Sustainable City Mra Förstudierapprt Sustainable City Mra 2009-01-29 1
Sid 2/23
Innehållsförteckning Sid 3/23 1 SAMMANFATTNING...4 2 FÖRSTUDIENS GENOMFÖRANDE...5 3 RESULTAT FRÅN FÖRSTUDIEN...7 3.1 NULÄGET I MORA...7 3.1.1 Hållbar utveckling...7 3.1.2 Energianvändning...8 3.2 VISION FÖR MORA...8 3.3 BALANSERAT STYRKORT MED DELMÅL...8 3.4 OMRÅDEN FÖR FORTSATT ARBETE...9 3.4.1 Övergripande kmmentarer...10 3.4.2 Öka andelen lkal förnybar energi...10 3.4.3 Kmmunen föregår med gtt exempel...14 3.4.4 Symblen för nya Mra...15 3.4.5 Kmmunikatin ch marknadsföring...16 3.4.6 Främja cykling, prmenader ch flkhälsa...16 3.4.7 Miljöanpassade transprter...17 3.4.8 Livsmedel lkalt ch eklgiskt...18 3.5 POTENTIALEN MED FORTSATT SAMARBETE...19 FÖRSLAG PÅ TIDPLAN...21 4 ERFARENHETER...22
Sid 4/23 1 SAMMANFATTNING Syftet med förstudien har varit att skapa ett beslutsunderlag för Mra kmmun, E.ON ch Siljan Timber avseende möjligheten att inleda samarbetsprjekt kring hållbar utveckling. Samarbetet ska leda till att Mra blir ett mer hållbart samhälle ch en än bättre kmmun att b i. Förstudien har bedrivits förutsättningslöst med en strävan att samtliga parter ska hitta möjligheter till utveckling. Det medför att resultatet av förstudien är inriktad på möjligheter, utan att lönsamhetsbedömningar ch tekniska analyser är genmförda. Dessa bedömningar återstår att göra i nästa steg. Från förstudien rekmmenderas att en långsiktig visin för Mra arbetas fram under första kvartalet 2009. Visinen är mycket viktig för att kunna fatta beslut m åtgärder men även ur ett kmmunikativt perspektiv. Det finns en str mängd idéer till förbättringar samlade i en idébank sm kan utvecklas med nya idéer under frtsatt arbete. Idéerna har tagits fram med hjälp av många intressenter i ch utanför kmmunen. Utifrån idébanken har sju lika mråden lyfts fram sm de viktigaste för en hållbar utveckling av Mra. Öka andelen lkal förnybar energi genm till exempel en förstudie kring bigas, utredning kring kraftvärme, energieffektivisering ch kartläggning av vindkraftptentialen. Kmmunens verksamheter föregår med gtt exempel genm att bland annat skapa en hållbar skla, utveckla hållbart byggande ch miljöanpassa kmmunens bilpark. Skapa en symbl för nya Mra. Kmmunikatin ch marknadsföring. Främja cykling, prmenader ch flkhälsa. Miljöanpassade transprter genm att bland annat utveckla kllektiv-, tågch persnbilstrafiken. Lkal prduktin av livsmedel ch ökad andel eklgiska livsmedel. Prjektmedarbetarna är nöjda med förstudiens genmförande ch påvisar ptential i ett frtsatt samarbete mellan Mra kmmun, E.ON ch Siljan Timber. Mra kmmun tar, från ch med 1 februari 2009, över prjektledningen för att driva utvecklingen med ett helhetsperspektiv. Arbetet med hållbar utveckling ger kmmunen ett unikt tillfälle att visa handlingskraft ch att föregå med gtt exempel. För trvärdigheten i mställningen av samhället till mer hållbara lösningar är det viktigt att det blir synbara resultat ganska mgående. Exempel på det kan vara snabb utbyggnad av cykel- ch gångvägar ch en satsning på eklgiska livsmedel i kmmunens verksamhet. För frtsatt utvecklingsarbete är följande framgångsfaktrer identifierade. Etablera samarbete med flera lika parter. Att utvecklingen skapar nya arbetstillfällen. Invlvera invånarna i utvecklingsarbetet. Tydlig ch ffensiv kmmunikatin från första början. Att åstadkmma beteendeförändringar hs invånarna. Detta är trligtvis den största utmaningen ch kräver långsiktigt ch målinriktat arbete.
