Koordinering av terminologier och fri text MF-2009-01-08

Relevanta dokument
Klassifikationer och hkodverk

Medicinsk Informatik VT 2006

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

SNOMED CT. Jan Florin Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Nyttan med strukturerade journaler.. Stockholm 19/ Carina Zetterberg Utredare Socialstyrelsen/leg läkare

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Gemensamt språk och ICF

Journalia AB. utvecklar system för specialistsjukvård

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

Sökgeneratorn är en inbyggd 4D-funktion och kan inte ändras med KIKAprogrammering.

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering

SOS Term bank ICF. Utredningsstart x x. Avsnitt om aktuell sjukhistoria (Type:= journalhandling) Kan inte mappas till till Snomed CT

Tilläggsmoduler & Utbildningar

Ämnesplan i Engelska

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Produktionsplanering Region Östergötland

Diabetes och njursvikt

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Tillämpningsanvisningar

Lumbago - Förord. Välkommen till Journalprogrammet Lumbago.

Integration av Gynop-registret i elektronisk patientjournal

Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Poliklinisk anteckning

Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

SmiNet 2 Manual Webanmälan

Results from exams, 1218 students

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Informationsträff NPÖ

Utveckling av datorjournalen

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin

Övertagande av patient från annan enhet

Anvisningar för kodning av akut appendicit

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Licensinnehavarens ansvar att skydda systemet

Peter Fors Alingsås Lasare2

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Anvisningar för klassificering av akut appendicit

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

Patientlagen och Patientdatalagen

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Registerpopulationer och kvalitetsindikatorer

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler

Data till och från kvalitetsregister

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Handledning Utgiven

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Diagnos- och behandlingsrekommendationer för primärvården

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

Övertagande av patient från annan enhet

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Effektivare administration i Region Skåne

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Vi har också deltagit med en del analyser och underlag till ett symposium om axelplastiker på SOF-mötet i Varberg

Patient-Centered Medicine

Slutrapport. December Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Lifecare Dental. Rätt information i rätt tid för rätt vård och omsorg

Medicinsk Informatik VT 2005

Interoperabilitet mellan system för hantering av Medicinsk Journalinformation

Grupphantering i Blackboard

Skapa ny labbeställning - PMO

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi GynOp Samling av kvalitetsregistre (i klynger) innen samme fagområde nytte og utfordringer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson

Benchmarking men sen då? - Att förbättra kvalitet med Capiomodellen. Måns Belfrage, chefläkare Anna Zerne, verksamhetsutvecklare kvalitet

Journalmall för psykiatrikursen

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Lathund för dokumentation i Treserva

MEQ 2 VT I 2014 Ditt tentamensnummer

Pilot Ny nationell patientöversikt

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Medicinsk Informatik VT 2004

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Strukturerad och ostrukturerad dokumentation

Nyckeltal Rapport Vuxenpsykiatri

Transkript:

Koordinering av terminologier och fri text MF-2009-01-08

Exempel: Diabetes och SNOMED-CT Täckningsgraden?

Täckningsgrad existerar inte i sig utan existerar för någon.

Täckningsgrad existerar inte i sig utan existerar för någon. Vem är någon?

Täckningsgrad existerar inte i sig utan existerar för någon. Vem är någon? Hur ställer hon frågor? Vad ska negeras?

Täckningsgrad existerar inte i sig utan existerar för någon. Vem är någon? Hur ställer hon frågor? Vad ska negeras? Hon får det svårt då allt är inte standardiserat!

Täckningsgrad existerar inte i sig utan existerar för någon. Vem är någon? Hur ställer hon frågor? Vad ska negeras? Hon får det svårt då allt är inte standardiserat! Vilka val? Termer eller begrepp?

