att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning Susanne Persson 2013-11-27 www.smalandsbilder.se
Sammanfattning Personer med psykisk funktionsnedsättning har en hög förekomst av somatisk ohälsa som leder till en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos befolkningen i allmänhet. Sunda levnadsvanor har betydelse för vår hälsa och kan förebygga eller fördröja uppkomsten av somatiska- såväl som psykiska hälsoproblem samt öka välbefinnandet. För att lyckas med livsstilsförändringar och få dessa att bestå över tid har vårdpersonal en viktig roll i att identifiera hälsorisker och ge hälsoråd men personal inom psykiatrisk vård upplever att de saknar den kunskap som krävs för detta arbete. Ett utbildningsmaterial som ska ge en ökad kunskap om, vad som kan försvåra en hälsosam livsstil för en person med psykisk funktionsnedsättning, har tagits fram. Regionförbundet Jönköpings län 2
Bakgrund Personer med psykisk funktionsnedsättning har en hög förekomst av somatisk ohälsa som leder till en överdödlighet som är två till tre gånger högre än hos befolkningen i allmänhet (De Hert & Cohen 2011b). En person med diagnosen schizofreni har enligt vissa källor en reducerad livslängd på mellan 10 och 15 år (Brown et al 2000) medan andra källor nämner upp till 25-års livs förkortning (Bradshaw & Pedley 2012;Cook 2011). Enligt Von Hausswolff-Juhlin (2009) och Robson and Gray(2007) är det hjärtsjukdom, mag-tarm sjukdom, infektioner, respiratorisk och endokrin sjukdom som är de främsta dödsorsakerna. Flera faktorer kan förklara den ökade risken av somatiska hälsoproblem och nästan alla är relaterade till levnadsvanor. Hög förekomst av rökning, användning av droger och alkohol, ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet (Scott & Happel 2011). En ohälsosam livsstil står delvis för den dåliga hälsan men medicinering med andra generationens antipsykotiska läkemedel, som används för att minska psykotiska symtom, genererar ofta ökad kroppsvikt, förhöjt blodsocker och hyperlipidemi (Foley & Morley 2011) med en ökad risk för metabolt syndrom (Scott & Happel 2011). Uppskattningsvis är det 20-25% av världens vuxna befolkning som har metabolt syndrom (IDF 2006) och bland personer med psykisk funktionsnedsättning är förekomsten 2-3 gånger högre (Scott & Happel 2011; Robson & Gray 2007; De Hert & Cohen 2011a). Definition på metabolt syndrom är: Central fetma med midjemått för en europeisk man > 94 cm eller mer och för en kvinna > 80 cm eller mer samt två av följande komponenter: förhöjda triglyseridvärde, minskat HDL-kolesterol, förhöjt blodtryck, förhöjt fasteglukos värde/ DM typ 2(IDF 2006). Behandling av ett metabolt syndrom är i första hand livsstilsförändringar (IDF 2006). Livsstilsförändringar är svårt för alla människor att göra och för personer med psykisk funktionsnedsättning är det inte sällan ännu svårare att ha en hälsosam livsstil. Flera faktorer som negativa effekter av medicinsk behandling, kognitiva funktionsnedsättningar, negativa symtom, sårbarhet för stress, brist på motivation och låg självkänsla kan försvåra för personer med psykisk funktionsnedsättning att ha en hälsosam livsstil (Roberts & Bailey 2011; De Hert et al 2009). Den livssituation som personer med psykisk funktionsnedsättning många gånger hamnar i med brist på arbete, sysselsättning, bristande socialt utbyte (Forsberg 2009) och socioekonomiska faktorer (Newcomer 2007) kan förstås som bidragande orsaker till hälsoproblemet. Idag pågår många forskningsprojekt runt om i världen om hur vårdpersonal kan jobba för att förebygga livsstilssjukdomar hos personer med psykisk funktionsnedsättning (Happel et al 2011). Vid en kartläggning som genomfördes i Jönköpings län (2012) om hur man inom olika psykiatriska verksamheter arbetar med den somatiska hälsan hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Framkom det att det finns en efterfrågan på kunskap i hur man Regionförbundet Jönköpings län 3