Sid 5/23 2 FÖRSTUDIENS GENOMFÖRANDE Förstudien har bedrivits enligt nedanstående flödesschema. Tyngdpunkten i arbetssättet har varit att få fram en str mängd idéer m hur Mra kan utvecklas till ett mer hållbart samhälle ch en än bättre kmmun att b i (gula ch blåa flödena nedan). Arbetet har skett dels genm att frma arbetsgrupper med deltagare från Mra kmmun, E.ON ch Siljan Timber men ckså genm att invlvera andra företag, ungdmar ch föreningar i så str utsträckning sm möjligt. Det har varit fyra arbetsgrupper har utarbetat idéer inm lika mråden. Energiförsörjning/användning (värme ch el) Samhällsplanering, infrastruktur ch transprter Avfall/återvinning Nya mråden (tänk nytt, kreativa idéer) Mycket tid har dessutm lagts på att infrmera andra m förstudien ch våra gemensamma ambitiner ch samtidigt lyssna på deras idéer. Många träffar är genmförda sm nu ligger till grund för den idébank sm finns framtagen, se bilaga 1. Förutm möten i de egna arbetsgrupperna har en hel del träffar ch wrkshps genmförts där idéer fångats in, till exempel: Wrkshp vid förstudiens början den 3 september (MraParken) Demkratidagen Miljötinget Wrkshp kring trafiksituatinen i Mra (Andreasgården) Wrkshp i kreativa gruppen (MraParken) Infrmatin till företag på frukstmöte på Mra htell Träffar har genmförts med: Wibe Ostnr Finnveden
Wajrum - prjekt för Utveckling av Tillverkningsindustrin Vasalppet Högsklan i Dalarna SERC, Eva Wäckelgård Bangalre, Mats Jhanssn Leif Nääs, Fastighetsägarna Sverige Sid 6/23 Förstudiens beställare är styrgruppen för Sustainable City Mra. Styrgruppen fattar beslut kring prjektets frtsättning ch ansvarar sedan för att förankra beslut i respektive företag/kmmun. I styrgruppen ingår: Peter Helander Kmmunalråd ch styrgruppens rdförande Bengt-Åke Rehn Kmmunalråd Trd Karlssn Kmmundirektör Mikael Källgren Reginchef E.ON Värme Sverige AB Lars Lidhlm VD Siljan Timber
Sid 7/23 3 RESULTAT FRÅN FÖRSTUDIEN Här följer en sammanfattning av resultatet från förstudien. Rubriksättningen följer de målsättningar sm finns i prjektdirektivet. 3.1 Nuläget i Mra 3.1.1 Hållbar utveckling De tre dimensinerna i en hållbar utveckling, - eknmisk, eklgisk ch scial/ kulturell kan belysas med hjälp av lika indikatrer. Under förstudien tgs ett antal sådana fram (se tabell 1). Tabell 1 Område/nyckeltal Mra Median riket Eknmi Invånare, antal 20 143 15 236 Förändring 1996-2006, % -3,0-2,9 Inv. med eftergymn.utb., % 26,4 24,9 Medelinkmst, kr/inv 211 600 211 100 Medelålder 2007 43,7 41,0 Kmmunalskatt 22,7 21,6 Förvärvsarbetare, % 80,3 77,6 Tre största arbetsgivare, % av anställda - Mra kmmun 18 - Landstinget Dalarna 12 - Ostnr Prductin AB 6 Eklgisk Energianvändning, kwh per invånare 46 887 45 545 - förnybar lkalt prducerad, % 37 Miljöbilar, % 1,1 2,1 Körsträcka, mil per invånare ch år 813 720 Olja till uppvärmning, liter per invånare 99 93 Insamlat hushållsavfall, kg per invånare 306 381* Insamlat förpacknings- ch tidningsmaterial, kg per invånare 70 72* Eklgisk dling, andel åker % 44 Miljöcertifierat skgsbruk, andel areal % 37 Eklgiska livsmedel i kmmunala verksamheter, kstnad % 5 Scial/kulturell Gdkända elever åk 9, % 78 76 Fallskadr, per 1000 över 80 år 119 102 Jämställdhet, index 143 147 Företagarbetyg, päng 3,6 3,3 Bra att leva i, medbrgarbetyg 71 64 Möjlighet till inflytande, medbrgarbetyg 42 40 Källa: Årsbk från Dagens samhälle Kmmuner ch landsting 2008, SCB, Gävle-Dala energikntr, Medbrgarenkät 2008, Länsstyrelsen Dalarna, Dala Avfall * Regin Dala Avfall
Sid 8/23 3.1.2 Energianvändning En str del av förstudien km att handla m vår energianvändning ch en mställning till en högre andel från förnybara energikällr. Mra har en förnybar elprduktin, i frm av vattenkraft, sm täcker ca 55 % av elbehvet ch dessutm används en del trädbränslen för uppvärmning, se tabell 2. Tillgänglig statistik är tyvärr några år gammal ch inte helt tillförlitlig på kmmunal nivå. Tabell 2 Energitillförsel, GWh 2001 2002 2003 2004 2005 Fssila bränslen värme 76 67 60 46 41 Transprter 316 314 334 348 324 El 296 296 296 286 290 Trädbränslen 126 130 143 145 148 Avfall 39 40 40 40 35 Ttalt 853 847 873 865 838 Lkal prduktin*, GWh Vattenkraft 218 187 145 133 164 Trädbränslen 126 130 143 145 148 Andel lkal prduktin, % 40 37 33 32 37 * Numera finns även vindkraft (planerad leverans 55 GWh) 3.2 Visin för Mra Att frma visinen för det nya Mra har visat sig vara en svår uppgift. Mra kmmun är ansvarig för att driva frågan ch styrgruppen har under förstudiens gång beslutat att det arbetet ska genmföras med extern hjälp. Det finns ett bra underlag sm tagits fram under förstudien men det återstår att göra slagkraftiga frmuleringar ch därefter en bred plitisk förankring. Det är av allra högsta vikt att ta fram en långsiktig visin för att kunna fatta rätt beslut kring åtgärder idag. Från förstudien rekmmenderas att detta arbete drivs med högsta priritet under första kvartalet 2009. Visinen är dessutm mycket viktig ur ett kmmunikativt perspektiv när arbetet går vidare med detaljerade förstudier ch införande av förändringar, se vidare under rubriken 3.4 Områden för frtsatt arbete. 