du som ska börja arbeta/studera på Infektionsavdelning 152



Relevanta dokument
Du som ska börja arbeta eller studera

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Introduktions-och informationsbroschyr för nyanställd personal samt studenter INFEKTIONSKLINIKEN USÖ

Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Multiresistenta bakterier

Checklista/Kliniska färdigheter Sluten somatisk vård

Basala hygienrutiner

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Rutiner för sjuksköterskor

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Du är välkommen att göra din praktik hos oss på Lungkliniken, avd 12. Vi finns i L-huset våning 2.

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Rutiner för sjuksköterskor

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Lokal anvisning

Innehåll: Inledning sid 1

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Klinisk mikrobiologi 1

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Rådgivningssjuksköterskor

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

VRI Vårdrelaterade infektioner

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Klinisk mikrobiologi 1

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn

Lokal anvisning

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

MRSA. Information till patienter och närstående

TiLL ORTOPEDEN AVD 9

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Rätt klädd och rena händer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Rätt klädd och rena händer

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

ESBL. Information till patienter och närstående

Du är välkommen att göra din praktik hos oss på Hjärt-Lungkliniken, avdelning 12. Vi finns i L-huset våning 2.

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

VRE - hygienrekommendationer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Värt att veta om urinvägsinfektion

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Multiresistenta bakterier

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör

Hygienombudsutbildning Välkommen

Multiresistenta bakterier

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnoskodning infektionskliniken

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Transkript:

du som ska börja arbeta/studera på Infektionsavdelning 152

Välkommen till Infektionskliniken Med den här informationsskriften vill vi hjälpa dig att komma in i arbetet på avdelningen. Vi har tagit med lite allmän information samt en sammanfattning av vad du bör kunna/känna till efter din bredvidgång. Det är viktigt att du själv säger till om det är något du undrar över och behöver träna mer på. Vår strävan är att du ska känna dig säker och behärska arbetet när du börjar din tjänstgöring. Omklädningsrum finns i källaren. Där finns skåp att hänga in dina kläder i. Tag med eget hänglås. Inne på avdelningen finns värdeskåp för din väska och dylikt. På avdelningen finns också möjligheter för dig att värma mat. Vi hoppas att du ska trivas hos oss och vi kommer att göra allt för att underlätta din tid här. Tänk på tystnadsplikten! 2

Checklista Checklistan går vi igenom tillsammans för att du ska bli orienterad om hur dessa saker fungerar och var de är placerade. arbetsplatsens lokaler telefon koppla samtal larm på telefon 50 000 brandposternas placering utrymningsplan katastrofpärm avstängning O 2 tillförsel (görs av Brandkåren) akutvagn/hjärtbräda EKG-apparat defibrillator andningsapparater O 2 -aggregat och sug blodsockermätare saturationsmätare övrig utrustning överfallslarm sepsistecken MEWS skyddsombud Noggrann handhygien, basal hygien och hygienrutiner Var alltid noggrann med handhygienen! Det är den viktigaste smittförebyggande åtgärden. Följ Region Skånes riktlinjer i broschyren Ren vård. Den viktigaste grundprincipen i alla vårdsituationer, oavsett verksamhet, är att skapa barriär mot smitta och smittspridning. Detta innebär praktiskt att basala hygienrutiner och klädregeler ska tillämpas i alla vårdsituationer för att förebygga smittspridning av såväl känd som okänd smitta. På avdelning 152 finns särskilda föreskrifter om isolering se särskilt avsnitt. 3

Rutiner kring nyanländ patient Hos oss vårdas patienter i alla åldrar med olika infektioner, patienterna är isolerade och ligger ensamma på en sal. Ta alltid reda på om det är lämpligt att patienten vistas utanför patientrummet. Informera om isoleringen och att det inte är tillåtet att gå ut i korridoren utan särskilt tillstånd. Informera också om att besökare ska gå in till patienten från baksidan av huset. Visa hur bordspanelen samt övrig utrustning fungerar. Informera om möjligheten att koppla in en egen telefon. Samtalskostnaden debiteras patientens hemabonnemang. Väg patienten på morgonen dag två. Skriv patientuppgifter på papper som finns på kontrollvagnen. Notera datum och klockslag. Glöm inte att fråga om medgivande. Beställ matbricka. Meddela läkaren att patienten har kommit. Kontrollera identiteten och sätt på godkänt ID-band. (sjuksköterska) Kontrollera att rätt smitta är angiven i slussen, säckar yttersluss. Dokumentera kontroller och patientstatus samt utför de ordinationer som läkaren har gett. Kontrollera att rutinprover är tagna. CRP, blodkroppsstatus (Hb, Vita, Diff, TRC, MCV), elstatus (Na, K, Krea). Övervakning MEWS bör följas vid vissa sjukdomstillstånd då övervakningslista sätts upp i sluss. Remisser och röntgenförberedelser Finns på VGI. Gå in på följande sidor: http://intra.skane.se/halsa--vard/bild--och-funktionsmedicin/ Forberedelser/ Forberedelser-Rontgen-Ost-Hassleholm/ http://intra.skane.se/halsa--vard/bild--och-funktionsmedicin/ Undersokningar/ Undersokningar---Klinisk-fysiologi--Nuklearmedicin- CSK/ Anpassa enkelt ditt VGI genom att skapa genvägar till sidor du använder ofta. 4

