1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen har ökat regelbundet sedan tidigt 80-tal. Det är framförallt de allra äldsta som blir fler. Vi behåller också hälsan allt längre. Insatserna koncentreras därför ofta till en kortare period i ett sent skede av livet. Då är också hjälpbehovet mer omfattande. Bilaga 1, Äldre i Motala 1.2 Det här satsar vi på äldreomsorgen i Motala Äldreomsorgen utgjorde 19,4 % av kommunens nettobudget 1992. Kostnaden var då 146,3 milj. kr. För 1999 var kostnaden 243,5 milj.kr. Det motsvarade 18,1 % av kommunens samlade nettobudget för det året. Att äldreomsorgen, trots en kostnadsökning på 66 % på 7 år, har en lägre andel av kommunens samlade budget beror på att kommunen under perioden övertagit ansvar för ny verksamhet (handikapp- och psykiatrireformen). 1.3 Så här fördelar sig äldreomsorgens insatser Utveckling under hela 90-talet har varit att en allt större del av äldreomsorgen går till de allra äldsta. Antalet personer med insats i form av hemtjänst har minskat. Men de som får hjälp får i genomsnitt mer än tidigare. Det är omvårdnaden i hemmet som ökar medan det blir färre som får del av enbart serviceinsatser som städning och inköp m.m. I det särskilda boendet har vårdtyngden ökat, dvs. det blir de som har de allra största behoven som flyttar till denna boendeform. Fördelning av insatser, bilaga 2. 2. Kommunens äldrepolitik 2.1 Övergripande synsätt Omsorg är mer än det som handlar om vård och service. Hur samhällsmiljön i stort är utformad påverkar våra möjligheter att forma ett liv som fungerar efter våra förutsättningar. Det gäller för äldre såväl som yngre, för personer med olika funktionshinder och för personer med en annan språklig och kulturell bakgrund, etc. Den fysiska och sociala miljön bildar tillsammans grunden för trygghet, hälsa och välbefinnande.
2.2 Självständighet och delaktighet Att ha kontroll över sin egen tillvaro, få råda sig själv, är en normal mänsklig drivkraft. I detta ingår att som äldre klara sig själv så länge man kan. Kommunens uppgift är därför att medverka till att vi får en fysisk och social miljö där människor kan leva ett självständigt liv. Då kan vi bli mindre beroende av individuella stödoch hjälpinsatser. I den fysiska samhällsmiljön ingår att det finns bostäder som är anpassade efter äldre människors behov, en god framkomlighet både inne och ute, tillgång till kommersiell service och en bra kollektivtrafik inkl. färdtjänst. I den sociala miljön ingår verksamheter som främjar kontakt och gemenskap med andra och delaktighet i samhällslivet. Samhället behöver den äldre generationens engagemang och erfarenheter. 2.3 Kommunens insatser ett komplement och ansvar 2 (7) När den egna kraften och förmågan inte längre räcker till, då måste det finnas stöd att hämta från andra. I vår kultur ingår att ta ansvar för varandra. Detta formas i första hand genom våra relationer till våra närmaste, i familjen. Med samhällsförändringar och ändrade levnadsvillkor har dock förutsättningarna ändrats. Betydelsen av en stark gemensam omsorg i samhällets regi har därför ökat. Men fortfarande är det så att 2/3 delar av den hjälp som äldre behöver utförs av anhöriga eller andra närstående. Sett i detta perspektiv är samhällets åtaganden fortfarande ett komplement. Det vi inte klarar själva och det som inte klaras inom familjen eller den närmaste kretsen av närstående, övergår till ett ansvar för den offentliga omsorgen. De krav som då måste ställas på samhällets omsorg är att den ska vara lätt att nå (tillgänglig) och ha variation och styrka för att möta skiftande behov. INRIKTNINGSMÅL FÖR ÄLDREPOLITIKEN I MOTALA Kommunens huvuduppgift för äldre är att medverka till en samhällsmiljö som stärker förutsättningarna för att leva ett självständigt liv. Äldres kunskaper och erfarenheter ska tas till vara då kommunen planerar för insatser som påverkar villkoren för äldre. Kommunens omsorg ska präglas av hög tillgänglighet samt erbjuda variation för att kunna möta skiftande behov.
