Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön - ett genusperspektiv Christina Stave, Fil. Dr. Gunilla Zachau, Forskningsassistent Jesper Löve, Doktorand Lotta Dellve, Docent Arbets- och miljömedicin, Göteborg Göteborg, oktober 2009 ISSN 1650-4321 ISBN 978-91-7876-124-1 Arbets- och miljömedicin Telefon 031 786 63 00 Telefax 031 40 97 28 Box 414 E-post amm@amm.gu.se 405 30 Göteborg Hemsida www.amm.se
Förord Denna studie är en vidareutveckling av tidigare forskning om risk och säkerhet beträffande olycksfall i arbetsmiljön inom lantbruket. Inom ramen för projektet Program inom lantbruket för förebyggande av olyckor, baserat på delaktighet och nätverk för socialt stöd utfördes ett flertal studier på dåvarande Arbetslivsinstitutet (Törner et al., 2002). Inledningsvis gjordes analyser av olycksrapporter och statistik samt telefonintervjuer med lantbrukare om deras erfarenheter och orsaker till olyckor. En stor enkätstudie med urval från hela rikets lantbrukare genomfördes för att studera samband mellan riskuppfattning och säkerhetsaktivitet (Stave et al., 2006). Andelen kvinnor i denna studie var dock för litet för att kunna dra några säkra slutsatser specifikt om kvinnors attityder till risk och säkerhet därför söktes forskningsmedel till föreliggande studie. Målet för hela programmet var att prova en intervention genom regelbundna månatliga möten i grupper med lantbrukare där risk och säkerhet diskuterades. Interventionen pågick under ett år och 84 lantbrukare deltog varav 66 män och 18 kvinnor (Stave et al., 2007). Resultaten var positiva och säkerhetsaktiviteten ökade, den kvarstod även i en uppföljande studie fyra år senare (Stave et al., 2008). I avhandlingen Safety as a process - from risk perception to safety activity (Stave, 2005) sammanfördes och diskuterades resultaten från delstudierna i programmet. (avhandlingen kan laddas ner från http://ebib.sub.su.se/aliweb/050914_stave.pdf). Christina Stave är fil.dr. i ergonomi, magister i psykologi och civilekonom och forskar på förändringsarbete i arbetsmiljön med fokus på säkerhet. Gunilla Zachau är biträdande forskare och audionom och har mångårig erfarenhet av praktiskt projektarbete och bearbetning av data. Jesper Löve är magister i organisationspsykologi och doktorand med forskningsfokus på unga vuxnas hälsa och utsatthet för stress där genusfrågor är av stor vikt. Lotta Dellve är docent och enhetschef vid Arbetshälsa enheten, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt forskargruppsledare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Hennes expertområden är arbetsmiljö, ledarskap och stress, kvalitativa metoder samt genusfrågor. Tack till: Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) som finansierande studien och våra tidigare projekt. Pia Saxberg för genomförandet och transkriberingen av intervjuerna i förstudien. Alla lantbrukare som deltog i studien och delade med sig av sina erfarenheter och kunskaper, så roligt det var. Projektets referensgrupp som har gett goda råd. Alla ni som hjälpte mig med kontakter för att få grupper att intervjua. Ebba Lundgren för transkribering av intervjumaterial.
Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 5 Lantbrukets förändring... 5 Kvinnor i lantbruksnäringen... 5 Kunskap om kvinnors exponering för risker och olyckor... 6 Könsskillnader i attityder till risk och säkerhet samt stress... 6 Varför projektet... 7 Varför genusperspektiv - interventioner för både kvinnor och män... 7 Syfte och frågeställning... 8 Undersökta grupper och metoder... 9 Förstudie... 9 Huvudstudie... 9 Resultat... 11 Förstudie... 11 Skillnader mellan könen... 12 Den gemensamma livsformen... 13 Riskerna och säkerheten i arbetet... 14 Huvudstudie... 15 Position... 15 Attityder... 19 Risk och Säkerhetsuppfattning... 21 Diskussion... 24 Stämmer den traditionella bilden... 24 Professionell eller medhjälperska... 24 Två kompletterande förhållningssätt... 25 Prevention eller anpassning... 26 Är säkerhet en generationsfråga... 26 Är säkerhet en kulturfråga... 26 Hur kan resultaten relatera till andra modeller... 27 Är säkerhet en kvinnofråga... 27 Det behövs mer kunskap om kvinnor i lantbruket... 28 Svagheter och styrkor i studien... 28 Referenser... 29
Sammanfattning Arbetsmiljöriskerna är många och allvarliga i lantbruket. Fler män än kvinnor skadas och dör men risken för en allvarlig skada är fyra gånger högre för en lantbrukande kvinna än andra kvinnor i arbetslivet. Kunskapen om lantbrukande kvinnors syn och tänkande kring risker och säkerhet är liten, därför utfördes en förstudie där fyra män och fyra kvinnor intervjuades. Resultaten från dessa pekade på en traditionell bild där kvinnor arbetade med djur och tog hand om barn och hem medan mannen arbetade mer med maskiner och skog. Kvinnorna visade på en proaktiv hållning till risk och säkerhet och tänkte efter före medan männen hade ett förhållningssätt som var reaktivt och mer handlingsinriktat. Kvinnor och män hade mycket gemensamt i småföretagandets villkor med hårda krav på lönsamhet och stress. För att utveckla och fördjupa resultaten gjordes en huvudstudie där sex fokusgruppsintervjuer med totalt 27 lantbrukande kvinnor utfördes. Intervjuerna analyserades kvalitativt och resultatet visade på en mer komplex bild. Kvinnornas position på gården dvs. deras roll, kunskap och ansvarsområde påverkade deras legitimitet och möjlighet att påverka säkerhetsarbetet. Attityder till sig själv och andra om hur man tänker och agerar påverkade också säkerhetsuppfattningen men fördes också tillbaka till positionen. Kvinnorna hade fått lära sig att tänka efter före för att parera en icke anpassad ergonomi efter kvinnors fysiska förmåga. Om man såg sin roll som lika eller olika i förhållande till mannens påverkade positionen men också säkerhetsuppfattningen, vilken också påverkades av den norm man bar med sig från en uppväxt i eller utanför lantbruket. Även då kvinnorna arbetade i mer jämställda förhållanden delades arbetsuppgifterna upp mellan varandra men synen på risker och säkerhet var då mer lika männens. Kvinnan ansåg sig ha lättare än mannen för att kommunicera och att lyfta säkerhetstänkandet från en praktisk nivå till ett förhållningssätt, ett säkerhetstänk där säkerheten byggs in i de vardagliga rutinerna och där man jobbar