Bkrum, läsrum, mediatek, biblitek - Sklbiblitek i Örebr län Rapprt 2007:04 Utmaningen för lärare ch biblitekarier blir/är att hjälpa eleven skapa mening ch förståelse m företeelser i världen utifrån den infrmatin de skaffar sig. Luise Limberg Reginnförbundet Örebr 701 83 Örebr Tfn: 019-602 63 00 Fax: 019-18 98 29 Besöksadress: NetCity, Frskarevägen 1 702 18 Örebr. www.reginrebr.se reginrebr@reginrebr.se
Bkrum läsrum mediatek biblitek - Sklbiblitek i Örebr län, en kartläggning av länets sklbiblitek på grundskle- ch gymnasienivå Elisabet Brynge Reginförbundet Örebr Rapprt 2007:04 ISBN 978-91-976998-1-5
Förrd Reginförbundet Örebr övertg ett uppdrag från Örebr läns landsting att kartlägga verksamheten på länets sklbiblitek. Undersökningen har haft ett framåtblickande perspektiv. I ett lärande samhälle är det livsviktigt att kunna värdera ch tillgdgöra sig all den infrmatin vi möts av. Sklbiblitekens rll för analys ch kunskapsbildande är mycket viktig för elever sm förväntas skapa sig en framtid på eget initiativ ch genm entreprenöriellt tänkande. Rapprten presenterades vid en seminariedag m sklbiblitek sm genmfördes nvember 2007. Där fördes även en diskussin m metder för att stödja utveckling av mål ch visiner för kunskapsbildande mötesplatser. De grundläggande frågrna sm utredningen vill peka på är Vem tar ansvar för sklbibliteken? Vilka strategier behövs för att utveckla sklbibliteken i framtiden? Örebr den 16 nvember 2007 Magnus Perssn, regindirektör 3
Inledning... 6 Uppdraget... 6 Syfte... 6 Bakgrund... 6 Örebr län... 6 Sklbiblitek... 7 Idé- ch arbetsgrupper... 8 I. Sklbiblitekets funktin... 9 Biblitekets rll... 10 Ordförklaringar ch definitiner... 10 Persnal... 11 Media... 11 Sklbiblitekets mål enligt UNESCO s sklbibliteksmanifest (2006)... 11 Nyckekmpetenser... 12 Mötesplats för kultur... 13 Sklbibliteket i frskningen... 13 II. Hur ser det ut i Örebr län... 16 Läget Örebr län 2004 2007... 16 Antal sklr i länet våren 2007, en överblick... 16 Persnalsituatin ch tillgänglighet... 17 Natinell statistik Grundsklan... 17 Grundsklan Örebr län... 18 Grundsklan - en översikt... 18 Gymnasiet Örebr län... 18 Frisklr Örebr län... 19 Närhet till flkbibliteket... 19 Grundsklebibliteken: bksamlingar utan persnal... 19 Gymnasiebibliteken hur långt räcker man till?... 19 Media... 19 Datrtillgång... 20 Funktinshinder... 20 Andra språk... 21 Bibliteket i den pedaggiska verksamheten... 21 Kmmentarer från enkäten... 22 Kmmentarer till frågrna i enkäterna till sklledare ch biblitekspersnal... 22 Lässtimulerande verksamhet:... 23 Kulturmöte/mötesplats... 23 III. Hur går vi vidare?... 24 Utvecklingsidéer - Visiner... 24 Bibliteksplaner... 24 Att utvärdera bibliteksplanen... 25 Samverkan... 25 4
Uppdrag Sklbiblitek tankar... 26 Utveckla rganisatinen, samarbete/samverkan... 26 Metdik Bkcirklar, författarbesök, lässtimulans, bkråd... 26 Intervjuer med några utvalda persner... 26 Målarbetet... 27 Biblitekslagen... 27 Kmpetenser... 27 Samverkan... 28 Infrmatin, läsning ch lärande... 28 Nya medier... 28 Skillnad... 28 Demkrati på bibliteket... 29 Visinen... 29 Sammanfattning... 30 Tydliga mål... 31 Referenser ch tips för vidare läsning... 32 Bilagr... 36 5
Inledning Uppdraget Örebr läns landsting gav uppdraget att undersöka sklbibliteken i länet till Länsbibliteket i Örebr län 2002. Persnalbyten ch rganisatinsförändringar har lett till att arbetet förskjutits i tiden. Länsbibliteket har under de här åren bytt rganisatin ch man ingår numera i Reginförbundet Örebr. Elisabet Brynge, bibliteksknsulent på länsbibliteket har gjrt enkäterna ch den slutliga sammanställningen. Kristina Jilcke, biblitekarie på Lindesklans biblitek, Lindesberg har deltagit i arbetet med kartläggningen. Syfte Kartläggningens syfte har varit att tydliggöra sklbiblitekets rller i den föränderliga arbetsmiljö sm råder i sklan. Sklbibliteken i Örebr län har varit föremål för undersökningen. Genm att göra en jämförande analys vill utredningen ge en bild av läget på sklbibliteken i länet, ch redvisa faktrer sm stödjer en utveckling ch en förstärkning av verksamheten. En särskild uppgift har varit att se i vilken mån kmmunerna når upp till intentinerna i Biblitekslagens 5, 8 ch 9 5 Inm grundsklan ch gymnasiesklan skall det finnas lämpligt fördelade sklbiblitek för att stimulera sklelevernas intresse för läsning ch litteratur samt för att tillgdse deras behv av material för utbildningen. 8 Flk- ch sklbibliteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktinshindrade samt invandrare ch andra minriteter bl.a. genm att erbjuda litteratur på andra språk än svenska ch i frmer särskilt anpassade till dessa gruppers behv. 9 Flk- ch sklbibliteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn ch ungdmar genm att erbjuda böcker, infrmatinsteknik ch andra medier anpassade till deras behv för att främja språkutveckling ch stimulera till läsning. Utredningen visar slutligen på gda exempel ch redvisar de visiner sm kmmit fram under arbetet ch sm kan ge stöd för argument för sklrnas användande av sina biblitek ch det frtsatta utvecklingsarbetet på lkal nivå. Bakgrund Örebr län Länet tillhör många lika landskap, Västmanland, Värmland, Västergötland ch Närke. Det sträcker sig från glesbygd ch bergs- ch skglandskap i nrr, till Närkeslätten med stra jrdbruk i söder. I länet ingår 12 kmmuner, Askersund, Degerfrs, Hallsberg, Hällefrs, Karlskga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nra ch Örebr. 6
