Kvalitetsdokument för läsåret 2013/2014

Kvalitetsdokument för läsåret 2013/2014

Beskrivning av förskolan och dess verksamhet. Förskolan I Ur och Skur Äventyret Förskolan I Ur och Skur Äventyret är en fristående förskola med friluftsliv som profilering. Verksamheten bedrivs i en sekelskiftesvilla i ett naturskönt område i Djursholm. I Ur och Skur Äventyret drivs som ett personalkooperativ och har funnits sedan 1992. Verksamheten arbetar utifrån Friluftsfrämjandets mål och riktlinjer för friluftsskolor och i enlighet med gällande styrdokument för förskolan. Förskolan är också certifierad med Grön flagg. Förskolan har ändamålsenliga lokaler, en stor trädgård/naturtomt och närhet till ängar, skog och vatten såsom Altorpsskogen och Germaniaviken. Förskolan har tre grupper, Knopp har barn i åldern 1-2 år, Småknytte 3-åringar, Storknytte/Mulle 4- åringar och 5- åringar. Förskolan hade under höstterminen 41 barn och under vårterminen 47 barn placerade i verksamheten. Förskolan har utbildade förskollärare och barnskötare med ledarutbildning för Friluftsfrämjandets friluftsskolor. Under läsåret har det varit 12 personer anställda varav två har varit föräldraledig/tjänstledig. Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 2(15)

Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 4 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 6 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 8 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling... 10 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 11 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 12 7 Nyckeltal... 13 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 14 Länk till tema/projekt under läsåret: http://www.aventyret.nu/aventyret/dokument/ett-ar-med-i-ur-och-skur-friluftsskolor.docx Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 3(15)

1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande I gruppen med de allra yngsta barnen åldern 1-3 år, där många inte har ett utvecklat språk så består dokumentation mestadels av fotografering av barnen i olika situationer och aktiviteter. Många av fotografierna sätts upp som väggdokumentation. De barn som kan får kommentera och berätta om sina foton och det som händer. Vid reflektion kring exempelvis studiebesök har de äldsta barnen fått i en mindre grupp om cirka 5 barn, välja ett varsitt fotografi. Fotografiet används sedan för att göra en reflektionsteckning med barnens kommentarer kring besöket. Foton, teckningar, text etc. sätts sedan in i barnens egen pärm som får följa med under barnets vistelse på Äventyret. I pärmen finns alster där ex. språk, matematik, temaarbeten, studiebesök och barnens utveckling av finmotorik synliggörs. Vi använder oss mer och mer av Ipad när vi dokumenterar. Vi har valt att använda oss av appen pic.collage och skapar collage med barnen för att visa barnens lärprocesser för dem själva och föräldrarna. Vi observerar och dokumenterar barnens kommentarer, lekar, lärande, dialoger mellan barn/barn och barn/vuxna och försöker att fånga upp även de allra minstas kommunikation t.ex. pekande, ansiktsuttryck. En gång/vecka samtalar arbetslagen om två till tre barns lärande och utveckling utifrån vad man observerat och dokumenterar detta. På så sätt sker kontinuerligt individuell dokumentation av varje barn. Vi har under året utformat dokumentmallar för hur och vad vi dokumenterar i barnets individuella utvecklingsplan. Från och med i höstas dokumenterar vi planeringar, utvärderingar, aktiviteter m.m. i en avsedd bok Planeringsbok för förskolan. Vi skriver även en dagbok varje dag för att föräldrarna ska få en inblick i vår dagliga verksamhet. Analys Utifrån föregående utvärdering ser vi att vi nu fotograferar med en annan tanke. Vi fotograferar med ett fokus på lärandeprocessen hos varje enskilt barn. Vi ser ipaden som ett viktigt redskap i vår pedagogiska dokumentation då vi alltid har den nära till hands och kan fotografera och dokumentera det som händer. Collagen ser vi också som en styrka då barnen enkelt kan gå tillbaka och se vad vi gjort. Att barnen ser sitt eget lärande märker vi genom att det ofta pekar, pratar och frågar om sina alster samt att de tittar och kommenterar sina fotografier. Något vi vill bli bättre på är att skriva ner och dokumentera barnens kommentarer och tankar. I barnens egen pärm deltar barnen själva aktivt i dokumentationen. Vi vuxna kan dock bli bättre på att ta fram pärmen och reflektera tillsammans med barnen och dokumentera vad de reflekterar över. Föräldrarna visar uppskattning kring vår dokumentation som sitter uppsatt på avdelningen genom att de tar kontakt med oss pedagoger för att prata kring dokumentationen. Föräldrarna uppger i kundenkäten att de anser att förskolan dokumenterar vad barnen lärt sig (71 % uppger stämmer mycket bra och 29 % stämmer bra). De tycker också att de får tydlig information om kring barnets utveckling (55 % uppger stämmer mycket bra, 43 % stämmer bra och 2 % Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 4(15)