3.3 Balanserat styrkrt med delmål I kmmunen finns flera planer ch målsättningar sm ligger till grund för utvecklingsarbetet. Den plitiska plattfrmen, Mra för utveckling, innehåller en visin samt tre målmråden; B ch leva i Mra, Infrastruktur ch Eknmi. Denna plattfrm ligger sm grund till rganisatinens verksamhetsplanering. Utöver den plitiska plattfrmen finns ett antal lika planer sm är antagna i kmmunfullmäktige. I detta sammanhang kan nämnas Översiktsplan, Energiplan, Mras miljömål, Avfallsplan samt Flkhälsprgrammet. De mråden sm i förstudien lyfts fram sm pririterade måste/bör inarbetas i kmmunens nuvarande verksamhetssystem för att få genmslag i rganisatinen. Kmmunen deltar i samarbetet Uthållig kmmun med ett strt antal andra kmmuner i Sverige. Där pågår ett arbete med att definiera nyckeltal sm kan användas i
Sid 9/23 kmmunerna för att se trender inm hållbarhet både framåt ch bakåt i tiden. Förslaget på nyckeltal sm kännetecknar en Uthållig kmmun ska vara färdigt under mars 2009 ch är därefter lämpligt att använda för uppföljning. Det finns därmed inget färdigt styrkrt för frtsatt arbete med Sustainable City utan det finns förslag på mål/mätetal under respektive mråde, se rubrik 3.4.2-3.4.8. Om styrgruppen fattar beslut m frtsatt samarbete ch när nyckeltalen från Uthållig kmmun är framtagna bör lämpligt styrkrt tas fram för uppföljning av utvecklingen. 3.4 Områden för frtsatt arbete Förstudien kring Sustainable City kan ckså ses sm en förstudie i Uthållig kmmun för att visa vilka mråden sm ska pririteras i samarbetet med Energimyndigheten de kmmande åren. Det finns även en handlingsplan framtagen av kmmunen (bilaga 3), sm pekar ut viktiga mråden ch förslag till beslut. Under förstudien har samtliga idéer sm kmmit fram dkumenterats, se bilaga 1. Idéerna har grupperats ch översiktligt pririterats för att hitta intressanta mråden för frtsatta förstudier ch prjekt. Pririteringen utgår från grundprincipen för hela Sustainable City ch kan sammanfattas med bilden till höger. Förstudien har sökt förändringar sm präglas av lönsamhet, bra för miljön lkalt ch glbalt samt att de bidrar till en utveckling av Mra scialt ch kulturellt. Dessa lösningar symbliseras av den vita cirkeln i mitten av bilden. Så här långt har dessa bedömningar enbart uppskattats. Att göra eknmiska kalkyler ch tekniska analyser återstår att göra i det frtsatta arbetet. Följande huvudmråden är identifierade ch pririterade sm viktiga för en hållbar utveckling i Mra: Öka andelen lkal förnybar energi Kmmunens verksamheter föregår med gtt exempel Skapa en symbl för nya Mra Kmmunikatin ch marknadsföring Främja cykling, prmenader ch flkhälsa Miljöanpassade transprter Lkal prduktin av livsmedel ch öka andelen livsmedel sm är eklgiskt prducerade Inm samtliga mråden finns flera förslag till åtgärder ch de flesta kräver någn frm av samverkan mellan flera parter. Det finns mråden sm är intressanta för frtsatt samarbete mellan E.ON, Siljan Timber ch Mra kmmun. Det finns ckså mråden sm Mra kmmun ch E.ON kan driva tillsammans men det finns även en del mråden sm Mra kmmun kan driva i egen regi eller med hjälp av andra intressenter.
Sid 10/23 3.4.1 Övergripande kmmentarer För det frtsatta arbetet är några övergripande mråden identifierade sm viktiga. Det är av största vikt att samarbeta med lika parter. T ex att invlvera högsklan med frskning ch examensarbeten kring viktiga utvecklingsmråden. samarbeta med Wajrum för nätverksskapande ch samrdning frtsätta samarbetet mellan E.ON, Siljan Timber ch kmmunen samarbeta med grannkmmuner samarbeta med lkala företag ch entreprenörer Det är viktigt att kunna påvisa att hållbar utveckling av Mra skapar nya arbetstillfällen. Invlvera invånarna i utvecklingsarbetet, de ska känna delaktighet sm i sin tur skapar kreativitet. Det finns ett kapitalbehv för att genmföra förändringar (t ex riskkapital, EU-medel sv.) ch det behövs resurser för att söka dessa medel samt att arbeta med lbbying. Resurserna kan nyttjas gemensamt mellan kmmun ch näringsliv. Betydelsen ch behvet av kmmunikatin kmmer att öka markant vilket kräver resurser, kmpetens ch planering. Inm många mråden krävs beteendeförändringar hs medarbetare inm såväl kmmunens verksamhet sm inm företag ch föreningar men även hs allmänheten. Detta är trligtvis den största utmaningen ch kräver långsiktigt ch målinriktat arbete. Nedan följer en beskrivning av var ch en av de pririterade mrådena. 3.4.2 Öka andelen lkal förnybar energi Att öka andelen av förnybar energi inm Mra kmmun bör ske på två sätt. Det ena är att utöka prduktinskapaciteten från förnybara energikällr ch den andra är att effektivisera användningen av energi. Nuläge Energitillförseln inm Mra kmmun är sm medelvärde för åren 2001-2005 ca 850 GWh ch fördelar sig enligt diagrammet till höger. Lkal förnybar energi Vattenkraft 169 GWh (20%) Trädbränslen 138 GWh (16%) Av det ttala energibehvet täcks alltså ca 36 % av lkala förnybara energikällr. Under 2008 tillkm även vindkraft med en planerad prduktin på 55 GWh vilket ökar andelen till ca 42 %. I en sammanställning gjrd av Länsstyrelsen i Trädbränslen 16% Fssila bränslen värme 7% Dalarna från maj 2008 (bilaga 4) finns ytterligare 39 vindkraftverk föreslagna med en sammanlagd planerad prduktin på 265 GWh. El 34% Avfall 5% Transprter 38%