Länet har mkring 275 000 invånare ch knappt hälften av dessa br i Örebr kmmun, ca 129 000. Av länets invånare är cirka 80 000 i åldern mellan 0 24 år, det vill säga knappt en tredjedel. Enligt en undersökning av Svenskt Näringsliv trr 72 % av ungdmarna i länet att de kan påverka sin livssituatin ch sin framtid, vilket ligger bland de lägsta resultaten i landet. Medeltal för riket är 80 % ch högst ligger Västra Götalandsreginen med 85 %. 1 Sklbiblitek Definitin av sklbiblitek hämtad från Sklverkets lägesbedömning 2006: Begreppet sklbiblitek gestaltas på många sätt. Med sklbiblitek avser Sklverket en gemensam ch rdnad resurs av medier ch infrmatin sm ställs till elevernas ch lärarnas förfgande med hjälp av kmpetent persnal. Sklbiblitek är en del av sklans pedaggiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Sklbiblitek kan därmed betraktas dels sm en materiell resurs sm är en del i en sklas lärmedel ch övriga utrustning, dels en funktin sm bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen ch svarar för viss service. Sklbibliteksverksamheten har diskuterats under lång tid, ch kartläggningar ch utredningar har kmmit fram till att bibliteket på sklan måste kämpa för sitt utrymme sm fta varit htat ch inte infgats i sklarbetet. Orsaken till detta kan ber på att ansvarsfördelningen har varit klar. Huvudmannaskapet har fta delats mellan sklförvaltning ch kulturförvaltning, ch ingen har tagit på sig det fulla ansvaret. Studier visar att en utvecklad verksamhet kan ge gda resultat. En diskussin m detta kan man läsa mer m i Sklbiblitekets pedaggiska rll, Limberg 2003 s. 32-33 Det finns en str kvalitetsskillnad på sklbiblitek i vårt län. Om vi jämför med den natinella statistiken kan vi knstatera att bemanning ch öppettider på gymnasienivå ser tillfredställande ut medan det på grundsklenivå ligger under genmsnittet i landet. Målgrupp En digital enkät skickades ut till länets samtliga sklr under hösten 2004. Enkäten bestd av två delar. Den innehöll dels frågr till de sklbibliteksansvariga dels frågr till ansvarig rektr. Intervjuer med ansvariga, biblitekspersnal ch brukare av sklbiblitek genmfördes under hösten 2004 ch våren 2005. Frågr ställdes till en bibliteksutbildad sklbiblitekarie på grundsklans senare år, en sklbiblitekarie med övrig utbildning, en gymnasiebiblitekarie med biblitekarieutbildning, en sklchef i en mellanstr kmmun, ch till sist en elev på grundsklans högstadium. 1 Örebr län : fakta ch perspektiv 7
Våren 2007 skickades kmpletterande frågr ut till sklbibliteken för att uppdatera vissa uppgifter sm hunnit bli inaktuella. Upplägget på den här rapprten består av tre delar. Först redvisas grundläggande uppgifter sm sklbiblitekets funktin ch styrdkument, ch en krt redvisning av relevant frskning i ämnet. Andra huvuduppslaget blir en nulägesbeskrivning ch analys av resultaten från enkäten. Här kmmer ckså en krt analys från intervjuerna. Tredje delen kmmer att handla m de framgångskriterier sm vi hittat på sklbibliteken i länet, ch dessutm redvisas förslagen till utveckling sm kmmit fram under undersökningen. Idé- ch arbetsgrupper Under utredningens gång har två nätverksgrupper träffats för verksamhetsutveckling ch lärande av varandra. Varannan månad har de tjugtal gymnasiebiblitekarierna sm verkar i länet har haft frtlöpande träffar ch där har knsulenten deltagit. På grundsklenivå har en grupp bestående av cirka ti sklbiblitekarier träffats ch sklbibliteksknsulenten har varit sammankallande. De här nätverken har diskuterat upplägg ch seminarier ch studiebesök sm gjrts under de här åren. 8
I. Sklbiblitekets funktin Styrdkument för sklbiblitek I grundskla ch gymnasieskla finns styrdkument sm fastslår hur sklan skall drivas. Skllag, lärplan, kmmunal ch lkal sklplan är de dkument sm beskriver detta. Vad finns i dessa dkument att läsa m sklbiblitek? I klartext står att läsa i Lp 94 2 Rektrs ansvar ett särskilt ansvar för utfrmningen av sklans arbetsmiljö så att eleverna får till gång till handledning, lärmedel av gd kvalitet ch annat stöd för att själva kunna söka ch utveckla kunskaper. Sådant stöd kan t ex vara biblitek, datrer ch andra hjälpmedel. I Lpf 94 (gymnasiesklans lärplan) på sidan 5, finns ett stycke till sm handlar m inlärning sm sklbibliteksverksamheten stödjer. Eleverna skall kunna rientera sig i en kmplex verklighet med strt infrmatinsflöde ch snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig ch använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna skall träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta ch förhållanden ch att inse knsekvenserna av lika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka ch arbeta I Lp 94 finns det ett liknande stycke: Eleverna skall kunna rientera sig i en kmplex verklighet med ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter ch metder att tillägna sig ch använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är ckså nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta ch förhållanden ch att inse knsekvenser av lika alternativ Vad säger då Biblitekslagen? Sm redan nämnts i inledningen har sklbibliteket en egen lagparagraf: Inm grundsklan ch gymnasiesklan skall det finnas lämpligt fördelade sklbiblitek för att stimulera sklelevernas intresse för läsning ch litteratur samt för att tillgdse deras behv av material för utbildningen. Här ser vi att lagen säger att sklan ska ha sklbiblitek, men inget m hur det kan se ut. Oavsett vad lagen säger utgör bibliteket en pedaggisk resurs i en prblemrienterad undervisning. Där krävs kmpetent persnal med utbildning i bibliteks- ch infrmatinsvetenskap, sm i samarbete med pedaggerna handleder eleven i sitt lärande. Dessa kmpetenser kan därför utgöra det samarbete sm blir den bästa grunden för elevens lärande. 2 Lärplan för grundsklan, s 17 9
Sklverkets lägesbeskrivning 2006 pekar på riktlinjer för granskningen av sklbiblitekets pedaggiska rll: Vidare skall sklbiblitekens rll i det pedaggiska arbetet uppmärksammas utifrån en granskning av hur kmmunerna lever upp till sitt lagstadgade ansvar beträffande sklbibliteken ch hur dessa används för att stärka elevernas lärande. Sklverket skall ckså inm ramen för myndighetens sektrsansvar för handikappfrågr redvisa erfarenheter ch slutsatser kring villkren för funktinshindrades utbildning. I enlighet med uppdraget riktas redvisningen med åtgärdsförslag både till regeringen ch till huvudmanna- ch verksamhetsnivån. 3 Biblitekets rll Samhället mkring ss prducerar erhörda mängder infrmatin. Människr måste lära sig hantera det här infrmatinsflödet för att demkratin ska fungera. Ansvaret för en levande demkrati tillgdses bland annat genm en bligatrisk grundskla ch en frivillig gymnasieskla. Med det ökade medieutbudet ch ett prblemrienterat arbetssätt i sklan är ett väl fungerande sklbiblitek en basfunktin. Ett fungerande sklbiblitek gör skillnad för elevers läsinlärning ch läsintresse, ch bidrar till deras förmåga att rientera sig i ett kmplext samhälle. Ordförklaringar ch definitiner Biblitekets kmplexitet illustreras i fljande bild sm är hämtad från Marianne Anderssn, & Drte Skt- Hansen, (2000). Det lkale bibliteket afvikling eller udvikling. Flkbiblitekets uppgifter ligger fta mer mt kultur ch mötesplats, medan sklbiblitekets rll tenderar att dra mt infrmatin ch kunskap. Det hör ändras ckså berende på vilken målgrupp bibliteket har. Ett sklbiblitek för mindre barn har en annrlunda prfil jämfört med ett biblitek på en gymnasieskla. Skt Hansen har ställt upp en åskådlig mdell för att analysera biblitekets arenr. Enligt en definitin från Wikipedia är flkbiblitek: benämning för biblitek i Sverige, drivet i kmmunal regi, dit allmänheten äger 3 Sklbiblitek, lägesbeskrivning s.4 10