stämmer ganska dåligt). Resultaten överensstämmer i stort med hur personalen svarat i självvärderingen. Vi ger alla barn oavsett kön samma möjligheter till sin dokumentation och vi synliggör deras dokumentation likvärdigt. Införandet av planeringsboken har medfört att vi skriver ner mera och att det nu finns samlat på ett och samma ställe. Bra att boken är strukturerad och att det finns förslag, tips och idéer. Vi nyttjar den ännu inte till fullo. Samtliga arbetslag har haft gemensam reflektionstid under dagtid om 1,5 tim./veckan samt ytterligare 2 tim./månaden kvällstid, vilket har varit mycket bra. Utvecklingsförslag från föregående år: Varje avdelning ska ha en Ipad så att det blir lättare att dokumentera. Det tar mindre tid och det blir enklare att göra barnen mer delaktiga i dokumentationen. Resultat Alla avdelningar har inte en Ipad, men eftersom vi har gjort en organisationsförändring så har det fungerat tillfredställande med de två vi har. Barnens pärmar bör utvecklas och revideras så att barnens utveckling och lärande synliggörs tydligare. Resultat Vi har tagit fram ett förslag till mall för hur och vad vi ska dokumentera i barnens pärmar så att alla får en likvärdig pärm. I pärmens dokumentation ska en tydlig koppling till Lpfö98/10 och I Ur och Skurs mål/riktlinjer göras. Vi har under läsåret inte infört detta, men har som ambition att det ska införas under nästa läsår. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Planeringsboken: Kan användas på ett mer strukturerat sätt där man på översta delen planerar och på den nedre delen utvärderar aktiviteter. Vid olika aktiviteter skriva ansvarsfördelning och eventuellt materiel som behövs. Rutan med pedagogens och barnens tankar ska vi använda i större utsträckning. Barns delaktighet: För att göra barnen mer delaktiga i dokumentationen ska de själva få använda sig mer av Ipaden för att exempelvis fotografera och göra egna collage. Vi ska även själva bli bättre på att dokumentera det barnen säger genom att vara noggrann med att skriva ner och anteckna när vi har styrda aktiviteter men även komma ihåg det barnen säger i den dagliga verksamheten. Barnens pärmar: Vi ska oftare ta fram pärmen och använda den i reflektionsarbetet. Införa de mallar vi utarbetat. Viktigt att vi för oss själva och för föräldrar synliggör syftet med det vi gör kopplat till de aktuella läroplansmålen genom tydlig dokumentation. Vi fortsätter med att alltid ta med Ipaden vid olika aktiviteter. Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 5(15)

