Årsredovisning 2004 Öckerö kommun
Innehåll 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Öckerö kommun och omvärlden 6 Finansiell analys och borgensåtaganden 9 Fem år i sammandrag 41 Kultur- och fritidsnämnden 44 Samhällsbyggnadsnämnden 47 Myndighetsnämnden 10 Kommunens personal 12 Redovisningsprinciper 13 Redovisningsmodellens delar 14 Öckerö kommuns redovisning 14 Resultaträkning och finansieringsanalys 15 Balansräkning 16 Noter 49 Koncernen Öckerö kommun 50 Sammanställd redovisning 50Resultaträkning 51 Balansräkning 52 Noter 53 Revisionsberättelse 20 Drifts- och investeringsredovisning 23 Verksamhetsberättelser 23 Kommunstyrelsen 30Barn- och utbildningsnämnden 36 Socialnämnden
Politisk organisation Öckerö kommunala förvaltnings AB Öckerö Bostads AB Kommunfullmäktige Valberedningsnämnd Revisorer Överförmyndare Planutskott Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Myndighetsnämnd Valnämnd Kommunfullmäktige 2003 2006 Befolkning 2004-12-31 var 12 147 personer Antal mandat Moderata Samlingspartiet 11 Kristdemokraterna 10 Folkpartiet Liberalerna 4 Miljöpartiet de Gröna 2 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 12 Vänsterpartiet 2 Samtliga partier 41 Totalt Förändring Areal 2002 2003 i hektar Hönö 5 014 +43 568 Öckerö 3 252 +20398 Hälsö 630 +20130 Björkö 1 416 10555 Knippla 422 18 52 Hyppeln 191 +1 84 Rörö 282 8 229 Kalvsund 229 +2 37 Fotö 617 +1069 Grötö 89 +6 63 Summa 12 142* +66 2 185 * 5 personer restförda 2 Politisk organisation
Året som gått 2004 kan tyckas vara ett händelsefattigt år men när vi tittar i backspegeln och summerar vad som hänt så blir listan lång. För att nämna några exempel så beslutades det om att bygga ett nytt kommunhus. Detta beslutades efter en process på c:a tjugo år. Städningen centraliserades till en enhet och arbetet med att göra detsamma med kosthållningen påbörjades under året. Detta är något som de senaste femton åren utretts vid flera tillfällen i kommunen. Under många år har det pratats om hur fult det har varit på Öckerö hamnplan. Under förra året gjordes denna i ordning vilket innebar att flera gamla byggnader revs. Trevnaden inköptes och revs och nu diskuteras vad vi skall bygga på tomten. Kanske blir det kommunens första höghus. En svindlande tanke som initierats av vår planarkitekt. 2004 innebar också ett ekonomiskt genombrott. Efter att vi under ett flertal år arbetat med att få kommunens ekonomi i balans så lyckades vi äntligen. För första gången på många år så gick nämndernas verksamhet med plus. Detta skall jämföras med förra årets underskott på 3 mkr eller förra mandatperiodens underskott på närmare 60 mkr. För kommunen är det oerhört viktigt att ha en ekonomi i balans. Det skapar utrymmen för framtida utveckling när nya pengar tillförs och det skapar inte minst arbetsro för de anställda. Istället för att plågas av ständiga neddragningar, besparingskrav och olika stopp så kan man istället koncentrera sig på verksamheten. Många skall vara med och dela på berömmet. Allt från kommunledningen, förvaltningsledningarna, verksamhetsledningarna ner till den enskilda arbetaren och tjänstemannen som på sitt sätt har bidragit till det fina resultatet. förvånansvärt bra. Jag hade nog väntat mig lite mer problem efter en så stor och komplicerad affär. Detta visar återigen att våra duktiga tjänstemän har gjort ett bra arbete. 2004 fick kommunen ytterligare en utmärkelse av klass. Vid detta tillfälle var det Bergmans boende som fick tidningen Äldreomsorgs värdegrundspris. Representanter från verksamheten och nämnden var i Stockholm och hämtade priset som utdelades av drottning Silvia. Det är viktigt att kommunen uppmärksammas positivt inte bara internt utan också för att kommunens attraktionskraft skall öka externt. 2004 påbörjades också arbetet med ett vallöfte som vi hade, nämligen att konkurrensutsätta kommunal verksamhet. Den första enhet som vi började med var Hönö hemvård. Efter upphandlingen visade det sig att kommunen hade det bästa anbudet. Detta visar att vår verksamhet åtminstone i detta avseende står sig väl i konkurrensen. Vi har för avsikt att fortsätta att konkurrensutsätta flera verksamheter i framtiden. Vi tror att det är nyttigt med konkurrens även för kommunal verksamhet och att vi vill att den drivs effektivt och med bra kvalité. Det är mycket som är på gång i vår kommun just nu. Nya bostadsområden och bostäder planeras, södra Björnhuvudet håller på att utvecklas, vi har kommit ett steg närmare en etablering av fisketekniskt centrum mm. Öckerö kommun är en bra kommun att leva, bo och verka i. Vår största utmaning är att den skall förbli detta. Vi har fortfarande områden vi kan förbättra och detta kommer vi att arbeta på. Med de förutsättningar vi har så anser jag att vi kan se framtiden an med tillförsikt. När man tittar på de finansiella nyckeltalen och jämför med tidigare år så visar dessa en klart uppåtgående trend. Detta trots att ökningen av skatteintäkterna minskar. Att vi står starka i en för kommunerna ekonomiskt utsatt tid borgar gott för framtiden. Nu gäller det att fortsätta det goda arbetet och jag anser att vi med tillförsikt kan se framtiden an. 2004 innebar också ett plus i resultatet för kommunen med 8,9 mkr. Då skall vi ta med i beräkningen att jämfört med budget så tappade vi sju mkr i skatteintäkter. Detta kompenserades till stor del av att vi sålde fastigheter och därigenom fick reavinster, även om dessa inte räknas in så gick kommunen med 0,9 mkr plus. 2004 var också första året då vi hyrde våra fastigheter av Öckerö Bostads AB och fick se konsekvenserna av kommunernas största affär genom tiderna. Personligen tycker jag att det har fungerat Arne Lernhag (m) Kommunalråd Kommunstyrelsens ordförande 3
