Screening för prostatacancer. Var står vi 2014? Jonas Hugosson Professor i Urologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet.

Relevanta dokument
Epidemiologi, screening, pathology and aspects on active suveillance in Prostate Cancer

Varför erbjuds inte alla män screening för prostatacancer när kvinnor screenas för både bröst- och livmoderhalscancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Organiserad prostatacancertestning

prostatcancer Ny avhandling långtidseffekten 62 onkologi i sverige nr 2 19

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

PROSTATACANCERSCREENING

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Hur tolka resultat i observa/onella studier?

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?

Prostatascreening. Ove Andrén

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

PROSTATACANCER. också betydande överdiagnostik och överbehandling. Omkring hälften av männen som diagnostiserades med prostatacancer

Trombos under graviditetmortalitet

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Evidensbaserad medicin

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem?

Fysisk aktivitet och hjärnan

Äldre kvinnor och bröstcancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Nationella riktlinjer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Kommentarer till remissvar om organiserad prostatacancertestning med beskrivning av hur de påverkade den slutliga utformningen

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Diabetes i ögat-vad är det som kan hända?? Monica Lövestam-Adrian

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Handlar om Teknikaliteterna valet av variabler och metoder för att beräkna skillnaderna. OH översiktstabellen peka på komplexiteten, de många valen.

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Falls and dizziness in frail older people

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Arbetstidsförlängning en ny trend?

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

PÅ VÄG MOT EFFEKTIVARE

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Screening för prostatacancer. Rekommendation och bedömningsunderlag

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Studiedesign och effektmått

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Framtidens hälsoundersökning redan idag

PFC and EMI filtering

Design av kliniska studier Johan Sundström

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?

Klimakteriebesvär- Värdet att behandla. Ann-Christine Nilsson MHÖL och ÖL kk USÖ

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr

Hepatit B hos barn och ungdomar

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt.

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

XIVSvenska. Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund. Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt

Transkript:

Screening för prostatacancer. Var står vi 2014? Jonas Hugosson Professor i Urologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet Oslo 141103

A balance between Benefits and Harms At the heart of the screening debate lies the ethics of informalon Ian S Markham. BriOsh Medical BulleLn. 1998; 54 (4): p.1012. Oslo 141103

Review Screening for Prostate Cancer: A Review of the Evidence for the U.S. Preven:ve Services Task Force Roger Chou, MD; Jennifer M. Croswell, MD, MPH; Tracy Dana, MLS; ChrisLna Bougatsos, BS; Ian Blazina, MPH; Rongwei Fu, PhD; Ken Gleitsmann, MD, MPH; Helen C. Koenig, MD, MPH; Clarence Lam, MD, MPH; Ashley Maltz, MD, MPH; J. Bruin Rugge, MD, MPH; and Kenneth Lin, MD Published on- line Annals of Internal Medicine Oct 2011 Conclusion: Prostate-specific antigen based screening results in small or no Reduction in prostate cancer specific mortality and is associated with harms related to subsequent evaluation and treatments, some of which may be Oslo 141103 unnecessary.

Cancer Mortality in US 39 % reduc*on i PC mortality 2009 Oslo 141103

Karlstad 14-09- 18

Starka argument för screening Prostatacancer är eb stort hälsoproblem speciellt i Skandinavien, 5 % av alla dödsfall i Sverige Ju äldre man är desta större är risken Endast Ldig upptäckt prostatacancer är botbar med operalon eller strålning om man har symptom så är cancern oea för långt gången Behandling med hormoner är effeklvt men förr eller senare kommer sjukdomen Lllbaks. Biverkningarna av operalon och strålning har blivit väsentligen mycket mindre de senaste 20 åren. Karlstad 14-09- 18

Andelen prostatacancer av samtliga % dödsorsaker per ålder 8 7 6 5 4 3 2 1 0 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85+ Percentage PC deaths PC Prostatacancer utgör 6,2 % av alla dödsorsaker efter 50 års ålder Karlstad 14-09- 18

