Kvalitetsredovisning Förskolan Gläntan avd. Krokodilen ht 2011-vt 2012

Kvalitetsredovisning Förskolan Gläntan avd. Krokodilen ht 2011-vt 2012

Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 2. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING...3 2.1 Den tredje pedagogen miljön...3 2.2 Vår egen dokumentation...3 2.3 Dokumentation med barnen...3 2.4 Implementering av nya läroplanen...3 3. UNDERLAG OCH RUTINER...4 4. FÖRUTSÄTTNINGAR/ORGANISATION...4 5. VERKSAMHETSMÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN...4 5.1. Normer och värden...4 Mål...4 Process/insatser...4 Planen mot diskriminering och kränkande behandling...4 Pedagogisk dokumentation...5 Resultat...5 Analys...5 Utvärdering...5 Åtgärder för utveckling...5 5.2 Förskola/skola och hem...6 Mål...6 Process/insatser...6 Pedagogisk dokumentation...6 Resultat...6 Analys...7 Utvärdering...7 Åtgärder för utveckling...7 5.3 Utveckling och lärande (kunskaper i skolan)...7 Mål...7 Process/insatser...8 Pedagogisk dokumentation...8 Resultat...8 Analys...8 Utvärdering...9 Åtgärder för utveckling...9 5.4 Inflytande och ansvar...9 Mål...9 Process/insatser...9 Pedagogisk dokumentation...9 Resultat...10 Analys...10 Utvärdering...10 Åtgärder för utveckling...10 6. SAMMANFATTNING...10

1. INLEDNING Vår vision är att alla barn och vuxna på förskolan Gläntan ska känna sig trygga, ha omtanke om varandra och bli respekterad för den man är. Ingen ska behöva känna sig kränkt. Vi ser barnen som kompetenta och kunniga och arbetar med barns delaktighet och inflytande. 2. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING 2.1 Den tredje pedagogen miljön Under läsåret 2011/2012 har vi arbetat mycket med att utveckla förskolans inomhusmiljö. När verksamheten hade kommit igång insåg vi att avstånden i förskolans lokaler var för stora i förhållande till barngruppens storlek och antal pedagoger, med konsekvensen att vi inte kunde vara närvarande i den utsträckning vi önskade. För att få en lugnare verksamhet och bättre överblick valde vi att ibland begränsa barnens lekytor med en grind. När antalet närvarande pedagoger tillät utnyttjade vi naturligtvis hela avdelningen. Vi upplevde att lilla lekhallen inte bjöd in till konstruktiv lek för barnen. För att göra rummet mer inbjudande flyttade vi dit en soffa samt böcker, köpte en ny matta och skapade öppen förvaring för konstruktionsmaterial och leksaker. För att inbjuda barnen till bygg- och konstruktionslekar ställde vi in ett lågt bord som också fungerar som rumsavdelare. En stor bil som barnen kan sitta i gav ytterligare dimension till leken. 2.2 Vår egen dokumentation För att dokumentera verksamheten har vi använt oss av våra väggalmanackor, fotoramar samt bildkollage. Bildkollagen har suttit synliga för barn och föräldrar som ett underlag för dialog och reflektion. För att utveckla den pedagogiska dokumentationen behöver vi fokusera på en sak i taget i våra observationer samt skapa tid för gemensam reflektion. 2.3 Dokumentation med barnen I arbetet med bildkollagen har vi låtit barnen fundera och reflektera kring bilderna. Dessa kommentarer har vi sedan skrivit ner tillsammans med barnen och satt upp bredvid bildkollagen. 2.4 Implementering av nya läroplanen Vi har konkretiserat den nya läroplanens mål i våra arbetsplaner. Under höstens intensiva inskolningsperioder fick dock implementeringen av den nya läroplanen stå tillbaka för vår tid med barnen. Under vårterminen har vi fördjupat oss i tankarna kring pedagogisk dokumentation genom att läsa relevant litteratur.