Fssil energi Transprter står för största andelen fssil energi (38%) Olja till uppvärmning av byggnader minskar stadigt. Sid 11/23 Mängden lja för enskild uppvärmning var 99 liter/invånare 2007 vilket är en minskning med 52% från 1998 Oljebehvet för uppvärmning av de kmmunala fastigheterna var 2007 ca 270 m 3 vilket är 59% lägre än 1998 Förslag till målmråden Mra ska öka självförsörjningsgraden genm att öka närprducerad el. Målet på lång sikt är att bli helt självförsörjande. Nllvisin för fssila bränslen för el- ch värmeprduktin. Det gäller såväl kmmunens fastigheter, privat bende, företag samt vid prduktin av fjärrvärme. Det går utan lja. Utredning/förstudie kring en framtida kraftvärmelösning i Mra Samarbete mellan E.ON, Siljan Timber ch Mra kmmun. En arbetsgrupp bör bildas ch utredningen bör starta mgående ch ledas av E.ON. Hänsyn ska tas till följande möjligheter: Använda restvärme till trkning av pellets. Närvärmelösningar kan skapa en lkal avsättning för pellets. Om spr eldas måste flisen från Siljan fraktas längre brt men m vi inte eldar spr måste dessa köras till exempel Brlänge. Vilket är bäst? Ansluta Orsa fjärrvärmenät Värma utmhusbad smmartid Värmeslingr i gågata/cykelväg Värma t ex glfbana/ftbllsplan Uppvärmning av växthus mm Bättre nyttjande av fjärrvärmen i Mra Samarbete mellan E.ON, Siljan Timber ch Mra kmmun. Den här delen måste samrdnas med utredningen kring ett eventuellt kraftvärmeverk, se förra rubriken. E.ON leder arbetsgruppen med deltagare från kmmunen ch Siljan Timber. Hänsyn ska tas till följande möjligheter: Frtsatt utbyggnad av fjärrvärmen i Mra. Där fjärrvärme inte är möjligt ska istället planeras för närvärmelösningar. Att i detaljplan för kmmunala tmter prjektera för fjärrvärmeanslutning. Anslutningsavgift bakas in i tmtpris. E.ON ch Mrastrand kan i samarbete sänka returtemperaturen på fjärrvärmen genm bland annat prjekt simhallen. Prjektera för fjärrvärmenät till mrådet Nret Nrra med möjlighet för anslutning till Orsa. På sikt ser Mrastrand ch andra kunder ett ökat behv av fjärrkyla, utreda tänkbara lösningar.
Sid 12/23 Kartlägga vindkraftptentialen i Mra Samarbete mellan Mra kmmun ch E.ON. E.ON genmför en kartläggning utifrån de förutsättningar sm finns framtagna. Utifrån kartlagd ptential återkmmer E.ON med affärsförslag angående lämplig utbyggnad av vindkraften i Mra kmmun. I översiktsplanen finns några föreslagna intressemråden för vindkraft inm Mra kmmun. Dessa är: Björnberget/Näcksjövarden Kyrkberget Säliträdberget Påbörja kmpetensutveckling genm nätverk ch utbildning Samarbete mellan E.ON-Siljan Timber-Mra kmmun-wajrum-mfl. Kmmunen är initialt drivande för att starta arbetet men därefter kan Wajrum vara samrdnande ch drivande. Kan startas mgående. För att kunna höja andelen småskaliga energianläggningar (slvärme, slceller, vind mm) behöver kunskapen hs kmmunen, entreprenörer ch andra lkala företag öka. Ett annat viktigt mråde för kmpetensutveckling är inm energieffektivisering. Skapa nätverk, intressegrupper, anrdna utbildningar ch studiecirklar för att öka kunskapen hs företagen kring hållbar utveckling. Det finns mycket av lära av varandra inm Mra kmmun men ckså att lära av hur andra gjrt utanför Mra. Detta mråde kan även vara intressant att utveckla för allmänheten (t ex villaägare) genm till exempel studiecirklar m hur vi gör våra hem energieffektiva. Undersöka möjligheten till användning av getermi från Siljansringen Inledningsvis ett samarbete mellan E.ON, Mra kmmun ch Igrene. På sikt kan fler parter invlveras. Igrene leder utredningen med deltagare från kmmunen ch E.ON. Utredningen ska ta fram lika användningsmråden för Siljansringens möjligheter. I första hand ska getermin undersökas med strävan att hitta mråden för direkt användning av det varma vattnet (ca 20 C), tex snöfria ftbllsplaner ch gågatr. Förstudie bigas Förstudien m bigas görs av Mra kmmun tillsammans med sex andra kmmuner. Samverkan kan bli aktuell med såväl E.ON sm Siljan Timber m det finns synergier med ett framtida kraftvärmeverk. Förstudie för att kartlägga ptentialen för en bigassatsning i reginen är redan påbörjad. Förstudien skall bland annat beskriva m tillgängliga substrat i reginen är tillräckligt, i vilken rganisatrisk frm det är lämpligt att en bigasanläggning drivs, avsättningsmöjlighet för bigas ch bigödsel (skgs-/jrdbruk) ch samrdningsbehv med bigasanvändare. Det finns kppling till Bigas Mitt- ett prjekt sm drivs av Gävle Dala energikntr.