2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga För att stimulera och utmana barnens språkliga förmåga arbetar vi på många olika sätt. När barnen kommer på morgonen erbjuder vi språkutvecklande aktiviteter såsom högläsning, dramatisering av sagor och berättande ute i vår grillkåta på gården. Många gånger vill barnen själva berätta sagor de känner igen med hjälp av sagopåsar. Vi har bilder uppsatta ute på lekstugan och grillkåtan där barnen läser sagan själva eller för varandra. Vi har högläsning dagligen. Vi åker till biblioteket en gång i månaden där barnen får läsa och låna böcker till avdelningen. De yngsta barnen har haft veckans bok. Barnen har haft med en bok, visat den för sina kompisar och fått svara på några frågor under samlingen. Efter det har pedagogen läst boken högt för alla. Det har varit en mycket uppskattad stund av både barn, personal och föräldrar. De målkriterier vi haft med detta har varit: våga stå i centrum, prata inför andra, öva på att lyssna, väcka intresse för böcker och läsning, ha roligt. På samlingarna använder sig alla grupper av sagopåsar, flanosagor, bilder, bokstäver, namnlappar, rim och ramsor. Vi arbetar med begrepp och ord som är aktuella för barnen. Vi klappar stavelser och ljudar ord. Vi arbetar med sammansatta ord, så som cykel-nyckel, ryggsäck etc. För de barn som behöver extra stimulans i sin språkutveckling har vi i mindre grupper om två till fyra barn högläsning för att ge möjlighet att samtala, se och uppmärksamma varje enskilt barn på ett bra sätt. Under friluftsskolorna ges barnen tillfälle att lära sig nya ord och begrepp om djur och natur, samtala i grupp, lära sig sånger och ramsor om djur och natur. Vi läser böcker, sjunger och samtalar på engelska för att stimulera våra tvåspråkiga barn med engelska som andra språk. På samtliga avdelningar finns alfabetet uppsatt på väggarna vilket väcker barnens intresse för bokstäver. De ljudar, letar namnens begynnelsebokstav etc. De använder plastbokstäver och skapar bokstäver av naturmaterial (lera, pinnar, kottar, stenar). När barnen visar intresse för skriftspråket uppmuntrar och stöttar vi deras skrivande. Vi använder oss av en whiteboard för att synliggöra ord och bokstäver. Analys Vi har sett att barnens rit- och skrivutveckling har kommit igång tack vare att vi skapat förutsättningar för detta genom lättillgängligt material och anpassat i miljön. Bra metod att använda whiteboard. En styrka vi ser är att vi arbetar med språket på många olika sätt för att stimulera barnens intresse. Något vi märkt är att barnen har lättare att koncentrera sig vid sagoläsning då vi delat in barnen i mindre grupper. De visar även ett stort intresse för sagoläsning och kan vara med och berätta vad som händer härnäst i sagorna. Vi ser att barnen har ett intresse för bokstäver och ord genom att de kopplar ihop deras begynnelsebokstav med deras namn men även med andra ord som börjar på samma bokstav. Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 6(15)

Vid utvecklingssamtalen har det framkommit att de även hemma visar stort intresse för bokstäver i lek och samtal. Ibland har det varit svårt att erbjuda språkaktiviteterna i grillkåtan på morgonen då det kommit många barn samtidigt och vi alla har behövts vid mottagandet av barnen. I kundenkäten svarar föräldrarna att de anser att förskolan utvecklar barnens språk (67 % svarar stämmer mycket bra, 27 % svarar stämmer bra och 5 % svarar stämmer ganska dåligt). Motsvarande resultat i självvärderingen är att 57 % svarar stämmer mycket bra och 43 % svarar stämmer bra. Utvecklingsförslag från föregående år: Tydliggöra vårt arbete med barnens språkutveckling för föräldrarna på utvecklingssamtalen och i månadsbrev. Resultat: Det framgår av kundenkäten att de flesta föräldrar uppmärksammar hur vi arbetar med barnens språkutveckling. Föräldrarna får via dagbok, månadsbrev och vid utvecklingssamtal information om hur vi arbetar relaterat till läroplanens mål. Tidigt uppmärksamma barn med försenad språkutveckling så att vi genom att planera in aktiviteter i små grupper t.ex. läsa lättare böcker där barnen själv får peka och berätta, använda Ipads och rollekar för att stimulera barnens språkutveckling. Fortsätta att dela in barngrupperna i mindre grupper så mycket som möjligt, t.ex. samlingar, lekar, sagostunder osv. för att lättare kunna uppmärksamma det enskilda barnet. Resultat: Grupperna Knopp och Småknytte har arbetat i smågrupper om två till fyra barn och vid minst ett tillfälle i veckan vilket har varit uppskattat av både barnen och föräldrarna. Ipads har inte använts i någon större utsträckning vid dessa tillfällen. Vi ska fortsätta vara medvetna om språkets betydelse och låta det genomsyra allt vi gör även till nästa år. Vi ska berika uteverksamheten med ännu mer språkmedvetenhet/språkövningar. På gården planerar vi att ha olika områden/platser med material och aktiviteter som stimulerar barnens utveckling i språk, matematik, drama och skapande. Resultat: Vi har utvecklat och skapat nya lärmiljöer ute på gården för att kunna stimulera barnens utveckling inom olika områden såsom språk, matematik, teknik/ konstruktion och skapande. Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 7(15)

