Hur väljer jag gymnasieprogram?

Malmö högskola Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Uppsats 15 högskolepoäng Hur väljer jag gymnasieprogram? How do I choose programme for upper secondary school? Jonas Malm Kristina Knutsson Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Examinationsdatum 2009-12-08 Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Anders Lovén

Sammanfattning Det framtida gymnasievalet är ett första steg in i vuxenvärlden. Ungdomarna i vår studie har 25 olika gymnasieskolor att välja mellan i sin närmiljö. Vårt syfte var att ta reda på hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i årskurs nio som står inför sitt första utbildningsval. Vår studie visar på ett resultat där ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehåll. Ungdomarna beskriver att det är intresset som styr deras val. Det framkommer att valet påverkas av vårt kön, social bakgrund och kulturell tillhörighet. Resultatet bekräftas från tidigare forskning och teorier. Föräldrarna är de viktigaste förebilderna inför gymnasievalet och framtida yrkesval. Det finns en medvetenhet bland ungdomarna att det krävs eftergymnasial utbildning för att få arbete i dagens samhälle. Ungdomarna är fria att söka vad de vill efter intresse och förmåga, men vi ser att trots deras frihet så följer många i sina föräldrars fotspår både kulturellt, socialt och yrkesmässigt. 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och frågeställningar... 5 2. Tidigare forskning... 5 2.1 Elevers agerande inför gymnasievalet... 5 2.2 Vilken betydelse har elevers självsortering... 6 2.3 Elevers oro och förväntningar inför gymnasievalet... 7 2.4 Elevers uppfattningar om studie- och yrkesval... 8 2.5 Kunskapsområden som är viktiga för elevers studie- och yrkesval... 9 2.6 Det fria gymnasievalet... 10 3. Metod... 11 3.1 Urval... 12 3.2 Genomförande... 13 3.3 Validitet och reliabilitet... 14 4. Teoretiska perspektiv... 15 4.1 Det subjektiva yrkesvalet... 15 4.2 Fyrstegsmodellen... 17 4.3 Super och Bachrachs integrerade teori... 18 4.4 L. Gottfredson teori om genus och klasstillhörighet... 19 5. Resultat... 19 5.1 Kunskap... 20 5.2 Självkännedom... 23 5.3 Framtiden... 25 6. Analys... 27 6.1 Kunskap... 28 6.2 Självkännedom... 31 6.3 Framtiden... 33 7. Diskussion... 34 8. Källförteckning... 37 Bilaga 1, Intervjuguide... 39 Bilaga 2, Presentation av intervjudeltagare... 41 Bilaga 3, Informationsbrev till intervjudeltagare... 43 2

1. Inledning Vad ska du bli när du blir stor? Ska du bli som far och mor? Ska du bli en boss, en försäljare, eller disponent nånstans? Kanske nöjer du dej med vilket jävla skitjobb som helst. Du bara bryr dej inte alls, det får gå som det går. Vad ska du bli? Ebba Grön, Vad ska du bli, 1979 1.1 Bakgrund Vad ska jag välja, hur ska jag välja och vem hjälper mig att välja? Det är frågor som ungdomar i årskurs nio ställs inför när de börjar grundskolans sista år. Samhället har förändrats och därmed även ungdomarnas möjligheter till utbildning. Tidigare generationers ungdomar har kunnat följa relativt väl upptrampade stigar när det gäller val av utbildning och yrke. I dagens samhälle finns det inte något bestämt livsmönster att följa, samhället förespråkar istället det fria valet och det livslånga lärandet. Gymnasieskolan är idag mer individanpassat än tidigare, vilket innebär att valmöjligheterna för ungdomarna är flera. Sandell (2007) hänvisar till Skolverket där de menar att gymnasieskolan är uppbyggd kring att elevers olika önskemål och behov ska tillgodoses i hög grad. Enligt Sandell borde den anpassningen stämma bra överens med ett individualiserat samhälle, där människor allt mer måste vara reflekterande och flexibla för att passa in på arbetsmarknaden (Sandell 2007 s.145). Individanpassningen gör att ungdomarna är hänvisade till egna val och beslut. Det fria valet kan i ungdomars öron klinga starkt. Hur fritt är egentligen det fria valet? Hur medvetna är de om påverkansfaktorer som könstillhörighet och social, ekonomisk och kulturell bakgrund? Valet till gymnasiet kan ses som ett första steg in i vuxenvärlden. Forskning visar på att gymnasievalet är stort och viktigt val för ungdomarna. Vilka kunskaper och 3

