DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen Basndustrn ser kärn kraften som bas energmx Smarta elnät, förnybara bränslen och energeffektv bebyggelse är några av de fokusområden som Energmyndgheten arbetar med, och där forsknng snabbt blr tll nytta. När många delar ska samspela behövs också ett systemperspektv. En omställnng tll förnybara energkällor kan ta flera decenner att genomföra 7 globalt. Men den är fullt realstsk, såväl teknskt som ekonomskt, menar professor Tomas Kåberger, ordförande för Förnybarhetsrådet, och Sverge kan klara det mycket snabbare. 6 9 God tllgång tll el och stabla prser är väsentlga för den elntensva basndustrn. Därför anser man från denna tunga sektor att kärnkraften även fortsättnngsvs måste utgöra en bas den svenska energförsörjnngen. Sverge kan bl grönt batter Fjärrvärme vktg faktor Ny energkarta ändrar världen Outsourcng ger flexbltet Ingår som blaga Dagens ndustr januar 2013.
Unk utbldnng kärnkraftteknk Forsmark producerar varje år tllräcklgt med el för att försörja hela Stor-Stockholm tre gånger om. Tänker du på framtdens energförsörjnng? Tänk på Uppsala unverstet vår. Läs ssta året av dn utbldnng på högskolengenjörsprogrammet kärnkraftteknk. Nu fnns det äntlgen ett utbldnngsår helt ägnat åt kärnkraft för dg som läst mnst två år på ett svenskt högskolengenjörsprogram. Med extra f nanserng från kärnkraftsndustrn erbjuder Uppsala unverstet ett unkt, branschnära program utöver det vanlga med goda karrärmöjlgheter efter examen. Högskolengenjörsprogrammet kärnkraftteknk har ett generöst upplägg med många besök ndustrn. I utbldnngen ngår reaktorlaboratoner Frankrke, smulatortränng vd branschens eget utbldnngscenter KSU samt fältstuder vd Barsebäcksverket. Utöver våra lärare som bedrver forsknng nom dagens och morgondagens kärnkraftteknk, kommer många av föreläsarna drekt från ndustrn, där de är experter nom sna ämnen. Framtda arbetsgvare? Ja, förutom kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Rnghals, där du kan arbeta nom drft, servce, underhåll och teknsk utvecklng, är efterfrågan på högskole ngenjörer med kärnkraftnrktnng också stor hos de många konsult- och tllverknngsföretag som är underleverantörer tll kärnkraftsndustrn. Genom ett samarbete med nätverket Women n Nuclear får alla studenter möjlghet att delta ett mentorsprogram med en personlg mentor nom ndustrn. Avsluta dna studer tllsammans med Uppsalas 22 000 andra studenter. Foto: Uppsala unverstet Foto: Staffan Claesson Högskolengenjörsprogrammet kärnkraftteknk, 60 hp Behörghet: Grundläggande behörghet samt 110 hp godkända kurser nom ett svenskt högskolengenjörsprogram med nrktnng mot masknteknk, elektroteknk eller motsvarande. Läs mer på: www.karnkraftteknk.se eller kontakta studevagledare-kki@uadm.uu.se
D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2013 3 Om detta kan du läsa Framtdens Energ Svensk energmarknad ngen ö norr Under kommande år står det svenska stamnätet nför en perod av omfattande utbyggnad. Investerngar storleksordnngen 55-60 mljarder kronor planeras. Målet är att skapa förutsättnngar för att kunna uppnå landets ambtoner för förnybar energ, planerade effekthöjnngar kärnkraftverken och att klara anslutnngar tll andra länder. För god tllgång tll el och stabla prser är väsentlgt, nte mnst för den elntensva basndustrn. Enlgt Kjell Jansson, vd branschorgansatonen Svensk Energ, är de höga energprserna Europa en av de största utmanngarna för svenskt närngslv. Bland annat ändrar den storskalga satsnngen på nordamerkansk skffergas förutsättnngarna på den globala energmarknaden. Och med det höjs alltfler röster för en poltsk och marknadsmässg långsktghet på energområdet. Det höjs alltfler röster för en poltsk och marknadsmässg långsktghet på energområdet. Jenne Nlsson, socaldemokraternas gruppledare Närngsutskottet, är med på noterna om att närngslvet behöver tydlga och långsktga spelregler: Sverge behöver en bred och långsktg energpoltk som tryggar energtllgången och ger klara spelregler för närngslvet. Problemet är att allansparterna nte är öppna för en dskusson med oss, säger Nlsson. Allansregerngens å andra sdan lutar sg mot överenskommelse energpoltken som slöts 2009 dt övrga parter bjöds n tll samtal. Regerngens långsktga lnje står fast, men fler klara besked från båda sdor krävs för att få tll en ännu bredare uppgörelse. Frågeställnngarna nom energområdet är således många och komplexa. Framtdens Energ ger dg chansen att ta del av den senaste utvecklngen på området. Trevlg läsnng! Redaktonen 4 Regerngen: Energpoltkens a och o 4 Oppostonen: Trygga tllgången med säker kraft 5 Sverge kan bl grönt batter för Europa 6 Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk I Energmyndghetens fokusområden kan forsknng snabbt bl tll nytta. 