Ämne Antal koder Mappade Täckningsgrad % Blodtrycksbehandling 6 6 100 Hyperlipidemibehandling 5 5 100 Njurar 17 16 94 Labdata 64 59 92 Hud 17 15 88 Teknik 16 14 88 Leder 8 6 75 Fötter 31 22 71 Hjärta-kärl 67 47 70 Ögon 45 30 67 Historik 72 47 65 Typ 29 18 62 Nerver 43 26 60 EKG 49 28 57 Graviditet 11 5 45 Fysikalisk undersökning 186 51 27 Socialt 87 13 15 Spegeln 81 11 14 Utbildning 19 1 1 WHO-5 30 0 0 Anamnes 5 0 0 Körkort 5 0 0

Ämne Antal koder Mappade Täckningsgrad % Blodtrycksbehandling 6 6 100 Hyperlipidemibehandling 5 5 100 Njurar 17 16 94 Labdata 64 59 92 Hud 17 15 88 Teknik 16 14 88 Högt för behandling och patologi t.ex njurar Leder 8 6 75 Fötter 31 22 71 Hjärta-kärl 67 47 70 Ögon 45 30 67 Historik 72 47 65 Typ 29 18 62 Nerver 43 26 60 EKG 49 28 57 Graviditet 11 5 45 Fysikalisk undersökning 186 51 27 Socialt 87 13 15 Spegeln 81 11 14 Utbildning 19 1 1 WHO-5 30 0 0 Anamnes 5 0 0 Körkort 5 0 0

Ämne Antal koder Mappade Täckningsgrad % Blodtrycksbehandling 6 6 100 Hyperlipidemibehandling 5 5 100 Njurar 17 16 94 Labdata 64 59 92 Hud 17 15 88 Teknik 16 14 88 Leder 8 6 75 Fötter 31 22 71 Hjärta-kärl 67 47 70 Ögon 45 30 67 Historik 72 47 65 Typ 29 18 62 Nerver 43 26 60 EKG 49 28 57 Graviditet 11 5 45 Fysikalisk undersökning 186 51 27 Socialt 87 13 15 Spegeln 81 11 14 Utbildning 19 1 1 WHO-5 30 0 0 Anamnes 5 0 0 Körkort 5 0 0

Ämne Antal koder Mappade Täckningsgrad % Blodtrycksbehandling 6 6 100 Hyperlipidemibehandling 5 5 100 Njurar 17 16 94 Labdata 64 59 92 Hud 17 15 88 Teknik 16 14 88 Leder 8 6 75 Fötter 31 22 71 Lågt för socialt och pedagogik Hjärta-kärl 67 47 70 Ögon 45 30 67 Historik 72 47 65 Typ 29 18 62 Nerver 43 26 60 EKG 49 28 57 Graviditet 11 5 45 Fysikalisk undersökning 186 51 27 Socialt 87 13 15 Spegeln 81 11 14 Utbildning 19 1 1 WHO-5 30 0 0 Anamnes 5 0 0 Körkort 5 0 0

Resultatet 0 till 100% i täckningsgrad är att förvänta eftersom diabetes är en multidiciplinär verksamhet och inte begränsad till patologi och medicinering som SNOMED-CT täcker väl

Det är andra terminologier som ska ha täckningsgrad och inte nödvändigtvis SNOMED-CT Terminologierna har olika uppgifter

Användarens terminologier (IFT) är en förutsättning för anpassning till referensterminologier såsom SNOMED-CT och ICD-10! IFT=Interface terminologies Tar hänsyn till : Faktorer som styrs av ämnesområdet Funktionalitet Flexibilitet Flera användare inklusive patienten

SOS

SOS Diagnos ICD10

Prognos SNOMED-CT SOS Diagnos ICD10

IFT Enkäter Undervisni ng Prognos SNOMED-CT Tabeller Socialt Aktiviteter Fynd SOS Diagnos ICD10

IFT Enkäter Undervisni ng IFT=Interface terminologies Prognos SNOMED-CT Tabeller Socialt Aktiviteter Fynd SOS Diagnos ICD10

För att kunna införa SNOMED-CT behövs 1. Arkitektur av system som kan följa detaljer 2. Olika koordinerade terminologier 3. Funktioner som hanterar kodat innehåll 4. Krav inom olika områden och uppföljning 5. Praktiska exempel som visar nyttan

