Föreläsning II Utveckling & Trender. Hållbara städer (ECO-CITIES och Hållbart (kollektivt) resande. Källa: http://www.physorg.com/news205253463.

Föreläsning II Utveckling & Trender Hållbara städer (ECO-CITIES och Hållbart (kollektivt) resande Källa: http://www.physorg.com/news205253463.html

Från förra föreläsningen - hur reser vi? Var fjärde resa görs med kollektivtrafik och av dessa resor görs nästan häften med buss (enligt Kollektivtrafikbarometern, 2009). Kollektivtrafikens marknadsandel Kollektivtrafik + taxi: 23 procent Bil + moped/mc: 77 procent Drygt 30 procent av resorna i storstadslänen görs med kollektivtrafiken jämfört med 10 procent i övriga län. Källa: Svensk kollektivtrafik, http://www.svenskkollektivtrafik.se/fakta/statistik/ 2010-10-25

Från förra föreläsningen - hur reser vi? Hur reser vi kollektivt? Stads- eller lokalbuss: 45,6 procent Tunnelbana: 16,9 procent Regionbuss: 13,5 procent Pendel- eller lokaltåg: 11 procent Spårvagn: 4,1 procent Regionaltåg: 5,4 procent Fjärrtåg: 1,5 procent Långfärdsbuss: 0,4 procent Andra färdmedel: 1,1 procent Källa: Svensk kollektivtrafik, http://www.svenskkollektivtrafik.se/fakta/statistik/ 2010-10-25

Trafik- och kapacitetsutveckling 1988-2009 Källa: Banverkets sektorsrapport 2009

Persontransporter på järnväg 11.1 miljarder pkm = all time high Långväga resor (> 10 mil) 6.3 miljarder. Kortväga resor 4.8 miljarder. Resor inom Öresundsregionen ökar. Källa: Banverkets sektorsrapport 2009

Prognoser om framtida resande (1) Källa: Banverkets sektorsrapport 2009

Prognoser om framtida resande (2) Utdrag från: Persontransporternas utveckling till 2010, SIKA, 2002, s. 23. http://www.sika-institute.se/doclib/import/105/sr_2002_1.pdf

Prognoser om framtida resande (3) Det finns olika modeller och metoder för att skatta behov och efterfrågan för resande. (Makro-) Modeller för att studera resandeutveckling är ex. SAMPERS (användes av SIKA i 2002-studien) Det är mycket svårt att sia om framtida trafik- och transportutvecklingen men man måste börja någonstans. Mer om resenärers beteenden och värdering samt metoder för skattning av dessa imorgon (FÖ3)

Hållbart framtida resande..hur? Bilismen drabbas av allt mer trängsel (.men det gör ju järnvägstrafiken också ) Brundtlandkommissionen (1988) Sustainable development. Olika aktörer arbetar för att öka det kollektiva resandets andel av olika anledningar t ex: Fördubblingsprojektet : Kollektivtrafikbranschen strävar efter en fördubbling av kollektivtrafikens marknadsandel. Arlanda flygplats: Behöver öka andelen kollektivtrafiken t/f Arlanda m a p sitt utsläppstak.

Källa: LFVs Handlingsplan utsläppstak, http://www.arlanda.net/upload/projekt/kollektivtrafikprojekt/handlingsplan%20sv.pdf

Arlanda flygplats och kollektivtrafik 45 % kollektivtrafikandel (hög andel fr. Europeiskt perspektiv) Jmf. Zürich flygplats (60%) Källa: LFVs Handlingsplan utsläppstak, http://www.arlanda.net/upload/projekt/kollektivtrafikprojekt/handlingsplan%20sv.pdf

Hållbart framtida resande och modal shift De olika transportslagen måste samverka men en viss förflyttning ( modal shift ) från bil-/flygtrafik måste ske och har redan skett till viss del. Kortväga resor (< 10 mil): Bil -> buss/brt/spårbunden trafik) Långväga resor: Flyg -> (snabb)tåg Minskat totalt resande!!!!

Kortväga resor & kollektivtrafiksystem Samhällen har ofta utformats efter bilresande (Stig Svallhammar, I väntan på tunnelbanan, 2008). Etablering av nya samhällen är trenden att planera för hållbara städer (eng. eco cities/sustainable cities) där bullerfria fordon på miljövänliga bränslen erbjuder frekventa, prisvärda, säkra och bekväma transporter.

Källa: Framtidens vardagsresor 2025, Svensk kollektivtrafik.

Vad är problemen med flera av de existerande, traditionella systemen? Jo, enligt rapporten Bus Rapid Transit Sverige? (2009) så kännetecknas svensk stadsbusstrafik ofta av följande egenskaper: Många busstrafiksystem är bullriga. Konventionell busstrafik är ofta dieseldriven även om användningen av tekniska förbättringar och användning av alternativa bränslen ökar. (Johansson & Lange, 2008).