I Motala gäller följande inriktningsmål för äldreomsorgen: 3 (7) 3.1 ANPASSAT BOENDE EFTER BEHOV Få bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt Möjlighet ska finnas att bo kvar i den egna bostaden och den invanda miljön så länge som möjligt, även om hjälpbehoven är dagliga och omfattande. För de allra flesta är detta positivt. Kvarboende får emellertid inte drivas till att bli ett tvång. Individens upplevelse av trygghet och vårdbehov måste vägas samman. Särskilt boende med individuellt anpassad omsorg Om det inte är möjligt att klara omsorgen med trygghet och kvalitet i det egna hemmet, då är alternativet ett särskilt boende. Den som fått ett särskilt boende ska inte tvingas till ytterligare flyttning om vårdbehoven ändras. I stället ska insatserna anpassas efter det förändrade behovet. Undantag är sådana särskilda vårdbehov då ett ändrat boende ger bättre förutsättningar att ge den vård och omsorg som behövs. I första hand gäller detta vid demenssjukdomar. Få bo med skyddad integritet i en bostad med god standard I vår bostad vill vi kunna råda själva. För att ha möjlighet till ett självständigt liv måste standarden vara god och fungera även för personer med omfattande fysiska funktionshinder. Det gäller också för det särskilda boendet för äldre. I det särskilda boendet måste finnas möjlighet till avskildhet och ett eget hygienrum. I övrigt är det är viktigt att kunna erbjuda olika boendealternativ som fungerar i förhållande till olika vård- och omsorgsbehov. 3.2 ETT LIV PÅ EGNA VILLKOR Integritet och inflytande Den som behöver hjälp av andra ska själv få vara med och påverka innehållet i hjälpen och hur det ska gå till när hjälpen ges. Lyhördhet och respekt för individen är ett måste. Likaså att insatser utförs på ett sätt som värnar om den personliga integriteten. Öka individens självbestämmande Kommunen vill pröva former och områden för service där äldre själva bestämmer över insatserna utan biståndsprövning. Motiver för detta är mindre byråkrati och högre tillgänglighet till service. Utrymmet för individens självbestämmande ska därför garanteras och utökas. De regler som behövs för att genomföra detta utformas av den ansvariga nämnden.
Få välja vem som utför omvårdnaden 4 (7) Kommunen har en uppbyggd omsorg som klarar de flesta behov. Men ibland finns någon i den äldres omgivning - anhörig, närstående eller någon annan - som kan utföra den omsorg som behövs. Någon som kan ge en extra trygghet för den äldre. När det finns ett behov av dagliga omsorgsinsatser i eget hem (omsorgsassistans) ska möjlighet ges för anställning genom kommunen av någon person som den äldre själv väljer. Hänsyn till språk- och kulturskillnader I Motala finns många med en bakgrund från andra länder. Kunskaper i svenska språket kan vara begränsat och i vissa kulturer finns viktiga sedvänjor som även påverkar hur man bör utföra omsorgen. Insatser för personer som ej kan tala eller förstå svenska ska så långt det är möjligt utföras av personal som talar samma språk. Vid erbjudande om bostad i särskilt boende skall hänsyn tas till möjligheten att koncentrera flera boende och personal med samma språkliga bakgrund till samma enhet och boendegrupp. Alltid få ett bra bemötande Mellan personal och den som behöver hjälpen uppstår en omsorgsrelation Vänlighet, respekt och hänsyn till den enskilde individen är grunden i en sådan relation. Inlevelse, fantasi och viljan att lyssna på den äldre är viktiga egenskaper hos kommunens omsorgspersonal. Samhällets omsorg ska vara ett komplement för ett normalt liv Man ska ha hjälp med det man inte klara själv och som är viktigt för ett normalt liv. Ibland är det mindre praktiska insatser som behövs. Ibland behövs hjälp med det mesta, både det praktiska och det personliga. Stärka individens egna möjligheter Kommunen måste se till individens egna möjligheter. Det betyder att inte ta över och sköta det som den äldre fortfarande kan klara själv. Viktigt är att se till att denna förmåga behålls så länge som möjligt. Då den gått förlorad, ex vis i samband med någon sjukdom eller skada, är rehabilitering och funktionsträning viktiga inslag som måste uppmärksammas. 3.3 INGÅ I GEMENSKAP OCH FÅ VARA AKTIV Gemenskap med andra Kommunen kan inte, med sin personal, ersätta behovet av social kontakt och gemenskap. Men vi kan medverka till att möjligheter ges till upplevelser och aktiviteter som ger stimulans och som skapar kontakt mellan människor. För detta är samarbetet med den frivilliga sektorn, föreningar och enskilda, av stor betydelse.