Tydliggöra i verksamhetsplaneringen hur man tänker sig arbeta för att få in alla områden såsom språk, matematik, natur och teknik, motorik, musik och skapande i temaarbeten och/eller i olika projekt. Resultat: Planeringsbok för förskolan används av samtliga arbetslag. Vid höstens föräldramöte presenterade vi hur vi i temaarbete arbetar med de olika områdena genom att visa en main-map. Föräldrarna fick även prova på olika aktiviteter som vi erbjuder ute på gården och vi berättade om syftet och relaterade till förskolans läroplan. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Månadens ramsa och sånger samt fasta dagar med samlingstema är något som vi anser underlättar arbetet. Vi tänker fortsätta på samma sätt som vi arbetat med biblioteket, sagoläsning, bokstäver, ord och ge större utmaningar för att stimulera och utveckla barnens språkliga intresse. Vi ska fortsätta tänka språk i allt vi gör, men vi kan även ha mer planerade språkstunder inomhus såväl som utomhus. När vi läser böcker och det kommer upp ett intressant ord, kan vi stanna upp och förklara det för barnen. Efter föreläsningen Läsning i förskolan har vi tagit till oss och arbetar mera med att skapa en aktiv läsning, där barnens läsförståelse stärks. Vi kommer att använda oss av föreläsningens olika metoder tex. Cowboy dvs sammanfatta vad som hände? Vad hände först/ sist? 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande Matematik med de allra yngsta innebär att vi på ett enkelt sätt försöker ge barnen deras grundläggande matematikkunskaper. Matematiken har mer och mer kommit in som en naturlig del i verksamheten ex. sortering, matsituationer etc. Här följer konkreta exempel: på samlingarna räknar vi alla barn och visar barnens kort turtagning rim och ramsor sorterar t.ex. strumpor, pinnar böcker och sagopåsar gör barnen uppmärksamma på lika/olika, former, figurer, mönster pussel, spel och memory Regellekar, sånglekar, Kims lek, bygglek Friluftsskolan - Vi har även använt oss av naturen för att prata om olika matematiska begrepp, såsom lång, längre, kort kortare, liten, stor och så vidare. De sorterar och jämför naturmaterial. Vid alla matsituationer räknar vi t.ex. delar frukterna i halvor, fjärdedelar Mäter och häller med vatten och sand Bakar med barnen - Vi lyssnar in barnens önskemål om aktiviteter och de önskar gärna att få baka. Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 8(15)

