samverkansavtal mellan landstingen i sjukvårdsregionen pågår. Avtalet kommer att gälla från 1 januari 2016 och omfatta elektiv och akut sjukvård, såväl öppen som sluten vård inom Akademiska sjukhusets vårdutbud. Landstingen som omfattas av detta avtal är Landstinget i Dalarna, Region Gävleborg, Region Örebro län, Landstinget i Värmland, Landstinget i Sörmland, Landstinget i Västmanland samt Landstinget i Uppsala län. Ambulansdirigering i egen regi I maj tog Landstinget i Uppsala län tillsammans med Landstinget i Västmanland över ambulansdirigeringen i egen regi från SOS Alarm. Larmcentralerna i de båda landstingen kommer att arbeta som en enhet och, vid behov, avlasta varandra. Ambulanssjukvården har blivit allt mer avancerad och vårdkedjan börjar redan vid den första telefonkontakten. Därför är det viktigt att medicinska bedömningar görs av sjuksköterskor och att dirigeringen görs personal med god lokalkännedom. 9 (55)

Återrapportering balanserat styrkort Landstinget har 15 mål i det balanserade styrkortet, varav 14 mål följs upp i delåret. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål i landstingets styrkort rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så vidare. Mål 2014 För styrkortsmålen finns bedömningskriterier framtagna för när ett mål är helt, delvis respektive inte uppnått. För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används följande symboler: = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 Uppfyllelse Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Medborgare och kund Nå målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken har ökat. Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämfört med 2014. Ekonomi Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Produktion Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i förvaltningarnas utvecklingsarbete. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion. Medarbetare Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. - Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram. Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Tabell 1: Sammanställning måluppfyllelse balanserat styrkort 10 (55)

Bedömning av god ekonomisk hushållning Utgångspunkten för landstingets styrning är kommunallagens krav på god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Måluppfyllelse finansiella mål För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett ska finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag Detta mål nås inte då det prognostiserade balanskravsresultatet är minus 56 miljoner kronor Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag Detta mål nås inte då nettokostnadsutvecklingen är 5,4 procent och utvecklingen av skatter och statsbidrag är 4,9 procent Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år I delåret är det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen minus 1 416 miljoner kronor. Vid årsbokslutet var samma siffra 1 633 miljoner kronor. I delåret finns då ett positivt resultat om 130 miljoner kronor. I årsprognosen är resultatet minus 52 miljoner kronor. I dagsläget bedöms detta mål ändå nås vid årsbokslutet 2015. Måluppfyllelse balanserat styrkort För att säkra en god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort. Av landstingets totala mål (14 i delåret) i det balanserade styrkortet så prognostiseras 36 procent av målen uppnås helt. Vid årsbokslutet 2014 var andelen helt uppnådda mål 25 procent. 35 procent av målen beräknas att delvis uppnås. Föregående år var denna siffra 56 procent. 29 procent av målen beräknas inte uppnås. Föregående år var andelen ej uppnådda mål 13 procent. Om helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål slås samman så blir den totala andelen 71 procent. Föregående år var denna siffra 87 procent. Om en jämförelse görs med måluppfyllelsen 2014 så har måluppfyllelsen alltså försämrats 2015. Landstingets bedömningsmodell för måluppfyllelsen ställer krav på att alla förvaltningar helt uppnår ett mål för att ett mål ska anses vara helt uppnått. Om detta inte sker så innebär det att ett mål endast är delvis uppnått eller i värsta fall inte uppnått. Utifrån de bedömningskriterier som landstinget använder så är inte den finansiella och verksamhetsmässiga måluppfyllelsen tillräckligt hög för att landstinget ska kunna anses ha en god ekonomisk hushållning. 11 (55)