tillträde, ch där bklån kan ske utan kstnad för låntagaren. Förekmsten av flkbiblitek regleras i Biblitekslagen från 1996. Flkbibliteken befinner sig över hela mrådet i bilden, med förskjutningar efter lkala förutsättningar Enligt Biblitekslagens 5 ska sklbibliteken, till skillnad från flkbibliteken, tillgdse elevernas behv av material för undervisningen. Beståndet ch arbetssätten skiljer sig därför från flkbiblitekets. Sklbiblitekens verksamheter ligger mer mt högra sidan i bilden m man jämför med flkbiblitekens. Uppdraget handlar i större grad m kunskap ch infrmatin. Frskningsöversikten Studier av barn- ch ungdmsbiblitek, en kunskapsöversikt, km under 2007, ch handlar m just barn- ch ungdmsbiblitek till skillnad från sklbiblitek. Det är intressant att författarna i den översikten tydligt sätter en gräns mt sklbiblitekets mråde, med bland annat hänvisning till en artikel av Luise Limberg i tidskiften Barn & Kultur 1992, Limberg identifierar tydliga skillnader mellan biblitekstyperna när det gäller målgrupper, mediebestånd, metder samt mål ch styrdkument. Båda bibliteken måste erbjuda både kultur ch infrmatin, eftersm det framhålls i både kulturplitiken ch sklans mål, men utgångspunkterna ch metderna måste bli lika. Flkbibliteken kan inte kmpensera brister i sklrnas egna biblitek, men kan däremt kmplettera sklbibliteken. Persnal På biblitek arbetar flera yrkesgrupper, ch en begreppsförvirring uppstår lätt Fackutbildad (skl-)biblitekarie har en akademisk utbildning från universitet/högskla med antingen biblitekarieexamen, (före 1995) eller magisterexamen i bibliteks- ch infrmatinsvetenskap. Lärarbiblitekarie har lärarutbildning ch eventuella frtbildningskurser, ch har en anställning där han/hn ansvarar för sklans biblitek Bibliteksassistent är persnal på biblitek utan akademisk bibliteksutbildning. Media Med media avses här böcker ch litteratur i alla frmat; vanliga böcker, e-böcker, talböcker, tidskrifter, cd-skivr, digitala medier, filmer, musik. Medieanslag betyder det anslag sm används till dessa medier till skillnad från anslag till lärmedel. Sklbiblitekets mål enligt UNESCO s sklbibliteksmanifest (2006) Sklbibliteket är en del i utbildningsväsendet. Sklbibliteket spelar en viktig rll för utbildning ch kultur, för att främja läsch skrivkunnigheten ch förmågan att söka infrmatin. Sklbiblitekets grundläggande uppgifter mfattar följande: Att stödja ch främja de utbildningsmål sm anges i sklans målsättning ch lärplaner. 11
Att främja elevernas läslust ch lust att lära samt lära dem att bli bibliteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa ch använda infrmatin sm en väg till kunskap,förståelse, fantasi ch glädje. Att ge eleverna träning att värdera ch använda infrmatin, avsett frm, samt ge dem insikt ch förståelse för lika kmmunikatins frmer Att ge tillgång till såväl lkala ch natinella sm glbala resurser för att öka förståelsen ch ge insikt m lika ideer, erfarenheter ch åsikter. Att anrdna aktiviteter sm främjar kulturell ch scial medvetenhet ch lyhördhet. Att tillsammans med elever, skla ch föräldrar verka för att uppnå sklans målsättning ch främja insikten m att åsiktsfrihet ch till gång till infrmatin är förutsättningar för medbrgaransvar ch för delaktighet i ett demkratiskt samhälle. Att främja läsning. Att verka för att sklbiblitekets resurser görs tillgängliga inm ch utanför sklan. Maria Jhannessn ch Anne Karlssn (2007) skriver i sin magisteruppsats från Biblitekshögsklan, Brås följande: Om vi ser på de uppgifter ch avsikter sm finns i demkratiuppdraget ch jämför de med vad IFLA/Unescs sklbibliteksmanifest säger m hur en bra sklbibliteksverksamhet skall utfrmas framkmmer en väl överensstämmande bild mellan dessa båda. Båda har i uppgift att rusta eleven för samhällslivet sm bygger på grundläggande demkratiska värderingar ch mänskliga rättigheter. Sklbibliteket kan därför spela mycket str rll för måluppfyllelse av sklans demkratiuppdrag. Det måste dck finnas en samverkan mellan lärarkllegiet ch den fackutbildade biblitekarien för att ett gtt resultat skall uppnås. 4 Nyckekmpetenser EU s identifierade nyckelkmpetenser för att klara av dagens arbetsmarknad stöds ch stärks genm en utvecklad bibliteksverksamhet. Alla nyckelkmpetenser anses lika viktiga, eftersm var ch en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Många av dessa kunskaper ch färdigheter överlappar ch kmpletterar varandra, ch aspekter sm är väsentliga på ett mråde stöder kmpetensen på ett annat. Grundläggande kunskaper i språk, läs- ch skrivkunnighet, matematiska färdigheter ch kunskaper i infrmatins- ch kmmunikatinsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, ch att lära att lära stöder allt lärande. 5 Att få en likvärdig utbildning är en del av demkratiuppdraget. Att skriva ch läsa är en grundläggande kmpetens sm krävs för att kunna delta i samhällsbygget. Här har bibliteket en viktig funktin, ch det är viktigt att eleverna tidigt får börja med att lära sig möta samhället ch rientera sig. Det elevaktiva lärandet är en viktig del av skldemkratin. 4 Behöver sklan sklbiblitek, s. 74 5 Eurpaparlamentets ch Rådets rekmmendatin av den 18 december 2006 m nyckelkmpetenser för livslångt lärande 12