Sid 13/23 Ptential för ny prduktin För att sammanfatta ptentialen med en satsning på kraftvärme, vindkraft ch bigas inm Mra kmmun finns två tabeller nedan. De anger befintlig prduktin ch en möjlig ptential i framtiden. Det är enbart uppskattningar ch infrmatinen ska användas för att få en uppfattning m strleksrdningarna på prduktinsalternativen. Tabell 3 Energitillförsel Mra GWh Fssila bränslen värme 40 Ptential i ny prduktin i framtiden Nuläge Kraftvärme Vindkraft Bigas Transprter, fssilt 320 20 El 290 30 265 Trädbränslen 150 35 Avfall 35 0 Ttalt 830 Tabell 4 Lkal prduktin GWh Nuläge Framtid Ttalt Elprd Ttalt Elprd Vattenkraft, befintlig 170 170 170 170 Trädbränslen, befintlig 150 150 Vindkraft 55 55 320 320 Kraftvärme, elprduktin 30 30 Bibränsle ersätter avfall 35 Bigas 20 Andel lkal prduktin 45% 77% 87% 180% I dagsläget är Mra kmmun imprtör av elkraft men enligt siffrrna skulle Mra kunna bli exprtör m ptentialen nyttjas. Det framgår tydligt att bigassatsningen enbart kan ersätta en liten del fssila bränslen för frdnen i kmmunen. Det medför att det är viktigt att satsa på många lika typer av miljöanpassade frdn för att minska berendet av fssila bränslen inm transprtsektrn. Det finns ptential att nyttja mer trädbränslen inm kmmunen.
Sid 14/23 Nuläge 3.4.3 Kmmunen föregår med gtt exempel Hela arbetet med hållbar utveckling ger kmmunen ett unikt tillfälle att visa handlingskraft. Denna möjlighet finns inm de flesta mråden sm förstudien lyfter fram. För att begränsa mfattningen har tre mråden pririterats sm extra viktiga. Genm md att satsa lkalt ch föregå med gtt exempel kan Mra kmmun leda mställningen i samhället. Av de persnbilar sm köptes in till den kmmunala rganisatinen under år 2007 var 67% miljöbilar. Fyra sklr har Grön flagg-diplmering. Förslag till målmråden Alla sklr ska vara diplmerade enligt Grön flagg eller Utmärkelsen för hållbar skla. Inför energieffektivt byggande från ch med 2010. Alla persnbilar sm köps eller leasas av Mra kmmun ska uppfylla Vägverkets definitin för miljöbilar 2010 (ur Mras energiplan). Skapa en hållbar skla Drivs av Mra kmmun. För att påbörja mställningen till ett mer hållbart samhälle är det nödvändigt att börja i redan i sklan. Det är trts allt barnen sm ska växa upp i samhället ch utveckla det sm nu påbörjas. - Sklans HELA verksamhet ska präglas av uthållighet vad gäller byggnader, mat, utrustning, material, fysisk ch psykisk miljö. - Satsa på frtbildning av alla lärarkategrier inm hållbarhetsaspekten. Hållbart byggande Drivs av Mra kmmun - Förstudie av kmmunens fastighetsbestånd för att inventera möjligheter att installera slceller ch slvärme. - Kmmunens byggnader kan fungera sm "skyltfönster" för förnybara energikällr. - Beslut m att från ch med 2010 tillämpa passivhus byggmetd vid nybyggnatin ch renvering. - Alla kmmunens byggnader (börja med försklr ch sklr) ska ha någn frm av alternativ energikälla sm slceller, slfångare ch/eller liten vindsnurra installerad. - Invlvera gymnasiets el- ch byggprgram i energieffektivisering ch passiv husbyggnadsmetd.
Sid 15/23 Miljöanpassad bilpark Drivs av Mra kmmun. Nuläge - Leasa eller köp miljöbilar. Kmmunen föregår med gtt exempel i bilval. Se till att det syns! - Mra kmmun skulle kunna bli delägare i vindkraftverk ch nyttja lkalt prducerad el för laddning av egna elbilar. 3.4.4 Skapa en symbl för nya Mra Det pågår inledande förstudier av byggnatin av bl a Resecentrum, Prästhlmen ch Strandenmrådet. Viktigt att hållbarhetsaspekten vägs in vid planering, prjektering ch byggande av dessa. Förslag på målmråden Skapa ett landmärke sm symbl för det nya Mra (typ Turning Trs i Malmö). Mötesplats för att invlvera invånarna så att de blir delaktiga i Mras utveckling. Samrdna med andra behv (tex idrttshallar, kulturevenemang, föreställningar) Utreda möjligheten att skapa symblen för nya Mra Drivs av Mra kmmun men E.ON kan vara en partner för att skapa hållbara energilösningar. Det här mrådet kmmer att kräva betydligt fler samarbetspartners. En plats/mråde/byggnad med flexibilitet sm kan innehålla: Häftig arkitektur sm symbl, landmärke, attraktin Samlingsplats för alla generatiner Kultur (musik, utställning, knferens) Idrttshallar Skyltfönster för nya hållbara energilösningar Tänk på akustik, ljus mm Naturskla Dra lärdm från andra städer sm gjrt liknande åtgärder. Möjligen kan symblen skapas i samband med byggandet av nya Resecentrum, Strandenmrådet ch/eller nya Prästhlmen.