Hemvrån har också inneburit att barnen i större utsträckning än tidigare öser, häller och mäter. Genom vårt temaarbete med vatten gavs det många möjligheter att hälla, mäta, färga, jämföra former, räkna och sortera. På vårsidan övergick vi till tema jord och i och med det nyväckta intresset för maskar skapade vi tillsammans med barnen en maskkompost. Barnen har räknat maskar, jämfört liten, stor, lång, kort, tjock och smal. Varje måndag har de yngsta barnen haft någon form av rörelselek/ bollek/ hinderbana. Där har barnen fått tillfälle att lära sig olika lägesbegrepp som under, över, bakom, framför Vi har använt oss av matteglasögon för att väcka barnens intresse för matematik. Barnen får känna att nu ser vi matematiken bättre. Pedagogerna har utarbetat mattekluringar till barnen var syfte är att få förståelse för olika matematiska begrepp, t.ex. sortera, antalsuppfattning och skapa samtal kring olika matematiska lösningar. Mattekluringarna använde vi oss av dagligen, t.ex. sex barn och tre påsar? Analys Det har varit enkelt att få in matematiken i vardagen, tack vare att vi har deltagit i kommunens fortbildning kring matematik. Pedagogernas förhållningssätt är viktigt, att vi ser matematiska möjligheter i vardagen och låter barnen lösa dem. Vi kan se att barnen lär sig matematik genom att de kan vänta på sin tur, räkna, sortera, jämföra olika saker, mäta, hälla, bygga, baka. Barnen tycker om att leka regellekar styrda av en vuxen och där ingår det mycket matematik. Vi är nöjda med att de visar ett intresse för siffror och att räkna. De gillar att räkna varandra och saker i vår omgivning vilket är något vi vill fortsätta att utmana dem i. Vi tycker att det fungerade bra att använda oss av naturen i närområdet när vi hade matematikövningar. Vi märkte att barnen tyckte det var kul att gå iväg och de visade ett intresse av att göra de övningar vi planerat. Vi såg även att de fortsatte med de vi gjort även under den fria leken, exempelvis gick och mätte varandra med pinnar. Något vi skulle vilja bli bättre på är att oftare dela in barngruppen i mindre grupper då vi har våra styrda aktiviteter kring matematik. Vi märkte att de kunde tappa koncentrationen vid för lång väntetid. Vi bör också använda mer varierat material i våra pass kring matematik. Vi hade flera pass där vi övade på tärningsspråket, vilket stärkte barnens förståelse kring antal. Vi har varit noggranna i det som vi har gjort, vi har stannat kvar så länge intresset har funnits hos barnen. Det har möjliggjort att barnen har kunnat få en djupare förståelse kring just den del av matematik som vi har arbetat med. Vi ser ingen större skillnad mellan pojkars och flickors intresse eller kunskap när det gäller matematik hos de yngsta barnen. Kundenkäten visar på ett något sämre resultat i frågan om förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik. 88 % anser att det stämmer mycket bra motsvarande föregående år var 94 %. Vi tror att vi behöver bli bättre på att beskriva förskolans arbete med grundläggande matematik, att vi inte lär barnen att räkna utan vi vill väcka ett intresse och nyfikenhet för matematik. Utvecklingsförslag från föregående år: Vi ska skapa miljöer med material såsom spel, pussel, sorteringsmaterial, olika former, siffror för att väcka intresse och utmana barnen kring matematik. Resultat: Vi har förbättrat inomhusmiljön med varierat utbud av lekmaterial som är lättillgängligt. Legot har vi sorterat i färger, bilder på förvaringslådor så att det ska vara Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 9(15)

enkelt att sortera. Vi har skapat en hemvrå, snickarhörna, bygghörna och vattenlek ute på gården som stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande. Vi bör skapa färdiga övningar där barnens förmåga att lösa problem med hjälp av matematik utmanas. Resultat: Två pedagoger har under läsåret deltagit i matematikutbildning och fått med sig många idéer och förslag, mattekluringar som barnen fått provat. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Utmana barnen i att dela upp siffror i olika antal, få en ny bild av antal. Till exempel om vi arbetar kring siffran fem; om du har tre fingrar framme, hur många har du då gömt? grunden till addition och subtraktion. Former är också en del som bör lyftas fram mer i planerade aktiviteter. Begreppen hälften och dubbel kan vi arbeta vidare med. Vi kan bli bättre på att synliggöra hur vi arbetar med matematik i vardagen, till exempel att fotografera former och antal i naturen. Att planera och utveckla matematiksamlingarna för att behålla barnens intresse för matematik samt ge dem nya utmaningar för att utvecklas. Dela in barnen i mindre grupper för att ge barnen bättre förutsättningar för att kunna koncentrera sig. Synliggöra och förtydliga förskolans mål och arbetssätt med matematik. 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Förskolan är utrustad med trådlöst nätverk och förskolan har bärbara datorer och Ipads till samtliga grupper. Datorn används dagligen i vår pedagogiska dokumentation, för att lägga in bilder, skriva texter och söka efter material och idéer till olika aktiviteter. Ipads används av pedagogerna för fotografering och dokumentation, men alltmer tillsammans med barnen. De äldre barnen har fotograferat med Ipad och sedan med hjälp av pedagog skapat ett färdigt dokument att hämta i skrivaren. Vi har med oss Ipaden ute på våra utflykter för att lätt kunna dokumentera både fotografier och text. Alla grupper använder appen pic.collage för att snabbt och enkelt dokumentera olika händelser under dagen. Collagen sätts sedan upp i hallen väl synliga för föräldrarna. Projektor finns, men används inte så ofta. I samband med skräpplockarveckan visade vi program från UR med hjälp av dator och projektorn. Vi har även en ljudanläggning som kopplas till. Analys Vi ser ipad som ett viktigt hjälpmedel när vi dokumenterar. Vi har kunnat ta med den både på gården och vid utflykter vilket varit väldigt bra. Vi har börjat lära oss hur man på ett smidigt sätt kan använda sig utav den för att spara tid kring dokumentationerna. En brist vi kan se är att vi inte alltid tänker på att vi kan involvera barnen i dokumentationen exempelvis då vi pedagoger Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 10(15)