proaktivt för att bygga bort risker innan olyckorna sker. Den grundade teori som studien resulterade i innebär således att positionen och attityden till den roll och legitimitet man har i lantbruket påverkar riskuppfattningen som kan ses som en intention till beteende. Kvinnornas val av arbete styrdes ofta av intresset för djur. Arbete med djur kunde oftast både mannen och kvinnan medan mannens arbete med maskiner och i skogen inte vanligen utfördes av kvinnorna. Det var en professionalism som styrde och det poängterades genom att man fick mer respekt om man arbetade på en större gård eller om man hade utbildning. Kvinnorna i studien var en heterogen grupp med olika positioner vilket påverkade attityden till om män och kvinnor tänkte lika eller olika. Det preventiva förhållningssättet relaterade också till att hon inte tillhörde normen och påverkade inställningen till säkerhetsarbetet. Det är viktigt att stärka kvinnans position, inte så att hon efterliknar mannen utan får respekt och gehör för sin syn på risk och säkerhet. Resultaten bör studeras vidare och beaktas i kommande säkerhetsinterventioner. 4
Bakgrund och syfte Lantbrukets förändring Lantbruket industrialiseras och enheterna blir större samtidigt som små gårdar drivs vid sidan om annan försörjning. Riskerna men även rollerna förändras då lantbruket blir mer mekaniserat (Pinzke och Lundqvist, 2007). Exponeringen för riskfyllda arbetsmoment är stor då många typer av maskiner används och stora djur hanteras. Lantbrukare är en heterogen grupp (Nordström Källström, 2002) och lantbruk kan vara stora företag med många anställda men vanligast är familjejordbruk där man, fru och barn kan arbeta men även den äldre generationen och kanske också någon tidvis anställd. Den traditionella familjens sociala strukturer och bondesamhällets traditioner påverkar småföretagandet och rollerna i lantbruket. Under de senaste decennierna har det skett en förändring så att parallellt med att en majoritet av kvinnorna började arbeta mer utomgårds, gjorde en minoritet av kvinnorna tvärtom och ökade sitt engagemang i jordbruket (Irhammar, 2004). Kvinnor i lantbruksnäringen Kvinnor i lantbruket synliggörs sällan i statistiken och forskningen, och könsuppdelad information är därför knapp (Javefors-Grauers, 2003). Konsekvenser av en olycka i lantbruk är dessutom ofta större för kvinnor än för män (broschyr LRF Kärlek och sunt bondförnuft- att gifta sig med ett lantbruk ) och deras möjlighet att påverka ekonomiska och strategiska beslut är lägre (Javefors-Grauers, 2003). Det är av stor vikt att kvinnornas situation inom lantbruket lyfts fram och tydliggörs samt att deras erfarenheter tas tillvara inom säkerhetsforskningen och tillämpningen av dess resultat. Miles (1990) menar att anledningen till att kvinnors arbete är osynligt är att det ständigt pågår och märks oftast först då det inte görs, vilket har stora likheter med ett kontinuerligt systematiskt säkerhetsarbete. McCoy et al. (2002) konstaterar att det är få studier som undersökt just kvinnors roll och exponering för olyckor i lantbruket. De menar att self-efficacy (tro på egen förmåga att utföra uppgiften) spelar en viktig roll i hur kvinnor ser på sitt arbete och deras deltagande i olika aktiviteter. Kvinnor har inte samma tillgång till information som män inom lantbruket. I amerikanskt lantbruk fann Dewar (1996) att kvinnor och män skilde sig åt avseende de källor de använde för att få information om risker och säkerhet samt hade olika motiv för att använda extern säkerhets- och hälso- rådgivning. Jokobsen (1999) skriver i sin avhandling Livsform, kön och risk, bl.a. om hur egenföretagaren och hans fru ser på relationer och begreppen risk och säkerhet. Det är en mycket traditionell bild som beskrivs av den livsform som kallas medhjälperskan vilket den lantbrukande kvinnan tillhör. Hon skall kunna rycka in och stötta i mannens verksamhet när och där det behövs. Gränserna flyter samman mellan familjearbete och företagsarbete, liksom mellan fritid och arbete. Det viktiga är att ha hem och familj inom ramen för ett självständigt företagande. Medhjälperskan ser risk som något negativt och konkret och riskuppfattningen handlar om risker för familjen eller de människor hon har relationer med. De vardagliga i arbetet dominerar riskuppfattningen och ju mer hon delar med mannen, desto mer lika är deras riskuppfattning. Även säkerhet associeras med familj, barn och omsorg. Men rollerna förändras och idag har vi också kvinnor som driver lantbruk med medhjälpande män så kvinnans roll i lantbruket är under förändring. 5
Kunskap om kvinnors exponering för risker och olyckor Lantbruket ligger i topp bland de yrkesgrupper som har mycket höga olyckstal. Kvinnliga jordbruksarbetare löper fyra gånger högre risk än andra kvinnor i arbetslivet att skadas allvarligt på jobbet, för männen i jord- och skogsbruket är det tre gånger högre risk (Larsson et al., 2009). I arbetsmiljöverkets rapport om arbetsskador (2009) i näringsgrenen jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske fanns det 2008 totalt 76015 förvärvsarbetande varav 15127 kvinnor (20%) och 60888 män (80%) enligt Arbetskraftsundersökningar (AKU) 2008. Av de 355 anmälda arbetsolycksfallen 2008 var 79 kvinnor och 276 män vilket innebär att både kvinnor och män har 5 olycksfall per 1000 förvärvsarbetande. Således har kvinnor lika många anmälda olyckor i förhållande till antal förvärvsarbetande. Enligt arbetsmiljöverkats korta arbetsskadefakta 2 och 5/2009 orsakas olyckorna i lantbruket främst av maskiner, djur och fall av person. Flest djurolyckor anmäls från jordbruket och dödsolyckorna orsakas av nötdjur, annars är häst det djur som oftast är inblandat i olyckor. Hälften av olyckorna 2008 orsakades av sparkar och bett. Äldre män och yngre kvinnor var oftare inblandad i djurolyckorna. Andelen arbetsrelaterade dödsolyckor är också mycket hög (Thelin, 2002). De senaste tre åren har dock ingen kvinna i jord- eller skogsbruk omkommit i arbetet, däremot har denna näring den allra största risken att drabbas av ett dödsfall i arbetet sett till antalet verksamma personer. Det dör mer än en man per månad i genomsnitt och många av dödolyckorna drabbar äldre. Av de 13 omkomna i jordbruk, skogsbruk och fiske 2008 tillhörde sju personer gruppen 55 år och