Systemdefinitioner Spårbaserad system (Ur: Johansson & Lange, 2008) Järnväg nationellt system med 2 parallella räler Tunnelbana delvis avgränsat, ofta under markplan, 70-90 km/h. Förortsbana/Lokalbana lokal järnväg ej ansluten till det nat. jvgnätet. Snabbspårväg liknande tunnelbana men ej lika hög kapacitet, gatukorsningar förekommer, 80 km/h. Spårväg i markplan, styrning via sikt. Automatbana Förarlösa vagnar Spårtaxi trafikledning via central dator, förarlösa småtaxis för 1-4 pers. (Delat spår): ex lokalbana + jvg

Systemdefinitioner Bussbaserade system (Ur: Johansson & Lange, 2008) Konventionell busstrafik Systemstyrda bussar Mekaniskt styrda bussar (ex. kantstyrda, O-bahn) Spårstyrda bussar (räl i gatan, gummihjul, GLT/TVR) Optiskt styrda bussar (kamerasystem läser av markeringar på vägen) Elektroniskt styrda bussar (kablar i vägen sänder signaler till fordonet) Magnetiskt styrda bussar (magneter i gatan) BRT Bus Rapid Transit

BRT Bus Rapid Transit Tänk tunnelbana Använd bussar Ur: Bus Rapid Transit Sverige? (2009)

Olika typer av BRT (1) Ur: Bus Rapid Transit Sverige? (2009)

En jämförelse av olika system Ur: Bus Rapid Transit Sverige? (2009)

Val av linjenätsutläggning A och O..men mer om det den 8 och 15 nov Ur: Bus Rapid Transit Sverige? (2009)

Långväga resor & kollektivtrafiksystem Källa: O. Fröidh, 2010.

Marknadssegment för långväga resor Källa: O. Fröidh, 2010.

Marknadssegment för klassiska tåg Källa: O. Fröidh, 2010.

Marknadssegment för höghastighetståg Källa: O. Fröidh, 2010.

Källa: O. Fröidh, 2010.

Vad innebär höghastighetståg? Höghastighetståg är persontåg som har en topphastighet av minst 250 km/h (enligt fd. Banverkets definition). För att kunna utnyttja sin hastighetspotential krävs en höghastighetsbana. Definitionen av höghastighetståg varierar mellan länder m a p topphastighet, ofta mellan 180 km/h och 250 km/h. På sikt kan detta intervall ändras.

Internationellt perspektiv Källa: KTH.

Överblick av Europeiska höghastighetsbanor

Exempel på höghastighetståg i världen AVE, Spanien Acela Express, USA Eurostar, Frankrike/Belgien/Storbritannien InterCityExpress, (ICE), Tyskland. JR-Maglev MLX01, Japan High Speed Train (HST), Storbritannien Korea Train Express (KTX), Sydkorea Lyria, Frankrike/Schweiz Sapsan, Ryssland Shinkansen, Japan Transrapid, Tyskland Treno Alta Velocità, Italien Thalys, Frankrike/Belgien/nederländerna TGV (Trains à Grand Vitesse), Frankrike

Shinkansen Japanease Bullet Train

Maglev - Magnetisk Levitation Källa: http://www.gizchina.com/wp-content/uploads/images/maglev.jpg

Snabbtåg i Sverige? Gröna tåget Ostlänken Götalandbanan Europabanan Källa: O. Fröidh, 2010.

Några tankar om framtidens resor Framtidens vardagsresor 2025, Svensk kollektivtrafik. http://www.iva.se/pagefiles/8212/rapport%20svensk%20kollektivtrafik%20framtidens%20vardagsresande%202025.pdf

Litteratur Persontransporternas utveckling till 2010, SIKA, 2002 http://www.sika-institute.se/doclib/import/105/sr_2002_1.pdf Banverkets sektorsrapport 2009, Banverket, 2010. Handlingsplan utsläppstak, LFV, 2008. http://www.arlanda.net/upload/projekt/kollektivtrafikprojekt/handlingsplan%20sv.pdf Bus Rapid Transit i Sverige?, Andersson, Gibrand samt Kottenhoff, KTH/Trivector, 2009. http://www.trivector.se/fileadmin/uploads/traffic/rapporter/slutrapport_brt.pdf. Persontransporter i långa banor, Johansson och Lange, Banverket, 2008. Resande och trafik med Gröna Tåget, Oskar Fröidh, KTH, 2010-06-18. http://www.gronataget.se/upload/publikadokument/1001jvg_rapport.pdf

www.liu.se