Sjuksköterska Sjuksköterskan ska känna till de vanligaste sjukdomarna och deras behandling samt vara väl förtrogen med avdelningens rutiner. Vid omvårdnad av patient: intervjua patienten (boende, hemtjänst etc) ge kontinuerlig information till patient och anhöriga vårdplanera i tidigt skede gör en individuell vårdplan vid psykosociala problem och behov av samtalsstöd finns kurator att tillgå identifiera riskdiagnoser dokumentera noggrant i Melior planera i god tid inför patientens hemgång om eventuellt nya behov föreligger kontakta hemtjänst, distriktssköterska med flera i god tid skriv omvårdnadsepikris Sjukdomstillstånd De vanligaste sjukdomarna hos oss är: lunginfektioner hud- och mjukdelsinfektioner mag- och tarminfektioner blodförgiftning (sepsis) hjärtklaffsinfektioner (endokardit) inflammation i njurbäcken och njure (pyelonefrit) feberutredningar hjärnhinneinflammation (meningit) infektioner med MRB - multiresistenta bakterier som: ESBL - Extended Spectrum BetaLaktamas - producerande tarmbakterier MRSA - Methicillin Resistent Stafylococcus Aureus VRE - VancomycinResistent Enterokock andra sjukdomar som lyder under Smittskyddslagen, till exempel hepatit, HIV/AIDS samt tuberkulos (TB). 5

Isoleringsavdelning 152 Avdelningen har isoleringsrum med sluss-system. Detta innebär att dörrarna till patientrummen och korridoren aldrig får vara öppna samtidigt. Aktuell smitta anges alltid i slussarna. Aktuella smittor: blodsmitta infektionskänslig patient kontaktsmitta luftburen smitta multiresistenta bakterier tuberkulos HANDHYGIENEN är alltid mycket viktig, oavsett isoleringsorsak! Till varje sal finns en yttersluss där allt engångsmaterial samt tvätt ska läggas i respektive säck. När patienterna har smittsamma sjukdomar som till exempel MRSA ska särskilda säckar för smittad tvätt användas. En inre självförstörande säck och en yttre skyddssäck. Här gäller speciell isolering med speciella isoleringsföreskrifter! Genom ytterslussarna kommer även besökare till patienten. Dörren till ytterslussen är alltid låst. Besökare ringer på en dörrklocka som leder till vårt signalsystem. Sätt alltid patientens behov först! För att minska patientens känsla av instängdhet vid isolering, är informationssamtalet om varför han/hon är isolerad och vad isoleringen kan komma att innebära av mycket stor vikt! 6

Rutiner för läkemedelsadministration Vi delar ut läkemedel efter den signerande läkemedelslistan. Läkemedel ges direkt till patienten med patientdata efter att du har signerat varje läkemedel för sig. När du blandar injektioner ska dessa märkas med patientdata, läkemedelsnamn, styrka samt mängd aktiv substans. Datum och signatur ska också skrivas. Se lokala rutiner, läkemedelshantering och läkemedelsförråd 152 samt Riktlinjer för läkemedelshantering. Antibiotikatider för tabletter: ordination och klockslag 1 x 4 06-12 - 18-22 1 x 3 08-14 - 20 1 x 2 08-20 Antibiotikatider för intravenös behandling: ordination och klockslag 1 x 4 06-12 - 18-00 1 x 3 08-16 - 00 1 x 2 08-20 Planera alltid så att läkemedel med mera finns hemma, speciellt inför helgerna. Läkemedelsbeställning administreras av sjuksköterska med delegering via webb före klockan 09:00 vardagar. Intravenös antibiotika administreras efter Arbetsmiljöverkets rekommendationer och blandas enligt spädningsschema. 7

