Utveckling av samhällsindikatorer

Relevanta dokument
Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Samhällsfenomen som påverkar havet

UTVECKLING AV INDIKATORER FÖR SAMHÄLLSFENOMEN SOM PÅVERKAR UTSLÄPP AV NÄRINGSÄMNEN TILL HAVET

SAMHÄLLSFENOMEN OCH ÅTGÄRDER MOT ÖVERGÖDNING AV HAVSMILJÖN

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

något för framtidens lantbrukare?

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

5 Stora. försök att minska övergödningen

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Hultabygdens Kretsloppsförening

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Status spredt bebyggelse i Sverige

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Norra Östersjöns vattendistrikt

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Projekt Östersjön-Florsjön

Avloppshantering och miljömålen

Energieffektivisering i växtodling

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Biogas som värdeskapare

Mat, miljö och myterna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Biogas som värdeskapare

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Hållbara odlingar och utökad säsong för svenska tomater. Sara Berger, VD SydGrönt

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Vattenförvaltning och kommunerna

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Jordbrukets klimatpåverkan

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Vattenstämman Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

REVAQ-certifiering av reningsverken

Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Vårt ansvar för jordens framtid

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Påverkan övergödning Storsjön

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

RAPPORT - MEDLEMSNYTTA

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Ät fisk med gott samvete. Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden.

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Christl Kampa-Ohlsson

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Svenskmärkning AB

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Varför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning)

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Gården i ett livscykelperspektiv

Matens klimatpåverkan

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Hur äter vi hållbart?

Skandinaviens främsta köttleverantör

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Ramdirektivet för f r Vatten

Havsmiljöinstitutet REMISS 1 / 5. Havs- och vattenmyndigheten

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi

Transkript:

Utveckling av samhällsindikatorer Lunchseminarium 15 januari 2015 Kl 12-12.50 Eva-Lotta Sundblad Anders Grimvall Lena Gipperth

Direkta och indirekta aktörer

Svensk fosforbelastning per källa Jordbruk 930 ton Stora reningsverk 290 ton Enskilda avlopp 280 ton Industri 290 ton Dagvatten 100 ton Östersjön och Västerhavet år 2009 Data från Ejhed mfl 2011

Samhällsfenomen Vi vill synliggöra aktörer, handlingar och strukturer inom samhället som ligger bakom belastningen

Arbetsmetod Gör modell över flöden av substans och varor Koppla aktörer och beteenden till flöden Hitta ytterligare aktörer och beteenden genom influensanalys Utveckla indikatorer för fysiska flöden, aktörer och beteenden

Generisk substansflödesmodell

Fosfor i Sveriges jordbruks/livsmedelssektorer Data från Linderholm & Mattsson, 2013

Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Avfallssystem Sewage systems On-site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 Waters Lawns, landfills

Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Konsumtion Rural Consumer, e.g. households Sewage systems 650 6020 Bio-waste On-site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 1 490 Waters Lawns, landfills

Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Dagligvaruhandel Grossister Retailers, groceries Consumer, e.g. households Biowaste Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems 650 6020 On-site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 1 490 Waters Lawns, landfills

Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Food processing Förädling Retailers, groceries Consumer, e.g. households Biowaste Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems 650 6020 On-site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 1 490 Waters Lawns, landfills

Import Export Import & export 6 100 6 100 Food processing Retailers, groceries Consumer, e.g. households Biowaste Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems 650 6020 On-site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 1 490 Waters Lawns, landfills

Import & export 6 100 6 100 Jordbruk Agriculture Food processing Retailers, groceries Crop prod. Livestock Consumer, e.g. households Biowaste 17 640 Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems 650 6020 On-site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal 290 280 925 1 490 Waters Lawns, landfills

Import & export Feed processing 6 100 6 100 1600 Retailers Food processing 10 000 10 000 7 400 Retailers, groceries Fertilizer industry Crop prod. Livestock Biowaste Insatsvaror produceras 17 640 Sewage systems Rural 650 Consumer, e.g. households 6020 Caterers, Restaura nts On-site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal 290 280 925 1 490 Waters Lawns, landfills

Import & export 5 800 Import & export Feed processing 6 100 6 100 1600 Retailers Food processing 10 000 10 000 7 400 Retailers, groceries Import & export Fertilizer industry Crop prod. Livestock Biowaste Import Export 17 640 Deposition Atm. Dep. 123 Sewage systems Rural 650 Consumer, e.g. households 6020 Caterers, Restaura nts On-site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal 290 280 925 1 490 Waters Lawns, landfills

Import & export 5 800 Import & export Feed processing 6 100 6 100 1600 Retailers Food processing 10 000 10 000 7 400 Retailers, groceries Import & export Fertilizer industry Crop prod. Livestock Biowaste 17 640 Slam 1 340 Consumer, e.g. households Caterers, Restaura nts Rural Atm. Dep. 123 Sewage systems 650 6020 On-site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal 290 280 925 4 460 Waters Lawns, landfills

500 Import & export 5 800 Import & export 430 Feed processing 6 100 6 100 Horse keeping Dogs, cats etc. Detergent manufacturers 1600 Retailers Food processing Import & export Fodder phosphates 10 000 10 000 7 400 Retailers, groceries Manure Losses, grazed lands & manure handling Import & export Fertilizer industry Crop prod. Livestock Ethanol production 810 Fodder export Biowaste Timber Product export Industry, e.g. forest, paper & pulp 17 640 1 215 Atm. Dep. 123 Biomal production Biofuel 742 1 340 Sewage systems Rural 650 Consumer, e.g. households 6020 Biowaste Caterers, Restaura nts On-site/rural 290 Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal Storm water 100 290 280 925 1 490 650 Waters Fosforflöde genom hela svenska samhället 4 460 Lawns, landfills