Sid 16/23 Nuläge 3.4.5 Kmmunikatin ch marknadsföring Under förstudien har ingen ffensiv kmmunikatin genmförts ch det finns begränsat med erfarenhet ch resurser inm kmmunen. Detta mråde kmmer snabbt att få allt större betydelse när arbetet går vidare. Förslag på målmråde Mra ska bli förebilden för hållbar utveckling i Sverige, Eurpa ch världen genm att sprida gda exempel. Organisera ch strukturera en ffensiv kmmunikatin Drivs av Mra kmmun med stöd av extern knsultfirma. Stöd från E.ON är tänkbart inm vissa mråden. Att tillsätta resurser för arbetet ch börja planera insatserna bör starta mgående när förstudien är slutförd. Skapa en långsiktig visin sm tilltalar Mras invånare. Göra kmmunikatinsplan, identifiera resursbehv ch säkra resurser för en mer ffensiv kmmunikatin när arbetet med hållbar utveckling går vidare. Namnbyte kpplat till Mras visin, Uthållig kmmun ch Sustainable City bör samrdnas under ett arbetsnamn/en visin. Öka delaktigheten hs alla invånarna i Mras utveckling. Skapa mötesplatser för alla generatiner. Se till att barn ch ungdmar får sina röster hörda. Använd "pen space-möten" för att invlvera invånare i Mras hållbara utveckling. Uppmuntra invånarnas kreativitet för att få gda förslag på vad sm skall göras. Påbörja en kulturresa, utbilda för att ändra attityd ch beteende hs invånarna i Mra Utveckla ek-turism kpplat till hållbar utveckling. Nuläge 3.4.6 Främja cykling, prmenader ch flkhälsa I Mra finns idag ca fyra mil gång- ch cykelväg. Under förstudien har många lyft fram betydelsen av ett sammanhängande, tryggt ch attraktivt gång- ch cykelvägnät. Förslag på målmråde Mra ska ha ett väl sammanhängande cykelvägnät senast 2012 där cyklisterna upplever att de har priritet framför biltrafiken. Utveckla gång- ch cykelvägar (GC-vägar) Drivs av Mra kmmun. Möjligt med ett samarbete med E.ON vid kulvertförläggning för fjärrvärme. Tillsätta en arbetsgrupp sm gör en översyn av befintliga GC-vägar + snabb utbyggnad av nya stråk 2009-2012. Utveckla sammanhängande cykelvägar sm har priritet framför biltrafik Gör m några centrala bilvägar till vägar enbart för cykel, gående ch kllektivtrafik. Ge dessa priritet i centrum av Mra.
Sid 17/23 Htellen/campingen/turistbyråer med flera ska erbjuda lånecyklar. Måla upp begagnade cyklar till "Mra-cyklar" ch låna ut. Nuläge 3.4.7 Miljöanpassade transprter Av Mras energitillförsel går 38 % till transprter. Denna andel är dessutm till största delen av fssilt ursprung. Att miljöanpassa transprterna är därför en viktig del i ett framtida hållbart samhälle där teknikutvecklingen inm frdns- ch drivmedelsindustrin utgör grunden för att lyckas med mställningen. Förslag på målmråden Optimering av kllektivtrafiken; arbetspendling, besöksnäring, centrum Alternativa drivmedel; lkal prduktin Utöka antalet direkttåg, till exempel Mra-Stckhlm Pendeltåg mellan Mra Orsa samt Mra Älvdalen Fler gdståg överföring av gds från väg till järnväg Användandet av fssila drivmedel ska kntinuerligt minska Samtliga bussar ska ha miljöanpassat utförande senast 2015 Gör trafiken i Mra mer miljövänlig Drivs av Mra kmmun. Möjligt med ett samarbete med E.ON kring laddning av elbilar ch/eller etablering av tankställen för frdnsgas. Planera för eluttag för elbilar alla P-platser. Ge elbilar de bästa parkeringarna. Möjligt att etablera tankställen för frdnsgas m det blir en bigassatsning i reginen baserad på avlppsslam, gödsel, slaktavfall, matavfall. Kmmunen skaffar frdn sm drivs av bigas. Utreda möjligheten till lkal prduktin av drivmedel från förnybara energikällr. Utveckla kllektivtrafiken Drivs av Mra kmmun. Kllektivtrafik med 15-minuterstrafik i tätrten, kvällsbussar, förbättrad möjlighet till arbetspendling. Kllektivtrafiken ska vara ett "naturligt val", ge bussar priritet i trafiken. Utveckla kllektivtrafiken med alternativa drivmedel. Knyt ihp centrum ch köpcentrum Nret med täta turer med kllektivtrafik. Om cykelvägarna utvecklas så att de har priritet i trafiken kan eldrivna minitåg på gummihjul vara ett intressant alternativ på dessa vägar.