3. UNDERLAG OCH RUTINER Som underlag för kvalitetsredovisningen har vi använt oss av våra arbetsplaner, samtal med föräldrar både i tamburen och under utvecklingssamtal samt observationer och reflektioner vi gjort tillsammans med varandra och med barnen. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR/ORGANISATION Förskolan Gläntan är en del av Hjortkvarn- och Pålsboda rektorsenhet. Den tillhör östra området, bestående av 3 rektorsenheter. På förskolan med två avdelningar arbetar 7 pedagoger. Grundbemanningen är 2,75 tjänst per avd. +0,20 tjänst för planering samt 0,30 tjänst för kök. Vi har haft 34 barn i åldern 1-5 år. Förskolan är åldersintegrerat organiserad, vilket innebär att på Krokodilen finns de yngsta barnen och på Hajen finns de äldre barnen. Förskolans öppettider har varit kl. 06.00-17.45. Tillsammans med de övriga områdena på enheten finns ett elevhälsotem, som kan konsulteras vid behov. Det är främst specialpedagog, men även kurator och talpedagog som samarbetar gentemot förskoleverksamheten. Rutiner för samarbete med BVC och socialtjänst finns. Förskolan har haft verksamhetsbesök av kommunens politiker samt några från förvaltningen. 5. VERKSAMHETSMÅL/PRIORITERADE OMRÅDEN 5.1. Normer och värden Mål Vi vill sträva efter att varje barn utvecklar: -förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation -förmåga att vilja hjälpa andra Process/insatser Många yngre barn som ännu inte har utvecklat sitt språk uttrycker känslor genom att knuffas, bitas och rycka andra barn i håret. För att barnen ska utveckla förmågan att ta hänsyn till varandra och förstå sina handlingar har vi försökt stimulera de äldre barnen att hjälpa till och vara bra förebilder. Vi har varit i dialog med barnen där vi har pratat om olika känslor. Vid konflikter mellan barnen har vi genomfört samtal och förklarat vad som är rätt och fel. Planen mot diskriminering och kränkande behandling Under hösten gjorde vi en kartläggning över om det förekom diskriminering och kränkande behandling på förskolan. Vi konstaterade att det på Krokodilen förekom kränkande behandling på det sättet att barnen puttades, bets och drog varandra i håret. Dessa problem uppkom en tid efter alla inskolningar då barnen började bli varma i kläderna. Åtgärder för att motverka detta var att pedagogerna tillrättavisade bestämt för att markera att det inte var ok, startade upp arbetet med materialet Start-Stegvis. För att pedagogerna skulle få bättre överblick över barnen och de situationer som uppstod så begränsades lekytan för barnen genom att grinden stängdes. Varför barnen puttas, bits och drar varandra i håret är ett åldersrelaterat problem. Det kan vara ett sätt att få uppmärksamhet på. Det kan också vara så att barnen använder sig av de här uttryckssätten när de

ännu inte utvecklat sitt språk. Målet med att arbeta aktivt emot detta var att barnens känslor inte skulle ta sig uttryck genom våld och att det skulle kunna säga till en pedagog. Pedagogisk dokumentation Vi har sett att våra samlingar med Start-materialet har hjälpt oss i våra samtal med barnen under konflikter. De har mognat och blivit mer insiktsfulla och därmed fått tagit ett större ansvar för sina handlingar. De äldre barnen har vuxit in i rollen av att vara förebilder för de yngre. Resultat Vi har under läsåret haft många konflikter mellan barnen där det har förekommit både bitningar och dragningar i håret. Ofta har det handlat om att man inte har orkat vänta på sin tur. I samband med att barnen har blivit äldre och mognat till under våren har de haft lättare att visa hänsyn till varandra och kunnat förstå sina egna handlingar. Vi har arbetat med Start/Stegvis under våren där vi pratat om hur vi ser ut och hur vi känner. Vi upplever att vissa av barnen förstår innebörden av olika känslor. Att barnen är hjälpsamma mot varandra råder ingen tvekan om. Framförallt de äldre mot de yngre, och det gör ju också att våra yngre har haft förebilder. De får hjälp med att klä på sig, ta av sig, får maten delad, får nappen till sig när de är ledsna tex. Analys Eftersom barnen har blivit äldre och känner sig trygga i gruppen har konflikterna minskat och hjälpsamheten gentemot varandra ökat. Start/Stegvismaterialet har fungerat bra eftersom vi känner att barnen tagit till sig mycket av det vi har pratat om och det faller sig naturligt att samtala om det eftersom vi har känslobilderna uppsatta på väggen i matrummet. Utvärdering På en skala 1-5 anser vi oss uppnå en 4:a med arbetet kring vår måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling Vi vill fortsätta att arbeta med materialet Start/Stegvis och låta dessa tankar genomsyra vårt förhållningssätt. Genom att vara än mer närvarande pedagoger vill vi uppmärksamma de situationer som uppstår och ta tillfället i akt att reflektera tillsammans med barnen. Vi kommer att fortsätta att uppmuntra våra äldre barn till att vara bra förebilder för våra yngre med hjälp av vår inställning att det är ju roligt att kunna hjälpa till och man blir ju en bussig kompis.