gjort collage från utflykter vilket man på ett enkelt sätt skulle kunna låta barnen vara med och skapa sina egna collage i mycket större utsträckning än vi gör. Bra metod att ta in datorn till barngruppen, intresset för hur den kan användas väcktes hos barnen. Utvecklingsförslag från föregående år: Förskolan ska köpa in Ipads så att det finns minst en Ipad/ barngrupp. Resultat: Det finns ännu inte Ipads på alla avdelningar. Vi kommer att introducera dator och Ipad för barnen så att de själva efter förmåga kan använda dessa verktyg i verksamheten vid olika tillfällen. Resultat: Har påbörjats i gruppen med de äldsta barnen. Vi ska gemensamt i personalgruppen diskutera oss fram till hur och vad vi ska dokumentera i de digitala fotoramarna. Vi bör alltid koppla bilderna i digitala fotoramen till läroplanen och till barnens utveckling. Vi bör även hitta en ny plats för en av de digitala fotoramarna, som för tillfället sitter på ett ställe som barnen har svårt att se (i trappan till övervåningen). Resultat: Vi har inte använt fotoramarna under detta läsår. För att undvika dokumentation på papper i lösbladssystem ska foton och skriftlig dokumentation kring varje enskilt barn samlas i en individuell mapp på datorn. Resultat: Samtliga avdelningar har påbörjat detta och alla barn har en egen mapp där foton på barnet samt viss skriftlig dokumentation finns. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år All personal ska ges möjlighet till utbildning kring hur man använder Ipad i arbetet med barnen. Vi ska använda dator och Ipad för att stimulera barns andra språk. Utse en Ipad/kameraansvarig på varje avdelning så att det alltid finns möjlighet att dokumentera på ex. utflykter, ute på gården. Önskemålet med att varje avdelning ska ha varsin Ipad kvarstår. På personalmöten bör vi diskutera vilka appar som ska finnas på våra Ipads och hur vi använder dessa i arbetet med barnen. 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Förskolan har idag 11 anställda om totalt 9,27 tjänster, samtliga tillsvidareanställda. Sex av de anställda, 5,1 tjänster, har pedagogisk utbildning. Fem anställda med förskollärarutbildning och en anställd med gymnasielärarutbildning. Vilket motsvarar 55 % anställda med lärarutbildning. Förskolechef om 1,0 tjänst varav 0,6 i barngupp. Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 11(15)