7 Postva trender för förnybar energ Omställnng tll förnybart tdskrävande men realstskt. 8 2012 rekordår för vndkraft 9 Basndustrn ser kärnkraften som bas energmx God tllgång tll el och stabla prser är väsentlga. 10 Avfall och bobränsle blr el och värme Västerås 10 Nätutbyggnad centralt för energpoltska ambtoner 11 Banbrytande komponenter Förnyelse Block 6 12 Fjärrvärme vktg faktor arbetet för ett hållbart samhälle 12 European Energy Market Conference Stockholm 13 Strålskyddsmyndgheten förbereder för nya reaktorer 13 Energkartan rtas om allt snabbare takt 14 Höga energambtoner hos fastghetsbolagen 15 Bodrvmedel framtdsbransch som kräver snabba beslut 16 Stablt kommunkatonssystem gynnar elnätsbolag 16 Ventlaton på plats för energbesparng 17 Småskalg vattenkraft en naturnära framtdsenerg 18 Outsourcng ger flexbltet och beredskap 18 Geoenergn naturlg del ett större energsystem 19 Ekodesgn sparar mer pengar och mljö 20 Kommuner och landstng nyckelaktörer energarbete 20 Stor potental för solenerg även på våra breddgrader Presenterade företag och organsatoner 21 Uppsala unverstet 22 Powel Energy Management AB 23 WILO 23 Göteborgs Stad / Göteborg Energ 24 Skogforsk 24 Rejlers Ingenjörer AB 25 Dalka AB 26 Eltel Networks 27 Camfl Farr 27 Karlstads unverstet 28 ANDRITZ AB 28 Perstorp BoProducts AB 29 Varberg Energ 30 Geotec 30 Grundfos AB 31 MSB Myndgheten 31 Mälardalens högskola Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft är producerad av NextMeda. Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Perre Eklund, Jakob Hammarskjöld, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Henrk Norberg, Annka Whlborg, Chrstna B. Wnroth Grafsk form Stellan Stål försäljnng NextMeda, Meda X Norr Omslagsblder Kraftvärmeverk: Illustraton: Schewller Svensson Arktektkontor AB. Bld på Erk Brandsma: Foto: Energmyndgheten Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Ingår som blaga Dagens ndustr januar 2013 Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: 08-661 07 90, E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon 08-661 07 90, Mobl 070-774 84 90 E-post: nklas.engman@nextmeda.se HÄR MÖTS NÄRINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR FÖR 10:E ÅRET I RAD 2013 WWW.NATIONELLAVIND2013.SE 22-23 MAJ KALMAR Följ oss på Facebook! facebook.com/natonellavnd Allas IDAG OCH FÖR FRAMTIDEN VIND 2013 22-23 MAJ KALMAR
4 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2013 Långsktga vllkor energpoltken a och o Svenska företag och konsumenter måste kunna lta på att det fnns en trygg energförsörjnng. Det förutsätter att energföretagen får långsktga spelregler och stabla vllkor för sn verksamhet. V frågade Hannes Carl Borg, statssekreterare hos energmnster Anna-Karn Hatt, hur regerngen ser på några av de aktuella energfrågorna. Regerngen Text Chrstna B. Wnroth Hur ser regerngen på Svenska Kraftnäts Perspektvplan och vlka områden bör prorteras för att trygga den svenska elförsörjnngen? Svenska Kraftnäts perspektvplan ger en bld av både läget och utmanngarna för det svenska stamnätet. Investerngarna ökar nu snabb takt och det fnns flera stora utmanngar som behöver hanteras. Sverges höga ambtoner för förnybar energ, planerade effekthöjnngar kärnkraftverken lksom förbättrade anslutnngar tll andra länder är vktga frågor framöver. Vad bedrver regerngen för arbete för att lyssna n elmarknadens aktörer, samt Det satsas hstorskt stora belopp på att bygga ut det svenska stamnätet önskemål från landets energntensva ndustr för att skapa delaktghet och behovsorenterade beslut? Vd sdan av drekta kontakter och möten med en företrädare för elmarknad och ndustr och deltagande på olka evenemang som dessa ordnar så har regerngen själva en elmarknadsdalog med regelbundna möten där v lyssnar av synpunkter. Därtll ordnas hearngs och träffar när särsklda frågor förelgger. Dalogen med olka grupper av elförbrukare har vart särsklt prorterad. Hur ser regerngen på kärnkraftens roll för energförsörjnngen takt med att förnybara alternatv byggs ut? Regerngens