Aktiviteter i det särskilda boendet 5 (7) I ett särskilt boende för äldre skall ges möjlighet till dagliga aktiviteter som ger stimulans och kontakt med andra. Hålla en fortsatt kontakt med samhällslivet Att vara gammal och beroende av andra får inte betyda att kontakten med samhället bryts. Till detta hör att vara informerad om vad som händer i samhället och att kunna behålla en anknytning till organisationer, föreningsliv och andra grupper. Detta kan ske bl. a genom praktiskt stöd i form av ledsagning och färdtjänst. Det särskilda boendet ska vara en öppen del av lokalsamhället Kommunens enheter för särskilt boende ingår som en del av lokalsamhället. Där ska bl.a. kunna anordnas möten och aktiviteter av utomstående, t. ex någon förening. Detta ger möjligheter till nya intryck, upplevelser och kontakter för de boende. 3.4 TRYGGHET Känna sig trygg i vardagen Att vara trygg innebär många olika saker. Viktigast för den som är beroende av hjälp av andra är att veta att man faktiskt får den hjälp som behövs. Och att hjälpen finns också om behoven förändras. Särskilt viktigt är att det finns en beredskap om någonting plötsligt eller oväntat inträffar. Att få hjälp med det samlade behovet av vård och omsorg Omsorg och sjukvård löper ofta hand i hand. Det är de samlade behovet som avgör. Därför är det viktigt att se helheten. Tillgång till sjukvård när något händer är också viktigt för tryggheten. För att det ska fungera måsta det finnas ett nära och bra samarbete med sjukvården inom landstinget. Tillgång till olika stödformer inom individens närmiljö Individens behov ska styra. Olika inslag kan kombineras, ex.vis hemtjänstens olika innehåll, dagverksamhet, korttidsboende, aktivitetsgrupper etc. Det som sammantaget ger en stadga för ett fortsatt bra liv. Det är ett stort värde om allt detta kan erbjudas inom en bekant miljö. Verksamhet med olika innehåll i närmiljön skall därför eftersträvas.
3.5 VÄRDIGHET 6 (7) Ett liv där alla behåller sin personliga värdighet I en tillvaro där individen är beroende av andra finns alltid en risk att normala mänskliga och personliga behov trängs undan. Det är denna risk som ligger till grund för att inriktningsmålen för äldreomsorg så starkt betonar värdet med ett liv på egna villkor. Det är bland annat genom att värna om den enskildes integritet och självbestämmande och genom ett gott och respektfullt bemötande som grunden läggs för en värdig omsorg och en värdig tillvaro för den äldre. Men det är också i de måna praktiska, vardagliga sammanhangen/aktiviteterna som frågan om värdigheten ställs på prov. Det är i förhållande till sådana aktiviteter som man kan bedöma och diskutera huruvida ett visst skeende eller handling påverkar individens värdighet eller ej. Det är i det konkreta som det blir möjligt att garantera det som vi menar med en värdig tillvaro. Den ansvariga nämnden bör upprätta konkreta mått för vad som betecknar en tillvaro där den personliga värdigheten garanteras. 3.6 DEMENSOMSORG Särskilt stöd för personer med demens Personer med demens ska kunna bo kvar i det egna hemmet med hjälp av anpassat hemstöd och dagverksamhet. I hemstödet ingår praktiskt stöd, avlastning och stödkontakt till anhöriga. Särskilt anpassat boende för dementa När det inte är möjligt att bo kvar i egen bostad ska personer, med demens erbjudas ett särskilt boende med inriktning på insatser anpassade efter demenssjukdomen. 3.7 STÖD TILL FRIVILLIGA INSATSER Stödja frivillig medverkan som komplement Enskilda och föreningar har betydelse för att få ett rikligt och varierat utbud av kontakter och aktiviteter för äldre. Detta kompletterar samhällets insatser och har stor betydelse för den sociala tryggheten. Denna form av insatser skall därför aktivt främjas genom att: - medverkan av frivilliga ska uppmuntras som ett komplement i alla delar av kommunens äldreomsorg. - möjlighet ges för frivilliga att bedriva och medverka i verksamhet som bidrar till stimulans i vardagen för äldre.