äldre (Arbetsmiljöverket, 2009). Underrapportering av olyckor är dessutom mycket stor, vilket kartlagts i ett projekt vid SLU i Alnarp (Pinzke och Lundkvist, 2006). Cirka 5000 olycksfall inträffade på jordbruksföretag 2004 i jämförelse med 441 anmälda olyckor till Arbetsmiljöverket vilket visar på ett stort mörkertal och att antalet olyckor som anmäls är tio gånger lägre än de som faktiskt inträffar. Rapporten visar att de allra flesta olyckfallen totalt i lantbruket drabbar män (84%). Av olyckorna i jordbruket utgjorde kvinnorna 16% och i annan näringsverksamhet utgjorde de 55% medan det endast var män som drabbades av olyckor i skogsbruket. Flest olycksfall i annan näringsverksamhet inträffade i samband med hästverksamhet. Det var brukaren som främst drabbades av olycksfall (61%), familjemedlem (32%), samt anställda (6%). Den vanligaste skadehändelsen var djurrelaterad olycksfall följt av fall- och fordonsolyckor. Olycksstatistik och forskningsresultat särredovisas sällan för kvinnor och män i lantbruket. Det är av stor vikt att lokalisera i vilka arbetsuppgifter och hur mycket kvinnor exponeras för risker i förhållande till de olyckor som sker. Könsskillnader i attityder till risk och säkerhet samt stress I en studie av amerikanska ungdomar i lantbruket (Westaby and Lee, 2003) fann man bl. a. att kvinnor var mer säkerhetsmedvetna och mindre risktagande än män. Jansson och Eriksson (1990) undersökte svenska lantbrukares attityder till risker och intresse i att delta i säkerhetshöjande aktiviteter. Olycksdrabbade personer intervjuades, inga könsskillnader förelåg. 78% ansåg att den olycka de drabbats av kunde ha undvikits, vilket var mest uttalat för olyckor med djur eller skogsbruk. Ett signifikant samband konstaterades mellan riskmedvetenhet och möjligheten att förebygga arbetsrelaterade olyckor. 6
Stress har lyfts fram som en faktor i lantbruket som hindrar säkerhetsarbetet (Kidd et al., 1996). Jansson och Eriksson (1990) skriver att lantbrukets lönsamhet indirekt kan påverka risken för olyckor genom lantbrukarens anpassning till förändrade omgivningskrav. En sådan anpassning kan vara att investera och gå över till mer mekaniserat storskaligt lantbruk, vilket kan leda till en ökad arbetsbörda och ökad finansiell stress. Melberg (2003) fann att kvinnor och mäns psykiska välbefinnande i norskt lantbruk påverkades av samma typ av stressorer. Torkelson och Muhonen (2004) studerade könsskillnader med hänsyn till yrkesroll (arbetsledare eller ej) och typ av stresshanterings-strategi. De antog att en problem-fokuserad strategi, dvs att undanröja orsaken till stress, skulle leda till bättre hälsa men fann snarare att en känslofokuserad strategi där man sökte socialt stöd hade samband med bättre hälsa. Män och kvinnor hade samma strategi i arbetsledande ställning men inte i icke arbetsledande ställning. Varför projektet Föreliggande studie är en vidareutveckling av ett projekt inom ramen för Program inom lantbruket för förebyggande av olyckor, baserat på delaktighet och nätverk för socialt stöd. Projektet inleddes med en baslinjeundersökning med hjälp av enkät, för att kartlägga lantbrukarnas attityder till risker i arbetet och deras bedömning av hanterbarheten av sådana risker samt hur detta påverkade säkerhetsarbetet (Stave et al., 2006). Enkäten distribuerades år 2000 till ett slumpmässigt urval av 400 huvudansvariga lantbrukare med en jord- eller skogsareal överstigande 20 ha (för att undvika de som driver jordbruk som binäring) Ett slumpmässigt urval ur Lantarbetarförbundets register gjordes också av 100 lantarbetare. Intressanta samband mellan riskuppfattning, hanterbarhet, stress och säkerhetsaktivitet kunde konstateras. Resultaten visade att sambandet mellan riskuppfattning och säkerhetsaktivitet medierades å ena sidan positivt av upplevd hanterbarhet av risk, och å andra sidan negativt av stress. Dessa två vägar tog ut varandra så att en påverkan från riskuppfattning till säkerhetsaktivitet uteblev. Resultaten i studien visade på en tendens till att kvinnor hade en lägre riskuppfattning än män dvs. de ansåg sig vara mindre utsatta för risker, samt en lägre riskacceptans än män dvs. accepterade inte risker lika mycket. Andelen kvinnor i det tidigare projektet var dock för litet för att kunna dra några säkra slutsatser specifikt om kvinnors attityder till risk och säkerhet då kvinnorna i undersökning utgjordes av endast 6 % vilket då var den samma som andelen kvinnor registrerade som huvudansvariga lantbrukare i LRF:s register (med över 20 ha jord/skog). Andelen kvinnor inom lantbruket har under senare år ökat och var år 2007 39 % och som egenföretagare utgjorde kvinnorna 15% (Jordbruksstatistiskt årsbok, 2009). För att kunna dra slutsatser om kvinnliga lantbrukare behövs därför ytterligare information. Varför genusperspektiv - interventioner för både kvinnor och män I USA har det rapporterats om säkerhetsinterventioner på kommunnivå där man specifikt har vänt sig till kvinnor (t.ex. McKnight and Jones, 2000). I Danmark genomfördes ett stort hälso- och säkerhetsprojekt i lantbruket (Hjort et al., 2003), där bl.a. lantbrukares fruar bildade en egen aktivitetsgrupp för att höja barns säkerhet i lantbruket. Vi menar att det kan finnas ett problem med könsspecifika interventioner då det finns en risk att kvinnor kommer att äga och ansvara för säkerheten i stället för ett dela ansvaret med männen om både barn och strategisk företagsplanering. Kunskap om kvinnors och mäns uppfattningar och erfarenheter om risk och säkerhet bör snarare 7