nrktnng är tydlg. V ska mnska vårt beroende av den storskalga kärn- och vattenkraften och stärka vår energförsörjnng genom att bygga ut den förnybara elproduktonen nom elcertfkatsystemet form av tll exempel booch vndkraft. Samtdgt har regerngen öppnat upp för att dagens gamla kärnkraftsreaktorer ska kunna ersättas med nya. Detta blr då ett beslut för nvesterarna utan något stöd från statens sda. Hur ska framtdens elförsörjnng säkras och stablseras? Framför allt genom att ge förutsägbara och långsktga vllkor energpoltken och genom att främja de hållbara alternatven. I dag växer den förnybara elproduktonen rekordfart och det satsas hstorskt stora belopp på att bygga ut det svenska stamnätet. Genom en mångfald av elprodukton och en elmarknad väl ntegrerad med våra grannländer så får v en tryggare elförsörjnng. En ökad förbrukarflexbltet genom tll exempel smarta nät och mätnng och debterng per tmme är andra vktga komponenter för jämnare effektuttag och bättre resursutnyttjande. Kan en bred poltsk uppgörelse krng energförsörjnngen bl aktuell? Allansregerngens överenskommelse energpoltken var ett stort steg mot bredd och långsktghet energpoltken. I samband med att denna slöts 2009 Foto: Anda Ghafour/Regerngskanslet bjöds även övrga parter n tll samtal. I dag står fortfarande regerngens långsktga lnje fast, men det är oklart hur delar av oppostonen ställer sg tll denna. Med fler klara besked fnns förutsättnngar för en ännu bredare uppgörelse. Bokraftvärme och vndkraft ska byggas ut Vårt mål för den svenska energpoltken är att trygga tllgången på el och annan energ med en energprodukton som har låg nverkan på hälsa, mljö och klmat och att göra det på nternatonellt konkurrenskraftga vllkor. Det säger Jenne Nlsson, socaldemokraternas gruppledare Närngsutskottet som v ställde några frågor på området. Oppostonen Text Chrstna B. Wnroth Hur ska Sverges energförsörjnng tllgodoses på lång skt? Sverge har bra och naturlga förutsättnngar för förnybar energ med vår goda tllgång på vnd, vatten, sol och skog. Därför måste energeffektvserng och reformer för ett helt förnybart energsystem vara en grundläggande beståndsdel en framtda energpoltk. Sverge behöver stärka satsnngen på forsknng och nnovatoner nom energområdet. Exempelvs fnns det stort behov av satsnngar på test- och demonstratonsanläggnngar för utprovnng av ny teknk kopplad tll förnybar energ. Därför vll v se över hur man kan stärka forsknngsoch nnovatonsstödet tll energsektorn. V vll nvestera utbyggnaden av smarta nät Hur ska Sverge tllhandahålla el för ndustrn så att den nte tappar konkurrenskraft? V ser stora möjlgheter att skapa arbetstllfällen och stärka ndustrns konkurrenskraft genom nvesterngar det svenska energsystemet. Exempelvs har den förnybara energn en mycket stor potental att byggas ut under lång td framöver. En utbyggnad av förnybara energkällor ställer större krav på funktonaltet, och lagrngskapactet, stamnätet. V vll nvestera utbyggnaden av smarta nät så att överförngskapacteten mellan de norra delarna av landet och de södra blr bättre än dag. Vlka energslag ska Sverge satsa på? V vll sätta fart på utbyggnaden av bokraftvärme och vndkraft. Därför vll v höja ambtonerna för det förnybara tll 30 TWh ny förnybar el tll år 2020, och mnst 55 TWh tll år 2030. V vll också öka stödet tll nstallaton av solceller och föreslagt att stödet ska öka med 50 mljoner kronor jämfört med regerngens budget. Befntlg förnybar energ kan, och bör också effektvseras, exempelvs vattenkraften. Vlken roll spelar kärnkraften för energförsörjnngen framtdens Sverge? Sverge är ett av världens mest kärnkraftsberoende länder och den kommer därför att utgöra en vktg del av vår elprodukton för lång td framöver. Därför ska kärnkraften fasas ut successvt med hänsyn tll sysselsättnng och välfärd och den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energeffektvserng. Hur ska Sverge energeffektvsera för att mnska energförbruknngen? Programmet för Energeffektvserng, PFE, har vart framgångsrkt för den svenska ndustrns energeffektvserng. Nya statsstödsregler från EU gör att programmet nte längre kan genomföras. V har föreslagt att Energmyndgheten bör ta fram förslag tll nytt energeffektvserngsprogram för hela den svenska ndustrn. V vll också pröva ett system med vta elcertfkat som nnebär att aktörer som genomför energeffektvserngar utöver vad som krävs av dem, erhåller certfkat motsvarande sn extra energbesparng. Dessa certfkat kan sedan säljas vdare tll andra aktörer som nte kan förbättra sn energeffektvtet lka kostnadseffektvt. På detta sätt genomförs största möjlga energeffektvserng tll lägsta möjlga kostnad. Hur ställer sg oppostonen tll en gränsöverskrdande energpoltk? Närngslvet behöver tydlga och långsktga spelregler när det gäller energpoltken. Energfrågan är för vktg för kortsktga beslut och poltskt spel. Därför behöver Sverge en bred och långsktg energpoltk som tryggar energtllgången och ger klara spelregler för närngslvet. Problemet är att allansparterna nte är öppna för en dskusson med oss. Foto: Magnus Selander