Öckerö kommun och omvärlden Sverige 2004 ett år med många bilder I Sverige har BNP-tillväxten mattats av sedan högkonjunkturåren 1999 2000. BNP, värdet av tillverkade varor och tjänster, ökade med 1,9 procent 2002 och 1,6 procent 2003. Jämför med 4,4 procent för år 2000. Siffran för 2004 blev 3,5 procent. Bakom förbättringen i tillväxttalet ligger exportens starka ökning. Någon större påverkan på det kärva sysselsättningsläget har ej skett 2004, utan det dröjer tills 2005 2006 innan konjunkturuppgången återspeglas i fler sysselsatta. Företagen har ledig kapacitet och kan via ny teknik öka sin produktivitet, dvs man kan producera mera med befintliga resurser. 2004 ett år med sjunkande skatteintäkter/statsbidrag Kommunernas möjligheter att utveckla sin tjänsteverksamhet och motsvara de krav kommuninvånarna ställer är tydligt kopplat till aktiviteten/sysselsättningen i samhällsekonomin i stort. En alltför optimistisk bild över den svenska konjunkturen och skatteunderlagets utveckling ledde till för stora preliminära skatteutbetalningar åren 2003 och 2004. Den modell som gäller för redovisning av skatteintäkter gav därför negativa korrigeringar i bokslutet dessa år, minus 2,4 mkr respektive minus 5,2 mkr. År 2004 förstärks intäktsminskningen genom statens indragning, under rullande budgetår, av statsbidrag. Detta har sin orsak i ändrade pensions- och skatteregler år 2003. För Öckerös del blev beloppet minus 2,2 mkr. Befolkningsstruktur i Öckerö kommun 31/12 respektive år Kommunens planeringsförutsättningar och investeringsbehov är till stora delar beroende av befolkningsmässiga faktorer. Generellt för landets kommuner gäller ett kraftigt behov att bygga ut service för befolkningspyramidens topp, dv s våra allt fler äldre. Trycket är hårdast från gruppen ca 80 år och äldre ( äldre äldre ), den grupp där vårdbehovet är som störst. Se tabell nedan över denna grupps utveckling i vår kommun under drygt 20 år, mer än fördubbling! Eftersom vi lever allt längre kommer antalet 80 år och mer att fortsätta öka. Frågan är i vilken takt? Och vilket blir vårdbehovet? Och hur skall detta hanteras? Antal äldre: 80 år och mer 2004 2000 1995 1990 1985 1980 616 526 427 386 305 270 Siffran för de yngsta, antalet barn 0 5 år, stabiliserades under åren 2000 2002. Se nedan. År 2003 redovisades en relativt kraftig ökning. Trendbrott? Mellan 1998 och 2004 har antalet barn i åldersklassen 0 5 år minskat med 45 st eller 5 procent. Siffrorna kan variera på ö-nivå. Antal barn 0 5 år 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 862 856 831 836 837 880907 Observera att efterfrågan på förskoleplatser styrs av fler faktorer än antalet barn. Maxtaxa-reformen är ett tydligt exempel där ändrad avgift påverkat efterfrågan på barnomsorg. Antal barn 6 12 år 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1 180 1 208 1 281 1 332 1 361 1 340 1 295 Sedan år 2000 har denna grundskolegrupp minskat med ca 180 elever. Under kommande femårsperiod, 2005 2009, kommer minskningen att fortsätta. Ytterligare ca 170 elever kommer att lämna åldersintervallet, allt enligt SCB:s befolkningsstatistik från 31/12 2004. In- och utflyttning påverkar siffrorna. I siffrorna ligger kraftigt förändrade planeringsförutsättningar för barnoch utbildningsnämnden och där anpassning till elevunderlaget blir fråga nr 1 på nämndens agenda. Antal barn 13 15 år 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 609 601 563 499 489 472 475 Grundskolegruppen, 13 15 år, når sin topp i antal elever år 2005 2006. Stora årskullar från tidigt nittiotal samlas på kommunens högstadium Brattebergsskolan. Sedan följer ca 10 12 år när antalet elever i grundskolans högsta klasser successivt minskar, utifrån dagens kända förutsättningar. Antal gymnasieelever 16 18 år 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 484 470468 458 437 437 471 Under den kommande 3-årsperioden kommer antalet gymnasieelever att öka kraftigt. Från dagens nivå kommer siffran att öka till ca 600 610 st åren 2006 2008. Därefter minskar antalet elever successivt under en tioårsperiod. Alltefter den bild vi i dag ser över kommunens åldersklasser och i övrigt oförändrade förutsättningar. In- och utflyttning påverkar bilden. Befolkningsökning år 2004: 66 personer Ett negativt flyttningsnetto och ett lågt födelsetal ledde till att 1997 var det första året sedan 1950-talet som Öckerö kommun minskade sin invånarsiffra. Sedan 1998 ökar befolkningen igen. 4 Öckerö kommun och omvärlden
Ovanligt många antal döda åren 2000 2004 har resulterat i ett lågt sk födelsenetto. Det är ett positivt flyttnetto som genererar totalsiffran. Befolkningssiffran var vid årsskiftet: 12 147. Befolkningsutveckling åren 1998 2004 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 +66 +100 +104 +50 +46 +89 +33 Bostäder/lägenheter En variabel som påverkar befolkningstillväxten är bostadsbyggandet. Sambandet är speciellt starkt i vår kommun med sitt attraktiva läge. Från några år med låg nivå på bostadsbyggandet började aktiviteten på bostadsmarknaden from 1998 att öka, bla som ett resultat av låg ränta och uppdämda behov. Hög efterfrågan på bostäder rapporteras under 2002 och 2003. Att antalet tillkommande lägenheter stannade vid 22 st respektive 17 st förklaras med brist på byggklara tomter. 2004 iordningsställs 35 lägenheter, varav kommunens bostadsbolag svarar för ca 1/3. Sysselsättning Öckerö kommuns egensysselsättning, dvs andelen av kommunens förvärvsarbetande befolkning som har sitt arbete i kommunen, är låg. Mer än hälften av de förvärvsarbetande finner sin försörjning utanför kommunens gränser. År 2002 fanns 5834 förvärvsarbetande personer boende i Öckerö kommun. Av dessa pendlade 3381 till arbetsplatser utanför kommunen. Arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna under åren 1998 2004 redovisas nedan. Uppgifterna kommer från Länsarbetsnämnden och är i ett regionalt perspektiv låga. 