bidra till att män och kvinnor lär av varandra i kommande interventioner. Eventuella könsskillnader bör snarare ligga till grund för att effektivt kunna utforma informationsstrategier och interventionsmetoder på bästa sätt. På LRF hemsida skriver man att det ska finnas ett jämställdhetsperspektiv på all verksamhet inom LRF. Man har också startat en jämställdhetsakademi med syfte att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att starta och driva företag. LRFs ordförande Lars-Göran Pettersson säger att det ska inte behöva vara så att kvinnliga företagare har svårare att få finansiering för sin verksamhet än män. Eller att kvinnor sällan tar ut någon lön från företaget och som följd får låg sjukpenning, föräldrapenning och pension. Inom LRF och lantbruksforskningen, SLU och JTI drivs ett stort projekt för att öka säkerheten inom näringen och för att åstadkomma en 0-vision för dödsolyckor i lantbruket (www.säkertbondförnuft.se). Även om lantbrukande kvinnor i något mindre grad än männen är drabbade av arbetsolyckor så är kvinnors attityder till risk och säkerhet mycket viktiga att tillvarata för att åstadkomma attityd och beteendeförändringar inom hela lantbruket. Syfte och frågeställning Syftet med föreliggande projekt var att kartlägga lantbrukande kvinnors attityder till risker och säkerhet i arbetet. Huvudfrågeställningen var: Hur ser lantbrukande kvinnors erfarenheter, attityder och handlande ut vad gäller risker och säkerhet samt faktorer som påverkar säkerhetsaktivitet/beteende såsom stress, riskhantering och riskacceptans? Resultaten analyseras och diskuteras i jämförelse med tidigare studier där framförallt mäns handlande, erfarenheter, attityder till risk och säkerhet har beskrivits. 8
Undersökta grupper och metoder Förstudie Under december 2006 - januari 2007 genomfördes intervjuerna på olika gårdar i Västsverige som ligger till grund för förstudien. Sammanlagt gjordes 6 intervjuer och totalt 8 lantbrukare intervjuades, av dessa var 4 kvinnor och 4 män. Två parintervjuer genomfördes med lantbrukande makar, övriga fyra individuellt. Samtliga intervjuer skedde i lantbrukarnas hem. Intervjuerna var initialt utformade i sex teman; riskperception, riskacceptans, säkerhet, olyckor/tillbud, genus och framtiden, men frågorna kom i enlighet med Grounded Theory (Glaser och Strauss, 1967) att förändras under arbetets gång, intressanta trådar som gavs vid varje intervjutillfälle följdes upp med följdfrågor och påverkade nästa intervjus frågeställningar. Två övergripande frågeställningar genomsyrade dock alla intervjuer; Kan du berätta för mig hur du uppfattar risker i ditt arbete? och Vad betyder säkerhet för dig?. Samtliga informanter kontaktades via telefon för att boka tid för intervjun, samt kontaktades efter detta samtal även brevledes för att bekräfta det muntligt överenskomna och för att klargöra syftet med studien. Besöken på de olika gårdarna varade mellan en timma och två och en halv, varav själva intervjuerna varade mellan 45 minuter och två timmar. Övrig tid ägnades åt inledande och avslutande samtal. Reflektioner från dessa odokumenterade samtal skrevs ner i omedelbar anslutning till respektive intervju. Varje intervju spelades in på band och transkriberades ordagrant och analyserades i samma ordning som de utfördes men det analysarbetet gjordes först senare. Då studien syftade till att belysa skillnader mellan manligt och kvinnligt gjordes även jämförande analyser. Huvudstudie Undersökningen gjordes under mars till maj 2009. Metoden som användes var intervjuer i grupp s.k. fokusgrupper (Kitzinger, 1994) där 4-7 lantbrukande kvinnor samtalade och gemensamt diskuterade erfarenheter och attityder till risker och säkerhet i arbetet. En samtalsledare ledde samtalet med hjälp av en intervjuguide men samtalet fördes mestadels fritt och interaktionen mellan gruppdeltagarna uppmuntrades aktivt. Interaktionerna ger annan information och kan därigenom bli rikare i data avseende t ex attityder än vid enskilda intervjuer med samma deltagare. Sex fokusgruppsmöten genomfördes med lantbrukare från hela Sverige på cirka 1-2 timmar vardera. Resultaten från förstudien användes i huvudstudien. De tidigare gjorda personliga intervjuer med 4 kvinnor och 4 män analyserades därför inledningsvis och det resultat som framkom beträffande attityder till risker och säkerhet låg till grund för den frågeguide som upprättades för fokusgruppsintervjuerna. Intervjuerna inleddes med en presentationsrunda av deltagarna och sedan följde en fri diskussion utifrån två huvudfrågor vilka var: Kan ni berätta om hur ni uppfattar risker för er själva i ert arbete, och risker för andra på gården? Vad innebär säkerhetsarbete för er? Vid mitten av mötet visades en bild på resultaten från förstudien (Figur 1) och man kommenterade och diskuterade dessa resultat. Huvudfrågorna och bilddiskussionen var densamma vid varje 9
intervju men följdfrågorna blir mer och mer förfinade och riktade, allt eftersom det teoretiska urvalet skedde och analysprocessen fortgick. En kvalitativ undersökning är särskilt relevant då vi studerar ett fenomen som är relativt outforskat. Då analysen syftar till att identifiera attityder, påverkande förhållanden samt intressanta samband mellan genus och attityder till risker och säkerhet för lantbrukande kvinnor användes den kvalitativa metoden Grounded Theory (Glaser och Strauss, 1967; Charmaz, 2006; Hallberg, 2006). I en Grounded Theory-studie kan grupprocesser samt sociala strukturella processer i miljön studeras. Metodiken syftar till att upptäcka och utveckla en empiriskt grundad (substantiv) teori snarare än att verifiera existerande teorier. Tolkningen av data från fokusgruppintervjuerna gjordes i ljuset av tidigare forskningsresultat med i huvudsak män samt resultaten från de individuella kvalitativa intervjuerna i förstudien. Urvalet av kvinnorna skedde genom kontakt med LRFs lokalkontor, kontakter med kvinnliga nätverk samt utbildningar. Åldern varierade från ca 20 till 70 år. Kvinnorna blev informerade om studiens syfte, anonymitet och villkoren för databehandling och redovisning. Intervjuerna hölls på någon deltagares gård, konferenscenter samt en skola. Inledningsvis var intervjugrupperna mycket varierade bestående av familjejordbrukare, halvtidsarbetande, anställda i olika åldrar och med olika storlekar på företag. Urvalet skedde stegvis allteftersom mönster framträdde i materialet. I början fanns en stor öppenhet till data för att inte låsa sig. Då resultaten från förstudien presenterades var det av intresse att se hur de intervjuade förhöll sig till dessa. Efter tredje intervjun riktades urvalet till lantbrukande kvinnor som hade ledande ställning och två gruppintervjuer utfördes av dessa. Vid dessa ställdes också frågor utifrån roller och drivande av lantbruk samt jämförelser med män i likvärdiga positioner. Slutligen utfördes en gruppintervju med yngre kvinnor för att studera ev. generationsskillnader. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant, därefter analyserades de med programmet NVivo. Först kodades materialet i meningsbärande stycken utifrån forskningsfrågan, därefter växer kategorier fram för att därefter leda fram till nya teorier och mönster. Fältanteckning fördes under och efter intervjuerna och memos dvs. systematiska anteckningar med reflektioner, jämförelser och bilder fördes under hela forskningsprocessen. Efter den sjätte intervjun ansågs materialet vara mättat dvs. inga nya kategorier uppkom. 10