I sklbibliteket möter eleven samhällets lika ansikten, utan redigering genm lärmedelprducenter. Bibliteket blir på så vis ett öppet trg mt världen, där åsikter bryts mt varandra. Mötesplats för kultur Bibliteket är dessutm en plats för litteratur, tidningar, tidskrifter, bilder, film ch musik ch inte minst samtal. En plats för kulturell infrmatin, där alla kan få del av det lkala samhällets utbud. Sklbibliteket är det gemensamma utrymme sm välkmnar alla på sklan avsett ålder eller kulturell hemvist. Det kan vara den katalysatr sm hjälper människr att mötas ch integreras. Sklbibliteket kan även vara det fysiska rummet för det digitala mötet. Många hem saknar litteratur ch datrer, då är det en självklarhet att dessa elever skall ha möjligheten på sklans biblitek. Det mångkulturella ch snabbt föränderliga samhälle vi har idag påminner än mer m betydelsen av ett föränderligt biblitek. Språket är nyckeln till kunskap sklbibliteket har den nyckeln! Sklbibliteket i frskningen Luise Limberg, prfessr vid Biblitekshögsklan i Brås, har under många år frskat m infrmatinskmpetens i sklan, ch hennes verk har varit banbrytande för sklbibliteksutvecklingen ch diskussinen i Sverige. Hn std även bakm frskningen sm bedrevs inm Örebr län under 90-talet, ch sm presenterades i skriften Sklbibliteksmdeller. Utvärdering av ett utvecklingsprjekt i Örebr län. Skriftserien Valfrid; nr 11. Limberg gav 2002 ut en kunskapsöversikt över sklbibliteksfrskning, Sklbiblitekets pedaggiska rll, sm presenterar frskning i mrådet ch sm analyserar den pedaggiska rllen ur många aspekter. Den ger ckså ett internatinellt perspektiv. Rapprten Textflytt ch Sökslump km 2004, i vilken Limberg ch Alexanderssn pekar på hur elever använder sig av sökresultat. Eleven lär sig inte på djupet m han/hn inte ställer egna frågr till materialet. Kmpetent stöd behövs i hela inlärningsprcessen, annars finns str risk att eleven klipper ch klistrar ihp texter från slumpmässigt framletade sökningar. Såhär skriver Nils Fagerberg i en artikel i Datrn i sklan nr 1 2005: Hur kmmer vi ifrån sökandet för sökandets skull? Hur ger vi eleverna tid att reflektera över det insamlade materialet? Hur lyfter vi fram lärandet istället för att sm i dag när eleverna fta bara klipper ch klistrar utan vidare bearbetning av innehållet? Hur rustar vi elevernas infrmatinskmpetens med användbara strategier? Frskningsrapprten Textflytt ch sökslump stimulerar i allra högsta grad till nödvändig reflektin runt dessa viktiga frågr Slutrapprten från prjektet Infrmatinssökning, didaktik ch lärande (IDOL) (2006), av Limberg ch Flkessn, syftade till att utfrska hur lärare ch biblitekarier ser på undervisning i infrmatinssökning ch vad de menar 13
är särskilt viktigt att deras elever lär sig m infrmatinssökning, dvs. hur de ser på infrmatinskmpetens. Med kmpetent sklbiblitekspersnal sm arbetar tillsammans med pedaggerna når sklan bättre resultat, både med kunskapsbildningen ch med läsinlärning ch ökad läsförmåga. Internatinell frskning sm pekar på att ett mdernt ch utvecklat sklbiblitek stödjer elevernas inlärning finns bland annat vid Schl f Cmmunicatin, Infrmatin & Library Studies, Rutgers University. Dr Rss Tdd är lärare i Bibliteks ch Infrmatinsvetenskap vid Rutgers University ch hans arbeten visar tydligt vilken str betydelse en utvecklad sklbibliteksverksamhet har för elevens utveckling ch lärande. Även Prfessr Carl Cllier Kuhlthau, från samma universitet bedriver en banbrytande frskning sm analyserar infrmatinskmpetensens betydelse för inlärning i ett undersökande arbetssätt. Sklverkets lägesbeskrivning från 2006 ger sin bild av vad frskningen inm mrådet kmmer fram till: Kunskapsöversikter över frskning m sklbiblitekens pedaggiska rll ger bland annat grund för uppfattningen att bibliteket i sklan har en särskild ptential att höja kvaliteten på elevers lärande, men denna utnyttjas endast i begränsad mfattning. Detta bekräftas i Sklverkets enkätundersökning från våren 2006. Det kan finnas många skäl, exempelvis kvaliteten i bkbeståndet eller annan utrustning, i den bibliteksservice sm erbjuds eller i samverkan mellan persnalgrupperna. Det kan även handla m den rådande sklkulturen eller ledningens pririteringar. Men det kan ckså vara så att begreppet sklbiblitek behöver mdefinieras ch funktinen sm sådan få ett nytt innehåll. Det finns få studier av vad ch hur elever lär via sklbiblitek ch svårigheter att identifiera ch beskriva detta. Med ökande tal m infrmatinssamhället ch dess krav, behv ch möjligheter har studier mer gällt elevers infrmatinssökning än försök att ta reda på hur eleverna förstår innehållet i infrmatinen ch vad de faktiskt lär sig genm sina självständiga arbetsuppgifter, bl.a. via sklbiblitekens resurser. Vad sm dck påpekas är att det är av str vikt hur de lika persnalgrupperna sm kan använda sklbiblitekets resurser lärare, biblitekarier, lärarbiblitekarier, assistenter lyckas i sitt samspel med varandra ch med eleverna. ch längre ner på samma sida Med ändrade kmmunikatinstekniker ch möjligheter att nå infrmatin har helt nya möjligheter öppnats för biblitekens arbetssätt ch verksamhet jämfört med den tid då biblitek var en rdnad samling av böcker. Inte minst är behven hs elever med lika studieinriktningar, med lika mdersmål eller med lika funktinsnedsättningar det sm bör ha betydelse för hur sklbibliteken eller en mtsvarande funktin kan ch bör fungera. 6 6 Sklverkets lägesbeskrivning s17 14
Studier ch erfarenheter visar att ett undersökande arbetssätt kräver tillgång till sklbiblitek, ch att elevernas resultat förbättras genm tillgång till ett sklbiblitek. I Örebr län finns det förutsättningar för att sklbibliteken ska utvecklas till redskap för lärande! 15
II. Hur ser det ut i Örebr län Läget Örebr län 2004 2007 Sklsituatinen i Örebr län präglas av många småsklr i en utpräglad landsbygd, ch med ett par medelstra kmmuner med 7-9-sklr ch gymnasieutbildningar. Örebr sm residensstad har många större både grundsklr ch gymnasier. Antalet grundsklr i länet minskade ttalt under början av 2000-talet på grund av vikande födelsetal. Samtidigt har frisklrna fått större möjlighet att starta ch utvecklas. Detta har framförallt skett i Örebr. Två tredjedelar av sklrna har färre än 300 elever, ch de sklrna ligger i huvudsak utanför Örebr. Det är framförallt de yngsta eleverna sm går i de mindre sklrna. Sklr med 500 elever eller fler ligger framförallt i stadsmrådena. Antal sklr i länet våren 2007, en överblick Kmmunala grundsklr 126 Fristående grundsklr 15 Kmmunala gymnasiesklr 13 Fristående gymnasiesklr 6 160 Grundsklan kmmunal fristående elevantal 30 99 33 7 elevantal 100 299 48 6 elevantal 300 599 45 2 126 15 Gymnasiesklan elevantal 100 299 elevantal 300 599 4 5 elevantal 600 9 13 5 En enkät sm skickades ut till länets sklbiblitek på grund- ch gymnasiesklr 2004 besvarades av 47 sklbiblitek. En enkät riktad till länets rektrer besvarades av 67 sklledare. Resultatet av de svar sm dessa sklbiblitek gett visar alltså ingen heltäckande bild av situatinen i länets 162 sklr. Svaren utgör emellertid utgångspunkt för en diskussin i sklbibliteksfrågan. 16