Dagliga rutiner 06:45 rapport. Provtagning, patienttvätt, bäddning. 08:00 blodsockerkontroller. Utdelning av läkemedel och injektioner. patientfrukost. 09:15 rond. Omläggningar, dammtorkning, beställ mat till nästa måltid, rondarbete, kort rapport, eventuella EKG. 11:00 blodsockerkontroll och insulingivning. 11:30 13:30 Lunchrast för personalen. 12:00 utdelning av läkemedel, temptagning. Eventuella hemresor. 11:30 Lunch till patienterna. 13:15 kaffe till patienterna. 14:00 kvällspersonalen får rapport. Eventuella injektioner och övriga läkemedel. 15:00 kvällspersonalen går runt och hälsar på patienterna samt delar ut rena kläder till dem. Blodsockerkontroll. 16:00 Injektioner. 16:30 kvällsmat för patienterna. 17:30 18:00 Måltidsuppehåll för ssk/rast usk. 18:30 19:00 Kvällskaffe. 19:30 temptagning, eventuella omläggningar. blodsockerkontroller, patienthygien och hjälpa patient med sänggåendet. 20:00 Injektioner och övriga läkemedel. Kvällsinsulin. slutföra kvällsarbetet. 21:00 dokumentation. 21:30 rapport till nattpersonal. 8

Observationskontroller kontroller x 6 = 06-10 - 14-18 - 22-02 kontroller x 3 = 06-12 - 20 B-glc x 4 = 07-11 - 16-20 Övriga rutiner Beställa matvaror via datorn. Patienten duschar minst en gång i veckan räknat från inkomstdagen. Städning av biutrymmen, se särskilt PM på avdelningen. Andningsvård hjälp av sjukgymnast hostteknik andningsteknik uppmana patienten att dricka rikligt (löser slem) uppmana patienten att sitta upp Patient till operation rutinprover eventuellt blodgrupp/bastest eventuellt beställa blod skriv ut en signerad checklista från Orbit ange smitta patientdusch med Descutan samt bädda rent fyll i checklistan Patientens välbefinnande kommer alltid i första hand! 9

Nattarbete på avdelning 152 21:30 rapportera till nattpersonal, gå runt till patienterna, brickdukning. 23:00 Gå igenom läkemedelsjournaler, dela läkemedel, blanda injektioner. 24:00 Gå nattrundan dela ut läkemedel, ge injektioner, vändningar och övriga kontroller. 02:00 som klockan 24:00, städning, läkemedelsvagnar och övriga förekommande arbetsuppgifter. 04:00 som klockan 24:00. 05:00 06:30 Morgonarbetet börjar, temptagning, dela ut läkemedel, hänga dropp. 06:20 I mån av tid tvätta patienter som är vakna. 06:45 rapportera till dagpersonal. 10 Övriga arbetsuppgifter: När patienten är vaken eller inte kan sova ta reda på om det är något han/ hon saknar eller vill ha. Städa och fylla på läkemedelsvagnarna. Städa övriga utrymmen enligt särskild lista. Rutiner för prover och undersökningar För blodprovstagning ur PVK, CVK och subcutan venport finns speciella rutiner, som du hittar på www.vardhandboken.se.

Avföringsprover Clostridium Difficille speciellt odlingsrör med sked Faecesodling odlingsrör + pinne Yersinia odlingsrör + pinne Calici speciellt odlingsrör med sked Cystor och maskägg speciellt rör med formalin (tas med 24 timmarsmellanrum) F Hb burk med vit kork EHEC speciellt odlingsrör med sked Sårodling Tillvägagångssätt: Rengör såret med vatten. Provet tas i djupet av såret i gränsen mellan frisk och infekterad vävnad. aerob odling odlingsrör + pinne anaerob odling odlingsrör + pinne Snarast i kylskåp. Svalgodling odlingsrör + pinne Tillvägagångssätt: patienten bör ej ha ätit eller druckit strax före provtagning provet tas genom att pinnen rullas över gombågar och tonsiller Snarast i kylskåp. NPH - Nasofarynxodling odlingsrör + speciell pinne Tillvägagångssätt: pinnen förs längs nässkiljeväggen och botten av näshålan och hålls kvar några sekunder. Snarast i kylskåp. 11

