Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22



Relevanta dokument
Karlshögs Fritidshem

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Arbetsplan för Kånna fritidshem

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun

FRITIDSHEM (121002) Dokumentet finns på gemensam/hela skolan/fritids

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

FRITIDSHEM (131002) Dokumentet finns på gemensam/hela skolan/fritids

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Violen

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Plan för fritidsverksamheten

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

Senast ändrat

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

2.1 Normer och värden

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Montessorifriskolans fritidshem

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Arbetsplan Dingle förskola

Kvalitetsrapport Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Verksamhetsplan 2017

Lokal arbetsplan 2010/2011

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

Lokal arbetsplan för förskolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Sammanställning av anteckningar föräldrarådsmöte 27/2

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidshem Verksamhetsplan

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Tyck till om förskolans kvalitet!

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Transkript:

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshem ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. De grundläggande reglerna för fritidshem finns i skollagen./ / När det gäller de mer renodlade kunskapsmålen kan fritidshemmet bidra genom sina erfarenheter av en utforskande och laborativ och praktisk metodik./ / Det är fritidspedagogernas och övrig fritidshemspersonals ansvar, att med stöd av läroplanen och de allmänna råden, utforma en lämplig helhet för fritidshemmets uppdrag i samverkan med förskoleklass och skola. Beskrivning av barnens uppväxtvillkor: Bjärred är beläget i den västra delen av Skåne. Kommunen har hög boendekvalitet. Den nära kontakten med Öresund erbjuder fina möjligheter till ett rikt friluftsliv. I Bjärred finns det möjlighet till ett aktivt föreningsliv. Sysselsättningsgraden inom kommunen är hög och många pendlar till sina arbeten. Beskrivning av fritidshem på Enhet Bjärehov Enhet Bjärehov ligger i centrala Bjärred. På enheten finns det åtta fritidsavdelningar fördelade på fyra spår. Varje spår består av en F-1:a och en 2-3:a. En fritidsavdelning är knuten till varje klass. Antalet inskrivna barn på varje avdelning är 24 till 29. Fritidshemmen har egna lokaler i anslutning till klassrummen. Högskoleutbildade fritidspedagoger och förskollärare arbetar tillsammans på fritidshemmen.

Fritidshemmets uppgift ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: FRITIDSHEMMETS UPPDRAG Utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt. - genom integrerad fritidsverksamhet under skoldagen - genom verksamhet under den skolfria delen av dagen och året Erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierande och utgår från barnens behov och intressen. - genom att uppmuntra till fri lek - genom helt eller delvis styrd verksamhet - genom utevistelse/utedagar med bl a stormkök, picknick och lek - genom skapande aktiviteter t ex färg, form, drama och dans - genom samarbete med andra fritidshem t ex vid Fritidshemmets dag och lovverksamhet - genom samarbete med föreningslivet t ex vid Prova på dagar - genom skolidrottsföreningens aktiviteter t ex Pantamera Förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. - genom engagerad personal som skapar en trygg miljö för barnen - genom social samvaro som bl a bidrar till en helhetssyn av barnet - genom samtal med barnen - genom att uppmuntra barnen att utveckla sina kamratrelationer - genom konflikthantering - genom läger/utflykter - genom utepedagogik - genom t ex turneringar, samarbetsövningar samt utmaningar i form av tipsrunda och poängjakt

NORMER OCH VÄRDEN Aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad del i det vardagliga arbetet med att stödja barns utveckling och kopplar samman det med hur barnet utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande. - genom social samvaro - genom att tillsammans med barnen göra trivselregler - genom att träna demokratiskt tänkande samt lösa konflikter - genom att barnen får ta och förstå konsekvenserna av sitt handlande - genom att låta barnen ta eget ansvar att passa tider, hålla ordning på egna/våra saker, plocka undan efter sig o s v - genom att aktivt arbeta med vår gemensamma värdegrund Strävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbeta med att olikheterna i gruppen ses som en tillgång. - genom att uppmuntra och stärka varje barn - genom att uppmärksamma varje barn på ett positivt sätt - genom att tydligt markera att vi inte tolererar kränkande behandling JÄMSTÄLLDHET MELLAN FLICKOR OCH POJKAR Reflekterar över sitt eget förhållningssätt till manligt och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet och aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten. - genom att bemöta barnen som enskilda individer - genom att skapa en miljö som tillgodoser både flickors och pojkars behov - genom att arbeta med homogena och heterogena grupper - genom att aktivt belysa och motverka begränsande attityder kring vad pojkar och flickor kan, bör och får göra - genom att hålla diskussionen ständigt aktuell i barngruppen

BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad. - genom att ha samling/möten, kompissamtal och utvärderingar där alla barnen får komma till tals - genom att barnen är med och påverkar aktiviteter på fritids som t ex utedagar, lovverksamhet och inköp av material och leksaker - genom t e x fadderverksamhet där de äldre barnen leder och agerar som goda förebilder för de yngre Tydliggör för barnen sambanden mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattade beslut. - genom att barnen är delaktiga i den dagliga verksamheten - genom att barnen tar ansvar i processen vid planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter t ex vid samling, läger/utflykt, vernissage och turneringar ETT MÅNGKULTURELLT FRITIDSHEM Fortlöpande reflekterar över sina värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter. - genom att ha återkommande diskussioner på fritidskonferens och i arbetslagen Strävar efter ett arbetssätt där man betonar olika kulturers lika värde och ser språklig och kulturell mångfald som en tillgång. -genom att på ett positivt sätt reflektera över likheter och olikheter tillsammans med barnen -genom att genomföra olika teman med mångkulturella inslag Ser till att arbetet med att stödja barns språkliga och kulturella identitet integreras i den dagliga verksamheten. - genom t ex sång, lek och berättelse från andra kulturer - genom att samtala om och visa våra egna traditioner och sociala mönster/samspel

SÄRSKILT STÖD Arbetar utifrån ett synsätt som innebär att stödbehovet för barn i behov av särskilt stöd ses i relation till omgivningen och den miljö som barnet vistas i. - genom att ha tydliga rutiner och regler - genom att förbereda barnen vid förändringar - genom att se till barnens individuella behov Samarbetar med förskoleklass och skola så att olika kompetenser gemensamt bidrar till en bild av hur barnet fungerar i olika sammanhang, något som bör utgöra underlag för adekvata stödinsatser, samarbetar med förskolan för att underlätta övergången mellan förskola och fritidshem. - genom att ha tydliga överlämningar mellan förskola och skola/fritidshem - genom gemensamma möten, arbetsplatsträffar, planeringsdagar samt kompetensutveckling - genom dagliga samtal mellan personalen i arbetslaget - genom kontakt med elevvårdsteamet samt resursenheten vid behov Vid planering av insatser för barn i behov av särskilt stöd är lyhörd för vårdnadshavares synpunkter. Genom uppföljningar och utvärderingar tydliggör vilka faktorer som har påverkat arbetet med barn i behov av särskilt stöd och om stödresurserna är adekvata och tillräckliga. Tillsammans med barnet och barnets vårdnadshavare dokumenterar, följer upp och utvärderar stödinsatserna. - genom att ha en nära föräldrakontakt vid t ex lämning och hämtning - genom telefonkontakt vid behov - genom att delta i planering och uppföljning av barnets individuella utvecklingsplan och åtgärdsprogram

SAMARBETE MELLAN FRITIDSHEM OCH HEM Skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnets vårdnadshavare om barnets individuella utveckling och lärande och diskuterar på vilka sätt fritidshemmet kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas. Använder kontakten med barnets föräldrar till att föra samtal om barnets trivsel, lärande och utveckling. Tar hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former och forum för inflytande och samverkan. - genom daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning - genom att delta vid utvecklingssamtal - genom att bjuda in till café, drop-in o s v - genom att välkomna besök - genom kontaktbok - genom informationsfolder - genom informationskvällar - genom att föräldrarna utvärderar fritidshemmet SAMARBETE MED ANDRA VERKSAMHETER Skapar bästa möjliga förutsättningar för varje barns mångsidiga utveckling och lärande genom samarbete med andra verksamheter såsom förskola, förskoleklass och skola. I samarbetet med förskola, förskoleklass och skola utgår från barnens behov och intressen/.../ för att skapa kontinuitet och för att underlätta övergångar mellan olika verksamhetsformer. - genom besök på förskola och fritidsklubb - genom gemensamma aktiviteter med förskolan - genom fadderverksamhet - genom gemensam fortbildning - genom att aktivt arbeta utifrån vår gemensamma värdegrund