Resultat Förstudie Analysen av de åtta djupintervjuerna resulterade i en bild om förhållanden och könsskillnader med hänseende till risk och säkerhet i arbetsmiljön. Två kärnkategorier framkom där kvinnor förhåller sig till säkerhet mer preventivt-reflekterande och män mer reaktivt-handlingsinriktat. Dessa kategorier är kopplade till den gemensamma livsformen där man har separerade men sammanflätade roller. Den gemensamma sfären är större en de skilda och kvinnor och män har till stor del en samsyn runt säkerhet. Kvinnor Tillsammans Män preventiva tänker efter före separerade roller men sammanflätade reaktiva jag skulle bara inomhus med människor säkerhetsbeslut - eniga utomhus med maskiner inser och pratar om risker förebyggande säkerhet är ej lönsamt du kan aldrig ta bort all risk hjälper till och stöder olyckor beror på stress bestämmer (osynlig) övervärderar ej egen arbetet går före hälsa tillit till egen förmåga förmåga gränssättande vårdande barnen sätter säkerhetsnivån risker är inget man tänker på ansvarar för barnen skiljer sig från lönearbete vi väljer vår egen risk Figur 1. Bild på de två kärnkategorierna; preventiva kvinnor och reaktiva män samt den gemensamma sfären tillsammans. 11
Skillnader mellan könen Kvinnan förhåller sig mer preventivt-reflekterande till säkerhet, hon tänker efter före Hon framhåller vikten av reflektion och planerar utförandet av arbetsuppgifterna för att minska riskerna. Kvinnan övervärderar inte sin förmåga utan inser sin fysiska begränsning i fråga om styrka och agerar säkerhetsmässigt därefter. Hon framhåller kunskap om säkerhet och att arbeta förebyggande, att tänka efter före. Säkerhetsbeslut fattas tillsammans men det är vanligt att kvinnan uppmanar mannen att vidta åtgärder. Jag ser det på ett helt annat sätt än du Säkerhet är att förebygga, att tänka efter före Det får ju inte gå så fort att man inte hinner tänka Kvinnans roll är gränssättande och vårdande, där hon tar ansvar även för andras säkerhet. I näringsverksamheten är hon ofta osynlig, hon betraktas av mannen som hon hjälper till, en stödfunktion till mannen. Hon ser sig själv som likvärdig men med andra arbetsuppgifter, och anser sig vara jämlik men med uppdelade funktioner. Hennes arbete refereras ofta till som inomhus medan mannens är utomhus. Kvinnans ansvar är det sociala, relationer och hälsa. Hon kan prata om problem och svagheter. Detta kan uppfattas som ängsligt, men kan också ses som kritiskt och reflekterande. Man kan inte alltid förlita sig på sin styrka utan man får tänka efter Man får inte ha dåligt självförtroende Jag kallar mig personalvård- och serviceansvarig Kvinnan har lägre riskacceptans än mannen. Hennes riskhantering innebär Man väljer riskerna själv och kan bara påverka eget tänkande, riskerna går att förebygga Man kan ha en nollvision för dödsolyckor Till viss del går det att undvika risker Barnen är kopplade till kvinnan och är hennes rollansvar. Det är bara kvinnorna som spontant pratar om barnen i våra intervjuer, men barnens säkerhet är viktiga för båda, en betydelsefull del av hela livsformen. Barnen sätter säkerhetsnivån. Barnen var med mycket då de var små Jag fick va inne med barnen, vi fick dela upp jobbet Vi hade väldig koll på barnen Man pratar mycket om barnsäkerheten 12
Mannen förhåller sig mer reaktivt- handlingsinriktat till säkerhet, han agerar och råkar oftare ut för händelser med förklaringen jag skulle bara. Mannen har en stark tillit till egen förmåga en god karl reder sig själv. Inte sällan arbetar mannen ensam och anpassar säkerhetshanteringen efter medvetenheten och tilliten till den egna förmågan. Mannens säkerhetstänkande innebär att reagera i handlandet, detta ligger i linje med hur många småföretagare bedriver sin verksamhet. Detta kan utgöra ett problem vid mer strategisk planering eller systematiskt arbete. Man prioriterar att det skall gå snabbare Risker är ingen man tänker på Man tar risker för att det tar för lång tid med säkerhet då man är stressad Mannens roll är utomhus, starkt kopplad till maskiner och han har det tyngsta fysiska arbetet. Han skall se till att arbetet med traktorn och arbetet i skogen blir utfört. Kvinnan kan beskriva mannen men mannen kommenterar sällan kvinnan. Dom tyngre grejerna måste jag ta Hon hjälper till lite grann Mannen har högre riskacceptans än kvinnan. Hans riskhantering innebär Man får leva med riskerna, allt går inte att bygga bort, det är säkrare nu Du kan aldrig ta bort alla risker Barnen får lära sig leva med miljön på en gård precis som jag gjorde Säkerheten idag har blivit bättre, mycket bättre Den gemensamma livsformen Livsformen påverkar rollerna i lantbruket som är klart uppdelade men samtidigt sammanflätade nästan symbiotiskt. Den totala bilden är mycket traditionell med olika roller för man och kvinna Det gemensamma är större än det separata och livsformen utgör verksamheten såväl medlet som målet. Olika ansvar bara blir (kvinna) Könsroller, jag tror inte att man tänker på det (kvinna) Vi gör ganska mycket lika (kvinna) Deras arbetsliv skiljer sig från lönearbetarnas. Här finns ingen fritid i egentlig mening och det krävs kompetens på en mängd olika områden. De är medvetna om att det som båda gör är nödvändigt för att verksamheten ska fungera. Ofta är man utanför samhällets skyddssystem och även om man har försäkringar går de inte att utnyttja då man inte kan få tag i någon insatt hjälp, därför används barn och släkt som stöd och ett nätverk är nödvändigt för att klara sig. 13