förebygger somatisk ohälsa hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Det finns en önskan om rutiner för hur man ska jobba strukturerat med livsstilsfrågor i samverkan mellan olika aktörer. (Dokument: Utveckling av nya arbetssätt för att främja en bättre somatisk hälsa hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-04-01) Syfte Syftet är att hos personal i de olika organisationerna öka kunskapen om vad som kan försvåra en hälsosam livsstil för personer med psykisk funktionsnedsättning och att förstå vikten av arbetet med livsstilsfrämjande insatser, för att förebygga somatisk ohälsa. Metod En litteratursammanställning i ämnet som ligger till grund för framtagandet av ett utbildningsmaterial. Resultat Utbildningsmaterialet tar upp faktorer som kan försvåra en hälsosam livsstil för personer med psykisk funktionsnedsättning. Tre områden diskuteras: Behandlingsfaktorer Mediciner lindrar de psykiatriska symtomen men vissa mediciner ökar risken för somatisk ohälsa. Personalen har en viktig roll i att informera om bieffekter och stödja personen i att förebygga somatisk ohälsa genom hälsofrämjande insatser. Oavsett i vilken organisation man befinner sig bör personalen identifiera hälsorisker och ge hälsoråd. En samverkan mellan alla i personens kontaktnät är viktigt för att stödja personen mot samma mål. Psykologiska faktorer Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot och bearbetar information från omvärlden. Hos personer med psykisk funktionsnedsättning påverkas den kognitiva förmågan av sjukdomen och gör det svårt att utföra livsstilsförändringar. Hur personen ser på hälsa, hälsorisker och ohälsa påverkar motivationen till att göra en livsstilsförändring. Om man inte upplever några hälsorisker är man heller inte motiverad att förändra sina levnadsvanor. Personer med psykisk funktionsnedsättning prioriterar psykisk hälsa framför somatisk hälsa och i perioder då en person mår psykiskt sämre bortprioriteras hälsosamma beteenden trots en medvetenhet om att de är viktiga. Socioekonomiska faktorer Relationer är viktigt för hälsan. Delaktighet och stöd från familj, kamrater och personal ökar intresset och motivationen till att genomföra en livsstilsförändring. Sjukdomen kan dock försvåra för personen att upprätthålla eller skapa relationer och nätverket tenderar att minska. Regionförbundet Jönköpings län 4
De stigmatiserande attityder personer med psykisk funktionsnedsättning möter i samhället, i media och av vårdpersonal påverkar individens tro och förmåga att genomföra en förändring. Många personer med psykisk funktionsnedsättning har erfarenhet av att bli nedvärderad och diskriminerad i samhället och upplever att allmänheten ser dem som mindre kompetenta, trovärdiga och ointelligenta även om så inte är fallet. Denna självstigmatisering leder ofta till en låg självkänsla och låg motivation. Personens ekonomiska förutsättningar påverkar möjligheterna till en god somatisk hälsa. Det kan vara svårt att handla hälsosam mat till ett lågt pris, vilket ofta leder till kosthållning som innehåller mer fett, mer socker, lägre fiberhalt och mindre frukt och grönt. En låg inkomst försvårar också personens möjlighet att engagera sig i hälsoinriktade aktiviteter i samhället. Varje område avslutas med några rekommendationer och reflektioner som kan vara bra att ha med sig i sitt dagliga arbete. Utbildningsmaterialet avslutas med ett förslag på, hur man kan lägga upp ett hälsoarbete med utgångspunkt från resultatet i utbildningsmaterialet, Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Kliniska riktlinjer- att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom. (Dokument: Utbilningsmaterial - Att främja en hälsosam livsstil 2013) En informationsbroschyr som riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga har utarbetats. Den informerar om att goda levnadsvanor påverkar måendet och att man kan få hjälp att ändra sina vanor. (Broschyr: Dina levnadsvanor påverkar hur du mår. Är du nyfiken på hur?2013) Slutsats