2009-08-17 1 (5) Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering Innehållsförteckning Inledning... 2 Rehabiliteringsfas... 2 Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök... 2 Fysisk träning under rehabiliteringsfasen... 3 Information/Hjärtskola... 3 Utvärdering/Uppföljning... 4 Säkerhet... 4 Identifierade brister... 4 Aktivitetsutbud utanför sjukvården... 5 Lokala vårdprogram/riktlinjer vad säger de?... 5 Dokumentinformation... 5
2009-08-17 2 (5) Inledning Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård definieras hjärtrehabilitering som samtliga åtgärder (fysiska, psykologiska och sociala), som vidtas för att en person med genomgången hjärtsjukdom skall kunna motverka att sjukdomen förvärras och kunna återgå till ett liv i balans i samhället och känna sig delaktig. Hjärtrehabilitering indelas i tre faser. Den första omfattar tidig mobilisering och riskbedömning. Den andra fasen avser de följande 3 6 månaderna med fysisk träning, rökavvänjning, kostråd, psykosocialt stöd och återgång till arbete och ett aktivt dagligt liv. Den tredje fasen, underhållsfasen, är en livslång uppföljning och behandling av riskfaktorer samt bevarande av fysisk aktivitet. En hörnsten i hjärtrehabilitering är fysisk träning. Träningsprogram kan genomföras enskilt eller i grupp och syftar till en fysiskt aktiv livsstil. Regelbunden träning (2-3 ggr/vecka, 30-60 min) med måttlig ansträngning minskar risken för återinsjuknande, mildrar symtom, ger bättre fysisk prestationsförmåga och höjer livskvaliteten. Rehabiliteringsfas SÄS Borås: På återbesöket hos hjärtrehab-ssk (en vecka efter utskrivning) erbjuds patienten tid till sjukgymnast för bedömning av fysisk träningsnivå och hjälp med träningsupplägg. Patienten ska innefattas av inklusionskriterierna (se nedan). Patienten bokas in så tidigt som möjligt, helst inom 0-3 veckor efter besök hos hjärtrehab-ssk. SÄS Skene (Samrehab): Patienten kallas till gruppen av hjärtsjuksköterska som också placerar in patienten i lämplig grupp och oftast bestämmer belastning. På sjukgymnastikmottagningarna i Sätila, Kinna och Svenljunga träffar man överhuvudtaget inte dessa patienter. Patienterna åker till SÄS, Skene. Primärvårdsrehab i Ulricehamn och Tranemo: Det finns ingen träningsgrupp för de patienter som skulle ha behov av hjärtrehabilitering de första månaderna efter en hjärthändelse inom Primärvårdsrehab i Ulricehamn. Patienter kommer ibland för enskild träning efter färdig rehabilitering på hjärtmottagningen i Borås. I Tranemo finns en sjukgymnast på rehabenheten som tar patienter för enskild träning efter utskrivning från SÄS. Dessa kommer på remiss från hjärtsjuksköterska. Antalet patienter som remitteras är ca 5-6/år. Denna sjukgymnast har auskulterat på hjärtrehab SÄS Borås. Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök SÄS, Borås: Vid förstagångsbesöket tas anamnes upp och patienten får utföra konditionstest, muskelfunktionstest samt fylla i livskvalitetsformulär. Generella mål och patientspecifika mål sätts upp och rekommendation samt råd om fysisk
2009-08-17 3 (5) träning ges till patient. Vanligen placeras patienten in i en av våra träningsgrupper utifrån sjukgymnastens bedömning. Patienten kan också rekommenderas egenträning och ordineras Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Uppföljningsbesöket som syftar till att utvärdera träningsperioden bokas in ca 12 veckor efter träningsstart. Samrehab (Skene lasarett): Inga tester utförs före gruppstart. Däremot tar sjukgymnasten reda på patientens aktivitetsnivå och om han/hon tränar något eller är fysiskt aktiv på annat sätt. Något test vid avslut utförs inte heller men patienten tillfrågas då igen om aktivitetsnivån och om den har förändrats samt hur han/hon har upplevt träningsperioden. Fysisk träning under rehabiliteringsfasen SÄS Borås: Fyra olika grupper; lättgympa, medelgympa, bassänggympa och perifer muskelträning. Varje grupp tränar två tillfällen per vecka. Patienten kan också rekommenderas till egenträning med lämplig aktivitet (utifrån FaRordination). Patienten tränar vanligtvis 3 månader. Patienten instrueras att anpassa sin ansträngningsnivå utifrån Borg-skalan. Vid behov registreras puls och blodtryck. SÄS Skene (Samrehab): Två olika grupper; lättgympa och medelgympa. Patienten tränar en gång i veckan, tolv gånger. Information om hur gruppen fungerar ges till patient i samband med första tillfället. Patienten skattar sin ansträngningsgrad på Borgskalan och registrerar puls efter varje pass. Vid behov registreras blodtryck. Information/Hjärtskola SÄS, Borås: Patienten erbjuds att delta i Hjärtskola. Anmäls via hjärtrehab-ssk. Hjärtskolan går en gång i månaden. Hjärtskolan är två eftermiddagar och innehåller föreläsningar från