En kmpletterande enkät skickades under våren 2007 till verksamhetsansvariga på sklbibliteken i länet, med frågr mkring bestånd, öppettider ch annat av mer praktisk karaktär, ch den besvarades av 24 kmmunala grundsklebiblitek ch 9 kmmunala gymnasiebiblitek. Det var 4 frisklr sm svarade, varav 2 grundskle- ch 2 gymnasieutbildningar. En utredning m sklbibliteken i Karlskga kmmun genmfördes under 2005, av Jenny Bfeldt, barn- ch sklbiblitekarie på Karlskga biblitek. En av slutsatserna i Karlskgakartläggningen är att de sklbibliteksansvariga inte har tillräckligt med tid för att bedriva verksamhet; en timme i veckan räcker inte långt, skriver Jenny i rapprten. Persnalsituatin ch tillgänglighet När det gäller sklbiblitek har de minsta barnen, från årskurs 0-6, mycket liten tillgång till öppna, bemannade biblitek på sklan. Medelvärdet är ca 1,5 timmar/dag på de biblitek sm har någn verksamhet. Av de 16 sklr sm har svarat (2007) har 6 stycken ingen bemanning alls. Det stra brtfallet i svaren kan ber på att många inte har någn verksamhet över huvudtaget, ch bryr sig därför inte m att svara. Trettn 7-9 sklr har svarat att de har ett biblitek, ch där har man öppet ca 3-4 timmar/dag. Det är mycket vanligt med bibliteksutbildad persnal på sklbibliteken på grundsklenivå. I länet finns det ttalt sju stycken biblitekarier med biblitekarieutbildning sm har tjänstgöring inm sklan. De finns i Örebr; Odensbacken, Askersund, Laxå, Lekeberg Kumla Karlskga ch Hallsberg. Alla har inte heltid inm sklan. Få kmmuner i länet har integrerade flk- ch sklbiblitek. Natinell statistik Grundsklan Kulturrådet km ut med statistikrapprten Sklbibliteken under 2002; Kulturen i siffrr 2003:3, sm visar att i grundsklan hade 53 % av eleverna (36 % av sklrna) i landet tillgång till ett sklbiblitek sm är bemannat ch har öppet minst 6 timmar i veckan eller sm har tillgång till ett integrerat biblitek. Räknat i antal sklr har 31 % av dem i Sklverkets statistik inte någt sklbiblitek alls eller 0 timmar öppet. 33 % har sklbiblitek sm har 1-5 timmar i veckan, 21 % av sklrna har minst 6 timmar öppet i veckan. 15 % av sklrna har tillgång till ett integrerat biblitek. Framförallt har stra sklr gd tillgång till sklbiblitek ch i stra kmmuner med över 200 000 innevånare är det vanligast med bemannade biblitek med minst 6 t/v vilket utgör 57 % av eleverna (41 % av sklrna), de har endast 3 % integrerade biblitek. Jämförs dessa siffrr med kmmuner sm har under 10 000 innevånare har 15 % av sklrna minst 6 t/v sklbiblitek medan de integrerade bibliteken blir fler, 27 % av sklrna är integrerade i de mindre kmmunerna i hela landet. 17
Grundsklan Örebr län 72 % av sklrna i Örebr län saknar biblitek eller har öppet högst 5 timmar per vecka. Då räknas de sklr sm inte svarat på enkäten in i gruppen med öppet 0-5 timmar/vecka, då det kan antas att de sm inte svarat tillhör en grupp med mycket låg verksamhetsgrad. Vidare visar svaren att 28 % av sklrna i Örebr län har öppet minst 6 timmar/vecka. Det här är alltså att jämföra med hela landet, där 36 % av sklrna har mer än 6 timmar öppet/vecka Det är väldigt få av sklbibliteken i länet sm är integrerade; knappt 1 % i dagens läge. De sklbiblitek sm är bemannade ch har öppet mer än 6 timmar i veckan är framförallt på grundsklans senare år ch gymnasiebibliteken. Grundsklan - en översikt Natinellt statistik ttalt Natinellt statistik Kmmuner över 200 000 inv Natinellt statistik Kmmuner under 10 000 inv Örebr län ttalt Inget biblitek 1-5 h/vecka 6 <h/vecka Integrerat m flkbibl 31% 33 % 21 % 15% 41% 3% 15% 27% 72% 28% 1% Gymnasiet Örebr län Gymnasierna har jämförelsevis gd tillgång till biblitek sm håller öppet under hela skldagen, ch sm har bibliteksutbildad persnal. 8 gymnasiebiblitek svarade 2007, ch alla dessa har öppet med bemanning ca 8 timmar/dag.. Det här är siffrr sm bekräftar resultatet från sklverket 2002; Jämfört med grundsklan har en str andel av gymnasiesklrna 90% ett bemannat sklbiblitek 18
Frisklr Örebr län Det finns 15 grundsklr sm är fristående. Tre av dessa är 7 9 sklr ch de är rätt väl utrustade med medier. Två av de tre har pedaggisk persnal sm bibliteksansvariga ch med öppethållande ett par timmar m dagen. Frisklr för de mindre barnen håller samma linje sm de kmmunala sklrna, med knapp tid avsatt för persnal, dåliga utrymmen ch inte heller öppettider utöver vad de kmmunala sklrna erbjuder. På de fristående gymnasiesklrna är det markant mycket sämre ställt för eleverna än för de på de kmmunala gymnasierna. En friskla av dem sm svarat har biblitek med verksamhet ch persnal. På de övriga saknas båda delarna, ch de ansvarige säger att flkbiblitekets service räcker för biblitekskunskapen. Närhet till flkbibliteket När det gäller att befinna sig nära ett flkbiblitek ligger de flesta sklrna på närmre håll än 2 km från flkbibliteket. 33 stycken av 47 har högst två km till ett flkbiblitek. Bara 6 sklr har längre än 6 km. Grundsklebibliteken: bksamlingar utan persnal Grundsklans lägre stadier är sämst tillgdsedda. De yngsta eleverna har lärare sm har några få avsatta timmar för att hålla öppet ch skaffa böcker till bkrummen. De allra flesta sklrna har inte öppet alls eller har öppet färre än 6 timmar i veckan. Det finns inte avsatta medel för bkinköp på de sklrna.på grundsklans år 7-9 finns fta persnal sm håller bibliteket öppet, ch dessa har tillfälle att stärka sin kmpetens på lkala utbildningsdagar. Det är ytterst sällan sm biblitekspersnal på grundsklan har bibliteksutbildning på högsklenivå. Gymnasiebibliteken hur långt räcker man till? Alla gymnasiesklrna i länet utm en har persnal sm har biblitekarieutbildning. På många sklr finns bibliteksassistenter vilket innebär att biblitekarierna i högre utsträckning kan ägna sig åt handledning ch infrmatinspedaggiskt arbete. Trts detta är gymnasiebibliteken fta underbemannade för det är ett tufft jbb att räcka till sm handledare åt tusentals elever ch samtidigt hålla hög kvalitet på arbetet. Media Hur str del av sklans budget de ansvariga väljer att lägga på sklbibliteken berr på hur de ser på kunskap ch lärande. Vad är lärmedel i sklan? Är det alla typer av medier eller satsar sklan på färdiga lärmedelspaket? Medier sm väcker frågr eller medier sm ger svar? Om bibliteket ska ha en rimlig chans att arbeta efter lärplanens intentiner ska det finns ett aktuellt grundbestånd på 3000 vlymer, plus 10 vlymer per 19