D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2013 5 Sverge kan bl grönt batter för Europa Beslut som fattas dag energfrågan kommer att avgöra hur samhället och välfärden ser ut om några decenner. Det är en otrolgt ntressant td. Utmanngarna är stora, men jag är optmst. Energmyndgheten Text Crstna Lefland Det säger Erk Brandsma, generaldrektör för Energmyndgheten, som har det övergrpande ansvaret för Sverges omställnng tll ett hållbart energsystem. På 1970-talet var Sverges energförsörjnng tll 80 procent beroende av olja och kärnkraft. Sedan dess har fossla bränslen successvt fasats ut och deras andel är dag 35 procent. Istället har det skett kraftfulla satsnngar på att bygga förnybar energprodukton och dag är nästan varannan klowattmme av all den energ som används Sverge förnybar. Det har skett en mycket målmedveten satsnng på förnybara elkällor som vnd och solenerg, samtdgt som v har ett väldgt bra utgångsläge tack vare vattenkraften. Dessutom är Sverge ett ngenjörsorenterat samhälle, med fokus Det har skett en mycket målmedveten satsnng på förnybara elkällor som vnd och solenerg på teknska lösnngar och FoU, vlket gör att v har goda förutsättnngar att skapa lösnngar, säger Erk Brandsma. Transporter utmanng Den stora utmanngen är transportsektorn, där fossla bränslen fortfarande utgör mer än 90 procent av energn Sverge. Regerngen har satt som mål att fordonsflottan ska vara fossloberoende 2030. Det är ett väldgt ambtöst mål, som kräver ett brett grepp. Det fnns dag många som jobbar med de olka delarna, men helheten är större än delarna. Det handlar nte bara om transporter sg, utan om att v måste ha ett samhällsperspektv, där exempelvs hållbara städer ngår. Transporterna utgör en del av hela energsystemet. För att möta framtdens utmanngar gäller också högsta grad att länder och regoner samarbetar över gränserna. Energ- och klmatfrågor är gränslösa och Sverge spelar en aktv roll nternatonellt, nte mnst nom EU. Energpoltken Europa blr alltmer enhetlg, synnerhet sedan elmarknaderna avreglerades 2003 och systemet med elcertfkat nfördes. Sverge har alla möjlgheter att nta en ledande roll, säger Erk Brandsma, som har en bred nternatonell bakgrund och arbetat åt bland annat FN och OECD. Han vll gärna vll lyfta fram Sverges möjlgheter att fungera som ett grönt batter ett Europa som han hoppas ska bl än mer ntegrerat såväl produkton som dstrbuton av energ. Bland annat menar han att en vktg fråga är att länka de olka ländernas energsystem och öka överförngskapacteten mellan Norden och kontnenten genom att bygga fler elkablar tll Tyskland. Foto: Energmyndgheten Erk Brandsma, generaldrektör för Energmyndgheten. Optmstsk Trots de många globala utmanngarna energfrågan är Erk Brandsma optmst nför framtden. Han framhåller att världen kommer att se helt annorlunda ut om 20-30 år. I alla delar av världen måste man se över sn energanvändnng och sna utsläpp och detta kommer också att ske, även om det görs på olka sätt. Enormt mycket arbete sker på lokal nvå, både den rka världen och utvecklngsländer. V går med små steg, men stora förändrngar lgger framför oss, då samhälle, närngslv och forsknng samverkar för en hållbar framtd. I SAMHÄLLETS TJÄNST Vll du utveckla Sverges vktgaste nfrastruktur? Utan oss fungerar nte Sverge, därför är vår verksamhet mycket betydelsefull för samhället. De närmaste åren kommer v att bygga ut och förstärka stamnätet för el och söker därför dg som vll arbeta centrum av elförsörjnngen. Besök vår webbplats dag! Läs mer på www.svk.se/jobb. Svenska Kraftnät är ett statlgt affärsverk med uppgft att förvalta Sverges stamnät för el, som omfattar lednngar för 400 kv och 220 kv med statoner och utlandsförbndelser. V har också systemansvaret för el och naturgas.