Sid 18/23 Nuläge 3.4.8 Livsmedel lkalt ch eklgiskt Ett levande lantbruk ch en prduktin av baslivsmedel är en viktig del i ett hållbart samhälle. I Mra finns prducenter inm charkuteri, ptatis, mjölk, bageri, bryggeri ch viss grönsaksdling. Förslag till målmråden Öka arealen brukad jrdbruksmark (ur Mras miljömål) Antalet nötkreatur, får ch hästar ska kntinuerligt öka (ur Mras miljömål) Andelen inköpta eklgiska livsmedel till kmmunala rganisatinen ska kntinuerligt öka. År 2012 ska 25 % av inköpsvärdet utgöras av eklgiska livsmedel. (ur Mras miljömål) Lkalt prducerade livsmedel Drivs av Mra kmmun i samarbete med t ex lantbruksnäring, LRF, Siljan Chark, Mat Runt Siljan, hushållningssällskap, grannkmmuner mfl. Hänsyn tas till följande möjligheter: Möjligt med ett samarbete med E.ON kring satsningar på växthus med uppvärmning från fjärrvärmenätet vid en kraftvärmesatsning. Sträva efter mer självförsörjning på livsmedel i reginen. Ett levande lantbruk med mera lkalprducerade livsmedel. Levande trg med försäljning av lkalt dlade grönsaker, st mm. Livsmedelsprduktin ch ett öppet landskap har en stark kppling till besöksnäring. Mer eklgiskt dlad mat Drivs av Mra kmmun. Öka andelen eklgiska livsmedel i kmmunala verksamheter.
Sid 19/23 3.5 Ptentialen med frtsatt samarbete Underlag för att göra en bedömning av ptentialen med frtsatt samarbete är dels de förslag sm finns under rubriken van (3.4 Områden för frtsatt arbete) ch dels en genmförd SWOT-analys. I den analysen har prjektledningen bedömt styrkr, svagheter, möjligheter ch ht med ett frtsatt samarbete mellan E.ON, Siljan Timber ch Mra kmmun. Det finns många kpplingar identifierade mellan varandras verksamheter sm gör att resultatet av ett samarbete kan medföra att 1+1=3. Exempel på det är samarbete kring utbyggnad av fjärrvärmenätet ch cykelvägar, kraftvärme i kmbinatin med till exempel pelletstillverkning/närvärmelösningar ch växthus för lkalt prducerade livsmedel, utveckla användandet av bibränslen samt energieffektivisering. Nedan följer en sammanfattning av SWOT-analysen sm visar de viktigaste mrådena. Hela SWOT-analysen finns sm bilaga 2. De största svagheterna med samarbetet så här långt Tiden att alla direkt berörda förvaltningar ej riktigt pririterat arbetet. Tveksamheter kring m kmmunen sålt sig till E.ON, är det trvärdigt utåt? Ett nytt arbetssätt med klara prcesser ledde till att det tg lite tid att kmma igång. En liten skara är frälsta med str insikt ch engagemang hinner resten med? De största styrkrna med samarbetet så här långt Engagerad kmmunledning. Bra timing, samarbetet km precis rätt i tiden. Det har skapat bra fkus på hållbar utveckling med ett bra helhetsperspektiv. Samarbete privata företag/kmmun ger en styrka i dialg med lika intressenter, skapar trvärdighet. Skapat relatiner sm är värdefulla i frtsatt arbete, dialgen är bra ch öppen. Det har kmmit fram många idéer sm vi, var ch en, inte skulle ha tagit hänsyn till i vanliga arbetet, även bredden av idéer är impnerande. Lärrikt, kunskap från många lika håll där alla deltagare berikat samarbetet. Bra engagemang från E.ONs ch kmmunens sida. Möjligheter med ett frtsatt samarbete Kmmunen måste samarbeta, kan ch bör inte genmföra alla nödvändiga investeringar själv. Näringslivet behöver även kmmunen. Ömsesidigt berende/nytta. Tillgång till kmpetens, E.ON är en resursstark part. Samarbete ger större möjlighet till bra helhetslösningar, 1+1=3 ch säkerställer att vi fattar bäst beslut för Mras utveckling. Frtsatt str möjlighet att lära av varandra. Arbetet med Sustainable City är/blir bra reklam för Mra, E.ON ch Siljan Timber.
Ht mt ett lyckat framtida samarbete Slutsatser Sid 20/23 Om vi inte skapar knkreta resultat ganska mgående är det risk att trvärdigheten sviktar. Förankringsprcessen -en misslyckad förankring inm kmmunen kan leda till att utvecklingen går trögt eller stannar helt, det är strt ch mycket att förankra. Det kan bli svårt att kmma vidare m inte arbetet avgränsas. Misslyckad kmmunikatin till allmänheten, prblem med acceptans gör att det kan gå trögt med beslutsfattandet. Utvärderingen av samarbetet under förstudien visar att styrkrna tydligt överväger svagheterna. Alla parter tycker att den här typen av utveckling bör bedrivas i samarbete ch det är även viktigt att nya parter invlveras i frtsättningen. Mra kmmun tar nu över stafettpinnen ch frtsätter driva arbetet med hållbar utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Såväl E.ON sm Siljan Timber vill frtsätta samarbetet ch därmed stötta kmmunen inm de mråden sm föreslagits van under rubriken, 3.4 Områden för frtsatt arbete. Respektive part deltar därmed i de arbetsgrupper där de har naturliga intressen. Såväl E.ON sm Siljan Timber deltar även frtsättningsvis i en övergripande styrgrupp tillsammans med Mra kmmun. I den styrgruppen kan naturligtvis andra viktiga framtida samarbetspartners kmma att ingå.