Urinprover urinodling urincytologi sediment Snarast i kylskåp. Använd ett urinrör som fylls till hälften. Helst morgonurin. Blåstid fyra timmar. Ta mittströmsurin. 50 ml urin och 50 ml fixeringsvätska slås i en plastflaska. Använd ett urinrör. Helst morgonurin. Till lab inom 30 minuter. Sputumodling sputumodling x 3 sputumburk torr, ett prov per dygn Löwenstein/marsvin specifik odling sputumburk med NaC1 (TBodling) direktmikroskopi/ Gram eller Tbb sputumburk torr sputumcytologi sputumburk med 70% sprit ospecifik odling sputumburk torr VSK - ventrikelsköljning VSK-flaska + ytterflaska Tillvägagångssätt: Patienten ska vara fastande från klockan 24.00. Samtidigt som sonden läggs ner får patienten dricka sterilt vatten så att sonden lättare glider. Kontrollera sondläget. 200 300 ml sterilt vatten sprutas ner genom sonden. Sköljvätskan dras upp med en sårspruta och sprutas ner i VSK-flaskan. Denna sköljning görs två gånger med ett dygns mellanrum. 12

Blododling Blododling tas normalt x 2 om inte annat ordineras. Tas i speciella odlingsflaskor med en Butterflynål och från olika lokaler. Noggrann huddesinfektion med Klorhexidinsprit före provtagning. prov I och II 10 ml blod i aerob flaska 10 ml blod i anaerob flaska Prov I och II kan tas direkt efter varandra. Klockslag och datum anges på flaska och remiss. Proven lämnas omedelbart till lab. LP - LumbalPunktion Alla prover tas i sterilt urinrör. Färdigdukad bricka finns på mottagningen. Prover som tas vid en LP: allmän odling celler i likvor proteinanalys glukos/likvor eventuellt TBC-odling borreliaserologi eventuellt virusprovtagning (PCR) Blodsocker tas alltid i samband med LP. Läkare ordinerar om han/hon vill ha alla analyser eller enbart vissa. Läkare ordinerar om planläge eller ej efter undersökningen. 13

Leverbiopsi se PM Förberedande prover: blödningsstatus blodgruppering bastest Biopsin utförs på röntgen. Premedicineringengen sker enligt särskild lista. Efter biopsin ska patienten ligga plant i fyra timmar på höger sida och vara fastande. Ta puls och blodtryck en gång i kvarten den första timmen och därefter en gång i halvtimmen resterande tre timmar. Är patienten besvärsfri behövs inga fler kontroller och patienten kan gå hem. Pleurapunktion Vid punktion tas följande prover: specifik odling (TBC-odl) 1 urinrör ospecifik odling 2 urinrör - aerob/anaerob anaerob odling 1 anaerob odlingsflaska aerob odling 1 aerob odlingsflaska cytologi 2 gröna rör (venprovtagningsrör) direktmikroskopi 1 urinrör äggvita och celler 1 grönt rör Patienten ska vara i stillhet tills kontrollröntgen av lungorna är gjord. 14

Ordlista abscess aerob anaerob bradykardi encephalit endokardit enterit erysipelas ESBL erythema nodosum gastroenterit glomerulonefrit hemiplegi hepatit herpes zoster meningit MRSA myokardit nekros oftalmoskop otit otoskop parenteral pleurit pneumoni pyelonefrit sepsis takykardi TB tetraplegi urtikaria UVI varicellae VRE ÖLI böld, varhärd med syre utan syre långsam hjärtfrekvens hjärninflammation inflammation i hjärtklaffarna tarminfektion rosfeber extended Spectrum BetaLaktamas prod bakterier knölros kräkning och diarré njurinflammation halvsidig förlamning leverinflammation bältros hjärnhinneinflammation methicillin Resistent Stafylokoccus Aureus hjärtmuskelinflammation lokal vävnadsdöd ögonspegel öroninflammation öronspegel bredvid tarmen direkt i blodet eller given sc eller im lungsäcksinflammation lunginflammation samtidig inflammation i njurbäckenet och njuren blodförgiftning snabb hjärtfrekvens tuberkulos förlamning i båda armarna och benen nässelutslag urinvägsinfektion vattkoppor VancomyscinResistent Enterokock övre luftvägsinfektion 15

Verksamhetschef: telefon: Enhetschef: telefon: Produktion: Skånevård Kryh Handledare: telefon: Sjuk- och friskanmälan: telefon: Fakta: Kerstin Nilsson, Henrik Elmrud, Eva-Lotta Wisäter, Ewa Gustavsson, Karin Sandin VO Specialiserad Medicin Infektion Juli 2002. Reviderad februari 2015. Skånevård Kryh Division Specialiserad närsjukvård VO Specialiserad Medicin Infektion Infektionsavdelning 152 Skane.se/csk