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 228 222 176 199 227 249 302 Siffrorna avser oktober månad och mäter antal arbetslösa samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i åldern 16 64 år. Sifferserien speglar väl årens allmänna konjunkturutveckling. Obs uppgången i arbetslöshetssiffrorna från år 2002 till år 2004! Framtiden Efter några svaga kommunalekonomiska år kan det finnas fog för en ljusare bild de närmaste åren. Konjunkturen förväntas successivt ge bättre sysselsättningsläge som i sin tur ger bättre skatteunderlag och ökade skatteintäkter. Trendbrottet i kostnadsutvecklingen från 2003 lär fortsätta åren framöver. Måttliga löneökningar bidrar till den positiva bilden. ÖBO-affären kommunens försäljning av fastigheter Den sk ÖBO-affären, som kommunfullmäktige godkände i december 2003, förändrar kraftigt den finansiella bilden hos ingående delar i kommunkoncernen. Detta framkom för första gången i delårsbokslut som presenterades per augusti 2004 för Öckerö kommun och Öckerö Bostads AB. I samtliga rapporter över ekonomiskt resultat och ställning samt finansiella flöden (in- och utbetalningar) är skillnaden stor när siffrorna jämförs med motsvarande period föregående år. Enligt villkoren i köpeavtalet skall kommunen som betalning för fastighetsförsäljningen erhålla 86,2 mkr i kontanter, 50 mkr i skuldrevers och 34 000 nyemitterade aktier à 1000 kr i Öckerö Bostads AB. Totalt 170,2 mkr. Låneskuld I kommunens bokslut för år 2003 var låneskulden till olika banker 70 mkr, fördelade på 20 mkr i bundna lån och 50 mkr i rörliga lån. I politisk enighet har del av fastighetsförsäljningens kontantersättning använts till att lösa in kommunens befintliga låneskuld. Ett beslut som väl stämmer överens med kommunallagens principer om god ekonomisk hushållning. Från och med andra kvartalet 2004 har kommunen inga lån till kreditinstitut. Skuldrevers Skuldreversen, som en del i ÖBO:s betalning för köpet av kommunens fastigheter, löper på 50 mkr till 2 procents årlig ränta. Årlig amortering av skulden finns ej inskriven i reversens villkor. Reversen gäller under fem år och förlängs sedan med ett år i taget. Kommunen kan under vissa villkor säga upp reversen till betalning. ÖBO AB kan lösa in hela eller delar av skulden i förtid. Finansnetto Finansnettot visar skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Till skillnad från tidigare år är finansnettot i 2004 års bokslut positivt. Lånen är inlösta och likvida medel genererar, trots dagens låga räntor, ränteintäkter. Ränta på kommunens inlåning har minskat från 2,7 procent i januari till 2,0 procent i december. Bankernas sk basräntor styrs av Riksbankens reporänta. Ränta på skuldrevers från ÖBO AB faller ut med 1 mkr/år. Periodvis under året har överlikvid, bla från ÖBO-affären, placerats i värdepapper för att generera avkastning över vad ordinarie bankkonto ger enligt avtal. De räntekostnader som redovisas avser de dagar under kvartal ett som löpte till dess samtliga lån var inlösta. Dessutom redovisas som finansiell kostnad ränta på pensionsavsättning kopplat till vissa pensionsförpliktelser i avtalet PFA98. Jarl Gustavsson, ekonomichef Öckerö kommun och omvärlden 5
Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. Kommunens försäljning av merparten av sina fastigheter till sitt fastighetsbolag, Öckerö Bostads AB, har kraftigt förändrat både verksamhet och den ekonomiska rapporteringens innehåll. Jämförelser mellan 2003 och 2004 blir därför svår att göra. År 2004 är dessutom unikt såtillvida att skattesatsen är höjd med 1 krona. 1. RESULTATRÄKNING (RR) Årets resultat: plus 8,9 mkr Kommunens resultat för år 2004 blev ett överskott på 8,9 mkr. Budget för året uppgick till 3,0 mkr. 2004 har blivit något av reavinsternas år och bokfördes till 8,0 mkr. Inget av dessa intäkter fanns med i budget för året. Negativa sk slutavräkningar i bokslutet över skatteintäkter för åren 2003 och 2004 påverkar resultatet med ca 5 mkr. Balansresultat: plus 0,9 mkr För att få fram balansresultatet exkluderas reavinster från årets resultat. Vi skriver positiva 0,9 mkr. Med minsta möjliga marginal uppfyller kommunen minimikravet för en ekonomi i balans. Någon reglering av negativt balansresultat för år 2004 behövs således ej. Däremot kan konstateras att kommunen inte har klarat av att under åren 2003 och 2004 reglera 2002 års negativa balansresultat på 3,6 mkr. Kommunallagens minimikrav på god ekonomisk hushållning har ej uppfyllts. Nettokostnad ett viktigt nyckeltal Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger oss det vi kallar nettokostnad. Denna siffra skall sedan med marginal täckas av externa intäkter: skatteintäkter och statsbidrag. Ett av de vanligaste sk nyckeltalen i den finansiella analysen kallar vi nettokostnadsandelen, vilken visar i procent hur stor del som återstår av skatteintäkter/statsbidrag sedan verksamheten betalats. Riktpunkt brukar sättas till ca 96 97%, vilket för Öckerö kommuns del kan översättas med ett positivt resultat på ca 10 mkr. Denna önskvärda finansiella situation ger kommunfullmäktige ett ekonomiskt handlingsutrymme, samtidigt som egna resurser skapas för investeringsverksamhet, amortering av lån, minskning av framtida pensionsförpliktelser etc. Tabellen nedan visar att kommunens nettokostnadsandel under en femårsperiod pendlat runt 100%, dvs resultatkravet i budget är för lågt satt. Ekonomi i balans förutsätter bättre överensstämmelse och marginal mellan verksamhet och ekonomi. Kostnadsutvecklingen avgörande för resultatet Kommunens mjuka tjänster är välfärdstjänster, vilka till sin natur är personalintensiva och där endast måttliga produktivitetsökningar kan väntas ske. Den helt dominerande kostnaden för kommunen är personalkostnader. Kostnadsutvecklingen för en kommun mellan ett år till ett annat beror till övervägande del på lönernas utvecklingstakt. Kommunen behöver därför intäkter som utvecklas minst i samma takt som lönerna. Verksamhetens nettokostnader, inkl avskrivningar och finansnetto, har under året ökat med ca 9 mkr, vilket innebär ökning med ca 2,2%. Motsvarande siffra för år 2003 var ca 12 mkr och ca 3%. Personalkostnad (löner, sociala avgifter, pensionskostnader) har under året ökat med ca 3%. Motsvarande siffra var för år 2003 ca 6,6%. mkr Årets resultat 2000 2004 mkr Facknämndernas budgetavvikelser 2000 2004 10 9 0 3 1 5 5 0 5 3 10 9 3 2 5 15 17 10 20 20 2000 2001 2002 2003 2004 2000 2001 2002 2003 2004 6 Finansiell analys
Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla. Dessa har i jämförelse med år 2003 ökat med ca 30 mkr eller ca 9% (Obs! förändrad skattesats +1 kr). Redovisade skatteintäkter är ca 5 mkr lägre än vad som budgeterats. En annan intäktskälla av vikt är de sk generella statsbidragen, inklusive utjämningssystemet. År 2004 erhöll kommunen ca 44 mkr netto. Det är ca 15 mkr mindre än för år 2003 och speglar kommunens förändring från bidragsmottagare i systemet till avgiftsbetalare. Skattenettot (skatteintäkter + generellt statsbidrag) har totalt ökat med ca 15 mkr jämfört med år 2003. Ökningen år 2003 var 17 mkr. Se vidare not 4 skatteintäkter mm. Pensionsförpliktelser allmänt Kommunernas avtal utfäster en viss pension utöver vad folkpension och ATP-systemen ger. Pensionsskuldens storlek har beräknats av företaget KPA och kan sägas motsvara personalens vid mättillfället inarbetade pensionsmedel under vissa förutsättningar (inflation, ränta mm). Samtliga pensioner intjänade tom 31 december 1997 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en sk ansvarsförbindelse. Utbetalningarna redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp med ränta och inflation. År 2004 betalades ca 5,7 mkr ut i pension inkl löneskatt. Det finns inga medel avsatta för utbetalningar av denna gamla skuld. Nyintjänade pensioner from 1998, enligt pensionsavtalet PFA98, redovisas som en sk avsättning (=skuldföring) i balansräkningen och som kostnad i resultaträkningen i takt med intjänandet. Den del som avser den sk individuella delen av pensionsavsättningen redovisas som en kortfristig skuld eftersom den kommer att betalas ut i mars månad året efter det sk intjänandeåret. Kommunfullmäktiges beslut att betala ut den nya skulden till de pensionsförvaltare som personalen valt, innebär att den sk återlåning av pensionsmedel som skett under flera år och som använts till att finansiera bla investeringar upphör. Pensionsförmåner som intjänats from 1998 och som inte kan betalas ut som individuell del, kompletterande ålderspension och efterlevandepension, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntan på avsättningen redovisas som en finansiell kostnad Särskild löneskatt, motsvarande arbetsgivaravgifter vid vanlig lön, redovisas för pensioner för såväl avsättning i balansräkning, ny skuld, som pensionsförpliktelser uppsatta som ansvarsförbindelse, gammal skuld. Nedanstående diagram visar prognos över kommunens framtida utbetalningar från ingångna pensionsförpliktelser i löpande priser (2% inflation). Källa: KPA 2. FINANSIERINGSANALYS (FA) Betalningsflöden in/ut... Finansieringsanalysen liknar resultaträkningen i så måtto att den visar vad som hänt under en tidsperiod. FA hämtar information från resultaträkningen och balansräkning. För icke-ekonomen har FA den fördelen att den är uppbyggd av flöden av pengar, dvs inbetalningar och utbetalningar, och inte som resultaträkningen innehåller poster som saknar sin motsvarighet i betalningsmässiga poster/händelser. Det senare gör RR svår att tolka, samtidigt som den visar det som alla vill få svar på: Resultatet! Den modell som Öckerö kommun använder kallas sektorindelad FA (se sidan 14) och består av tre delar: drift, investering och finansiering. Inom varje sektor redovisas in- och utflöden av pengar summerat i en delsumma. FA avslutas på sista raden med periodens likviditetsförändring. % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 2000 2004 mkr Prognos pensionsutbetalningar 2004 2020 105 40 100 95 101 99 101 99 98 30 20 27 34 21 90 10 12 15 85 0 2000 2001 2002 2003 2004 2004 2005 2010 2015 2020 Finansiell analys 7
Finansiell analys Modellen för år 2004 visar att sektor 1, driftverksamheten, visar ett positivt betalningsflöde på ca 25 mkr. Försäljning av anläggningstillgångar bidrar kraftigt till denna siffra. Investeringssektorn redovisar en delsumma, ca 130 mkr, efter det att nyinvesteringar har minskats med försäljningar av anläggningstillgångar och aktietilldelning. Siffran är unik till sin storlek och en effekt av den sk ÖBO-affären. Finansieringssektorn visar en negativ siffra, ca 119 mkr, över årets likvidpåverkan som summan av skuldrevers från Öckerö Bostads AB och minskning av kommunens kortfristiga lån. På sista raden visar FA att årets förändring av likvida medel är positiv och uppgår till ca 36 mkr. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga har stärkts för andra året i rad. 3. BALANSRÄKNING (BR) Soliditeten mått på finansiell styrka Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga och finansiella styrka. Måttet ställer det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna och anger i vilken grad kommunen finansierat sina tillgångar med egna medel. En fallande soliditet är ett tecken på att åtgärder behövs för att stabilisera ekonomin. Detta kan åstadkommas genom att i ett längre perspektiv vidta åtgärder för en förbättrad resultatutveckling. Under 2004 har soliditetmåttet stärkts. Likviditeten kortsiktig betalningsberedskap När likvida flöden, inbetalningar utbetalningar, är i obalans blir följden förr eller senare att den kortsiktiga betalningsförmågan sätts på prov. Negativa/svaga årsresultat och hög investeringsnivå har tidigare år skapat en försämrad likvid situation. Utvecklingen bröts när siffrorna från ögonblicksbilden 31/12 2003 redovisades. Den förbättrade likvida situationen för kommunen har kvarstått 2004 och förstärkts. Fortsatt låg investeringstakt och försäljning av anläggningstillgångar har ökat på kassan. Återstoden av den likvida delen av betalningen för kommunens fastigheter från Öckerö Bostads AB, efter amortering av kommunens låneskuld, är ca 16 mkr och är placerat på särskilt konto. Budgetföljsamhet finansiell kontroll Facknämndernas totala budgetavvikelse uppgår till positiva 1 mkr för år 2004. Nämndernas budgetdisciplin, utfall ställt mot budget, visar på en kraftigt förbättrad precision. Endast socialnämnden visar negativ budgetavvikelse ( 3,6 mkr). Kommunfulllmäktiges målstyrning över nämndernas verksamhet sker via den sk Öckerö-modellen där uppdragshandlingen är ett centralt begrepp. Ekonomistyrningen, ur nämndens perspektiv, innefattar all den kontroll och uppföljning av verksamheten som krävs för att denna bedrivs inom budgetens ramar. För en mer ingående beskrivning av nämndernas verksamhet och ekonomi hänvisas till driftsredovisningen på sidan 21 och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Facknämndernas budgetavvikelser mellan år 2000 och 2004 framgår av diagram på sidan 6. Investeringar Kommunens investeringsverksamhet har successivt lagts på en lägre nivå. Budget för nya projekt år 2004 var 10 mkr och reserveringar från 2003 uppgick till ca 5 mkr. Totalt: ca 15 mkr. Utfallet blev ca 13 mkr (netto). Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden ryms idag till största delen inom bostadssektorn. På balansdagen, 31 december 2004, uppgick borgen för Öckerö Bostads AB till 273 295 tkr (22 498 kr per invånare). Se vidare borgensåtaganden not 20. I samband med att bostäder byggts har kommunen tecknat förlustansvar (40%) av det statliga bostadslånet. Vidare finns en kommunal ansvarsförbindelse för statligt kreditgaranterade bostadslån. Not 20 visar kommunens förlustansvar. % 80 60 40 20 0 Soliditetsutveckling 2000 2004 59 60 59 2000 2001 2002 2003 2004 60 72 Finansiell målsättning avslutande kommentar 1. Den löpande verksamheten bör uppvisa ett positivt resultat. 2. Reinvesteringar skall finansieras fullt ut med egna medel. 3. Återbetalning av låneskulden skall påbörjas. Samtliga målpunkter ovan har uppfyllts under år 2004. Uppfylls de finansiella målen ökar förutsättningen för att ekonomin även i det långa perspektivet kan bidra till en god kvalité i verksamheten. Kommunforskning i Västsverige (Kfi) poängterar i sin finansiella genomgång av Öckerö kommun åren 2001 2003 att kommunen måste visa upp en följd av år med positiva resultat för att stärka sin finansiella ställning. Det är slutsatsen! Jarl Gustavsson, ekonomichef 8 Finansiell analys
Fem år i sammandrag 2004 2003 2002 2001 2000 Allmänt Folkmängd 31/12 12 147 12 081 11 981 11 877 11 827 Antal barn 0 5 år 862 856 831 836 837 Antal barn 6 15 år 1 789 1 809 1 844 1 831 1 850 Antal ungdomar 16 18 år 484 470468 458 437 Antal äldre: 80 år och äldre 616 602 583 549 526 Kommunal skattesats, total, kr 31,44 30,44 30,44 30,44* 30,97 varav kommunal utdebitering 21,19 20,19 20,19 20,19 20,19 * exklusive kyrkan Personal Personalkostnader, mkr 307 298 280270251 varav pensionskostnader 14 13 15 12 12 Antal anställda per 1/11 2004 985 1 007 1 029 978 965 Ekonomi, mkr Nettokostnad inklusive avskrivningar och finansnetto 411 402 390 365 350 Skattenetto (skatteintäkter, generella statsbidrag) 420 405 388 369 347 varav skatteintäkter 376 346 328 312 287 Årets resultat 9 3 2 5 3 Balansresultat 1 3 4 3 2 Avskrivningar 14 21 202023* Facknämndernas driftbudgetavvikelse 1 3 20 9 18 * vägverket ca 2 mkr netto (färjor) Investeringar, mkr Budget, netto (10 nya projekt + 5 reserveringar) 15 21 27 41 61 Utfall, netto 13 11 28 21 55 Tillgångar och skulder Tillgångar, mkr 328 381 377 378 378 per invånare, kr 27 002 31 562 31 463 31 792 31 960 Långfristig låneskuld, mkr (bank) 0 052 52 57 per invånare, kr 0 04 377 4 415 4 832 Likvida medel, mkr 55 18 7 9 17 Eget kapital, mkr 237 228 224 226 223 Ansvarsförbindelse, mkr (exkl löneskatt) 146 142 137 134 134 Borgensförbindelser, mkr 308 204 179 188 188 per invånare, kr 25 372 16 902 14 977 15 828 15 895 Finansiella nyckeltal Soliditet, % 72 6059 6059 Soliditet, % (inkl ansvarsförbindelse + löneskatt) 17 13 15 16 15 Kassalikviditet, % (minimum 100%) 116 44* 5058 61 Likviditetsdagar (sikta på 30 dagar) 38 13 5 7 14 * I kortfristig skuld ingår 70 mkr amortering av lån Fem år i sammandrag 9
Kommunens personal Personalredovisningen nedan avser statistikuppgifter per den 1/11 2004, vilket är enligt Svenska kommunförbundets rekommenderade mättidpunkt. Antal anställda och personalkostnader Antalet anställda i Öckerö kommun den 1 november 2004 uppgick till 985 personer, en minskning med 22 personer jämfört med 2003 då motsvarande siffra var 1007. Totalt utgör de 985 anställda 819 helårsarbetare vilket kan jämföras med 839 föregående år och 866 året dessförinnan. Kommunens totala personalkostnader, enligt tabell nedan, för 2004 (inkl avsättning till pensionsskuld) uppgick till 306,6 mkr. Detta är en ökning med 3% jämfört med år 2003, se diagram. Semesterlöneskulden minskade under 2004 med 0,1 mkr från 17,5 mkr till 17,4 mkr. mkr Personalkostnader 2001 2004 (exkl övriga personalkostnader) Åldersstruktur och anställningstid Den genomsnittliga anställningstiden är 13,0 år för män och 13,3 år för kvinnor. Medelåldern är 47,5 år för männen och 45,4 år för kvinnorna. Tabellen nedan visar antalet anställda inom respektive åldersintervall och förvaltning. Antal anställda i resp åldersintervall 2004 Ålder KS BUF SF KFF SBF Totalt 0 19 0 02 00 2 20 29 5 26 36 0 7 74 30 39 6 95 90 9 16 216 40 49 15 129 114 8 21 287 50 59 21 153 84 13 40 311 60 4 38 39 0 14 95 Totalt 51 441 365 30 98 985 300 250 200 268 280 298 307 Barn- och utbildningsförvaltningen har minskat med 23 anställda. Av dessa har 20 förts över till den nya centraliserade lokalvårdsenheten som är organiserad under Samhällsbyggnadsförvaltningen. Även Socialförvaltningen har minskat antalet anställda. Av dessa 20 har ca 5 gått över till lokalvårdsenheten. 150 Personalrörlighet Personalomsättningen fortsätter att minska. Nedanstående sam- 100 manställning ger en bild av nettoförändringen. 0 2001 2002 2003 2004 Antal nyanställda respektive avslutade under året i förhållande till antal fast anställda 1 november 2004 Andel nyanställda 13,57% Andel avslutade 19,62% Personalkostnader 2004 i mkr Löner arbetad tid 184,6 Löner ej arbetad tid, bl a semester, sjuklön 27,7 Kostnadsersättningar 1,6 Sociala avgifter 78,5 Pensionskostnader 14,2 Summa personalkostnader 306,6 Pensionskostnader Under 2004 utbetalades ca 4,6 mkr till kommunens pensionstagare, vilket är en minskning med 0,3 mkr i jämförelse med 2003. Pensionskostnaden uppgick år 2004 totalt till 14,2 mkr. Nettoförändring 6,05% Av kommunens tillsvidareanställda är ca 40% 50 år eller äldre. Till och med år 2013 kommer 24% av arbetstagarna att avgå med pension. Beräkningen bygger på avgång vid 65 års ålder. Barn- och utbildningsförvaltningen samt Socialförvaltningen beräknas behöva nyrekrytera med ca 20% vardera enbart på grund av pensionsavgångar vid oförändrad bemanningsnivå. Det största rekryteringsbehovet avser kategorierna lärare/ förskollärare och undersköterskor/vårdbiträden. Normal personalomsättning och ökande rörlighet på arbetsmarknaden gör att rekryteringsbehovet inte kan förväntas minska. 10 Kommunens personal