Starka argument mot screening Risken för överdiagnoslk är hög, häleen av alla män som får diagnosen genom PSA testning kommer inte utveckla symptom under den återstående livslden Tiden mellan PSA diagnos och symptom debut är lång, 5-15 år dvs män får byta många symptomfria levnadsår mot år med ev biverkningar av behandlingen och leva med vetskapen ab de har cancer Behandlingen ger ibland biverkningar, inkonlnens, impotens och tarmbesvär Få diagnosen prostatacancer är psykiskt belastande Karlstad 14-09- 18

Randomised screening studies Published Number invited Weakness Stockholm 2009 1800 Small study, one Lme screening, few men treated with curalve intent Quebec 1999 (2004) 31 133 Only 24 % parlcipated, not evaluated according to intenlon to screen Norrköping 2011 1494 Small study, not designed to evaluate mortality, PSA was included from 3rd round and only 895 men PSA tested ERSPC 2009, 2012 82816 8 centers with different protocols PLCO 2009, 2012 37285 52 % contaminalon, very low mortality in controls, low biopsy rate, no up- front power calculalon, only 6 years of screening Oslo 141103

Karlstad 14-09- 18

Karlstad 14-09- 18

ERSPC Startades 1992 182,000 män i 8 oilka Europeiska länder har lobats mellan organiserad PSA testning respeklve ej Världens största studie i sib slag Hög kvalitet. Quality control programs during the enlre study (PSA, Pathology, Epidemiology, InternaLonal COD) Oberoende central databas i London Oberoende utvärdering av dödsorsaker Återkommande möten 2 ggr per år Oslo 141103

Oslo 141103

Cumulative risk of death from prostate cancer after 11years of follow-up (Relative risk reduction 21%) Nelson-Aalen cumulative hazard 0.002.004.006.008.01.012.014 0 2 4 6 8 10 12 14 Time since randomisation (years) Intervention arm Control arm Schröder et al. 2012 Oslo 141103

Prostate cancer mortality for individual centers Center (FU) Rate ratio (95%) Relative risk reduction P-value Netherlands (11.1 ys) 0.71 (0.52-0.96) 29% 0.003 Belgium (12.1 ys) 0.86 (0.48-1.52) 14% NS Sweden (14 ys) 0.56 (0.38-0.83) 44% 0.001 Finland (11.0 ys) 0.89 (0.72-1.09) 11% NS Italy (10.7 ys) 0.86 (0.46-1.58) 14% NS Spain (10.7 ys) 2.15 (0.20-23.77) - - Switzerland (8.2 ys) 0.89 (0.36-2.20) 11% NS Oslo 141103

Karlstad 14-09- 18

Study Design Karlstad 14-09- 18

Prostatacancer dödlighet I Göteborgsstudien 44 % om man mäter hos alla män som inbjudits(n=9952) 56 % hos de som inbjudits och deltagit (n=7578) 77 % hos de som inbjudits och deltagit och var under 60 år vid första inbjudan (n=5514) Karlstad 14-09- 18

Oslo 141103

Oslo 141103

Key Results Mortality ReducLon 35 % Every man saved from PC death have an average lengthening of life with 8 years 23 % of life years gained are lost due to impaired QoL The main QoL loss is due to permanent side- effects of treatment Number needed to treat is 5 Karlstad 14-09- 18

Oslo 141103

Över- diagnoslk och överbehandling Diagnos av en cancer som aldrig skulle geb symptom under livslden Behandling av en cancer som aldrig skulle geb symptom Karlstad 14-09- 18

Karlstad 14-09- 18

Over- treatment is common in Medicine TreaLng men aged 49-65 with StaLns because of mild hyper cholesterolemia, NNT is 26 to avoid one cardiovascular event (McEldluff, Heart 2006, 92; 1213-18) TreaLng hypertension and hypercholesterolemia in palents with type 2 diabetes result in a NNT of 7 to avoid cardio- vascular events Karlstad 14-09- 18

Över- diagnoslk, bakgrund 30-50 % av alla män I åldern 50-70 år har små tumörer I prostatakörteln Endast 20 % av dessa är större än 1 cm 30 % av de som hibas med PSA testning är mikroskopiska En del över- diagnoslk beror på kort överlevnad pga andra sjukdomar Karlstad 14-09- 18