6 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2013 Energforsknng med systemperspektv Energforsknngen är en ntegrerad del av den svenska energpoltken. Smarta elnät, förnybara bränslen och energeffektv bebyggelse är några av de fokusområden som Energmyndgheten arbetar med. Energforsknng Text Crstna Lefland I den nya energforsknngsproposton som regerngen lagt fram stärks anslagen för energforsknng och Energmyndgheten får även fortsättnngsvs det övergrpande ansvaret för energforsknngen Sverge. V är mycket glada över att regerngen tagt tll sg vårt underlag och att energforsknngen ses som en central del av energpoltken. V ser det som väsentlgt att energforsknngen sker nära samverkan med andra styrmedel, som exempelvs elcertfkat och koldoxdskatt, säger Brgtta Palmberger, avdelnngschef på Energmyndgheten. I energforsknngspropostonen pekas fem prorterade områden ut: fossloberoende fordonsflotta, smarta elnät för förnybar elprodukton, bobränslen, nsatser för den elntensva ndustrn samt bebyggelse. Vårt fokus är på forsknng som har potental att nyttg göras och skapa arbetstllfällen och tllväxt Smarta elnät Ett område där det dag sker en kraftfull utvecklng är FoU om smarta elnät. Det handlar både om den faktska elöverförngen och om nteraktonen mellan männskor och hårdvaran. Energmyndgheten stödjer bland annat en FoU-plattform Norra Djurgårdsstaden, som är ett plotprojekt för smarta elnät stadsmljö, som rönt stort nternatonellt ntresse. Där utvecklar forskare och ndustr tllsammans nya systemlösnngar för exempelvs elblar, solceller och vtvaror. Det är komplexa lösnngar, där nformatonsteknolog blr en ntegrerad del av eldstrbutonen. Ett annat projekt är Smart Grd Gotland, där man forskar om hur man kan bygga nät som kan hantera stora mängder energ från vndkraft och solkraft. V hoppas att denna satsnng även ska ge upphov tll nnovatoner och regonal närngslvsutvcklng, samtdgt som v får en hållbarhet energsystemet, säger Brgtta Palmberger. Möjlgheten att lagra el från sol- och vndkraft för att skapa mer storskalga system är också ett aktuellt forsknngsområde, lksom hur konsumenternas beteende kan påverkas för att skapa hållbara lösnngar. Vndkraften har under flera år haft en mycket stark utvecklng och nu sker också stora satsnngar nom solenerg. Energmyndgheten har nylgen beslutat om ett samlat forsknngsprogram för den sprande svenska solenergbranschen. Intresset har ökat enormt. V har världsledande forsknng nom solenerg, som v anser har stor potental att spela en vktg roll omställnngen tll förnybara energsystem, säger Brgtta Palmberger. Ett annat område där Sverge har ledande forsknng är nom energeffektva fordon. Målet är att 2030 ha en helt fosslfr fordonsflotta. Programmet Fordonsteknsk forsknng och nnovaton är ett samverkansprogram mellan staten och fordonsndustrn och Brgtta Palmberger berättar att det funnts flera lyckosamma satsnngar, som gvt resultat form av nya produkter. Exempelvs har mångårg satsnng på forsknng om hybrdfordon resulterat hybrddrvna arbetsmaskner och bussar, som blvt en framgångsrk exportprodukt. Bobränslen Ett målmedvetet arbete för att skapa ett hållbart energsystem har många avseenden redan gett stora effekter på det svenska energsystemet. Idag kommer exempelvs merparten av värmen Sverge från bobränslen. Samtdgt görs kraftfulla satsnngar för att att bredda råvarubasen så att bobränslen större utsträcknng kan användas som drvmedel för fordon. En sådan satsnng är att omvandla skogsspll tll gas på Ryaverken Göteborg. Det fnns stora möjlgheter, samtdgt som det är oerhört vktgt att bland annat ta hänsyn tll den bologska mångfalden när man satsar på storskalg produkton av bobränslen, framhåller Brgtta Palmberger. Energeffektvserng ndustr och fastgheter är andra områden med stark utvecklng och det blr allt vanlgare med näranollenergbyggnader. Industrn har kommt mycket långt med att effektvsera sn energanvändnng och vssa fall tll och med genom att restprodukter kommer tll nytta. Det fnns en väldg bredd den FoU som v stödjer. Vårt fokus är på forsknng som har potental att nyttggöras och skapa arbetstllfällen och tllväxt, samtdgt som v skapar ett hållbart samhälle. V vll också se ett systemperspektv eftersom det är många delar som samspelar med varandra, säger Brgtta Palmberger. Illustraton: Stockholms stad och BSK Arktekter Norra Djurgårdsstaden, har ett plotprojekt för smarta elnät stadsmljö, som rönt stort nternatonellt ntresse. Brgtta Palmberger, avdelnngschef på Energmyndgheten.