elev. Det här är siffrr sm hämtats från rekmmendatiner från Sklbiblitekarieföreningen inm Sveriges lärarförbund. Årsanslaget räknade man 2003 till minst 5000 sm en grund, ch till det bör man lägga på minst en bk per elev. År 2003 beräknade Biblitekstjänst snittpriset för en barn- ch ungdmsbk till 175 kr. Detta innebär att ett högstadium med ca 300 elever ska ha ett aktuellt grundbestånd på 6 000 vlymer ch ett årligt medieanslag på 57 500 krnr. Summan beräknas på snittpriset för böcker, men innefattar anslaget för inköp ch prenumeratiner av alla medier till eleverna. Snittpriser är svåra att beräkna i dagens reglerade bkmarknad, ch i mediabegreppet ingår så mycket mer: hur beräknas databaskstnader, film, musik ch spel? Vilken rll har Internet i mediesammanhang? Anslagen för medieinköp har str variatin. Svaren från enkäten 2004 visar allt ifrån nll krnr till 210 000 krnr. Här kan knstateras att de högre anslagen ligger på gymnasiebibliteken. Det är ganska naturligt då de gymnasiesklr sm svarat har ett sklbiblitek med utbildad persnal ch sm dessutm är öppet ch bemannat hela skldagen. Undersökningen visar tecken på att anslagen ökar i takt med barnens ålder. På en skla där antal elever var jämt fördelade hade sklår F-6 hade 9 000 kr medan sklår 7-9 hade 13 000 kr avsatta till media till sklbibliteket. Många sklr redvisar inte sklbibliteksanslagen särskilt. Det är fta hpslaget med lärmedel eller annat sm man skaffar för undervisningen. Svaren från enkäten från 2007 visar att bibliteken på F-6 sklr köper in media för cirka 65 kr/elev. 7-9 sklrna använder ca 70 kr/elev ch gymnasiesklrna använder ca 170 kr/elev till medier (böcker, tidningar/tidskriften, av-media, databaser). Datrtillgång Drygt hälften av sklrna uppger att eleverna har tillgång till datrer på bibliteket. Antalet datrer varierar ch tillgången per elev är störst på gymnasiet. Dessa används ungefär på samma sätt överallt; skriva texter, söka infrmatin, chatta. Funktinshinder Medier för funktinshindrade finns att tillgå på drygt en tredjedel av sklbibliteken i frm av talböcker. Dessa lånas genm flkbibliteket i depsitiner. På sklbibliteken finns även LL-böcker samt strstilböcker ch i övrigt nämns kassettböcker, CD-skivr ch videfilmer. På vilket sätt tillgdser de övriga bibliteken dessa behv? Kan det vara så att specialpedaggen/läraren/eleven själv rdnar fram material från annat håll. Utvecklingen går frt när det gäller tekniken. Datrer, ipd-spelare ch mp3- spelare gör att allt fler lyssnar på texter ch hittar alternativa sätt att ta hem material. På det här mrådet förändras utbudet ch användningen snabbt ch 20
det gäller för sklbibliteken att ha kunskap ch resurser att följa med i utvecklingen. En F-6 skla i nrra länsdelen, Björkhagasklan i Lindesberg sm har valt att satsa på bibliteket kan utgöra ett gtt exempel på hur man har anpassat urvalet efter behv. Där arbetar två lärare 75 % av sina tjänster i bibliteket sm är väl integrerat med sklans övriga pedaggik. Många av eleverna har svenska sm andra språk ch därför har biblitekets inköp av böcker varit på elevernas hemspråk ex. kurdiska, farsi ch arabiska. Andra språk När det gäller att skaffa litteratur på andra språk än svenska är det gymnasierna sm satsar, ch då är det framförallt på sklspråken; engelska tyska franska spanska ch italienska. En gymnasieskla talar m att de köper tnårstidskrifter på alla sklspråk. Slutsatsen är att det är få resurser sm läggs på medier till läsutveckling ch till ett undersökande arbetssätt på sklbibliteken i Örebr län ch att länet ligger under riksgenmsnittet. Inköpen görs traditinellt på böcker ch tidskrifter, men sklbiblitek på gymnasienivå lägger även en hel del av sitt anslag på databaser. Sklbibliteket köper inte in litteratur på invandrarspråken i någn utsträckning, utan lånar från annat håll genm kmmunens huvudbiblitek. Elever sm behöver extra stöd får detta sällan genm bibliteket Bibliteket i den pedaggiska verksamheten I svaren från enkäten sm gått till biblitekspersnalen anser 71 % att sklbiblitekets arbete är integrerat i sklans pedaggiska verksamhet. Samtidigt är det 28 %, det vill säga 13 stycken, sm anser att det inte är intergrerat, ch det är värt att ntera. I kmmentarerna till frågan har man skrivit att integratinen består av att böckerna används i undervisningen, av att man arbetar med läsfrämjande åtgärder, av gemensamma läsprjekt med lärarna ch av lika upplägg med infrmatinssökning ch prjektarbete. Nära 75 % av rektrerna anser att biblitekets arbete är integrerat i sklans pedaggiska verksamhet. Sm svar finner vi i huvudsak infrmatinssökning, användarundervisning, temaarbete, läsfrämjande prjekt. Samtidigt anger 91 % att en av de viktigaste faktrerna för utvecklig av sklbibliteksverksamheten är just förbättring av sklbiblitekets integratin i sklans arbete. Nedanstående citat är ytterligare ett av de svar sm angavs sm mål för utveckling av sklbibliteket. Sklans pedaggiska utveckling förutsätter ett väl fungerande sklbiblitek/mediatek där vi kan handleda elevernas sökande efter lika slags infrmatin ch bidra till deras aktiva lärande. (rektr) 21