För att kunna införa SNOMED-CT behövs Bristvara! 1. Arkitektur av system som kan följa detaljer 2. Olika koordinerade terminologier 3. Funktioner som hanterar kodat innehåll 4. Krav inom olika områden och uppföljning 5. Praktiska exempel som visar nyttan

Säkerhet och pålitlighet kräver av IFT att 1.Data är korrekta och detaljerade. 2.Data är på plats. Tillhörigheten. 3.Data ger sann information 4.Informationen ska följas och användas

Säkerhet och pålitlighet kräver av IFT att Rätt kod och format 1.Data är korrekta och detaljerade. 2.Data är på plats. Tillhörigheten. 3.Data ger sann information 4.Informationen ska följas och användas

Säkerhet och pålitlighet kräver av IFT att Rätt kod och format Kan ersätta behov av randomisera de studier 1.Data är korrekta och detaljerade. 2.Data är på plats. Tillhörigheten. 3.Data ger sann information 4.Informationen ska följas och användas

Säkerhet och pålitlighet kräver av IFT att Rätt kod och format Kan ersätta behov av randomisera de studier Riskbedömn ing 1.Data är korrekta och detaljerade. 2.Data är på plats. Tillhörigheten. 3.Data ger sann information 4.Informationen ska följas och användas

Säkerhet och pålitlighet kräver av IFT att Rätt kod och format Kan ersätta behov av randomisera de studier Riskbedömn ing 1.Data är korrekta och detaljerade. 2.Data är på plats. Tillhörigheten. 3.Data ger sann information 4.Informationen ska följas och användas Rimlighetspröv ning

Säkerhet och pålitlighet kräver av IFT att Rätt kod och format Kan ersätta behov av randomisera de studier Riskbedömn ing 1.Data är korrekta och detaljerade. 2.Data är på plats. Tillhörigheten. 3.Data ger sann information 4.Informationen ska följas och användas Rimlighetspröv ning Prioritet

Finns sunda termer eller begrepp? 1.Fångar detaljen (randomiseringsproblemet) 2.Klarar mappning en till en eller flera till en 3.Kan kopplas till datum eller period 4.Har tillhörighet (klasser) 5.Blir tvingande för att undvika bias 6.Tar hänsyn till kliniska och kritiska frågor Kan bli beroende av funktioner 1.Undviker tolkning, t.ex. ordet risk 2. Undviker oklarheter och upprepningar 3. Är praktisk (sökbar i en del t.ex ATC)

Är en SNOMED-CT ett hastverk eller något förlegat? Hur hanteras evolutionen?

Risk för variation i kodning. Blind leder en blind?

Risk för variation i kodning. Blind leder en blind?

Risk för variation i kodning. Blind leder en blind?

Hur hittar jag en kritisk fråga? Blind på grund av diabetes Blind av annan orsak än diabetes

Vill ledningen inom vård och omsorg ha bättre tillgång till nationella register och databaser för att underlätta inrapportering och kommunikation? Vilken avsikt? Vilken ledning?

Saken definieras av behovet och själva arbetet för att tillfredställa det. Då skapar vi en standard för ett ämnesområde, t.ex SNOMED-DIAB! Det behövs en bro mellan journalsystem (EDI=Electronic Data Interchange) och kontroll av en flod av data. (datum för att kunna följa händelser).