D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2013 7 Postva trender för förnybar energ En omställnng tll förnybara energkällor kan ta flera decenner att genomföra globalt. Men den är fullt realstsk, såväl teknskt som ekonomskt, menar professor Tomas Kåberger, ordförande för Förnybarhetsrådet. Förnybarhetsrådet Text Crstna Lefland Förnybarhetsrådet är ett samarbete mellan Svensk Vndenerg, Svebo, Svensk Solenerg och Energeffektvserngsföretagen för att utveckla kunskaper, erfarenheter och vsoner nom området förnybar energ. När förnybar energ växer och blr mer än 50 procent av energförsörjnngen Sverge behöver de olka branscherna dskutera gemensamma vsoner för att utvecklngen ska bl effektv, berättar Tomas Kåberger, som är professor vd Chalmers teknska högskola och har ett förflutet som generaldrektör för Energmyndgheten. Framgång Sverge Sverge lgger framkanten när det gäller omställnngen tll förnybar energ Professor Tomas Kåberger är ordförande Förnybarhetsrådet. Foto: Johan Wngborg och har redan nått EU-kraven om 49 procent förnybar energ och 10 procent förnybara drvmedel, långt före utsatt td. Tomas Kåberger menar att det fnns flera faktorer som har bdragt tll framgången. Sverge har goda naturresurser, effektva styrmedel och många duktga männskor som jobbar med förnybar energ. V är världsledande på modern boenerg och bland de duktgaste också på kostnadseffektv vndkraft. Det är därför Sverge nått målet både snabbare och bllgare än andra. Tack vare sn framskjutna poston kan Sverge spela en vktg roll nternatonellt när det gäller såväl forsknng och utvecklng som export av förnybar energ, menar Tomas Kåberger. Europa har mycket att vnna på samarbete och att nvestera där det fnns bra resurser. Sverge har möjlgheter att bdra tll Europas välstånd och Europa har mycket att vnna på samarbete och att nvestera där det fnns bra resurser konkurrenskraft genom att exportera energ. Postva trender Det fnns en rad postva trender nom förnybar energ. Kostnaderna sjunker och användnngen ökar. Årets spännande frågor är om det för första gången ska nstalleras mer solceller än vndkraftverk, och om dessa två tllsammans ska ha fler nstallerade GW än världens alla kärnkraftverk när året är slut. I Sverge använder v nu mer boenerg än olja, och mer än två tredjedelar av elanvändnngen år är från förnybar energ. I Kna producerar vndkraften år mer el än kärnkraften och Europa byggdes fler nya GW solel än någon annan elproduktonskapactet förra året. Den stora utmanngen för Sverge är nog energeffektvserng, Kna är skcklgare den vktga utvecklngen, framhåller Tomas Kåberger. Är du optmstsk över om att världen ska klara omställnngen tll förnybar energ nom rmlg td? Teknskt och ekonomskt går det både Sverge och världen. Frågan är hur snabbt det går. Det behövs kanske 10-15 år Sverge och 30-50 år världen. VÄRME FRÅN DET SOM ANNARS SKULLE GÅ TILL SPILLO Tll allas vår gemensamma värmepanna bdrar v alla med bränslet. Fjärrvärmen värmer oss med det v slänger, med sådant som ngen vll ha. Som skogsrester, hushållssopor och spllvärme från ndustrn. Istället för att använda våra snande resurser tar v på det här sättet vara på energn det som annars bara skulle gå tll spllo. Och eftersom rörsystemet redan är på plats runt om landet, kan v löpande gå över tll nya smartare bränslen närhelst de dyker upp. Se om du också kan få fjärrvärme på fjarrvarme.se. SVENSK FJÄRRVÄRME