Frånvaro Med anledning av ändring i lagen om kommunal redovisning redovisas sjukfrånvaron enligt följande: Förutom redovisning av total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid lämnas även uppgift om 1. långtidssjukfrånvaro, den andel av total sjukfrånvarotid som överstiger 60 dagar 2. sjukfrånvaro för kvinnor respektive män, se diagram 1 nedan 3. sjukfrånvaro för anställda i tre olika åldersintervall, yngre än 29 år, 30 49 år samt äldre än 50 år se diagram 2 nedan Sjukfrånvaron har minskat i förhållande till den tillgängliga arbetstiden och var 2004 totalt 7,8%, jämfört med år 2003 9,2%. Motsvarande siffra var för 2002 9,8%. Långtidssjukfrånvaron, mer än 60 dagar, stod 2003 för 73,25% av den totala sjukfrånvarotiden. Under 2004 sjönk även denna siffra och utgjorde 71,91% av total sjukfrånvaro. % 10 8 6 4 2 0 Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig tid 10 4,65 10,31 4,4 8,57 2 0 2003 2004 Män Kvinnor 50 år Den minskade sjukfrånvaron beror delvis på att anställda erhållit det som tidigare benämndes förtidspension, men som numera heter sjukersättning. Vår bedömning är att minskningen även beror på de förebyggande och rehabiliterande insatserna av olika slag som görs både ute i förvaltningarna och från centralt håll i kommunen. Nettoarbetstiden har återigen ökat något. Från 69,5% 2002 till 71,3% år 2004. 8 6 4 4,38 9,12 10,61 3,12 7,33 9,38 2003 2004 29 år 30 49 år Detta innebär att av den totala arbetstiden under 2004 utgjorde knappt 30% någon form av frånvaro. Den högsta andelen frånvaro utgjordes av semester, 10,42%, därefter kom sjukfrånvaron med 7,8%. Diagrammet nedan visar hur olika typer av frånvaro förhåller sig till arbetad tid. % 100 80 60 40 20 0 69,5 10,2 9,8 4,7 Personalstrategi Tidsanvändning 70 10,5 9,2 4,6 71,3 10,4 7,8 4,2 2002 2003 2004 Nettoarbetstid Föräldraledighet Semester Studier Sjukdom Övrigt Kommunens strategiska mål är att skapa förutsättningar för att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare i syfte att behålla och rekrytera kompetent personal. Detta ska bla uppnås genom ett ledarskap som utvecklar och tar tillvara personalens kunskaper och kompetens. Öckerö kommun skall, genom en målmedveten personalsatsning och en aktiv strävan att uppnå en god arbetsmiljö, uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Att idag kännetecknas av att vara en bra arbetsgivare skapar även goda förutsättningar att möta de krav och förväntningar som morgondagens generationsväxling ställer. Jämställdhetslagen ställer krav på handlingsplan i syfte att uppnå jämställda löner. Arbetsvärdering inom och mellan olika yrkeskategorier har utförts under 2004. Under 2005 fortsätter arbetet med kartläggning och analys av eventuella osakliga löneskillnader mellan könen. Processen har beräknats ta ca 2 år innan en övergripande handlingsplan kan presenteras. Arbetsgivarpolicyn är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument i arbetsgivarfrågor. Kommunens personal 11
Redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller Referensgruppen i redovisningsfrågor. När det gäller beskrivning av redovisningssystemet, 2 kap 8, har kommunen dock inte kunnat färdigställa denna dokumentation. Pensionsskuld Kommunens samlade pensionsskuld uppgår till 162,8 mkr per 2004-12-31. Under avsättningar finns 8,4 mkr redovisat och under kortfristiga skulder finns de pensioner som tjänats in av de anställda under 2004 till 8,2 mkr. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före 1998. Dessa räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Detta åtagande uppgår till 146,2 mkr. Särskild löneskatt Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 5 periodiseras den särskilda löneskatten på pensionskostnader. Under avsättningar finns 2 mkr redovisat och under kortfristiga skulder 2 mkr. Under ansvarförbindelser finns den särskilda löneskatt som hänför sig till pensionsförpliktelser intjänade före 1998, 35,5 mkr. Kommunens skuld för särskild löneskatt uppgår till 39,5 mkr. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar och redovisas tillsammans med upplupen arbetsgivaravgift som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningar påbörjas månaden efter färdigställandet. Avskrivningstiderna följer Kommunförbundets rekommendationer. Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter redovisas under omsättningstillgångar, bl a Suddaområdet, strukturförändring Öckerö hamn, Gula villan m fl. Under kortfristiga skulder finns ett exploateringsområde redovisat, Östra Pinan, industriområde. VA-anslutningsavgifter VA-anslutningsavgifter redovisas som intäkter i resultaträkningen. Exploateringsverksamhet redovisar anslutningsavgifter över resultatet då arbetet är slutfört. 12 Redovisningsprinciper
Redovisningsmodellens delar Resultaträkningen återger driftsverksamhetens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkterna minus kostnaderna, vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Resultaträkningen beskriver i tre steg hur årets resultat uppkommer. Första steget visar nettokostnaden, vilket är verksamhetens intäkter, förutom skatteintäkter och finansiella intäkter, minus verksamhetens kostnader exkl finansiella kostnader. I steg två tillkommer skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader. Detta resultat anger om skatteintäkterna täcker kommunens kostnader. Steg tre är resultatet före extraordinära poster. Finns inga extraordinära poster är detta årets resultat. Det är detta resultat som bäst beskriver hur den löpande verksamheten påverkar det egna kapitalet samt ger den bästa bilden av kommunens ekonomiska utveckling. Finansieringsanalysen redovisar inbetalningar och utbetalningar, d v s hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångarna innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t ex byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, dvs hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Driftredovisning Budgeterade och redovisade kostnader och intäkter för löpande verksamhet Investeringsredovisning Nettoinvesteringar = Årets investeringar minus Investeringsbidrag och Försäljning av anläggningstillgångar Resultaträkning Intäkter minus Kostnader =Förändring eget kapital Finansieringsanalys Inbetalningar minus Utbetalningar =Förändring likvida medel Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningtillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kapitalanvändning Kapitalanskaffning Redovisningsmodellens delar 13