5.2 Förskola/skola och hem Mål - att varje barn tillsammans med sina föräldrar får möjligheter till delaktighet och inflytande i verksamheten. Process/insatser Under inskolningsperioden i höstas bjöd vi in föräldrarna till samtal där de fick överlämna viktig information om deras barn till oss. Vi har sett till att alltid finnas närvarande i hallen vid lämning och hämtning för att där ta emot och skicka med information. Föräldrarna har dessutom fått månadsbrev, kunnat tittat på bilder i fotoramen, tagit del av verksamhetens innehåll genom våra bildcollage och haft tillgång till en väggalmanacka med dagboksanteckningar. Under läsåret har vi haft två föräldramöten och erbjudit ett utvecklingssamtal/termin. Pedagogisk dokumentation Vi har uppmärksammat och förstått att föräldrarna tycker att det är viktigt att vi personal finns närvarande i hallen vid lämning och hämtning. De uppskattar bilderna i fotoramen och alla de bildcollage vi satt upp, där vi visar våra olika samlingar. Resultat När det handlar om samarbetet mellan oss som förskola och våra föräldrar hade vi en önskad utveckling om att de skulle känna sig delaktiga och ha inflytande i vår verksamhet. Detta har visat sig på olika sätt och sett olika ut mellan föräldrarna. Vi tycker att de har samarbetat i framför allt praktiska frågor, men många gånger efter uppmaningar från oss. Tex att ta med blöjor, extrakläder, lämna in nya scheman. Informationen vi gett ut har de tagit till sig på olika vis. Det vi har skrivit i vår väggalmanacka har inte alla läst eller brytt sig om. Vi har sett att föräldrarna tar med månadsbrevet hem men vi har uppmärksammat att all information ändå inte har nått fram. De har också utövat sitt inflytande genom att välja om de vill vara med på föräldramöten eller ej och om de vill och tycker att de ska ha utvecklingssamtal. Fler föräldrar deltog under höstens föräldramöte än under vårens och vissa föräldrar är mer aktiva och skriver upp sig på att ha utvecklingssamtal än andra. Deltagandet under luciafirande var stort och alla verkade nöjda. Under våren har vi haft en öppet hus vecka för familjerna där syftet var att ge föräldrarna en inblick i hur verksamheten ser ut. Tyvärr hade vi inte många mammor/pappor som kom. Inför husets vår-utflykt bjöd vi in föräldrarna till att delta, men även här var det väldigt få som kom och var med. I arbetsplanen skrev vi att vi önskade bli bättre på att skriva ner positiva händelser runt barnen och att vi skulle delge föräldrarna detta. Vi delger föräldrarna så mycket vi kan av det vi sett och föräldrarna har tacksamt lyssnat och blivit glada. Att skriva positiva händelser i blocket, så att den som är kvar längre och träffar föräldrarna kan delge dem detta, har vi varit dåliga på.