Medborgare och kund Strategiskt mål Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet Framgångsfaktorer för att nå målet är Kvalitet genom: gott bemötande god tillgänglighet hög säkerhet hälsoinriktat arbete Kvalitet genom god tillgänglighet, gott bemötande och hög säkerhet Mål från styrkortet Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan På Akademiska sjukhuset arbetar enheterna utifrån respektive handlingsplan. Den nationella patientenkäten återkommer våren 2016. På akutmottagningen används dagligen pekskärmar för att utvärdera bemötande. Pengar är sökta för inköp av fler skärmar i projektet Patientnära arbetssätt. På Lasarettet i Enköping har övergripande och enhetsvisa handlingsplaner upprättats utifrån 2014 års resultat och åtgärder/förbättringar har genomförts inom tre prioriterade fokusområden, information, bemötande och tillgänglighet. I resultaten från Hälsa och habiliterings genomförda mätningar 2015 överstiger upplevelsen av gott bemötande 85 procent. Prognosen är att målet uppnås 2015. Nationell patientenkät för primärvården genomförs hösten 2015. Primärvården har förhoppningen att det fokus och de riktade insatser som gjorts inom området ska medföra att vårdcentraler som tidigare har haft sämre resultat inom detta område ska ha lyft sig i den nya mätningen. Exempel på gemensamma satsningar är arbetsplatsvisa rollspel kring bemötande. Nationella patientenkäter finns inte inom tandvården. Folktandvården genomför en patientenkät var 3:e år och ny enkät genomförs våren 2016. Under 2015 ligger fokus på små barns uppfattning om bemötande och kostnadsinformation till vuxna patienter. En databaserad enkät för förskolebarn som distribueras med hjälp av surfplattor togs fram under 2014. Efter utvärdering bredd-införs enkäten under 2015. Kultur och bildning har identifierat styrkor och svagheter i arbetet med bland annat bemötandefrågor. Förvaltningens verksamheter har i uppdrag att under året arbeta med denna frågeställning Målet bedöms kunna uppnås. Inom Varuförsörjningen har NKIundersökning påbörjats och kommer att analyseras och redovisas under oktober månad. Landstingets resurscentrum genom mätning av nöjd kund för ekonomioch personaladministration i kvartal fyra. LSU:s fastighetsavdelning har regelbundna möten med interna hyresgäster, det vill säga andra förvaltningar, om deras lokal- och servicebehov. Det genomförs även kundenkäter vilkas resultat indikerar att kunder/ hyresgäster ökat sin grad av kundnöjdhet med Landstingsservice. 12 (55)