Öckerö kommun Resultaträkning mkr 2004 Budget 2003 2004 Verksamhetens intäkter, not 1 134,7 111,4 124,4 Verksamhetens kostnader, not 2, 3 532,2 524,7 501,9 Avskrivningar, not 10 14,3 11,8 20,5 Nettokostnad 411,8 425,1 398,0 Skatteintäkter, not 4 375,8 381,0345,8 Generella statsbidrag, not 4 43,7 45,059,1 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 7,7 0,9 6,9 Finansiella intäkter, not 5 2,1 2,8 0,3 Finansiella kostnader, not 5 0,9 0,8 3,9 Resultat före extraordinära poster 8,9 2,9 3,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Årets resultat, not 6 8,9 2,9 3,3 Finansieringsanalys mkr 2004 2003 1. Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter 134,7 124,4 Verksamhetens kostnader 532,2 501,9 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader, not 7 10,2 5,8 Verksamhetens nettokostnader 407,7 383,3 Skatteintäkter/generellt statsbidrag 419,5 404,9 Finansiella intäkter 2,1 0,3 Finansiella kostnader 0,9 3,9 Justering för rörelsekapitalets förändring, not 8 11,7 2,1 Verksamhetsnetto 24,7 15,9 2. Investeringar Inköp av materiella tillgångar 12,7 10,9 Avyttrade materiella tillgångar 177,3 8,4 Inköp av aktier och andelar 34,0 0,00 Investeringsnetto 130,6 2,5 3. Finansiering Ökning långfristiga fordringar 50,0 0,00 Minskning långfristiga lån 0,0 52,4 Minskning kortfristiga lån 68,9 0,0 Ökning kortfristiga lån 0,0 50,0 Finansieringsnetto 118,9 2,4 Förändring av likvida medel (= 1+2+3), not 9 36,40 11,0 14 Öckerö kommun
Balansräkning mkr 2004 2003 Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar, not 10 135,9 296,5 Maskiner och inventarier, not 10 12,8 17,3 Pågående arbete, not 10 0,3 3,9 149,0 317,7 Finansiella anläggningstillgångar Andelar och aktier, not 11 35,1 1,1 Långfristig fordran, not 11 50,0 0 85,1 1,1 Summa anläggningstillgångar 234,1 318,8 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Lager 0,1 0,1 Exploateringsfastigheter, not 12 3,1 1,6 Kortfristiga fordringar, not 13 36,1 42,7 Likvida medel, not 14 54,6 18,1 Summa omsättningstillgångar 93,9 62,5 Summa tillgångar 328,0 381,3 Eget kapital, avsättningar och skulder EGET KAPITAL Eget kapital, not 15 236,8 227,9 Därav årets resultat 8,9 3,3 AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser, not 16 8,4 7,5 Beräknad skuld löneskatt, not 16 2,0 1,8 Summa avsättningar 10,4 9,3 SKULDER Långfristiga skulder, not 17 0,1 0,1 Exploateringsfastighet, not 18 0,2 5,3 Kortfristiga skulder, not 19 80,5 138,7 Summa skulder 80,8 144,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 328,0 381,3 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Borgen gentemot bank, not 20 302,6 197,3 Förlustansvar, not 20 5,6 6,9 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder, not 21 146,2 141,9 Beräknad löneskatt som inte tagits upp bland skulder, not 21 35,5 34,4 Öckerö kommun 15
Öckerö kommun Noter Not 1 Verksamhetens intäkter tkr 2004 2003 Försäljningsmedel 1 068 1 187 Avgifter och ersättningar 59 559 54 471 Hyror och arrenden 5 119 8 594 Bidrag 29 132 26 171 Försäljning verksamhet och entreprenad 28 140 26 415 Övrigt 11 656 7 596 Summa verksamhetens intäkter 134 674 124 434 Not 2 Verksamhetens kostnader tkr 2004 2003 Lönekostnader 213 908 207 252 Sociala avgifter 78 503 77 573 Avsättning pensionsskuld, individuell 8 406 7 803 Avsättning pensionsskuld, övriga 444 351 Utbetalda pensioner, ålders- 4 611 4 897 Utbetalda pensioner, SÅP 576 0 Förvaltningsavgifter pensioner 189 145 Övriga personalkostnader 4 713 4 694 Summa personalkostnader 311 350 302 715 Anläggnings- och underhållsmaterial 2 245 2 055 Vatten för distribution 1 244 1 584 Bidrag och transfereringar 22 231 26 464 Entreprenader, köp av verksamhet 103 572 92 851 Konsulttjänster 5 087 4 562 Hyror och fastighetsservice 36 717 15 593 Hyra/leasing anläggningstillgångar 2 092 1 858 Bränsle, energi, vatten 6 392 14 170 Förbrukningsinventarier, material 20 285 19 350 Kontorsmateriel och trycksaker 1 527 1 702 Rep, underhåll maskiner, inventarier 2 429 2 481 Diverse främmande tjänster 5 431 4 311 Tele- datakommunikation, porto 3 336 3 536 Transporter 3 757 3 130 Försäkringsavgifter, riskkostnader 1 476 1 407 Övrigt 3 037 4 148 Summa övriga kostnader 220 858 199 202 Summa verksamhetens kostnader 532 208 501 917 Not 3 Leasing Framtida leasingavgifter år 2005 1 139 Framtida leasingavgifter år 2006 20010 2 967 Framtida leasingavgifter år 2011 70 Not 4 Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning tkr 2004 2003 Skatteintäkter Kommunalskatt 381 000 348 193 Slutavräkning 1 596 1 045 Preliminär slutavräkning 3 571 3 464 Summa skatteintäkter 375 833 345 774 Generella statsbidrag, utjämning Generella statsbidrag 46 243 47 522 Generellt sysselsättningsstöd 4 441 2 638 Nyanställningsstöd 34 1 416 Inkomstutjämning 2 762 6 856 Kostnadsutjämning 7 515 3 080 Nivåjustering 2 268 2 409 Summa generella statsbidrag, utjämning 43 697 59 103 Not 5 Finansiella intäkter och kostnader tkr 2004 2003 Finansiella intäkter Ränteintäkter, banktillgodohavanden 1 089 307 Ränteintäkter, koncernfordran 1 000 0 Övriga ränteintäkter 13 51 Summa finansiella intäkter 2 102 256 Finansiella kostnader Ränta långfristiga skulder 370 3 391 Räntekostnad pensioner 516 477 Summa finansiella kostnader 886 3 868 Not 6 Årets resultat tkr 2004 2003 Enligt balanskravet Årets resultat 8 923 3 256 Avgår reavinst 8 003 6 674 Balansresultat 920 3 418 tkr 2004 2003 Under året betalda leasingavgifter avseende Inventarier 649 664 Transportmedel 991 820 16 Öckerö kommun