Idag får många av gymnasieeleverna någn frm av användarundervisning, ftast kpplat till aktuellt arbete. En gymnasiebiblitekarie säger jag gör litteraturtips till prjekt, lärare kmmer med inköpsförslag, jag går på ämnesknferenser. sm svar på frågan hur integrerat sklbibliteket är i sklans pedaggiska verksamhet. Nära hälften, 47 %, av rektrerna svarar att sklbibliteksverksamheten nämns i sklans lkala arbetsplan. Inte heller i detta fall har så många rektrer svarat, så att reellt är det trligtvis andra siffrr sm gäller. Man kan fundera över m det är de engagerade rektrerna vi har nått, ch ger det isåfall en mer psitiv bild? Samtidigt måste man se det sm psitivt att så många anger att de tagit med verksamheten i planarbetet. De flesta sklbiblitek används även för undervisning, gruppsamtal, läxläsning, arbetsplatsträffar, sagstunder, temaarbete, prjektarbete, knferenser, musikundervisning mm. Lkalytan är 50 m2 eller större på knappt hälften av sklrna, alltså ungefär två av tre. Det innebär att biblitekets yta är dispnerat på ett sådant sätt att dessa aktiviteter är möjliga, eftersm ännu fler, 70,2 % uppger att annan aktivitet bedrivs i bibliteket. Tlkningen av vanstående blir att bibliteket används mycket ch för många skilda ändamål. Bibliteket har således betydelse. Eller är det biblitekets glvyta sm lckar i brist på andra lkaler? Sammanfattningsvis kan sägas att rektrer ch biblitekspersnal är inte helt överens m hur långt biblitekets verksamhet är integrerad i sklans pedaggiska arbete. De har ckså lika syn på hur integratinen mellan sklan ch kmmunbibliteket fungerar. Det krävs samtal för att kmma fram till en samsyn ch ett samarbete mellan lika verksamheter. Biblitekets funktin måste vara tydligt uttryckt i sklans mål för att bibliteksrummet ska användas till bibliteksverksamhet ch inte till annat när utrymmet tryter på sklan. Det här är en str utvecklingsfråga! Kmmentarer från enkäten Kmmentarer till frågrna i enkäterna till sklledare ch biblitekspersnal, grupperade efter verksamhetsinriktning Kmmentarer till frågrna i enkäterna till sklledare ch biblitekspersnal Här redvisar kmmentarerna sm har med infrmatinssökning att göra ch m hur samverkan mellan sklbiblitekarien ch lärarna fungerar 22
Man deltar i sklans planering: vid temaarbeten, infrmatinssökning temaväskr med böcker till arbetsmråden användarundersvisning för yngre elever. Planering med lärarna inför större prjekt. Samverkan mellan lärare ch biblitekspersnal. Samverkan med flkbibliteket Samverkan med försklan. Undersöka behven på sklan både bland elever ch pedaggisk persnal. Biblitekarien deltar i ämnesknferenser, Lässtimulerande verksamhet: Det finns flera gda exempel på verksamheter för lässtimulans, 35 sklr beskriver någn frm av läsfrämjande aktiviteter tillsammans med bibliteket. Exempel på den typen av aktiviteter är följande: Författarbesök, Bkcirklar, Bkprat, Lässtimulans, Bibliteksråd, Läsa-skriva verksamhet på bibliteket, Författarskla för eleverna Läsfrämjande åtgärder temaböcker, Bkjuryn ch andra gemensamma läsprjekt, Temadag på världsbkdagen Kulturmöte/mötesplats Få exempel kan tlkas sm redvisning av hur bibliteket används sm mötesplats. Öppethållande på raster kan ge möjlighet till möten. Ingen har skrivit någt m utställningar eller författarbesök på bibliteken, vilket är anmärkningsvärt. Det sm kmmentarerna berättar är föräldrasamverkan med eventuella bkcirklar ch medverkan vid föräldramöten. En förklaring kan förstås vara att utredningen inte ställt någn direkt fråga m biblitekets rll sm mötesplats. 23
III. Hur går vi vidare? Utvecklingsidéer - Visiner Såväl eknmiska sm rganisatriska faktrer spelar rll för att skapa förutsättningar för sklbibliteksutveckling. I Luise Limbergs bk Sklbibliteksmdeller (1997) beskrivs den utvärdering sm gjrts av ett prjektarbete sm varade mellan 1993-1995 i Örebr län. Syftet med arbetet var att skapa mdellbiblitek för ett prblemrienterat ch undersökande arbetssätt. Sammanfattningsvis skriver Limberg: Skillnader i sklledarnas syn på biblitek, undervisning ch samhällsansvar samspelar med skillnader i resursinsatser. Vidare i samma text står att läsa; Framgångsrik sklbibliteksutveckling är resultatet av ett utpräglat lagarbete mellan lärare, biblitekarier, sklledare ch prjektledare. (s. 12) Med andra rd blir en helhetssyn på elevens lärande det vinnande knceptet avsett eknmi. Sklbibliteket utgör därmed en kärnverksamhet i sklan. Ansvaret för utvecklingsarbetet ligger hs alla inblandade i verksamheten, biblitekarier, pedagger, ledare. Det prblemrienterade arbetssättet innebär att katederundervisningen försvinner ch att biblitekariens traditinella biblitekskunskap ersätts med handledning i hur man använder biblitekets resurser. Det ökade flödet av infrmatin kräver ett nytt förhållningssätt för både lärare ch biblitekarie. Att överblicka alla källr blir en möjlighet, ch samtidigt blir möjligheten att hitta vägar ch metder att finna relevanta källr den nya utmaningen. Elevens behv av avgränsning av studieuppgiften ch källkritisk värdering försätter pedagger i en förändrad rll. Samspel mellan lärare ch biblitekarier kan här få största möjliga utdelning. Bibliteksplaner Bibliteksplaner ska upprättas i kmmunerna enligt Biblitekslagen, ch i dem ska även sklbibliteken tas med. Sklrna bör ckså ta med bibliteksverksamheten i sina planer. Varje skla/kmmun måste arbeta fram sin bibliteksplan utifrån sin situatin. Viktigt är dck att det blir en genmtänkt plan sm förankras bland alla berörda. Då kan sklbibliteket bli en plats för lärande ch utveckling. För sklans räkning behöver man tänka långsiktigt ch arbeta fram en tydlig idé m vad sklbibliteket ska ha för rll. Arbetet med att upprätta planen bör ske i en grupp representerad av alla berörda elever, sklledare, lärare, ch biblitekarier. Det primära måste vara att arbeta utifrån tanken m den stra vinst sm finns i gemensamma krafter. I landet finns gda exempel på hur denna långsiktiga plan skulle kunna se ut. Det är emellertid viktigt att inte kpiera i trn att då blir det bra. Varje skla/kmmun måste arbeta fram sin bibliteksplan utifrån sina lkala förutsättningar. 24