8 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2013 2012 rekordår för vndkraft I takt med den kraftga utbyggnaden av vndkraften sjunker kostnaderna rejält. Genom att fortsätta utbyggnaden av vndkraft tryggar v den framtda tllgången tll el. Det ger ett mycket spännande framtdsscenaro, säger Annka Helker Lundström, vd för branschorgansatonen Svensk Vndenerg. V efterlyser tydlga regelverk och mål, så att v får en sprdnng av aktörer Vndkraft Text Crstna Lefland 2012 nnebar ett nytt rekord för utbyggnaden av vndkraft Sverge, med en nynstallerad effekt på över 1 000 MW. Prognosen för 2013 är att takten planar ut, men Annka Helker Lundström menar att långsktgt så fnns goda förutsättnngar för en fortsatt mycket stark tllväxt branschen. 2013 räknar man med att vndkraften kommer att bdra med 9 TWh och 2014 11 TWh tll Sverges elprodukton. Svensk Vndenerg menar att det är möjlgt att vndkraften 2020 kan producera 30 TWh, motsvarande 20 procent av den totala elproduktonen. Annka Helker Lundström, vd för Svensk Vndenerg. Foto: Baldur Bragson Det fnns ett stort antal projekt ppelnen, som antngen nylgen fått sna tllstånd eller befnner sg under prövnng. Allt pekar på att vndkraften har en stor potental att växa, säger hon. Kostnad mnskar En tydlg tendens dag är att kostnaden för att bygga vndkraft mnskar kraftgt. Den stora globala utbyggnaden har lett tll en mer storskalg produkton av vndkraftverk och en strukturomvandlng branschen. Dessutom börjar övrg ndustr allt högre utsträcknng att nvestera egna vndkraftverk, för att säkra eltllgången och få förutsägbara prser. I debatten kan det låta som att vndkraft är dyrt, men detta stämmer nte. Den är högsta grad konkurrenskraftg, men lkhet med all annan ny elprodukton behöver den fortsatt stöd nnan den står helt på egna ben och detta sker Sverge genom elcertfkatsystemet. Det är vktgt att utbyggnaden nte bromsas, eftersom vndkraften har en vktg roll att spela omställnngen tll ett förnybart energsystem, framhåller Annka Helker Lundström. Tufft för små aktörer När det gäller lönsamheten fnns en skllnad mellan prvat, småskalg vndkraft och sådan som drvs storskalgt och ndustrellt. Mndre aktörer kan få det tuffare när prset pressas. Det fnns en rsk att mångfalden hotas. De små aktörerna har en vktg roll att spela och det är ofta lättare att få lokal acceptans för småskalg elprodukton, säger Fredrk Lndahl, ordförande för Svensk Vndkraftförenng. Foto: Marcus Nyberg Fredrk Lndahl, ordförande för Svensk Vndkraftförenng, som är en deell förenng som verkar för att sprda kunskap och främja utvecklngen nom vndkraft. En orsak tll att de mndre aktörerna får svårt att hävda sg är att tllståndsprocessen är så omfattande och kostsam, så de slås ut redan på ett tdgt stadum. Det är svårt för dem att vara uthållga och lgga ute med mycket pengar, framhåller Fredrk Lndahl. Därför är det vktgt att få en snabbare och smdgare prövnng och att undvka dubbelutrednngar. V efterlyser tydlga regelverk och mål, så att v får en sprdnng av aktörer och ett rkt och anpassat utbud av vndkraft. SMARTA SYSTEM FÖR RÖKGASRENING LEVERERAS AV ALSTOM Alstom arbetar med att utveckla lösnngar som ger energvnster och gagnar mljön. Bland våra senaste framgångar kan nämnas det kompletta rökgasrenngssystemet v levererar tll nytt kraftvärmeverk för Mälarenerg Västerås. Förutom hög drftsäkerhet och kostnadseffektvtet ger våra produkter även mnmal mljöpåverkan. Det nnebär vktga konkurrensfördelar för våra kunder. Nyfken? Läs mer om oss på www.alstom.se V n d Från projekterng tll elprodukton vndkraft med wpd I Sverge är v 20 medarbetare som jobbar med havsbaserad och landbaserad vndkraft. www.wpd.se