Nå målen för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin Akademiska sjukhuset skriver i sin delårsrapport att prognosen är att målet för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin delvis uppnås 2015. Målen för väntetider har nåtts enstaka månader under början av året, men inte alls under sommarmånaderna. Lasarettet i Enköping Lasarettet har uppnått målet för vårdgarantin 4 av 6 månader och prognostiserar att under året uppnå målet 8 av 12 månader Primärvården skriver i sin delårsrapport att förvaltningen inte kommer att klara målet för väntetider i enlighet med kraven för vårdgarantin för samtliga vårdcentraler. Vårdcentralerna Gottsunda och Svartbäcken kommer med stöd i utfallet i den mätning som gjordes i mars att misslyckas med att nå tillgänglighetsmålet 90 procent. Enligt beslutade regelböcker för landstinget i Uppsala län beräknas måluppfyllelsen utifrån genomsnittet av de två nationella mättillfällena i mars och oktober. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken har ökat Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken har ökat i jämförelse med 2014. För perioden januari-augusti är utfallet 70 procent (66 procent 2014) (mäts genom kollektivtrafikbarometern). Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 procent jämfört med 2014 Av landstingets balanserade styrkort framgår att vårdrelaterade infektioner (VRI) ska minska med 10 procent jämfört med 2014, baserat på resultaten av nationella punktprevalensmätningar (PPM). Mätningen utgår från ett standardiserat protokoll och i rapporteringen ingår samtliga patienter som är inskrivna i den somatiska slutenvården vid en angiven tidpunkt den aktuella mätdagen. Bedömningen är att målet inte uppnås eftersom PPM som gjordes i mars 2014 och 2015 gav samma utfall på aggregerad landstingsnivå. VRI-prevalensen vid tidigare års mätningar har uppmätts till ca 11-12 procent med undantag för 2013 års mätning där VRI-förekomsten uppmättes till 9,3 procent. I mätningen med PPM fångas en stor varierad grupp av infektioner som sinsemellan varierar i förekomst. PPM är en osäker mätmetod eftersom förekomsten av VRI mäts vid ett givet tillfälle vilket kan ge osäkra siffror. Relevanta VRI-mål bör istället kompletteras med kontinuerliga mätningar av varje VRI för sig som mäts över tid vilket möjliggörs vid systematisk användning av Infektionsverktyget (IV). IV breddinfördes 2013 i slutenvården och utbildning av personal samt teknisk validering pågår och beräknas vara slutfört under 2015. IV mäter incidensen för varje VRI vilket innebär att trender kan följas och därmed kan information om VRI och antibiotikaanvändning kontinuerligt utvärderas vid verksamheterna. Målsättningen är att alla verksamheter ska analysera data innan årets slut, ta fram handlingsplaner och regelbundet följa upp sina resultat samt att förvaltningar redovisar det förebyggande arbetet i tertialrapporter och årsredovisningar. När detta arbete är genomfört kommer en mer tillförlitlig mätning av VRI vara möjlig. IV är ännu inte anpassat för primärvården vilket begränsar landstingets förebyggande arbete eftersom symtom på infektioner, som har samband med vårdinsatser, kan uppstå efter ett slutenvårdstillfälle. IV fångar de infektioner som visar sig inom slutenvården och synliggör endast en del av VRIstatistiken. Landstinget har till SKL framfört vikten av att IV utvecklas för primärvården. Andra åtgärder som har vidtagits är att handlingsplaner har upprättats vid Akademiska sjukhuset samt vid lasarettet i Enköping för att förebygga VRI och en landstingsövergripande handlingsplan ska upprättas under hösten. 13 (55)

Ekonomi Strategiskt mål Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort- och långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är effektiv ekonomistyrning verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar. Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Mål från styrkortet Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll Ett flertal Verksamheter inom landstinget har negativa årsprognoser. Akademiska sjukhuset har en negativ prognos på minus 200 miljoner kronor. Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum, Kollektivtrafikförvaltningen samt landstingsstyrelsens övergripande verksamheter har stora prognostiserade underskott. Landstingets prognostiserade årsresultatet 2015 är minus 52 miljoner kronor. En effektiv verksamhet Mål från styrkortet Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Tre förvaltningar anger att de kommer uppnå sina respektive mål. Några förvaltningar anger att målet delvis kommer att uppnås medan merparten av förvaltningarna anger att målet inte kommer att nås. Helhetsbedömningen för landstinget är att målet inte kommer att uppnås. 14 (55)

Produktion Strategiskt mål Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet Framgångsfaktorer för att nå målet är helhetssyn på flöden och samverkan för att: standardisera processer jämna ut flöden kvalitetsutvecklingsarbete. Standardiserade processer och jämna flöden Mål från styrkortet Ett verktyg för produktionsplanering finns etablerat Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med produktionsplanering med hjälp av olika verktyg. Exempelvis använder Primärvården ett egenutvecklat verktyg, PVPro. Akademiska sjukhuset och Lasarettet använder sig av såväl ProVer som excelbaserade verktyg. Tre av fem förvaltningar uppger att målet uppnås helt medan två förvaltningar (Akademiska sjukhuset och Folktandvården) uppger att målet uppnås delvis. Prognosen för målet är att det delvis uppnås för 2015. uppger att målet uppnås helt. Exempelvis har Akademiska sjukhuset deltagit mycket aktivt i framtagandet av Landstingets analys av Öppna jämförelser och i samband med detta har flera analysoch utvecklingsprojekt startats. Hälsa och habiliterings alla verksamheter använder systematiskt Nysamrapporter och kvalitetsregister i utvecklingsarbetet. Analyser av resultaten används i ledningsgrupper och utvecklingsgrupper. Prognosen för målet är att det uppnås helt för 2015. Kvalitetsutveckling Mål från styrkortet Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser används systematiskt i förvaltningarnas utvecklingsarbete Samtliga fyra förvaltningar som har detta som mål det vill säga Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården samt Hälsa- och habilitering 15 (55)