Vi har mer gemensamt med varandra än de som lever i stan med lönearbete. Man har ju ett litet nätverk, svärmor hjälper till ( kvinna) Man har ju valt det, det går inte å säga att så ska det inte va (man) Du måste kunna allt från att skrapa skit till att vara jurist (man) I livsformen ligger även den småföretagaranda i vilken det hela tiden finns uppgifter som är nödvändiga att utföra för att verksamheten ska gå ihop. Det finns en hög grad av ansvarstagande och en uppfattning om att arbetet går före allt annat. I det lilla företaget finns ibland inte den långsiktiga planering som ett större företag kanske har, vilket bland annat gör att risker övervägs i samma stund som de uppstår. Arbetet går före egen hälsa, har man anställda eller barn höjer detta säkerhetsnivån. Att arbeta förebyggande uppfattas inte lönsamt. Uppfattningen bland lantbrukarna är att det finns risker som är nödvändiga. Man utsätter sig för en risk också, men man gör ju det för att åstadkomma nåt som ger en pengar (kvinna) I små lantbruk har man inte tid att planera och underhålla, det har man på de stora lantbruken (kvinna) Riskerna och säkerheten i arbetet Hos lantbrukarna i studien finns en klar riskmedvetenhet. Kvinnan ser mer faror än männen, som tycker att riskerna har minskat med tiden och att nya maskiner innebär mindre risk. De faktiska riskerna på gården utgörs av maskiner och djurhantering, där medvetenheten om djurs oberäknelighet är stor. Risken med fall och klämskador uppfattas dock mindre. Olyckan är kopplad till arbetsuppgiften och de risker man har i arbetet. De olyckor som beskrivs verkar inte ha skett under akut tidspress utan snarare val av fel metod eller prioritering. Man refererar till den egna olyckan som den var unik eller ovanligt, men i själva verket är den ofta vanligt förekommande i statistiken och skulle ha kunnat undvikas. Både kvinnor och män säger att olyckan beror på den mänskliga faktorn och för att en olycka skall räknas skall den vara allvarlig. Säkerhet uppfattas av många som fysiska skydd inte arbetsmetod eller attityd/kultur. Man blir hemmablind (kvinna) Inställningen och kunskapen och tid att utföra åtgärder påverkar säkerhetsnivån ( kvinna) Det beror på stressen att det sker olyckor (man) Enligt respondenter i studien antas stress vara den främsta olycksorsaken, detta orsakssamband kan inte konfirmeras då man ser till den faktiska olyckserfarenheten. Det är oftast mannen som är stressad. Stress är inte nödvändigtvis tidsnöd utan snarare känslan av att inte räcka till och hos lantbrukarna i studien uppkommer känslor av stress ur flera olika oberoende faktorer. 14
Huvudstudie Från fokusgruppsintervjuerna framkom en bild där kvinnans position i lantbruket påverkade både attityder samt risk- och säkerhetsuppfattning. Med positionen avses arbetsuppgiften, ansvarsområdet och den roll man har på gården, detta framkom som kärnkategorin i analysen. Positionen är heterogen då kvinnor i lantbruket har olika förutsättningar och roller. Attityder till sig själv och andra beträffade hur man tänker och agerar påverkade också säkerhetsuppfattningen men förs också tillbaka till positionen. Position Arbetsuppgifter, ansvar och kunskap beror på intresse, traditionella roller, bakgrund, identitet, legitimitet, makt och förväntan Attityder Kvinnor & män är lika/olika, Kvinnor tänker efter före Risk & säkerhets- uppfattning Risker med djur och för barn är i fokus Beror på stress & hemmablindhet Arbeta förebyggande, bättre säkerhetstänk Figur 2 Kvinnornas position på gården påverkar egna attityder och säkerhetsuppfattningen. Position Kvinnornas arbete och position på gården - lantbrukare eller medhjälpare Vilken position man hade på gården var av betydelse för den roll och den legitimitet man hade för att få respekt för åsikter om hur risk och säkerhet skulle hanteras. Flertalet av lantbrukarna i studien arbetade heltid i lantbruket jämsides med deras män. Några hade ett annat yrke och jobbade utanför gården men deltog delvis i arbetet med djuren. Dessa sågs då som medhjälpare trots en stor insats i verksamheten. Denna inte likvärda position med mannen som var företagaren gav upphov till svårigheter att få gehör för gränssättning eller säkerhetstänkande. Det här är också en konstig syn på det hela att man blir bemött så som kvinna, jag menar att jag ser mig och alla oss här som yrkeskvinnor i jordbruket. -Men det är ju lite så här att man hjälper till och..- Just det vadå hjälper till? Ja. -Man är väl två om man är två. Att jag då hade varit ute en timma i laggårn på morgonen det räknades liksom aldrig, det är nog lite sånt osynligt arbete. Ett fåtal av kvinnorna betraktade sig som huvudansvariga och männen som medhjälpare, då var också situationen den omvända. Ytterligare några arbetade som 15
djurskötare och var anställda. De som var arbetsgivare kände att stort ansvar för de anställdas säkerhet vilket inte helt konfirmerades av de som var anställda. Man prioriterade den anställdes säkerhet över ens egen men de ökade kraven på säkerhet med anställda sågs oftast som något positivt då säkerhetsarbetet innebar en förbättring av arbetsmiljön i stort. Man får va disciplinerad för å va förebyggande för att det är svårt när man är själv men har man en anställd då så hade jag nog vart mer noga då vet jag att jag riskerar någon annans liv. Kvinnans position som anställd djurskötare påminner om den medhjälpande fruns position med relativt lite möjlighet att påverka säkerhetsnivån eller preventivt arbete. Chefen tänker ju aldrig på att dom är tunga för han är dubbelt så stor än vad jag är... jag vill ha låsbara grindar så att jag kan hålla fast dem när jag vill.. det tog lång tid innan jag fick igenom det. Många av kvinnorna hade en önskan om att arbeta med djur Positionen beror bl.a. på intresset som styr arbetsuppgiften och därmed också vilka risker och vilken säkerhet man uppfattar. Intresset för djur är viktigt för engagemanget, det är något som sköts hela året och bägge eller fler kan denna uppgift medan mannens område som är maskiner och skog hör samman med säsongarbete såsom skörd och skogsarbete. Varför jobbar jag med jordbruk jo, jag är så jätteintresserad av djur. Det är ju inte för att jag vill köra traktor eller tröska jag vill jobba med djuren. Jag har djuren och mannen har maskinerna alltså det e ju så, // det är ju fler tjejer som väljer djur om det går, det är killar som väljer maskin. Så är det ju redan från dom är små. Traditionella roller i arbete och familj Positionen påverkas mycket av de roller man har i arbetet och familjen. Både i för- och i huvudstudien fann vi en traditionell bild av arbetet på gården så att kvinnan i större utsträckning tog hand om hem och djur medan mannen arbetade med maskiner och i skogen. Jordbruket är ju så traditionellt med mans och kvinnoroller. Det är ju så automatiskt med styrkan och så. Men är man inte hemma någon dag så svälter dom ju inte ihjäl heller. Men det är alltid jag som får avbryta arbetet och gå in och fixa mat annars tar vi smörgås. En kvinna hade erfarenhet av att byta arbetsuppgifter med sin man och insåg då att mannen var inte dubbelarbetande. Min man bröt foten i skogen // då skötta jag ju allt i laggårn. Men då behövde jag ju inte göra någonting inne för då var han ju inne, det var ju så skönt att bara sköta laggårn utan att man då ska ha det inne också. Det var ju jobbigt att ha allt själv och ansvaret så, men jag mådde nog mycket bättre egentligen dom veckorna än annars när man har många fler ansvarsområden för då kunde jag ju släppa detta. 16
