Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Björkhagaskolan Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Björkhagaskolan 2015 Strategi Plan/program Riktlinjer Regler och instruktioner

Innehåll Sid Nuläge 4 Kartläggning 4 Mål 5 Ny plan 5 Främja, förebygga 6 Åtgärda 6 Upptäcka 6 Utreda 7 Åtgärder och uppföljning 7 Begrepp 8 Etiskt fundament 9 Bilagor Dokumentation kränkande behandling 10 Avnamningsnyckel 11 2

Björkhagaskolans vision På Björkhagaskolan förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. På Björkhagaskolan är alla trygga och möts och behandlas med respekt. I detta dokument omfattar ordet skola tre verksamheter förskoleklass, grundskola och fritidshem. Ordet lärare står för förskollärare, fritidspedagog och grundskollärare. 1 Nuläge Björkhagaskolan är en skola med ca 360 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever från förskoleklass tom årskurs 3, med integrerad fritidsverksamhet och en med elever i årskurs 4, 5 och 6. På skolan finns även en specialklass för elever med autism där upptagningsområdet är hela kommunen samt fritidsklubb och fritidsgård. Skolan består av tre stycken byggnader och en idrottshall. Byggnaderna ringar in en skolgård med varierande aktivitetsmöjligheter. Kartläggningarna visar att majoriteten av eleverna trivs på Björkhagaskolan. Eleverna svarar att de har kompisar på skolan och de flesta känner att de har en vuxen som de kan vända sig till. Resultatet av kartläggningarna visar dock att det finns områden som skolan behöver utveckla för att öka tryggheten ytterligare på skolan. Kartläggningen visar att de äldre eleverna känner sig mest otrygga i omklädningsrummen vid idrotten samt att yngre elever känner sig otrygga med äldre elever. Utifrån resultaten av skolans kartläggning och resultaten av trivselenkäten har vi valt att under 2015-2016 prioritera omklädningsrummen och trygghet mellan yngre och äldre elever. 2 Kartläggning Eleverna på Björkhagaskolan har enskilt och i grupp fått kartlägga sin skol- och fritidsmiljö. Kartläggningen har skett utifrån Diskrimineringsombudsmannens hus -modell för årskurs 4-6. Eleverna på F-3, fritidshemmen och skolans elevråd har genomfört trygghetsvandringar. Eleverna i årskurs 4-6 genomför också en kommunövergripande trivselenkät. Elevrådet har även involverats genom diskussion om skolgårdsregler samt de prioriterade målen i Likabehandlingsplanen. Föräldrarna ges möjligheter till synpunkter utifrån våra prioriterade mål. 3

3 Mål Utifrån kartläggningen är följande mål är prioriterade för året 2015: Omklädningsrummen vid idrotten De äldre eleverna upplever att omklädningsrummen är en otrygg plats. Målet är uppfyllt när: Eleverna upplever att omklädningsrummen är en trygg plats. Åtgärder: Använda alla omklädningsrum så att elevgruppen delas Fasta platser i omklädningsrummet Släppa in eleverna max 10 minuter innan lektionen börjar Yngre elever känner sig otrygga med äldre elever Yngre elever har i kartläggningen uttryckt att de ibland känner sig otrygga på skolgården när även de äldre eleverna är ute. Målet är uppfyllt när: Alla elever på Björkhagaskolan är trygga med varandra. Åtgärder: Västar på rastvärdar Fadderverksamheten Rastaktiviteter Årshjul elevaktiviteter - aktivitetsgruppen 4 Ny plan Målen i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling följs upp på studiedagen i maj 2015 och utvärderas i samband med studiedagen i december. Ny kartläggning genomförs under höstterminen 2015 och nya mål sätts i samband med terminsstarten våren 2016. 4

5 Främja och förebygga Att arbeta främjande och förebyggande i skolans och fritidshemmets likabehandlingsarbete innebär bl.a. att vi vuxna ska vara lyhörda och ha ett respektfullt bemötande. Vi ska tänka på att välja arbetsformer som skapar trygghet för eleverna. Vi ska alla arbeta aktivt för att alla elever på Björkhagaskolan ska känna sig trygga, trivas och uppleva en god arbetsro. Strategier och arbetssätt Alla vuxna inom verksamheten ska ta ansvar för att elever inte blir utsatta för diskriminering eller kränkande behandling i vårt dagliga arbete. Vuxna uppmuntrar elever till att ställa upp för varandra och att ta avstånd från trakasserier och andra former av kränkande behandling. För att utveckla elevernas sociala kompetens arbetar vi aktivt med värdegrundsarbete med utgångspunkt i det etiska fundamentet. Tydliga och kända skolgårdsregler som tillämpas av alla finns på skolan. Aktivt arbeta för att stärka inflytandet för elever bland annat genom elev- och klassråd. Hjälplådan elever kan lägga i en lapp och önska hjälp med något. Starta upp ett faddersystem. Kontinuerliga diskussioner i arbetslagen för att bibehålla ett reflekterande förhållningssätt samt för att få en VI-känsla hos personalen och eleverna på skolan. Viktigt med en kontinuerlig samverkan mellan skola och hem. Ett fungerande rastvärdsystem då vuxna är ute på rasterna. Skolan har även personal vid buss/taxi, i omklädningsrummen för F-3, vid skollunchen och på morgonen en tid innan skolan börjar. HUSET och en trivselenkät genomförs varje år, from år 4 t o m år 6. Trygghetsvandringar genomför för skolår F-3, fritidshemmen och elevrådet. Frånvarokontroll och orsaker till frånvaro. Elevhälsan och trygghetsgruppen på skolan har en viktig roll i arbetet med planen. 6 Åtgärda Upptäcka Kränkningar och diskriminering kan upptäckas tidigt, t.ex. genom kartläggningar och kontinuerliga samtal med elever och föräldrar om elevens situation på skolan. Rutiner finns för att garantera en god uppsikt över hela skolområdet såsom utanför klassrum, på raster och i matsalen. Det är angeläget att skolan är uppmärksam även på vuxnas kränkningar av elever. Rutiner finns om hur kommunikationen ska ske mellan rektor, personal, elever och föräldrar när diskriminering eller kränkande behandling upptäcks. Vårdnadshavare till elever som är inblandade bör informeras skyndsamt. Inblandade elever ska informeras om att så kommer att ske. Kränkningar eller diskriminering kan upptäckas eller komma till skolans kännedom genom: elever som själva berättar förälder som berättar vuxna som finns i elevers närhet under skoldagen frånvarokontroll 5

