Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Relevanta dokument
Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Semantik och pragmatik

Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5. Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se.

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantik och pragmatik

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Semantik och pragmatik

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Linköpings universitet

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens Erik Claesson

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar

Introduktion till semantik

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Informationsmodellering och e-infrastrukturer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Semantik och pragmatik

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

Linköpings universitet

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08

Semantik och pragmatik

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

EXAMINATIONSUPPGIFT B

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Språkteknologi. Språkteknologi

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

BILDANALYS ANALYSERA BILDER

DONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI

Linköpings universitet

Semantik och pragmatik

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Semantik och pragmatik

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

BIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE. Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala AGNETA LEJDHAMRE

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning V Martin J onsson

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Moralisk oenighet bara på ytan?

Språkpsykologi/psykolingvistik

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn

Semantik och pragmatik (serie 5)

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan. Uppsala universitet Oscar Björk

In i föreställningarna, genom bakom bilden

EXAMINATIONSUPPGIFT A

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

2 Mängdlärans grundbegrepp

Parameteröverföring. Exempel. Exempel. Metodkropp

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Språk. Språkets natur. Kreativt

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Språkliga uttrycks mening

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Mats Dahllöf SPRÅKLIG BETYDELSE. En introduktion till semantik och pragmatik

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

Kommunikation och Interaktion

Språk - kommunikation

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, Stockholm info@mittiprickteatern.se

Min syn på semiotik i produktutveckling KPP306 Produkt- och processutveckling, Mälardalens högskola. Lina Bjelkenäs

Kursinformation och schema Lingvistik 729G08 (6 hp)

Rita en karta över Lund!

I bildanalys talar man om att bilden kan fungera som tecken för något, dessa kallas för symbol, index eller ikon.

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen

Datorlingvistisk grammatik

Semantik och pragmatik

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

Putnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson

Piktogram. Att kommunicera med visuella representationer. Mentala representationer

Linköpings universitet 1

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Neural bas för kognition

Semantik och pragmatik

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.

Kognitiv psykologi. Kognition / Kunskap. Ett filosofiskt problem.

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Semantik och pragmatik

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper

Digitalt festivalengagemang

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

Transkript:

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1

Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism kontra universellt tankespråk Uppsala universitet 2

Inledning till semiotik Semantik är r en del av en mer allmän mänsklig kapacitet att använda nda tecken för f r att förmedla f betydelse Språket representerar den mest sofistikerade användningen ndningen av tecken. Uppsala universitet 3

Semiotik Semiotik är r allmän teckenlära Uppsala universitet 4

Ikon Ikoner är likhetsbaserade tecken Exempel påp ikoner: Porträtt tt av en person föreställer personen i verkligheten Uppsala universitet 5

Index Index är r tecken påp vars teckenrelation har sin grund i tidslig eller rumslig närhet n eller i orsakssammanhang Exempel påp index: Tussilago för f r vårv Uppsala universitet 6

Symbol Symboler är r konventionella tecken Exempel påp symboler: Plustecken för f r addition Språkliga tecken är r symboler Uppsala universitet 7

Blandning av teckentyper Ikoniskt (bild påp älg för f en älg i verkligheten) Symboliskt (röd d för f fara) Indexalt (varning gäller g för r kommande vägsträcka) Uppsala universitet 8

Lexikal semantik undersökning av ords betydelse Mål l för f r lexikal semantik traditionellt: - att presentera varje ords betydelse i ett språk - att visa hur ordens betydelser i ett språk är r relaterade till varandra Uppsala universitet 9

Kompositionell semantik undersökning av hur hela uttrycken får f r sina betydelser Mål l för f r kompositionell semantik traditionellt: - att studera hur betydelsemässigt ssigt sammansatta uttryck (ord, fraser och satser) får f r sina betydelser Uppsala universitet 10

Gränsdragning mellan lexikal semantik och kompositionell semantik är r inte helt skarp Många uttryck har både b kompositionella och lexikala drag, sås som grönsak Den lexikaliserade betydelsen är r i dessa fall oftast tätt t tt förknippad f med delarnas betydelse Uppsala universitet 11

Relationen mellan verklighet, tanke och språk 1. Referential approach (betydelse som referens) 2. Representational approach (betydelse som representation) Uppsala universitet 12

1. Betydelse som referens Betydelse av ord och meningar kan ges med att visa hur de relaterar till verkligheten Referens plockar upp en entitet i verkligheten: bil Uppsala universitet 13

Referens Icke-refererande ord Potentiellt refererande ord (allmän n eller specifik tolkning) Konstant referent (inte beroende påp kontexten) Variable referent (helt beroende påp kontexten) Uppsala universitet 14

Problem med betydelse som referens -teorin Vissa ord verkar sakna betydelse Flera ord för f r samma referent > samma betydelse? Slutsats: Betydelse måste m vara mer än n bara en koppling mellan ord och verklighet Uppsala universitet 15

Extensioner Mängden av de objekt, situationer, fenomen eller fall som ett ord korrekt beskriver kallas för f r ordets extension (Mats Dahllöf f 1999:22) Uppsala universitet 16

2. Betydelse som representation Språkanv kanvändning ndning är r beroende av våra v mentala modeller av världen v Ord har betydelse p.g.a. att de är associerade till någonting n i talares och lyssnares huvud: bil Uppsala universitet 17

Vad är r mental representation? Visual image Koncept? Uppsala universitet 18

Hur kan man beskriva betydelsen? 1. Nödvändiga och tillräckliga villkor 2. Komponentanalys 3. Natural Semantic Metalanguage (NSM) 4. Prototypteori Uppsala universitet 19

1. NödvN dvändiga och tillräckliga villkor Ett traditionellt sätt s att försf rsöka beskriva vad ett koncept innehåller är r att definiera nödvändiga och tillräckliga villkor för f r ett ord sås att den innefattar alla föremf remål l som ordet beskriver och ingenting annat. X är.. om och endast om L. Uppsala universitet 20

2. Komponentanalys Komponentanalys är r en metod som försöker beskriva ordsbetydelser genom en uppräkning av egenskaper eller särdrag, som i de flesta fall anses vara binära (+/-). Uppsala universitet 21

3. NSM Natural Semantic Metalanguage (NSM) är r ett teoretiskt språk k som innehåller ett litet och begränsat antal ord, men kan uttrycka allt som alla naturliga språk k kan. Mål: att ge en parafras för f r ett ord med sås enkla ord som möjligt. m Uppsala universitet 22

4. Prototypteori Prototyp är r en medlem i en kategori som är r en bra representant av hela kategorin. Kategorier formas runt en prototyp. Kategorigränser är r vaga. Uppsala universitet 23

Språklig relativism/determinism Upptäckten att språket speglar kulturen är grunden till denna teori. lexikaliserade ord begränsar möjliga m sätt s att tänkat nka Edward Sapir och Benjamin Lee Whorf Uppsala universitet 24

The language of thought - hypothesis Mentalese (universellt tankespråk) Kritik mot relativitetsteorin Man kan tänka t nka även utan språk Fodor och Stillings (1995) Uppsala universitet 25

Nästa förelf reläsning Kognitiv semantik On 9/11 kl. 10-12 12 7-0015 Frågor? Uppsala universitet 26