Gruppens heterogenitet i fråga om position och roll på gården påverkade hur de identifierade sig med den traditionella bilden med kvinnan hos djuren och männen med maskinerna. Lantbrukarna lärde sig av sina föräldrar och positionen gick i arv, de kvinnor som var huvudansvariga på gården kunde referera till pappa medan de flesta kvinnor följde i mammas spår. Jag har fått ett säkerhetstänk av pappa så att jag försöker tänka över och bygga bort alla småfaror och brunnslock, trappräcken och lite säkerhetsnät här och där det finns hela hela tiden saker att göra. Just för att mamma och jag höll på med hästarna mer så blev det naturligt att jag hängde på mer där. Men jag har ju tagit hand om pappas också, dom hade delat upp sina stallar det var min bror som hjälpte pappa, så blev det. Legitimitet och respekt för kvinnors kunnande De kvinnor som inte jobbade fullt i lantbruket utan hade en huvudsysselsättning utanför gården hade en position där det var svårt att få legitimitet dvs. respekt och gehör för åsikter om risker och säkerhet. Kvinnornas insats i lantbruket underskattas ibland både i omfattning och som insatser vid problem och avlösning. Deras jobb blev osynligt och lågt värderat, deras position var undervärderad. Hur många kvinnor är det som inte jobbar utan kommer ut på enstaka tillfällen och råkar hon uppmana (om säkerhet) så är det Du..puh! -Nej då är det inget att ta på, kan inte. -Vi har ju i alla fall liksom möjligheten, har erfarenhet. Det fanns å andra sidan de kvinnor som var huvudmän (!) som uppfattade att de blev lyssnade till och fick respekt, eller att jobba på en större gård då anses du mer professionellt. Att ha positionen som professionell baseras också på kunskap. Sen det är ju så här att du har en helt annan status att jobba på en stor gård än att jobba på en liten å det är så löjligt så att det är inte sant, när du kommer ut och folk lyssnar på en. De yngre kvinnorna påpekade att de blev bemötta på ett annat sätt än männen. Deras intresse för och kunnande med djur blev lägre värderat än hantering av maskiner. Detta påverkade positionen, självförtroendet, egenvärdet, och attityder. Det fanns också en fastlåsning i positionen om man var för påstridig. Det är när det kommer föreläsare på en kurs som bara vänder sig till grabbarna och då är det väldigt provocerande och ofta äldre män som sitter kvar i det här och vill ha det uppdelat mellan tjejer och killarna // så bli det väldigt så här men ni tjejer kan väl hålla på med era djur så skall vi grabbar gå till traktorerna. Vi vill bli tagna på allvar, kommer jag med ett förslag vill jag inte bara bli klappad på huvudet, nej lilla gumman du vet ingenting, då blir jag rosenrasande. Men oftast hjälper det inte att bli rosenrasande utan man måste, jag tror man måste överlista dom Det behöver ju inte alltid vara att man får som man vill men i alla fall att dom lyssnar och tar till sig det man säger och funderar på det. På förfrågan om de yngre kvinnorna kunde se sig själva som företagsledare i framtiden var de mycket tveksamma till detta. Förväntan om en position med mer makt i framtiden var låg möjligen som specialist dvs. via kunskap. 17
Makt att påverka eller bara ta ansvar Det visade sig att många kvinnor hade svårt att få igenom sin syn på säkerhet, att männen hänvisade till sina normer från sin uppväxt, kvinnorna blev då ensamma med ansvar och oro. Denna polarisering pekar på en maktlös position, där man får en tjatande negativ roll i förhållande till säkerhet. Jag tycker bara att män ser mindre faror än kvinnor och det kan jag säga efter det att vi haft sådana här säker gårdsvandringar // (männen säger) men det gick alltid när jag var liten, det är aldrig några problem, det är inte så farligt och det är kul om dom får köra lite fyrhjuling alltså jag bara känner att jag har fått kämpa mycket med min oro alltså det är ju något psykiskt jobbigt med att va lantbrukare att du själv kan få tillbaka att det det är väl inget, eller sluta med det. Vi har haft dom (Arbetsmiljöverket) hemma å de e jättebra för då är det inte någon fru som kommer ut och säger någonting då är det en (utomstående)som säger att där har du det och det och det behöver du åtgärda och det har du väck. Uppväxt utanför lantbruket kunde innebära att man aktivt valt yrket och var ledande i verksamheten. Denna bakgrund medförde en position som innebar att man hade en lägre riskacceptans och en annan attityd till säkerhet. De kunde referera till andra vilket gav dem en styrka. Denna bakgrund kunde möjligen ha andra nackdelar då det inte hade stöd i lantbrukskulturen. Då jag blivit egen företagare så har allting byggts utifrån att vara säkert och jag är inte född på lantbruk och har väl tutat i min man allt om att barn skall sitta fastspända i traktorn om dom skall åka med och är det full skörd så är barnen antingen inlåsta i huset eller så är dom inte hemma eller så är dom i traktorn inte runt omkring och leker. Framtidstro påverkar viljan att förändra Lönsamhet, investeringar och långsiktighet påverkar motivationen att satsa på säkerheten. En bättre ekonomi tycks leda till en starkare position för kvinnan medan en sämre leder till att hon i större utsträckning jobbar utanför gården för försörjningen. Ja alla kostnader skall ju sparas in på och det är ju inte alltid jättelönsamt med lantbruk å ha en anställd till för att hinna göra allt underhållsarbete som man skulle behöva och ha säkerhet om djuren och allting. Det kanske inte är så lätt att investera i en säkrare gård om man inte har någon lönsamhet innan heller, det kommer ju långt ner på listan. Lantbrukande kvinnors identitet, status och syn på sig själva I det personliga mötet med lantbrukarna framkom en god tilltro till deras förmåga och värde. Däremot saknas en stöttande kultur för de kvinnor som har lantbruket som profession vilket påverkar positionen. Under intervjun blir kvinnorna tillfrågade vad de kallar sig själva och de svarar oftast lantbrukare. Bonde är en man men lantbrukare är mer könsneutralt. En lantbrukare behöver inte va en man, men det är väldigt vanligt. Felet är ju att man säger företagar-e, lantbrukar-e det är manligt genus hos oss det är helt sjukt och bond-e. Säger man bonde så tänker man på en man också. När man talar om de kvinnor som inte står som huvudman på gården pratar man om dem som någons fru, någon utan egen identitet. 18