3.8 STÖD TILL ANHÖRIGA 7 (7) Insatser i vård- och omsorg ska planeras med hänsyn till det stöd som anhöriga/närstående kan behöva Anhöriga och andra närstående har en mycket stor roll när det gäller stöd och hjälp till äldre. Betydelsen ökar bl.a. som följd av att en allt större del av vård och omsorg sker i det egna hemmet. - Stödet ska inriktas på att komplettera anhörigas insatser med olika former av avlösning, dagverksamhet och andra tillämpliga insatser som bidrar till en trygg omsorg. 4. Avgifter Avgifter skall grundas på inkomst, insatsernas innehåll och deras omfattning Kommunen utformar regler för de avgifter som skall utgå för äldreomsorg inom de gränser som anges av lagstiftningen. Vid utformning av taxor för tjänster inom äldreomsorgen skall följande kriterier tillämpas: - Avgiften bestäms av inkomsten (progressiv avgift) - Skillnader i fråga om omsorgens/servicens omfattning skall inverka på avgiftens storlek - I första hand skall möjlighet till finansiering av kommunens insatser genom avgifter avse servicetjänster 5. Genomförande Kommunfullmäktige följer upp hur målen genomförs. Ansvarig nämnd ansvarar för hur den praktiska verksamheten i kommunens omsorg om äldre utformas och utövas. Ansvarig nämnd bestämmer om konkreta mål (resultatmål) som leder till att inriktningsmålen uppfylls.
Bilaga 18 (7) 3000 2500 2000 1500 1000 1998 2001 2004 2007 2010 500 0 > 80 år > 85 år ÅR > 80 år + jfr 1998 > 85 år jfr 1998 1998 2.342 1.081 2001 2.546 + 204 1.184 + 103 2004 2.656 + 314 1.235 + 154 2007 2.582 + 240 1.341 + 260 2010 2.510 + 168 1.353 + 272
Bilaga 9 (7) 2 Så fördelas äldreomsorgens insatser: A. HEMTJÄNST Omvårdnad Når varje månad ca. 460 personer och är den del av hemtjänsten som kräver mest resurser. I genomsnitt går det åt 38 timmar personaltid per månad och person. Kostnad: 41,1 milj. (1999) Hemservice (städ, inköp, tvätt) Dessa insatser når varje månad ca. 690 personer. Flertalet av dessa har även insatser i form av omvårdnad. Kostnad: 5,5 milj. (1999) Trygghetsservice (Trygghetslarm och telefonservice) Omfattar 580 personer/hushåll. Kostnad: 7 milj. (1999) Matservice (leverans färdiglagad mat + ledsagning till dagcentral) Når 270 personer per månad. Kostnad: 1,6 milj. (1998) B. SÄRSKILT BOENDE (heldygnsomsorg) Avser boende i gruppbostad, ålderdomshem, sjukhem. Företrädesvis personer med demens resp. omfattande och dagligt omsorgsbehov. Innefattar även bostäder/platser för korttidsboende, rehabilitering och avlösning för anhöriga. Antal bostäder/platser: 594 Kostnad: 163 milj. (1999) C. DAGVERKSAMHET (demensdagvård, rehabilitering) Når ca. 30 personer per dag måndag - fredag. Kostnad: 4,8 milj. D. DAGCENTRALER Kostnad: 6,7 milj.