Under läsåret har en förskollärare varit föräldraledig. Förskolan har låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro bland personalen. Alla som arbetar på förskolan upplever att det är ett bra arbetsklimat och ett gott samarbete. Förskolan har under läsåret haft tre barngrupper, Knopp, Småknytte och Storknytte/ Mulle. Knopp omfattar idag 17 barn i åldern 1-2 år med 3,25 tjänster, Småknytte har 10 barn i åldern 3-4 år med 1,82 tjänster, Storknytte/Mulle har 20 stycken 4-5 åringar med 2,8 tjänster. I varje barngrupp har minst en förskollärare arbetat. Alla arbetslag har haft avsatt tid för reflektion, planering och utvärdering dagtid, om 1,5 tim./veckan samt 2,0 tim./månaden, kvällstid. Samtliga har även haft egen reflektionstid om för förskollärare 3 tim./veckan och för barnskötare 2 tim./veckan. Analys Förskolan har ett stabilt personallag med hög andel pedagogiskt utbildad personal, låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro vilket är en bidragande orsak till de goda resultaten i både självvärderingen och kundenkäten. I kundenkäten anser 100 % (81 % uppger stämmer mycket bra och 19 % uppger att det stämmer ganska bra ) att deras barn har kompetent personal. I självvärderingen uppger också personalen att de är nöjda med den verksamhet vi bedriver (100 % svarar att det stämmer mycket bra). Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi behöver fortsätta arbetet med att förtydliga förskollärarnas uppdrag. Förlägga arbetslagens gemensamma tid för reflektion/ planering/utvärdering på morgonen då det är färre barn och enklare för den övriga personalen att räcka till. 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Förskolans profilering innebär att verksamheten bedrivs till stor del utomhus, på gården eller på olika platser i närområdet. Vi har under detta läsår inte haft något barn med funktionsnedsättning. Vid de tillfällen då barn med funktionsnedsättning varit placerade vid förskolan har man anpassat verksamheten så att alla barn kunnat delta på sina villkor. Det är viktigt att vid dessa tillfällen ha ett gott samarbete och kontinuerlig dialog med föräldrarna där man diskuterar barnets utveckling och behov på förskolan. Kompetensutveckling är en viktig del och personalen ska utbildas utifrån det aktuella behovet. Under läsåret har vi arbetat på olika sätt för att skapa ett gott kamratskap i grupperna. Vi började läsåret med introduktionsveckor då verksamheten bestod av att skapa rutiner, introducera miljöer och material och skapa gruppkänsla. Personalen observerade barngruppen för att se det enskilda barnets och gruppens behov. Vi arbetade med husmodellen på höstens personalmöten för att kartlägga var eventuella kränkningar skulle kunna förekomma både inne på förskolan och utomhus. Vi tog även del av SPSM:s stödmaterial kring tillgänglig förskola. Vår plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan reviderades därefter. Vi har under året prioriterat det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Barnen har gemensamt i Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 12(15)

respektive grupp tagit fram trivselregler och kompisregler. Vi har haft kontinuerliga diskussioner i hela arbetslaget på våra personalmöten och avdelningsmöten kring hur barngrupperna fungerar och hur vi ska gå vidare. Analys av era insatser under året Det förebyggande arbetet har fungerat bra i alla grupperna och vi tycker att grupperna i stort har fungerat bra. Barnen är mycket medvetna om hur de ska vara mot varandra och hur de ska agera i olika konfliktsituationer och påminner varandra om överenskommelser de gjort i gruppen. Fungerar inte alltid, men med stöd av pedagog så löser det sig. Vi arbetar för att alla, från de yngsta till de äldsta barnen använder sig av stopphanden när de vill markera att de inte accepterar en kamrats ord eller handling och det fungerar allt bättre. Vi har i föräldrarådet informerat om vårt arbete med plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan men ännu inte till hela föräldragruppen annat än i informationsbrev från förskolechef. Om vi på ett annat sätt än detta har informerat om hur vi arbetar kring dessa frågor så kanske vi haft ett högre resultat på frågorna kring hur vi arbetar mot kränkande handlingar och arbetsro i grupperna. 90 % svarar att det stämmer mycket bra/stämmer bra på båda frågorna vilket är ett lägre resultat än föregående år. Utvecklingsförslag från föregående år: Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att revideras under hösten för att bli ett levande dokument. Barn och föräldrar ska göras delaktiga i revideringen. Förskolans likabehandlingsarbete behöver utvecklas. Vi kommer att göra en nulägesanalys för att utforma insatser och åtgärder utifrån det behov som finns i vår verksamhet. Resultat: Planen är reviderad men barn och föräldrarna har inte varit delaktiga i så stor utsträckning. Förskolans hemsida ska uppdateras med utförligare information om vår verksamhet. Resultat: Det har gjorts till viss del. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi måste synliggöra vårt förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbing. Informera om vår plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan på utvecklingssamtal och föräldramöten. Vid revidering av ny plan ska föräldrar och barn göras delaktiga. Föräldrarna genom förskolans förtroenderåd och barnen bl.a. genom barnråd. 7 Nyckeltal Ur Våga Visa; kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2012 KUNDENKÄT 2013 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 95 98 98 "Det är arbetsro i barngruppen" 80 98 90 KUNDENKÄT 2014 Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 13(15)