Kristina det är Peters fru och Clara, vem är det? Allan i Torps fru, det är helt sjukt att det e på det viset. Det är viktigt att inte prata ned lantbrukaryrket det ger lägre status för yrket vilket också påverkar kvinnans position. Det blir det ju mycket negativt med att trycka på att det är så mycket faror men allt det positiva med att vara lantbrukare det uppväger ju väldigt väldigt mycket det fria, så om jag får blåmärken stup i kvarten och klämmer mig på dessa grindar så väger det ju upp allt detta. Attityder Positionen på gården och i arbetet påverkade attityden till arbetet och rollfördelningen men attityden påverkade också positionen. Attityden både till sig själva och omgivningen låg också till grund för synen på risk och säkerhet. Kvinnor och män är lika De som arbetade jämsides med sina män tyckte att rollerna hade förändrats att man nu var mer jämlika men hade olika uppgifter inom lantbruket. Denna attityd relaterar till en position där kvinnan uppfattar och uppfattas som professionell man kanske kompletterar varandra men båda har legitimitet och makt. om man är hemma bägge två då jobbar man ju med det bägge två som ett yrke, medan förr i tiden när man gifte sig med en bonde då var man mer som en hemmafru. Du hjälpte väl till att mjölka ibland men det var ju inte ditt yrke. Då kvinnan och mannens position värderades mer lika tyckte kvinnorna att det också fanns en samsyn i attityd till säkerhet. Man framförde andra idéer om vilka faktorer som kunde bidra till högre respektive lägre riskmedvetenhet. Det berodde mer på person än kön. Säkerhetstänkandet kunde också ses som en mogenhet, att ta ansvar. Han är inte mer oförsiktig så..om barnen är i närheten jag känner ju att han har lika stor koll som jag. Det är mer mellan person till person, hur personerna är i sättet. Det var mer på Naturbruksgymnasiet i sådana fall att det var machokillar och försiktiga tjejer. Jag tycker då att det har växt bort, folk är mer mogna nu Men om jag tittar hemma så jag tjatar nog men jag tror att vi är väldigt medvetna om det båda två. Beslut och planering av större säkerhetsåtgärder gjordes gemensamt. Denna attityd är kopplad till en position där man delar ansvar. Men är det en investering så är det ju nått man diskuterar, som vi är två i företaget så diskuterar vi ju det. De lantbrukare som hade ledande positioner och hade förtroendeuppdrag inom lantbrukets organisationer hade positioner, attityder och säkerhetsuppfattningar som till större del liknade männens. 19
Jag känner ju att jag kanske mer representerar den stora skaran män än dom här kvinnorna som vi har som medlemmar för den stora kategorin medlemmar det är inte vi som sitter i dom här styrelserna. Några av dessa var tveksamma till om deras arbete kunde betraktas som osynligt, enligt den traditionella bild som framkom i förstudien. Däremot påpekades att det fanns många ensamma och osynliga män, som således hade en sämre position än kvinnorna. Kvinnor och män är olika Det framkom en bild av kvinnor såsom mer säkerhetsmedvetna. Dessa skillnader mellan kvinnor och män kan ses i förhållande till positionen i både arbetet och familjen. Det kan vara kompletterande roller till mannen eller ha sin grund i kultur och tradition där genus skapas i sociala processer. Vad som bör observeras är att det inte framhålls orättvisor eller maktlöshet men att de flesta egenskaperna eller attityderna är bättre i förhållande till motsvarande hos mannen, svagheter kunde vara ex. oro. Kvinnor tänker mer på säkerhet än män. Jag tror att män totalt sätt, man skall inte generalisera men säkerhetstänkandet oavsett om det rör maskiner eller barnen i lantbruket eller djuren så tror jag att dom är sämre, jag har aldrig varit med om att, alltså det är inte vanligt med karlar som tänker jättemycket på det. Dom är ju mer säkra. Jo men man tänker mer säkerhet än vad dom gör. Kvinnor har ofta fött barn och kan förstå djuren bättre, dom är mer vårdande. Man har fött barn och då kan man sätta sig in i och tänka det här med kalvningen och juver.och det har dom ju ingen aning om. Man får ju en större förståelse för det och man kan sätta sig in i situationen. Jag tror att vi tjejer är så mer vårdande och ser till hur djuren mår på ett annat sätt. Kvinnor är försiktigare och mer tålmodigare Sen tror jag att vi har större tendens att backa när man märker att det här inte går. Jag skiter i och gör något annat så kommer jag tillbaka igen om en halvtimme men dom (männen) tycker att det ska gå vi gör det nu. Kvinnor är bättre på att kommunicera och på det sociala Man behöver träffas mer och diskutera gemensamt och våga prata. Det är ju fortfarande så att man gärna vill prata om hur mycket mjölk som produceras, man vill inte tala om sina brister. -Men det är nog mer männen som tänker så. Nu finns det ju inte i och för sig kanske inte så många kvinnor som är ensamma och driver företag men om man gör det så tror jag ändå att man skaffar sig ett annat nätverk utanför. Dessa attityder kan ses som kvalitéer där man är försiktig och tålmodig men också som ett undvikande. Lantbrukarna valde bort vissa farliga uppgifter som mannen fick göra, vilka kanske kan bidra till att förklara varför kvinnor inte drabbas lika ofta av allvarliga olyckor men också sätter dom i en annan position. Det har jag koll på vilka kor jag vill gå in till och inte, dom som Anders tar ibland. 20