Intentional architecture

Intentional architecture

Intentional architecture

Intentional architecture

Intentional architecture

Intentional architecture

Intentional architecture

Intentional architecture Användarens terminologier (IFT) Koder från -fraser -lab -händelser -läkemedel -fält + Funktioner

Intentional architecture Patientjournalen A=Läsbar text B=SNOMED-CT (dold) Användarens terminologier (IFT) Koder från -fraser -lab -händelser -läkemedel -fält + Funktioner Register Administration SNOMED-CT (öppen) ICD-10 DRG

Exempel på IFT

DIABETES Är en gren bland andra grenar

Bland moduler finns KONTROLL ER

Fält Tabell Graf Labkoder Graf Tabell Labkoder ICD-10 ATC Fraskoder

Bakom knappen ögon finns menyer

Fras 204-2-F Histori k Lab Fri text

En användarkod och dess innehåll

En användarkod och dess innehåll Frasty p Fras eller fraser Frasko d Knapp och sida Fri text

Syftet med IFT och dess funktioner kan vara beslutstöd

Villkor vid mappning från IFT till referensterminologier SNOMED-CT ATC IFT-FRASKOD-2 IFT-LAB-KOD VÄRDE IFT-FRASKOD-1 IFT-HISTORIKKOD

Funktioner tar reda på olika fynd IFT-FRASKOD-1 IFT-FRASKOD-2 IFT-HISTORIKKOD ATC-KOD

Rapport i SNOMED-CT och ICD om populationen

Rapport i SNOMED-CT och ICD-10 om fallet

Kodningsvariation Oenig

Kodningsöverenstämmelse Enig

Den läsbara journalen

Patientens brev

Patientens brev

Samma källa producerar och återanvänder 1.Journal-Epikris (IFT+fri text) 2.Patientens brev (IFT+fri text) 3.SNOMED-CT (mappad från IFT) 4.ICD-10 (mappad från IFT)

Exemplet retinopati

SNOMED-CT ögonkomplikationer vid diabetes ICD-10-LIK ADVANCED-OKLAR

THREATENING- OKLAR RISK-OKLAR

QUIESCENT-OKLAR

Simplexretinopa ti

Retinopatiförekomst (typ 1 och 2) IFT visade 67% 33 ICD-10 visade 45%. 67 45 Redovisat som övriga komplikationer? Överdiagnostik av inga komplikationer? 55

Vill mottagaren av SNOMED-CT veta varje fynd (en till en) eller svar på en fråga? FLERA TILL EN till exempel: INGA KOMPLIKATIONER? - det behövs då program med IFT

Ögon? Njurar? Nerver?

IFT Underdiagnos tik Överdiagnost ik

En utvidgad studie över kodning av ICD-10 6 kliniker använde sig av ICD-10 i Diab-Base Överskattning av E109 (Diabetes typ 1 utan komplikationer) förelåg hos samtliga kliniker. Diagnosen var sann i 59.3% (range 45.3-84.4%)

Exemplet nefropati

Simplex retinopati uppfattas inte alltid som en ögonkomplikation och inte heller diagnosen mikroalbuminuri men vårdprogrammet säger att dessa fynd är KOMPLIKATIONER

SNOMED-CT - njurkomplikationer vid diabetes Persistent oklart. Vad välja? Vad ska jag välja?

Mikroalbuminu ri

Variation av kodning av mikroalbuminuri Manuell ICD-10 Fras 203-1-C Historikko d E11 2A- 312975 006- E10 2A- ICD- ICD- SNOM 10 58 10 33 ED 91 Typ Typ Typ1+T 141 163 304 1 2 yp2 181 192 373

Resultat 1. Risk för variation av kodning vid val av kod 2. Variation av kodning är stor inom ICD-10 3. Automatisk mappning ger markant förbättring 4. Systemets olika funktioner av betydelse 5. Täckningsgraden blir sekundär

Slutsats Grunden är användarens terminologier (IFT) den fria texten och systemets funktioner. IFT ska tillsammans med fri text återanvändas och med funktionerna försörja referensterminologier såsom SNOMED-CT och ICD-klassifikationen. SNOMED-CT måste bli stramare och då ha definitioner och tillhörigheter. Inom ämnesområdet diabetes kan ett gemensamt lexikon SNOMED-DIAB förslagsvis genomföras. En automatisk och standardiserad mappning från IFT förbättrar rapporten av ICD-10 och blir lika nödvändig vid hanteringen av SNOMED-CT.