Sid 21/23 Förslag på tidplan Förslag på en grv tidplan för frtsatt arbete framgår av tabell 5 nedan. Om samarbetet ska frtsätta så bör var ch en av parterna (E.ON, Siljan Timber ch kmmunen) planera sina resursinsatser ch sedan träffas för att synkrnisera en övergripande tidplan gemensamt. Tabellen nedan fungerar mer sm en översikt över de delar sm förstudien föreslår för frtsatt arbete. När prjekten/förstudierna kan starta hänger ihp med när den interna förankringen inm de egna verksamheterna (E.ON, Siljan Timber ch kmmunen) är genmförd. Tabell 5 Arbetsmråden Delprjekt Start Slut Drivs av Öka andelen lkal förnybar energi Utredning/förstudie kring en framtida Kraftvärmelösning i Mra Bättre nyttjande av fjärrvärmen i Mra Kartlägga vindkraftptentialen i Mra Påbörja kmpetensutveckling genm nätverk ch utbildning Undersöka möjligheten till användning av Getermi från Siljansringen Förstudie bigas Feb Juni April Mars April Jan Juni Dec Juni - Juni Mars E.ON E.ON E.ON Mra Igrene Mra Kmmunens verksamheter föregår med gtt exempel Skapa en symbl för nya Mra Kmmunikatin ch marknadsföring Skapa en hållbar skla Hållbart byggande Miljöanpassad bilpark (startas efter förstudie bigas) Utreda möjligheten att skapa symblen för nya Mra Organisera ch strukturera en ffensiv kmmunikatin kring genmförande Aug Mars Juni?? Dec Mra?? Mra Feb - Mra Främja cykling, prmenader ch flkhälsa Utveckla gång- ch cykelvägar Feb? Mra Miljöanpassade transprter Lkal prduktin av livsmedel ch ökad andel eklgiska livsmedel Gör trafiken i Mra mer miljövänlig Utveckla kllektivtrafiken Stimulera till mer lkalt prducerade livsmedel Mer eklgiskt dlad mat i skla ch msrg Okt Feb Aug Feb???? Mra Mra
Sid 22/23 4 ERFARENHETER 1. Prjektets måluppfyllelse Prjektets arbetsgång ch milstlpar finns beskrivna i Prjektbeskrivningen sm upprättades i början av förstudien. Övergripande har tid- ch aktivitetsplan följts på ett bra sätt med undantag för bemanningen av arbetsgrupperna inledningsvis. Några arbetsgrupper km igång lite sent vilket medförde att arbetet blev mer intensivt i slutet av förstudien. Anledningen till att det gick lite trögt inledningsvis berdde ckså på att det var ett nytt arbetssätt för samtliga ch det fanns ingen tydlig gemensam bild av arbetsprcessen. Bedömningen är trts det att slutresultatet inte påverkats i någn nämnvärd mfattning. Förstudien har inte levererat ett förslag på visin för Mra, vilket var ett krav i Prjektdirektivet. Styrgruppen fattade beslutet i nvember att förstudien får utgöra underlag för en framtida visin ch att arbetet drivs av kmmunen. Det finns heller inget färdigt styrkrt men däremt förslag på mål ch mätetal. När det sedan finns nyckeltal från Uthållig kmmun ch styrgruppen beslutat hur arbetet ska gå vidare så kan ett styrkrt för Hållbar utveckling av Mra införas i kmmunens egna verktyg för uppföljning (Mra PlusIT). 2. Återkppling från prjektmedarbetare Arbetsfrmerna för förstudien upplevs sm bra av samtliga prjektmedarbetare. Kmmunens prjektdeltagare tycker det fungerat bra med en extern prjektledare. Det har satt lite extra press på att resultat ska levereras ch det har skapat bra fkus på arbetet med hållbar utveckling. Prjektledaren upplever dck att det vid några tillfällen varit svårt att leda arbetet utan egna resurser. Under vissa perider har det för några deltagare varit svårt att priritera mellan de vardagliga sysslrna, sm ckså ska skötas, ch arbetet inm Sustainable City. Samarbetet har fungerat mycket bra med en öppen dialg där bra relatiner har skapats inför frtsatt arbete. 3. Utvärdering av prjektrganisatin Prjektrganisatinen upplevs sm väl fungerande med ett bra stöd från styrgruppen. Kmmunens medarbetare upplever ett starkt stöd från kmmunledningen i frågr sm berör hållbar utveckling ch har stark tilltr inför frtsatt arbete. Frtsättningsvis bör dck kmmunen ta helhetsansvaret för hållbar utveckling inklusive prjektledarrllen. Både E.ONs ch Siljan Timbers prjektdeltagare vill frtsätta samarbetet med liknande arbetssätt ch rganisatin men mer fkuserat inm mråden sm berör respektive rganisatin. 4. Återkppling från styrgruppen Styrgruppen är mycket nöjd med genmförandet av förstudien ch riktar ett strt tack till deltagarna. 5. Sammanfattande lärdmar inför kmmande prjekt Prjektmedarbetarna tycker att arbetssättet ch rganisatinsfrmen mycket väl kan användas för liknande förstudier i framtiden. Möjligen bör prjektledarrllen innehas av kmmunen men det fungerar bra med en extern prjektledare m kmmunen avsätter resurser för att samverka med prjektledaren. Den här förstudien hade varit
Sid 23/23 betydligt svårare att genmföra m inte Eva fått möjligheten att arbeta med dessa frågr en str del av sin tid. Det tg nödigt lång tid att bemanna arbetsgrupperna inledningsvis av förstudien. En lärdm inför liknande samarbeten är att tidigt identifiera resursbehvet ch se till att lkalisera tillräckligt med resurser i ett tidigt skede. Det har varit mycket bra att styrgruppen bestått av kmmunens tjänstemän, företagsrepresentanter ch plitiker. Det har skett ett bra utbyte mellan parterna under förstudiens gång, vilket underlättar för framtida samarbete ch beslutsfattande.