erfarenheter har ungdomarna för att göra väl genomtänkta gymnasieval? Enligt läroplanen så är ett av skolans mål att eleven skaffar sig tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning (Lpo 1994 s.10). Har Internet, broschyrer och öppet hus på olika gymnasieprogram och skolor någon betydelse för valet? Har de erfarenheter som ungdomarna fått från sin prao någon innebörd för deras val? Hur påverkas ungdomarna i sitt val av den nära omgivningen som föräldrar, släkt och kompisar? Vårt examensarbete kommer att behandla den problematik som ungdomarna i Grantorps kommun (figurerat namn) står inför då de ska välja till gymnasiet. Grantorp har inte tillgång till någon egen gymnasieskola vilket innebär att ungdomarna får söka sitt gymnasieprogram på andra orter. Grantorps kommun är belägen i ett geografiskt läge där avståndet är ungefär lika långt till de tre omkringliggande orterna, en större och två mindre, och deras gymnasieskolor. Grantorp är en arbetarkommun med 14 000 invånare. Det är en växande kommun där inflyttningen är större än utflyttningen. En stor del av inflyttningen sker från utlandet. Utbildningsnivån i kommunen är lägre än riksgenomsnittet. I Grantorp finns många småföretag där både kvinnor och män finns representerade. Arbetslösheten ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Ungdomarna i vår undersökning har således en mängd valmöjligheter att ta ställning till, då de tre grannkommunerna erbjuder sammanlagt 25 stycken olika gymnasieskolor. Kommunerna erbjuder ett liknande utbud av program och inriktningar, men även specialinriktningar. Hur ska de navigera i denna djungel av möjligheter? Med tanke på ovanstående problematik, och med det faktum att vår undersökning görs fyra månader innan gymnasievalet ska vara klart, så är vi intresserade av att veta hur ungdomar i årskurs nio tänker inför sitt gymnasieval. Vad har de för kunskaper om sig själv och de olika valmöjligheterna som erbjuds? Med kunskap om sig själv menar vi självkännedom som innebär att eleven har kunskap om sig själv när det gäller anlag, intressen, värderingar, kompetenser, psykiska, sociala, intellektuella förmågor och starka och svaga sidor. Vi vill också undersöka vem eller vilka ungdomarna tar hjälp av i sitt gymnasieval. 4

1.2 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur eleverna resonerar kring valet av gymnasieskola, ort och program. Vi vill veta hur eleverna tänker inför sitt gymnasieval och vem de tar hjälp av för att göra ett väl genomtänkt val. För att få svar på detta har vi valt följande frågeställningar. 1. Vilken kunskap och förväntning har eleverna inför sitt gymnasieval? 2. Vem tar eleverna hjälp av för att välja program? 3. Vilken betydelse har självkännedomen för deras val? 4. Hur medvetna är de om valets betydelse för deras framtid? 2. Tidigare forskning 2.1 Elevers agerande inför gymnasievalet Författarna Dresch & Lovén (2009) har varit verksamma inom studie- och yrkesvägledning i över 25 år. I denna studie under utgivning har författarna sitt fokus på hur eleverna i årskurs nio tänker och agerar inför sitt gymnasieval, samt hur medvetna eleverna är om vad och vem som påverkar dem inför valet. Studien behandlar även vilken roll socialgrupp, etnicitet och genus har för elevernas val. Deras resultat från denna opublicerade artikel visar, att elevers attityder och handlingsmönster förändrats lite. Författarna har jämfört sina resultat med tidigare forskning inom området, både egna och andras, och funnit att trots stora omvärldsförändringar så finns det stora paralleller med studier gjorda på 1980- talet. I denna nya studie görs jämförelser med deras tidigare studie från 2003. Författarna konstaterar att elever är mindre mogna än tidigare att välja. Internet, med ökad tillgång på information, gör att elever inte orkar söka på egen hand. Överflöd av information gör, att eleverna behöver hjälp att välja och en 5