hjärtrehab-ssk, kardiolog, sjukgymnast, dietist och kurator. Även Hjärt- och lungsjukas förening kommer och informerar om sin verksamhet. SÄS Skene (Samrehab): Efter träningen som pågår ca en timma följer fika och föreläsning/diskussion kring olika ämnen t.ex. hjärtats anatomi och funktion, hjärtinfarkt, riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtsvikt, fysisk träning och aktivitet, kost, mediciner, stress samt krisreaktion. Hjärt- och lungsjukas förening kommer vid ett tillfälle, likaså försäkringskassan. Vid något tillfälle finns utrymme för patienternas egna frågeställningar. Sjukgymnasten informerar om fysisk träning och aktivitet, i övrigt deltar kurator, dietist, sjuksköterska och farmaceut. För de patienter som inte kan/vill delta i hjärtrehabilitering på respektive sjukhus, t.ex. pga. lång resväg, föreslår vi att hjärtsjuksköterskan för ett motiverande samtal avseende vikten av att delta i behandlingen samt erbjudas besök hos
2009-08-17 4 (5) sjukgymnast för bedömning av fysisk funktionsnivå och träningsupplägg. Om förskrivning av FaR-recept görs bör uppföljning ske av förskrivaren. Utvärdering/Uppföljning SÄS, Borås: Vid uppföljningsbesöket utförs samma tester som vid första besöket för att utvärdera träningsperioden. Patienten får råd om fortsatt egenträning och hjälp med att hitta lämplig aktivitet. FaR ordineras och träningsdagbok delas ut. Telefonuppföljning bokas in och sker tre månader efter uppföljningsbesöket. SÄS Skene (Samrehab): Vid sista tillfället tillfrågas patienten om hur han/hon upplevt träningsperioden, om aktivitetsnivån hemma har förändrats och om han/hon kommit igång med egen träning. Fortsatt lämplig träningsform diskuteras med patienten och ett recept på fysisk aktivitet (FaR) skrivs. Telefonuppföljning sker efter tre till fyra månader för att höra hur det har gått och ev. ge ytterligare råd. Säkerhet SÄS, Borås: All personal på Centrala sjukgymnastiken har utbildning i S-HLR. När patienten kommer för in- och utstatus är sjukgymnasten ensam med patienten i behandlingsrummet men det finns alltid kollegor i omkringliggande lokaler. När grupperna hålls är det alltid två personer med som är utbildade i S-HLR, sjukgymnast och sjuksköterska/undersköterska från hjärtavdelning eller hjärtrehabmottagning. SÄS, Skene (Samrehab): Hjärtgruppen leds av sjukgymnast som har utbildning i HLR. Hjärtsjuksköterska och undersköterska från medicinmottagning deltar vid varje tillfälle. Identifierade brister SÄS, Borås Lång resväg för patienter boende i Bollebygd, Ulricehamn och Tranemo. Flertalet av dessa tackar nej till att träffa sjukgymnast för att delta i träningsgrupp pga. lång resväg. Okunskap gällande regler för sjukresa. SÄS, Skene (Samrehab) Träning endast en gång i veckan, vilket är för lite enligt nationella riktlinjer. Inga tester före eller efter deltagande i träningen, vilket rekommenderas enligt nationella riktlinjer. Lång resväg för patienter från Svenljunga kommun.
2009-08-17 5 (5) Aktivitetsutbud utanför sjukvården SÄS, Borås FaR-katalog 1 för Borås stad och Bollebygd. Hjärt-lungsjukas förening, gympa/promenader SÄS, Skene (Samrehab) FaR-katalog 1 T för Mark, saknar nivå tre. Hjärt-/lungföreningens träning, gympa/promenader. Primärvårdsrehab i Ulricehamn och Tranemo FaR-katalog 1 för Ulricehamn med omnejd, saknar nivå tre. Lokala vårdprogram/riktlinjer vad säger de? SÄS, Borås: När hjärtverksamheten på SÄS, Borås utvecklats har vi följt rekommendationer från nationella riktlinjer och FYSS samt undersökt hur det görs på andra sjukhus. Det som står i det lokala vårdprogrammet (ReKo) gällande hjärtrehabilitering ser ut att också vara hämtat från nationella riktlinjer. SÄS, Skene (Samrehab): Samma lokala vårdprogram gäller för SÄS, Skene, som för SÄS i övrigt. Primärvården i MUST-området: Enligt lokalt vårdprogram finns inga specifika riktlinjer gällande rehabiliteringsinsatser för denna patientkategori ålagda primärvården. Dokumentinformation För innehållet svarar s Samverkansråd för arbetsterapi och sjukgymnastik. Fastställt av chefsgrupp, 2008-12-01 Webbadress http://reko.vgr.se under rubrik Samverkansprojekt/Samverkansråd för arbetsterapi och sjukgymnastik 1 FaR-katalogen är framtagen för att hjälpa patienter att finna lämplig träningsform i samband med att fysisk aktivitet förskrivs på recept. Katalogen innehåller en sammanställning över olika aktiviteter som erbjuds via föreningar i respektive kommun, t ex promenadgrupper, vattengympa, gymträning, gympa, spinning och dans. Aktiviteterna är uppdelade på tre nivåer. Nivå ett är för patienter som kan träna på egen hand, nivå två innebär lågintensiva aktiviteter med sedvanlig gruppledare och nivå tre är aktiviteter med mycket låg intensitetsnivå och som leds av särskild utbildad FaR-ledare.