D E n n A t E m At D n ng är E n A n nons F r ån n E x t m ED A A nnons Framtdens Energ Januar 2013 9 Basndustrn vll satsa på kärnkraft God tllgång tll el och stabla prser är väsentlga för den elntensva basndustrn. Därför anser man från denna tunga sektor att kärnkraften även fortsättnngsvs måste utgöra en bas den svenska energförsörjnngen. Energförsörjnng Text Crstna Lefland SKGS är ett energsamarbete mellan de elntensva basndustrnärngarna Sverge. Tllsammans sysselsätter dessa ndustrsektorer c:a 400 000 svenskar, drekt och ndrekt. Dessutom levererar basndustrn exportntäkter om c:a 400 mljarder kronor tll landet. Kärnkraft och vattenkraft har sett tll att Sverge decenner haft låga utsläpp och konkurrenskraftga elprser. V behöver en bred energmx, men v anser nte att kärnkraften kan ersättas av soloch vndkraft. Därför menar v att reaktorerna bör bytas ut mot nya när de nått sn teknska lvslängd, säger Lna Palm, energdrektör på SKGS. Hon framhåller att studer vsar att kärnkraften är bllgare än exempelvs vndkraft, även om nvesterngskostnaderna är höga. Men effektskatten mnskar kärnkraftens lönsamhet, och när man tll vndkraften lägger de stora subventonerna från elcertfkatsystemet så ser v resultatet de nvesterngar som görs dag. Det fnns en rsk att dagens subventonerade elprodukton drar undan mattan för dem som vll nvestera ny baskraft. Det rskerar att stå Sverge dyrt. Att regerng och opposton kan samarbeta om pensonsfrågor och utrkesfrågor, men nte om att säkra kärnkraften som en koldoxdsnål basprodukton framtdens elsystem är verklgen beklaglgt. Utsläppshandel mssgynnar Lna Palm framhåller att utsläppshandelns påverkan på elprset utgör ett orosmoment för basndustrn. Det är dag stor utsträcknng fosslbaserad kraft som sätter prset på Nordpool. I produktonskostnaden ngår kostnaden för utsläppsrätter. Inom EU fnns starka krafter som drver på för att öka prserna på utsläppsrätter, vlket ger ett ökat genomslag på elprset. Detta mssgynnar kraftgt basndustrprodukton Sverge som är V behöver en bred energmx, men anser nte att kärnkraften kan ersättas av sol- och vndkraft baserad på prncp koldoxdfr elprodukton. För att nte få negatva effekter på klmatet ser v därför att man måste bryta sambandet mellan utsläppshandeln och elprspåverkan. För vssa av de produkter som basndustrn tllverkar står elen för så mycket som 30 % av produktonskostnaden. Ett högre svenskt elprs leder tll mnskad konkurrenskraft för basndustrn, och rskerar även att leda tll ökade koldoxdutsläpp om produkton flyttar tll konkurrentländer med en mndre klmatvänlg elprodukton. Basndustrn kan spela en vktg roll även som producent av energ. Bland annat har man stora möjlgheter att leverera restvärme från sna processer tll närlggande samhällens fjärrvärmenät. Fr tllgång tll fjärrvärmenäten är därför en vktg fråga för basndustrn. Man har också under lång td arbetat framgångsrkt med energeffektvserng. Lna Palm, energdrektör på SKGS, menar att kärnkraften behövs om basndustrns el behov ska tllgodoses. Men de rktgt stora effektvserngsvnsterna görs vd större nvesterngar och åtgärder, vlket sn tur kräver poltsk och marknadsmässg långsktghet, avslutar Lna Palm. Lägre energförbruknng och högre produktvtet}perfekt Öka dn konkurrenskraft med Rexroth 4EE! För att vara konkurrenskraftg framtden gäller det att klara de vktgaste kraven: lägre energförbruknng och högre produktvtet. Bosch Rexroth fokuserar systematskt på fyra centrala delmoment för ökad energeffektvtet, något v kallar för Rexroth 4EE Rexroth For Energy Effcency. Det nnebär att v kombnerar en rad teknker och lösnngar som alla bdrar tll att använda energ på ett ntellgent sätt. Detta öppnar potentalen för stora effektvtetsvnster genom att betrakta systemet som en helhet från desgn och konstrukton tll drft och underhåll. Bosch Rexroth AB Varuvägen 7, 125 81 Stockholm www.boschrexroth.se