Sklverket std bakm prjektet Helvetesgapet ett brbygge i 00-talet, med fkus på sklbiblitek ch kreativa språkmiljöer, sm genmfördes på 8 sklr i Västra Götaland 2000-2002. Där anrdnades kurser för sklbiblitekspersnal för att vidga perspektivet. Rektrerna stödde aktivt prjektet, vilket sågs sm en förutsättning för ett lyckat resultat. Pedaggiska samtal har varit en av grundtankarna för utveckling. Det är genm att satsa medvetet sm en stabil sklbibliteksverksamhet kan upprättas, en verksamhet sm får chansen att verka pedaggiskt ch medverka till att sklans mål uppnås. Att utvärdera bibliteksplanen En mdell för en metd för att utvärdera sklbibliteket har testats i samarbete mellan länsbibliteket ch sklbiblitekarien i på Centralsklan i Laxå. Centralsklans år 7-9 i Laxå har en utvecklad sklbibliteksverksamhet sm är förankrad i både sklledning ch nämnd. Sklbiblitekarien Gunilla Ericssn är anställd på kmmunbibliteket ch sklan köper den tid sm hn är på sklan. Under 2006 har länsbiblitekets sklbibliteksknsulent tillsammans med sklbiblitekarien arbetat fram frågeställningar ch genmfört fkusgruppsamtal med lärare ch elever på sklan för att se i vilken mån verksamheten lever upp till sklbibliteksplanens intentiner. Den kan vara en användbar metd för att ta fram lika mått hur verksamheten fungerar. Samverkan Samverkansfrågr är i fkus ch från ch med 1 januari, 2005 km en ändring i Biblitekslagen sm behandlar samverkan. Följande tillägg har gjrts i 7: Biblitek ch biblitekshuvudmän inm det allmänna bibliteksväsendet skall samverka. Vilken knsekvens får detta för sklbibliteken? Vilka samverkanspartners kmmer man att söka? Hur ser man på möjligheten att stärka den röda tråden från förskla till vuxenutbildningen? Man kan dels samverka mellan lika rganisatiner för att dra nytta av varandras erfarenheter ch arbetssätt, eller man kan gå samman ch skapa en ny gemensam verksamhet. Man kan ckså behöva samverka inm en rganisatin ch här finns det en uppgift för sklan att utveckla samverkan mellan de lika yrkesgrupperna lärare ch biblitekarier. Olika samverkansfrmer kan även vara ett sätt att lösa en resursfråga, exempelvis när beflkningsunderlaget för en filial sviktar ch flkbibliteket flyttar in i sklan för att bilda ett integrerat biblitek. Under de här åren sm undersökningen pågått har faktiskt antalet integrerade biblitek minskat från 20 enheter till 9 i länet. Alltså har man inte försökt lösa resursprblem här genm sammanslagning utan snarare tvärtm, genm att rendla huvudmannaskapet. Vad sm har hänt inm Örebr kmmun är att kulturförvaltningen dragit sig ur samverkan, ch menar att sklan själv måste ta huvudansvar för sklbibliteken. 25
Uppdrag Sklbiblitek tankar Den 6 maj 2006 höll Reginförbundet ett seminarium, Uppdrag sklbiblitek, sm en del av sklbibliteksprjektet. Seminariet vände sig till sklledare, sklchefer, kmmunplitiker, biblitekarier ch pedagger. Till seminariet km ett hundratal deltagare för att lyssna till ch diskutera en presentatin av vad man åstadkmmit med det mdellskleprjekt sm man utvecklat i Växjö kmmun på Sklbibliteksfrum. Sm en del av utvärderingen från den här dagen blev deltagarna mbedda att nämna någn idé sm de ville genmföra på sin skla, sitt biblitek, med tanke på dagens innehåll. Här följer en krt redvisning av de förslag sm km in. Här finns frön till en utveckling. Viljan finns på många håll! Utveckla rganisatinen, samarbete/samverkan Omfördela resurser Få våra rektrer att se biblitekets funktin för hela sklan Få igång ett prjekt tillsammans med kmmunbibliteket, utbildning av bibliteksassistenter. Att integrera bibliteket mycket mer i undervisningen. Bättre samarbete med lärare på lika nivåer i exempelvis frskning/tema, bildanalys, ökat samarbete med flkbibliteket, t ex vid temaarbete; Samarbete med övriga sklbiblitekarier/lärarbiblitekarier i kmmunen. En enkät bland elever. Påminna, stimulera, ge idéer m hur vi kan utnyttja/använda bibliteket i vår undervisning. Metdik Bkcirklar, författarbesök, lässtimulans, bkråd Utbilda både lärare ch elever i biblitekskunskap Bkcirklar för barn ch lärare mkring barn-ungdmslitteratur Bkläsning, bkprat. Mer samverkan med föräldrar ch även persnal, bkcirklar för persnalen Författarbesök på sklan. Recensiner. Berätta m bken. Ha elevens val i bibliteket, inriktning läsa skriva. Stimulera till läsning tidigt i sklsystemet. Bibliteksråd elever lärare sklbiblitekarie Tema/författarskla för barn. Presentera bibl./böcker för föräldrarna. Delta vid föräldramöten. Mer samverkan med föräldrar Intervjuer med några utvalda persner Samtalen med de lika intervjupersnerna är här sammanfattade under de lika rubrikerna från frågrna. Frågrna har rört sig m både övergripande ch mer 26
rganisatriska prblem ch synpunkter ch det ger en bild av hur man ser på sklbibliteksverksamheten. Persnernas identiteter är maskerade ch de har fått fingerade namn så att det blir mer läsbart i text. Adam är gymnasiebiblitekarie, Bertil sklchef, Cecilia är grundsklebiblitekarie med bibliteksutbildning ch David är på ett grundsklebiblitek, ch har annan utbildning. Målarbetet Hur hänger sklans målarbete ihp med sklbiblitekariens rll? Stödjer sklbiblitekets verksamhet sklans målarbete ch hur är verksamheten integrerad i sklarbetet. Cecilia tycker det är självklart att man på sklbibliteket är insatt i målen: Ja det tycker jag eftersm ett sklbiblitek ändå ska var integrerat med sklan, man ska ju sträva mt samma mål. Det är eleverna man har sm användare ch då ska sklbiblitekarien ska vara insatt i sklans målarbete Det kan vara att sklbibliteket kan hjälpa till men det är ju ett ömsesidigt arbete ckså där att man gemensamt kmmer fram till vad sm ska göras säger Cecilia Adam saknar en skriven bibliteksplan, då han menar att den skulle visa hur man tar med bibliteksverksamheten i målarbetet. Biblitekslagen Ingen av dem sm svarat trr att biblitekslagen har haft betydelse för biblitekets verksamhet eller utfrmning. Bertil säger Nej, det berr inte på lagtext utan på att de är självklara i en lärande verksamhet ch menar att lagtexten är för snäv. Den pekar bakåt. Adam menar att det är rektrs ansvar att ha kll på lagtextens betydelse. Är det ett rum med böcker ch en persn sm stämplar in ut böcker, eller pågår det en lärprcess? Lagtexten i Biblitekslagen är flskler, menar Bertil, vår verksamhet har en djupare innebörd i lärprcessen. Lärplanen har den viktiga infrmatinen Kmpetenser De kmmunikativa kmpetenserna ser alla sm viktiga, man ska kunna samarbeta, vara handledare, vara flexibel, ha kll på mvärlden ch vad sm händer i sklan. Datakmpetens är viktig tycker den av sklbiblitekarierna sm har utbildning på det mrådet, ch ser fördelarna med sina kunskaper. Vidare säger David; Flexibel måste man vara; hela tiden beredd på att det inte blir sm man planerat. Man behöver vara öppen för media, öppen för nyheter, kunna mvärldsbevaka. Bertil tycker att man förbisett det pedaggiska på bibliteken, att biblitekarierna behöver mer kmpetens i pedaggik. Man behöver förstås även kunna det biblitekstekniska med att srtera ch katalgisera ch kunna söka etc. säger han. 27