Nyttan av substansflödesanalyser Identifierar viktiga sektorer Livsmedel Skogs/pappersindustri Transport/energiproduktion Hittar aktiviteter och aktörskategorier

Koppla aktörer till fysiska flöden Aktörer kan identifieras genom analys av produktkedjor Exempel: Nötköttets aktörer

Produktkedjan för nötkött och dess aktörer Distribution - produktion Distribution - konsumtion Konsumtion Import växtnäring (Yara) Återförsäljare växtnäring (ex Lantmännen) Uppköpare spannmål (ex Lantmännen) Återförsäljare foder (ex Lantmännen) Dagligvarugrossist (ex ICA) Dagligvarubutiker (ex ICA) Konsumtion, nötkött (ex hushåll i Göteborg) Produktion Avfallshantering Produktion växtnäring (Yara) Spannmålsbonde Produktion foder (ex Lantmännen) Köttbonde Uppköpare och förädlare, nötkött (ex Scan) Avloppsrening kommunala reningsverk (ex Gryaab) Avfallshantering N P N P N P

Nyttan av att analysera produktkedjor Visar aktörer i flera led inom produktion, konsumtion, distribution och avfallshantering Synliggör flöden som direkt relaterar till aktörers handlingar/beteenden

Hitta ytterligare aktörer och beteenden - Influensanalys Undersök vad som påverkar en utvald aktör Exempel: Två stora aktörer i produktkedjan för nötkött Fastighetsägare med enskilda avlopp

Exempel Börsnoterat företag, stort sortiment, tusentals butiker Gör varje dag lite enklare Hållbarhetsarbete: Klimat, sociala aspekter, ekologiskt. Havsmiljö: MSC-märkning, renhållningsprodukter är miljömärkta. Krav ställs avseende foder till odlad fisk. Aktörer övergödning/fosfor: WWF, REVAQ, Svensk dagligvaruhandel

Exempel Kooperation 33.000 bönder, aktiva från jord till bord. Fokus på hållbarhet ej på eget kväve och fosfor Rapporterar Global Reporting Index om hållbarhet Aktörer övergödning/fosfor:. LRF, Odling i balans, REVAQ (slamcertifiering)

LRF REVAQ Svenskt vatten WWF projekt rädda Östersjön Svensk Dagliga varuhandel Distribution - produktion Distribution - konsumtion Konsumtion Import växtnäring (Yara) Återförsäljare växtnäring (ex Lantmännen) Uppköpare spannmål (ex Lantmännen) Återförsäljare foder (ex Lantmännen) Dagligvarugrossist (ex ICA) Dagligvarubutiker (ex ICA) Konsumtion, nötkött (ex hushåll i Göteborg) Produktion Avfallshantering Produktion växtnäring (Yara) Spannmålsbonde Produktion foder (ex Lantmännen) Köttbonde Uppköpare och förädlare, nötkött (ex Scan) Avloppsrening kommunala reningsverk (ex Gryaab) Avfallshantering N P Odling i balans N P N P

Exempel: Enskilda avlopp 700 000 fastighetsägare En majoritet av avloppen har låg reningsgrad Fastighetsägare är inte benägna att byta sina avloppssystem En stor majoritet uppfattar att deras avloppssystem har god rening samt att de uppfyller lagens krav Mer positiva till dominerande tekniker än till tekniker med högre reningspotential.

Influenser i flera led Tillsynsvägledning & -uppföljning? HaV Skarpa målskrivningar? Reg. & Riksd. Maskinentreprenör erna Tillsynsvägledning Länsstyrelse Avloppsguiden Media, nat. & lokal Avsaknad av vägledning? Kommun Inspektör Resurstilldelning Information etc Problemauktalisering etc Avloppsmässor Åtgärdsuppföljning Fastighetsägare Teknikvägledning? etc Information Dialog Föreläggande etc Andra fastighetsägare Gräventreprenör

Nyttan av influensanalys 1. Lyfter fram aktörens perspektiv, attityder och möjlighet till förändring 2. Tillför aktörer som är intresseorganisationer, kunskapsföretag etc. 3. Pekar på myndigheters möjlighet till påverkan

Indikatorer för samhällsfenomen ger möjlighet att synliggöra fenomen avgöra vad som är stort och smått länka belastningen till samhällsfenomen följa upp åtgärder över tiden underlätta kommunikation med aktörer

Samhällsindikatorer 1(3) Från substansflödesanalys: Import av fosfor i form av insatsvaror för jordbruket, 19.964 ton/år* Totala flödet av fosfor till avloppsreningsverk från konsumenter, 6.020 ton/år* *2013 Linderholm och Mattsson

Samhällsindikatorer 2(3) Från analys av produktkedjan: Fosfor tillsatt i foder och mineralgödsel (för Lantmännen år 2013, 914 ton). Konsumtion av nötkött per capita

FAOStat Konsumtion av nötkött

Samhällsindikatorer 3(3) Från influensanalys: Dagligvaruhandelns omsättning av produkter med information om övergödningspåverkan Andel gårdar med gårdsbalans Fastighetsägarnas använda reningstekniker Attityder till byte av avloppssystem Kommunernas tillsynstakt

Vårt budskap Ett effektivt åtgärdsarbete förutsätter god kunskap om samhällsfenomen Samhällsindikatorer gör det möjligt att få framgång i åtgärder länka till kvantitativa indikatorer för belastning på havsmiljön

Hur går vi vidare? HMI arbetar med utveckling av metoder samt framtagning och analys av data MEN VAD ÄR HaV S ROLL?

Mer information: www.havsmiljoinstitutet.se