Not 7 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader tkr 2004 2003 Reavinster 8 003 5 779 * Nedskrivning lokalvårdsprojekt 1 118 Vinst exploateringsprojekt Samsmarka 1 277 Gatukostnad Hyppeln, utförs 2005 180 Summa ej rörelsekap.påverk. poster 10 218 5 779 *År 2003 är ett nettobelopp av alla ej rörelsekap. poster Not 8 Justering för rörelsekapitalets förändring tkr 2004 2003 Minskn/ökn av expl.fast, lager mm +/ 1 535 813 Minskn/ökn av kortfrist. fordringar, +/ 6 592 4 853 Ökn/minskn pensionsskuld, +/ 1 067 589 Ökn/minskn övr kortfrist skulder, + 5 565 2 986 Summa rörelsekapitalets förändring 11 689 2 091 Not 9 Förändring av likvida medel Ökn/minskn av kassa och bank, +/ 36 432 11 015 Not 10 Materiella anläggningstillgångar tkr 2004 2003 Allmän markreserv Ingående bokfört värde 22 035 22 656 Nyanskaffningar 1 985 31 Försäljningar 7 102 652 Utgående bokfört värde 16 918 22 035 Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde 164 676 173 649 Nyanskaffningar 1 108 Investeringsbidrag 197 1 955 Försäljning/utrangering 157 350 85 Årets avskrivning 889 8 041 Utgående bokfört värde 6 634 164 676 Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde 70 505 72 770 Nyanskaffningar 9 485 2 749 Försäljning/utrangering 8 29 Överföring till publika fastigheter 0 1 166 Årets avskrivning 3 830 3 819 Utgående bokfört värde 76 152 70 505 2004 2003 Publika fastigheter Ingående bokfört värde 33 029 32 470 Nyanskaffningar 2 260 1 170 Försäljning/utrangering 0 0 Överföring från fastigheter för affärsverks 0 1 166 Årets avskrivning 1 792 1 777 Utgående bokfört värde 33 497 33 029 Övriga fastigheter Ingående bokfört värde 6 280 7 430 Nyanskaffningar 0 Försäljning/utrangering 3 464 872 Överföring till verksamhetsfastigheter 0 Årets avskrivning 83 278 Utgående bokfört värde 2 733 6 280 Summa mark, byggnader, tekn anläggn 135 934 296 525 Maskiner, inventarier, fordon Ingående bokfört värde 17 273 20 330 Nyanskaffningar 2 061 3 956 Försäljning/utrangering 1 568 655 Årets avskrivning 5 013 6 358 Utgående bokfört värde 12 753 17 273 Avskrivningar, nedskrivningar Avskrivningar, byggnader 6 594 13 914 Avskrivningar, inventarier 5 013 6 508 Nedskrivning anläggningstillgångar 1 125 104 Nedskrivning exploateringsprojekt 1 556 0 Summa avskrivning, nedskrivning 14 288 20 526 Pågående arbeten Ledningsplats 186 Träningsredskap 2003 55 Förlägning kaj Björnhuvudet 23 Saneringsplan 1 616 Ombyggnad ar-verk Rörö 1 902 Hönö Röd GC-väg 17 Utfyllnad Öckerö hamn 27 Renovering av pumpstation 68 68 Utbyggnad dagvattenledning 25 25 Reservkraft VA-anläggning 212 Summa pågående arbeten 3053 919 Öckerö kommun 17
Öckerö kommun Not 11 Finansiella anläggningstillgångar tkr 2004 2003 Aktier och andelar Öckerö Kom. Förvaltn. AB 250 250 Öckerö Bostads AB 34 000 0 Renova AB 64 64 Kommentusgruppen AB 1 1 Västtrafik AB 780 780 AB Jönköpingsbostäder 33 33 Summa aktier och andelar 35 128 1 128 Långfristig fordran Revers Öckerö Bostads AB 50 000 0 Summa långfristig fordran 50 000 0 Summa finansiella anl.tillgångar 85 128 1 128 Not 12 Exploateringsfastigheter tkr 2004 2003 Öckerö hamnförening 450 450 Öckerö hamnplan 0 1 178 Strukturförändring Öckerö hamn 965 0 Öckerö 2:51 Gula Villan 498 0 Markexploatering norr om Statoil 115 0 Suddaområdet 1 135 0 Summa exploateringsfastigheter 3 163 1 628 Not 13 Kortfristiga fordringar tkr 2004 2003 Kundfordringar 11 975 9 410 Diverse kortfristiga fordringar 10 060 9 278 Förutbetalda kostnader 10 732 17 210 Upplupna intäkter 3 315 6 776 Summa kortfristiga fordringar 36 082 42 674 Not 15 Eget kapital tkr 2004 2003 Eget kapital 227 863 224 606 Årets resultat 8 923 3 256 Summa Eget kapital 236 786 227 862 Not 16 Avsättningar tkr 2004 2003 Pensionsskuld Ingående avsättning pensionsskuld 7 554 7 080 Avsättningar under året 1 513 1 095 Utbetalningar 1 192 1 259 Ränteuppräkn, basbeloppsuppräkn, övriga poster 538 638 Utgående avsättning pensionsskuld 8 413 7 554 Löneskatt Ingående avsättning löneskatt 1 833 1 718 Årets avsättning löneskatt 208 115 Utgående avsättning löneskatt 2 041 1 833 Summa avsättningar 10 454 9 387 Not 17 Långfristiga skulder tkr 2004 2003 Skuldrevers Västtrafik AB 100 100 Summa långfristiga skulder 100 100 Not 18 Exploateringsfastigheter tkr 2004 2003 Östra Pinan industriområde 154 0 Exploateringsområde Björkö Samsmarka 0 5 270 Summa exploateringsfastigheter 154 5 270 Not 14 Likvida medel tkr 2004 2003 Kassa 121 118 Postgiro 609 1 036 Bank 53 836 16 980 Summa likvida medel 54 566 18 134 18 Öckerö kommun
Not 19 Kortfristiga skulder tkr 2004 2003 Diverse kortfristiga skulder 1 481 70 387 varav amortering av lån 2003 70 000 Leverantörskulder 17 400 16 221 Moms 869 785 Personalens källskatt 5 417 5 744 Upplupna sociala avgifter 5 505 5 985 Upplupen semesterlöneskuld och okompenserad övertid 18 283 18 466 Upplupna timlöner avseende december 3 826 2 454 Upplupen kostnad avgångsvederlag 0 366 Upplupen räntekostnad 0 243 Upplupen pension individuell del 8 241 7 799 Upplupen löneskatt individuell del 1 999 1 892 Skuld staten avseende skatt 8 628 3 464 Övrigt 8 848 4 917 Summa kortfristiga skulder 80 497 138 723 Not 21 Ansvarsförbindelser tkr 2004 2003 Ingående pensionsförpliktelser 141 940 136 564 Utbetalningar 3 478 3 639 Ränteuppräkn, basbeloppsuppräkn, övriga poster 7 744 9 015 Utgående pensionsförpliktelser 146 206 141 940 Ing löneskatt på pensionsförpliktelser 34 435 33 130 Årets löneskatt på pensionsförpliktelser 1 035 1 305 Utg löneskatt på pensionsförpliktelser 35 470 34 435 Summa ansvarsförbindelser 181 676 176 375 Not 20 Borgensförbindelser o övr ansvarsförbindelser tkr 2004 2003 Borgensförbindelser Öckerö Bostads AB 273 295 167 484 Rederi AB Gunilla 8 000 8 000 FUC 15 980 16 500 HSB Södra Bohuslän 5 064 5 076 Renova 221 207 Summa borgensförbindelser 302 560 197 267 Förlustansvar egna hem SBAB 3 395 4 027 BKN 2 019 2 421 Spintab 192 404 Venantius 32 33 Summa förlustansvar 5 638 6 885 Öckerö kommun 19