Analys Vi tror att föräldrarnas frånvaro under vissa inbjudna tillfällen beror på att de är nöjda, de tycker att de får tillräcklig information genom våra olika kanaler och de litar på oss. En ledig dag från jobbet prioriteras kanske hellre till familjelivet, och det kan vi inte säga nånting om. Det är ju just i detta som inflytandet ligger. Det är föräldrarnas val att ta till sig den information vi ger ut på väggalmanacka och månadsbrev. Luciafirandet vi ordnade planerade vi bra och denna tradition är så viktig och den har alla föräldrar med sig från sin egen barndom. Vi upplever det som så att det är lättare som förälder att utöva sitt inflytande hos oss, man väljer själv om man vill eller kan och det är kravlöst att välja själv. Om man däremot väljer att vara delaktig genom att komma och vara med i verksamheten kanske det upplevs som väldigt svårt. Hur ska jag vara? Vad tycker fröknarna om mig? Vilka krav kommer de att ställa? Hur kommer mitt barn att agera när jag finns där? Även om vi inte alltid hinner skriva ner positiva händelser runt barnen (pga av tidsbrist) för att kunna delge föräldrarna i hallen, så är de ändå nöjda ute i tamburen vid lämning och hämtning och med det de får höra. Detta beror på att vi finns där, vi tycker att det är en väldigt viktig stund och det är något vi valt att prioritera. Det är detta som är så unikt med förskolan jämfört med skolan. Vi har en naturlig kontakt med vårdnadshavarna varje dag. Utvärdering På en skala1-5 anser vi oss uppnå en 3,5:a med arbetet kring vår måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling Vi vill fortsätta att utveckla vår dokumentation och få den ännu mer synlig för föräldrarna och i dialog med föräldrarna komma fram till hur vi bäst når ut med informationen. Både inbjudan till - och föräldramöten behöver utformas så att föräldrarna förstår vikten av att närvara. Och under föräldramötet till hösten behöver vi gå igenom och diskutera det förväntansdokument vi har, där vi har formulerat vad vi kan förvänta oss av varandra. Om samarbetet mellan oss som förskola och föräldrarna ska fungera måste även de ta sitt ansvar. 5.3 Utveckling och lärande (kunskaper i skolan) Mål Vi ska sträva efter att varje barn: - utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. - utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama - utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Process/insatser Vi har under året erbjudit de yngre barnen olika enkla pussel samt varit extra mycket med dem och varit noga med att visa på vad och hur man kan göra. Vi har möblerat om för att skapa nya möjligheter till att upptäcka nya leksätt. Under våren har vi minst en gång i veckan arbetat i ateljén med vatten- och flaskfärg i olika tekniker. Vid lämpligt väder har vi även arbetat med detta ute. Vår ambition har varit att gå på promenad en gång i vecka. Under samlingarna har vi haft olika teman som matematik, färg, logik, språk och rytmik och sång. Barnen har, när de själva velat, haft egna samlingar. Under våren har vi en gång i veckan arbetat med Start/stegvis då vi pratat om hur vi ser ut och känner vid olika känslor. Vi har satt upp ett stort ark där vi skrivit upp vad vardagsteknik för barn i yngre åldrar kan vara. Vi har dagligen samtalat om den enklaste vardagstekniken. Pedagogisk dokumentation Vi har sett under läsåret att barnen har utvecklat sina förmågor till att kunna leka och att lära. De har vuxit in i sina roller och har blivit större. Motoriken har hos samtliga utvecklats enormt. Vi har förstått och vi har märkt att de uppskattat och tagit till sig av våra olika samlingar, då vi många gånger fått se och höra dem själva ha sina egna samlingar. Att sjunga och att få dansa till musik har varit ett gemensamt intresse för gruppen. Nästan alla tycker om att vara i rörelse och att vara aktiva. Det har lett till att vi har sett många olika varianter på koj-byggen och mycket fartlekar. När vi införskaffade diverse byggmaterial i form av kartongklossar och toarullar och långa kartongrör, såg vi att barnen tyckte om att bygga och konstruera. De undersökte och hittade på nya användningsområden för dessa material. Resultat Vår ambition var att gå på promenad en gång i veckan men av olika skäl har promenaderna blivit mer sporadiska. Vår verksamhet har under året gett barnen en lust att leka, lära, skapa och vara nyfikna. Barnen har med förtjusning deltagit i alla samlingar och de har lekt i massor. De har haft ett stort intresse och behov över att få lära sig saker och bli självständiga. Deras nyfikenhet har gjort att de upptäckt och erövrat nya kunskaper. Vårt jobb med vardagsteknik har varit spontan. I leken har barnen byggt med olika sorters klossar, tågbana och madrasser. Arket med tips på vardagsteknik för yngre åldrar har vi inte arbetat med såsom vi tänkte från början. Analys Höstens tänkta promenader mäktade vi inte med då många av barnen var ny-inskolade och små. Men vårens promenader/utflykter blev mycket bättre eftersom barnen blivit äldre och kommit in i gruppen. Att leka samling har varit något som många tycker är jätteroligt tack vare våra pedagogiska, planerade samlingar, tex. färg- och matematiksamlingar. Vi tolkar det som att dessa samlingar har