Så, hur stor är risken för över- diagnoslk? LivsLdsrisken ab drabbas av PC har fördubblats eeer ab PSA införts, från 10 Lll 20 % Deba stämmer med andra beräkningar som visar ab varannan cancer som hibas med PSA aldrig skulle givit upphov Lll symptom Karlstad 14-09- 18

Nuvarande diagnoslk resulterar i över- diagnoslk Nuvarande diagnoslk baseras på ab alla män med förhöjt PSA genomgår vävnadsprover som syear Lll ab täcka hela körteln PSA har en låg specificitet Varje gång man tar vävnadsprov är risken cirka 10 % ab man hibar en betydelslelös tumör Karlstad 14-09- 18

Oslo 141103

ConLnence rate per surgeon The incontinence rate vary with a factor of 10 between different experienced surgeons!! Oslo 141103

Gothenburg data Oslo 141103

Who is operating me? Oslo 141103

Cost benefit analys (JNCI 2014) Kostnaden för ab rädda en man från ab dö av prostatacancer är relalvt billig, lägre än för bröstcancer Men Det som driver kostnaden och orsakar sänkt livskvalitet är risken för ab bli behandlad i onödan. Oslo 141103

Oslo 141103

Oslo 141103

Fördelning riskgrupper screeningstudien Göteborg Risk grupp Samtliga med PC diagnos De som ej fått aktiv behandling primärt Låglåg 224 180 (80%) Låg 357 161 (45%) Mellan 309 95 (31%) Hög 62 6 (10%) Avancerad 13 0 Totalt 965 442 (46%) Karlstad 14-09- 18

För ab oplmera behandling Lll de som behöver behandling Avvakta med behandling hos de med väldigt liten och långsamväxande tumör Intensifiera behandlingen hos palenter med aggressiv tumör Karlstad 14-09- 18

In dec 1994 10,000 were randomised (before consent) to screenig and 10,000 to controls InvitaLon every 2 year PSA cut- off 3.4 (95-98) PSA cut off 2.9 (98-04) Psa cut off 2.5 (05 and onwards) 2008 2010 Median FU 14 years 16 years Number of PC deaths CG 78 98 Number of PC detahs SG 44 60 Absolute risk reduclon 0.34 % 0.38 % RelaLve risk reduclon 44% 39% NNI 293 208 NND 12 9 Oslo 141103

The Gothenburg Screening Trial, 16 years FU Observed Incidence and Mortality compared to expected pre PSA (1990-94) CumulaLve incidence screening group= 14.4% CumulaLve incidence control group = 9.9% Expected incidence rate = 5.4% CumulaLve mortality screening group= 0.77% CumulaLve mortality control group = 1.25% Expected Mortality rate = 1.45% NNS (SG vs CG)= 208 NNS (SG vs exp)=147 NNS (CG vs exp)=500 Oslo 141103 NND (SG vs CG)= 9 NND (SG vs exp)=13 NND (CG vs exp)=23

Ny smartare screening Bäbre markörer än PSA Involvera Magnetkamera i diagnoslken Screena män med hög risk intensivt och män med låg risk betydligt mer sällan Oslo 141103

Konklusioner En man som regelbundet testar sib PSA minskar sin risk ab dö av prostata cancer med cirka häleen SamLdigt fördubblar han sin risk ab få diagnosen prostatacancer Bara en qärdel av de män som idag får diagnosen prostatcancer pga PSA testning skulle dö av sin cancer om man lämnade den obehandlad Oorganiserad screening är betydligt mindre effeklv än organiserad screening. Många män som får diagnosen prostatcancer bör rekommenderas ab inte behandlas med strålbehandling eller operalon Oslo 141103

Konklusioner Om man överväger behandling bör man välja räb kirurg Innan man bestämmer sig för ab kolla sib PSA värde bör man vara medveten om risken för över diagnoslk och ab bli behandlad i onödan med de biverkningar som kan följa Magnetkamera undersökning kan vara en framlda metod ab minska risken för överdiagnoslk Oslo 141103

Konklusion Alla män borde få chansen ab bestämma själv om man vill delta i eb hälsoprogram (screening) för Ldig diagnoslk av prostatacancer. Varje man över 50 års ålder borde få informalon om fördelar respeklve de nackdelar som finns med ab testa sig. Oslo 141103