Förnyelse Strategiska mål Landstinget är innovativt och ligger steget före. Framgångsfaktorer för att nå målen är forskning och utveckling stärks inom strategiska områden kunskapsstyrning tillämpas Stärkt forskning och utveckling inom strategiska områden Mål från styrkortet Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar arbetar med att stärka sin forskning eller utveckling inom prioriterade strategiska områden. Det gäller till exempel Akademiska sjukhuset som särskilt arbetat med att förnya ansökan för sina rikssjukvårdsområden; brännskadevård och kraniofacial kirurgi. Lasarettet i Enköping har satsat på systematisk verksamhetsutveckling och patientsäkerhet och Primärvården har särskilt fokuserat på bemötandefrågor, medan Hälsa och habilitering har arbetat med att forskning och utveckling inom centrumbildningar och området kommunikativt och kognitivt stöd. Landstingets resurscentrum har genomfört en mognadsgradsanalys inom sju områden i jämförelse med andra landsting med syfte att förbättra verksamheten, medan Kollektivtrafikförvaltningen UL har arbetat med att ta fram förslagnytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala. Landstingsservice har arbetat vidare med pilotstudien Vårdnära service, som kommer att breddinföras på Akademiska sjukhuset under 2016. Kunskapsstyrning tillämpas Mål från styrkortet Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har informerat alla ledningsgrupper och berörd personal om utbildning i och användning av modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Lokal rutin för beslutsprocessen med stöd av Mini- HTA är känd på Akademiska sjukhuset men sjukhuset har ingen uppföljning hur den används. Primärvården har inte testat modellen för ordnat införande enligt Mini-HTA, medan Folktandvården använder metoden Mini-HTA då nya behandlingsmetoder och materialval ska värderas. Även Lasarettet i Enköping har använt metoden vid analyser av nya behandlingsmetoder. 16 (55)

Medarbetare Strategiska mål Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Framgångsfaktorer för att nå målen är rätt kompetens engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete tydliga och kommunikativa chefer. Rätt kompetens Mål från styrkortet Varje förvaltning ska ha en handlingsplan för hantering av avtalade utbildningsplatser och introduktion Målet gäller fyra av landstingets förvaltningar som tar emot studenter och elever under utbildning; Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Rutiner och handlingsplaner finns eller kommer att finnas till årsskiftet. Engagerade medarbetare Mål från styrkortet Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning Ingen prognostiserad måluppfyllelse har satts för detta mål då medarbetarundersökningen vid landstinget ännu inte är genomförd. Återrapportering sker i årsredovisningen. Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall Flertalet förvaltningar använder allmän visstidsanställning enbart i undantagsfall. Anställningsformen används vid till exempel tidsbegränsade anställningar kopplade till utvecklingsprojekt och kortare uppdrag. Under hösten fortsätter arbetet att gå igenom samtliga allmän visstidsanställningar samt vid behov förtydliga anvisningarna när anställningsformen ska tillämpas. Tydliga och kommunikativa ledare Mål från styrkortet Minst 80 procent av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklningsprogram Landstingsgemensamma utbildningsinsatser erbjuds för såväl chefs- som ledarrollen med en tydlig fokusering på första linjens chefer, där tre operativa chefsprogram har startat under året. Det strategiska chefsprogrammet startar med ett program årligen. Antalet platser är dock begränsade. Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Flertalet chefer har ett tydligt chefsuppdragmed tydliga mandat och väl beskrivna ansvarsområden. Detta för att ges tydliga förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Prognosen är att samtliga chefer kommer att ha ett chefsuppdrag vid årets slut. 17 (55)