trivselenkät Hjälplådan elever kan lägga i en lapp och önska hjälp med något klasskamrater utvecklingssamtal 6

Utreda Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat kränkningarna eller diskrimineringen. Hur omfattande utredningen behöver vara måste anpassas efter det enskilda fallet. Generellt gäller dock att verksamheten inte bara kan nöja sig med att konstatera att ord står mot ord. Verkliga ansträngningar måste göras för att komma fram till en egen uppfattning och bedömning av vad som hänt. Skolan har rutiner för hur utredningen ska dokumenteras och om anmälan till socialtjänsten ska göras. Rutiner för utredning: 1. Rektor informeras. 2. Rektor bedömer om ärendet omfattas av lagen. 3. Rektor anmäler till huvudman. 4. Rektor utser utredare, vanligtvis någon i Trygghetsgruppen. Om personal misstänks för kränkning utreder rektor själv. 5. Utredningen ska ske skyndsamt. 6. Utredningen ska fokusera på händelsen och de förhållanden som lett fram till denna. Den ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utsätter. Utredningen ska fokusera på att förhindra så att kränkningen eller diskrimineringen inte fortsätter. I utredningen ska bedömas vilka åtgärder som behövs. Åtgärderna ska följas upp. 7. Skriftlig dokumentation enligt gemensamt framtaget dokumentationsmaterial. 8. Kommunikation. Om personal misstänks för kränkning av elev skall rektor kontakta elevens vårdnadshavare, dock först efter det att kränkningen är bekräftad. 9. Överväg om ärendet ska anmälas till socialtjänsten, arbetsmiljöverket eller polisen. Åtgärder och uppföljning Åtgärder som vidtas på lång och kort sikt måste leda till att diskrimineringen eller kränkningen upphör. Åtgärder som vidtas ska grundas på vad som skett i det enskilda fallet och riktas till såväl den utsatte som den som utsatt. Åtgärderna ska dokumenteras. Åtgärdsprogram ska upprättas vid behov. Åtgärderna måste följas upp och utvärderas för att se om de gett önskad effekt. Kompletterande insatser skall sättas in om det visar sig att situationen inte är varaktigt löst. Rektor eller den av rektor utsedda ansvarar för detta. Blanketter för dokumentation av samtal finns att server G. Finns också som bilaga till detta dokument. 7

7 Begrepp Begreppen i Björkhagaskolan plan är hämtade från skolverkets skrift Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012) Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkandebehandling. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. 8

E T I S K T F U N D A M E N T Vår gyllene regel skall vara Var mot andra som Du vill att andra ska vara mot dig därför visar vi KAMRATSKAP genom att hjälpa varandra våga be om hjälp vara en bra kamrat låta alla vara med i gemenskapen HÄNSYN ANSVAR ÄRLIGHET ARTIGHET genom att visa att alla är lika mycket värda respektera att vi är olika vi hjälps åt att få lugn och ro när vi arbetar säga förlåt och att förlåta lösa konflikter utan våld genom att hålla ordning vara rädd om alla saker ta ansvar för vårt eget arbete passa tider genom att var och en står för det den gjort skilja på mitt och ditt tala sanning genom att använda ett vårdat språk ge varandra beröm och uppmuntran bry oss om varandra säga Hej, Tack, Förlåt 9

Dokumentation kränkande behandling Bilaga 1 Kränkande behandling ska dokumenteras! Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Dokumentera så här: Gör en avnamningsnyckel, se mall Skriv en löpande text i ett worddokument om händelsen. Skriv då inga namn på elever/barn utan använd nyckeln. Följande ska vara med: 1. Datum, när skedde kränkningen, när fick du veta och när informerade du rektor. Hur informerades vårdnadshavare? 2. Händelseförloppet, vad hände och vilka var inblandade. 3. Direkta åtgärder (t.ex. sa ifrån, satte stopp ) 4. Analys, orsaker till det inträffade som leder fram till fortsatta åtgärder. 5. Vidtagna åtgärder för att liknande kränkningar inte ska ske igen (t.ex. hade samtal med, kontaktade föräldrar, kontaktade elevhälsan ) 6. Hur följer man upp händelsen 7. Vem du är, namn och titel Häfta ihop avnamningsnyckeln med storyn. Lämna till rektor! 10

Avnamningsnyckel Bilaga 2 A B C D E F G H I Elevens för-, efternamn och personnummer: 11