varit intressanta och gjort dem nyfikna. Intresset för att vara i ateljen har varit stort eftersom vi har erbjudit dem olika tekniker tryck, geggat, målat och doppat. Tekniken har vi inte planerat så mycket kring då vi ser att det är svårt att planera teknik eftersom barnen är så unga. Vi upplever att det är svårt att förklara teknik för så små barn. Däremot har vi tagit till vara på vardagstekniken som barnen arbetar aktivt med när de provar saker själva. Att barnen har utvecklats och tagit för sig beror till en viss del på vårt förhållningssätt vi har haft. Vi försöker i den mån det fungerar praktiskt vara ja-sägare och har en uppmuntrande/ påhejande och utforskande inställning till verksamheten. Utvärdering På en skala 1-5 anser vi oss uppnå en 4:a med arbetet kring vår måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling Under hösten ska vi utmana oss själva genom att komma iväg till skogen eller på andra utflykter ganska snart. Vi behöver strukturera upp rutinerna runt detta. Samlingarna tar vi med oss ut dessa dagar och där hoppas vi att även de ska bli intressanta för våra barn. Den planerade samlingen med tekniken ska vi utveckla tillsammans i huset. 5.4 Inflytande och ansvar Mål Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Process/insatser Vi har haft en grupp med barn i ålder 1-3,5 så den verbala förmågan hos dem är begränsad. Vi har uppmuntrat barnen till prat genom att samtala mycket med dem. Pedagogisk dokumentation De kan uttrycka sig med ord och därmed kunnat fått ett större inflytande över sin vardag. Barnen har vuxit ihop till en grupp, där gruppkänslan utvecklats hela tiden. Vi pedagoger upplever att de känner sig trygga med oss och att de förväntar sig av oss att vi är här för deras skull.

Resultat Under detta läsår har vi verkligen jobbat med att låta alla barn få komma till tals på sitt eget sätt. Och det har gjort att barnen gärna är i dialog med oss vuxna men även med varandra. Vi har pratat mycket, reflekterat tillsammans och läst böcker. Möjligheterna till att få påverka de olika aktiviteterna har, med hjälp av den utvecklade verbala förmågan, varit många och det har gjort att den fria leken har fått stor plats. Analys Eftersom vi pedagoger tycker att vi är ja-sägare har barnen fått komma till tals, påverkat olika aktiviteter och blivit lyssnade på. Vi har försökt att tydligt motivera eventuella Nej, vilket har lett till att barnen har fått en större förståelse. Utvärdering På en skala 1-5 anser vi oss uppnå en 4:a med arbetet kring vår måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling Vi vill fortsätta att kontinuerligt arbeta med att barnen ska stärkas i sitt självförtroende och göra sin röst hörd. Vi vill bli bättre på att låta barnen få inflytande över större del av förskolans verksamhet och inte bara i den fria leken. Vi vill vara ännu mer vara behjälpliga och tillgängliga samt fortsätta att motivera ett nej. 6. SAMMANFATTNING Personalen har detta läsår satt fokus på förra årets utvecklingsområden. Tillsammans med barnen, har de förändrat inne- och utemiljön. Förändringen har inneburit att barnens lekar samt lektid har utvecklats. Språk-, matte- och tekniksatsningen har hållits levande genom kommunens nätverk och det kan man se samt höra på förskolan. Implementeringsarbetet av nya läroplanen kommer vi att fortsätta med, på grund av att vi inte fått med all personal. Det är ett mycket viktigt arbete som behöver tid, så vi får inte ha för bråttom. Kanske blir vi aldrig helt klara på grund av att vi hela tiden utvecklas. Trots det kontinuerliga och positiva samarbetet med vårdnadshavarna,så är det ingen stor uppslutning på föräldramötena eller svar på kommunens enkät. Personalen och jag som förskolechef anser att vårdnadshavarna känner sig trygga, är nöjda, får bra information och att de diskuterar sina funderingar samt problem direkt med oss. Förskolan har den stora fördelen att ha daglig kontakt med vårdnadshavarna. ALLA arbetar för trygga barn på förskolan och att inga kränkningar får förekomma. Därför håller vi på med att ändra lite struktur på planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta måste vara en plan som är aktuell,samt att alla känner sig införstådda med.

Under kommande året behöver vi utveckla/förbättra: x Vår egen dokumentation samt den med barnen. x Genus x Övergången mellan förskola och förskoleklass x Samarbetet mellan avdelningarna Förskolechef Inger Andersson