Ekonomisk uppföljning Årsresultat, mnkr Delår 2015 Delår 2014 Helår 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Verksamhetens intäkter 3 070 4 425 6 107 4 749 4 781 Verksamhetens kostnad -8 893-8 456-13 115-13 690-13 597 Avskrivningar -256-330 -389-411 -441 Verksamhetens nettokostnad -6 079-4 361-7 397-9 352-9 257 Skatteintäkter 5 327 5 093 7 607 7 994 8 054 Generella statsbidrag 901 851 1 287 1 334 1 223 Finansiella intäkter 50 162 190 70 80 Finansiella kostnader -69-55 -82-98 -63 Årets resultat 130 1 690 1 605-52 37 Avgår realisationsvinster -4-1 603-1 632-4 0 Avgår återföring orealiserad förlust värdepapper 0-7 -7 0 0 Justering diskonteringsränta 0 0 0 0 0 Årets resultat enligt balanskrav 126 80-34 -56 37 Tabell 2: Landstingets delårsresultat 2015 Landstingets årsprognos är minus 52 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 67 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 100 miljoner kronor. Sjukhusets prognos är nu minus 200 miljoner kronor. Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum och Kollektivtrafikförvaltningen försämrar sina prognoser. Samtidigt förbättrar hälsooch sjukvårdsstyrelsen, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering, Kultur i länet och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sina prognoser. motsvarande takt, vilket i längden inte är en hållbar utveckling. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå budget. Jämförelse mellan åren Delårsresultatet 2015 är 126 miljoner kronor utan reavinster. Delårsresultatet 2014 var 1 690 miljoner kronor men då ingick reavinster med mera på 1 603 miljoner kronor. Utan dessa var resultatet 87 miljoner kronor. Det är oroväckande att så många förvaltningar har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 164 miljoner kronor. Landstinget behöver vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,6 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i 1 Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter har minskat kraftigt mellan åren. Detta beror på reavinsten från Ulleråkerförsäljningen. Om jämförelsestörande poster exkluderas så är det istället en intäktsökning mellan åren på 8,2 procent. Ökningen ligger främst på övriga intäkter och riks- och regionintäkter. Ökningen av riks- och regionintäkter beror främst på ändrade periodiseringsrutiner. Om justering för detta görs är den procentuella ökningen av riks- och regionintäkter 1,6 procent. Ökningen av övriga intäkter beror till stor del på engångsintäkter på 100 miljoner kronor 2015, för AFA och kostnadsbidrag pensioner. Verksamhetens kostnader har ökat med 5,2 procent mellan åren. De poster som procentuellt sett ökar mest är köpt vård, medicinskt material, medicinsk service och läkemedel. Lönekostnaderna ökar med 5,4 18 (55)

procent och med tanke på att lönekostnaderna är landstingets största kostnadspost så har dessa en stor påverkan totalt sett. Att den köpta vården ökar beror till stor del på den nya patientlagen. Privata vårdgivare i vårt län får inte längre fakturera direkt till andra landsting utan det måste ske via Uppsala läns landsting. Detta innebär att de privata vårdgivarna fakturerar landstinget och att vi sedan vidarefakturerar. Utfall jämfört med budget Landstingets resultat för perioden januariaugusti är 130 miljoner kronor, vilket ska jämföras med periodens budget på 168 miljoner kronor. I utfallet ingår engångsintäkter på 100 miljoner kronor (AFA, SPV). Att resultatet är relativt bra i delåret kontra den årsprognos som gäller för landstinget beror på en förskjutning av ett flertal kostnadsposter. Dessa kommer falla ut under de sista fyra månaderna av året. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riks- och regionintäkter, skatter och Alf-intäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen per augusti för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår det tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster. Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter 19 (55)