Det finns flera faktorer, behandlings relaterade, socioekonomiska och psykologiska, som försvårar för en person med psykisk funktionsnedsättning att ha en hälsosam livsstil som förebygger somatisk ohälsa. Personal inom psykiatrin behöver en ökad kunskap i hur dessa faktorer påverkar personen vid hälsofrämjande insatser, för att kunna planera rätt insatser. Utbildningsmaterialet ska förhoppningsvis bidra till att öka personalens kunskaper om vad som kan försvåra för en person med psykisk funktionsnedsättning att ha en hälsosam livsstil och vara ett stöd i hur man kan jobba hälsofrämjande i det dagliga arbetet. Med kunskap och ökat intresset kan det bli en naturlig del i organisationerna att identifiera hälsorisker och att arbeta förebyggande med den somatiska hälsan likväl som den psykiska. Ett arbete med hälsofrämjande insatser som är bestående över tid kan resultera i ökad fysisk och psykiskt välmående för individen. Regionförbundet Jönköpings län 5
Referenser De Hert, M., Cohen, D.,Bobes, J., Cetkovich-Bakmas, M., Leucht, S., Ndetei, DM., Newcomer, JW., Uwakwe, R., Asai, I., Möller, HJ., Gautam, S., Detraux, J., Corell, CU (2011b) Physical illness in patients with severe mental disorders. II. Barriers to care, monitoring and treatment guidelines, plus recommendations at the system and individual level. World Psychiatry 10(2):138-151 Brown, S., Inskip, H & Barraclough, B. (2000).Causes of the excess mortality of schizophrenia. British Journal of Psychiatry, 177, 212-217. Bradshaw, T., Pedley, R. (2012). Evolving role of mental health nurses in the physical health care of people with serious mental health illness. International Journal of Mental Health Nursing, 21, 266-273. Cook, J. (2011). Physical wellness: an integral feature of recovery. Psychiatric Rehabilitation Journal, 34(4), 271-272 Robson, D & Gray, R. (2007). Serious mental illness and physical health problems: a discussion paper. International Journal of Nursing Studies, 44, 457-466. Von Hausswolff-Juhlin, Y., Bjarteit, M., Lindstrom, E., Jones, P (2009). Schizophrenia and physical health problems. Acta Psychiatrica Scandinavica, 438(suppl), 15-21 Foley, D & Morley, K.L. (2011). Systematic review of early cardio metabolic outcomes of the first treated episode of psychosis. Archives of General Psychiatry, 68 (6), 609-616. Forsberg, K.A. (2009). Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.[elektronisk] Tillgänglig http://www.avhandlingar.se/om/karl+anton+forsberg/ Scott, D & Happell, B. (2011). The High Prevalence of Poor Physical Health and Unhealthy Lifestyle Behaviors in Individuals with Severe Mental Illness. Issues in Mental Health Nursing, 32, 589-597 De Hert, M., Correll, CU., Bobes, J., Cetkovich-Bakmas, M., Cohen, D., Asai,I., Detraux, J., Gautam, S., Möller, HJ., Ndetei, DM., Newcomer, JW., Uwakwe, R., Leucht, S (2011a) Physical illness in patients with severe mental disorders. I. Prevalence, impact of medications and disparities in health care. World Psychiatry 10(1):52-77 Newcomer, J. (2007). Metabolic syndrome and mental illness. The American Journal of Managed Care, 13, 170-177 International Diabetes Federation[IDF] (2006). ( Elektronisk). Tillgänglig: http://www.idf.org/metabolic-syndrome Roberts, S.H & Bailey, E.J. (2011). Incentives and barriers to lifestyle interventions for people with severe mental illness: a narrative synthesis of quantitative, qualitative and mixed method studies. Journal of advanced Nursing, 67(4), 690-708. Regionförbundet Jönköpings län 6
De Hert, M., Schreurs, V., Vancampfort, D., Van Winkel, R. (2009). Metabolic syndrome in people with schizophrenia: a review. World Psychiatry, 8(1), 15-22 Happell, B., Platania-Phung, C., Gray, R., Hardy, S., Lambert, T., McAllister, M., Davies, C (2011) A role for mental health nursing in the physical health care of consumers with severe mental illness. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 18(8):706-711 Regionförbundet Jönköpings län 7