Kommentarer och analys till nyckeltal Vi upplever att både barn och föräldrar är trygga med vår verksamhet. Vi försöker att tillgodose föräldrarnas behov av kontinuitet, ex. rutiner vid lämning, information om hur dagen varit. Förskolan har ett stabilt personallag med hög andel pedagogiskt utbildad personal, låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro. Vi har få, och för både barn och föräldrar, kända vikarier vilket också skapar trygghet. Vi har ett sämre resultat i år än föregående år när det gäller arbetsro i barngruppen. Vi är medvetna om vad detta beror på och har arbetat på ett mycket målinriktat sätt både på individ och på gruppnivå där behovet har funnits under vårterminen. 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Utifrån föregående års utvärdering och kvalitetsdokumentet har vi arbetat med de områden vi då prioriterade, se nedan, utvecklingsförslag från föregående år. Vi har som föregående år arbetat efter en upprättad årsplan. Årsplanen görs i samband med planeringsdagen i augusti. Vi dokumenterar planeringar, utvärderingar och uppföljningar i avsedd bok, Planeringsbok för förskolan. Alla avdelningar använder Kvalitetsdokumentet vi utvärdering av höstterminen och sammanställer sedan hela läsåret i dokumentet i maj/juni. Vid vår utvärderingsdag i juni gör vi tillsammans en prioritering av vad vi gemensamt ska arbeta med under kommande läsår. Vi dokumenterar de prioriterade målen efter en mall, Verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingsförslag från föregående år: Struktur och rutiner. Vi kommer att utarbeta en tydligare struktur över den dagliga pedagogiska verksamhetens innehåll och upplägg. Utveckla rutiner för planering, utvärdering och uppföljning. Resultat: Vi har under läsåret arbetat med detta. Både rutinerna och strukturen för planering och utvärdering har utvecklats tack vare att vi nu har samlat allt i en och samma bok. Arbetslagens möjlighet att på avsatt tid tillsammans reflektera över sitt arbete har bidragit till bättre ansvarsfördelning och tydligare struktur i verksamheten. Vi har också utvecklat verksamhetens innehåll genom att vi skapat flera lärmiljöer ute på gården och inomhus på avdelningarna med ett större utbud av material. Temaarbete Efter introduktionsveckorna arbeta med ett gemensamt tema för hela förskolan. Resultat: Vi har under året arbetat med temat De fyra elementen i samtliga grupper. Pedagogisk dokumentation Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 14(15)

Utveckla arbetet med Ipads som hjälpmedel för pedagogisk dokumentation. Utveckla dokumentationen kring det enskilda barnet ( Min pärm ). Förbättra den skriftliga dokumentationen av planering och utvärdering av den pedagogiska verksamheten. Resultat: Samtliga grupper använder sig av Ipad för dokumentation och vi har även utarbetat ett förslag till hur barnens pärm ska utformas så att den synliggör barnens lärande och utveckling kopplat till läroplanens mål. I planeringsboken samlas nu planering och utvärdering på samma ställe. Analys Vi upplever att vi nu har kommit en bra bit på väg inom de mål vi prioriterat och vi tycker att vi har hittat en struktur över hur vi ska arbeta systematiskt för att utveckla vår verksamhet. Kvalitetdokumentet har varit ett bra hjälpmedel för att se utvecklingsområden. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Utveckla användandet av planeringsboken. Göra utförligare dokumentationer av våra planeringar, utvärderingar, ansvarsfördelningar etc. Kvalitetsdokument 2014, Förskolor 15(15)