begränsad arbetsmarknad för eleverna innebär allt längre utbildningstid. Enligt författarna bekräftas tidigare resultat, samt att de i viss mån också förstärks. Dresch & Lovén pekar på ett antal framträdande drag som har betydelse för elevens gymnasieval. Det är osäkerheten kring den egna identiteten och vad den har för betydelse för individens framtid. Den kan inte avhjälpas med digital information, utan eleverna önskar och söker mer personlig kontakt såväl med föräldrar som med studie- och yrkesvägledare. Studien avslutas med en diskussion om habitus. Elevens väg till och under gymnasiet är i hög grad en produkt av habitus, som eleven bär med sig. Enligt författarna, vore en större insikt om eget habitus ett steg i riktning mot en vägledning. Detta öppnar ögonen för eleverna och stegvis kan vidga deras alltför begränsade handlingshorisont. 2.2 Vilken betydelse har elevers självsortering I Sandell (2007) framkommer att genom ungdomars gymnasieval utforska och analysera utbildningssegregationen i den svenska skolan och dess relation till individualisering och unga kvinnors och mäns positioneringar i lokala praktiker (Sandell 2007 s.22). Författaren hänvisar till, Skolverket 2004, där det framkommer att gymnasieskolan gått från utsortering via urval till självsortering via tillval. Sandell menar att i den tidigare gymnasieskolan innan kommunerna tog över ansvaret hade utbildningsutbudet fastare ramar samt att det var svårare att komma in på vissa gymnasieutbildningar. Idag är tanken att alla elever ska få sina önskemål och behov tillgodosedda i så stor utsträckning som möjligt (Sandell 2007 s.18). Enligt författaren bör denna anpassning stämma bra överens med ett individualiserat samhälle, där människor alltmer måste vara reflekterande och flexibla för att passa in på arbetsmarknaden. Valet till gymnasieskolan påverkas av inställningen till studier samt att eleven bedömer vilket program den passar in på. Sandell pekar på att kön utgör en viktig dimension när eleven gör sitt val. Författaren menar att könssegregationen vid val av gymnasieprogram fortfarande är tydlig. Vid jämförelse mellan killar och tjejer så har killarna alltjämt svårare att bryta den traditionella könstraditionen. Tjejerna 6

i avhandlingen har en tendens, att inte i lika stor omfattning välja ett könsneutralt program som killarna. Även Bourdieus begrepp habitus har betydelse för elevernas gymnasieval. Enligt Sandell så bidrar vårt habitus till på vilket sätt vi tolkar vår omvärld och hur vi positionerar oss vid val av utbildning och yrke. Författaren kom i sin pilotstudie fram till att elever med välutbildade föräldrar tolkade NV-programmet som möjligt att välja. Ett starkt utbildningskapital gjorde att de bedömde sig vara tillräckligt bra för att satsa på de mest prestigefyllda nationella programmet (Sandell 2007 s.181). Sandell menar att de elever vars föräldrar inte är lika välutbildade behöver mycket höga betyg för att göra samma bedömning för vad som är möjligt. Eleverna i avhandlingen uttrycker att deras gymnasieval sker självständigt, och att de inte påverkats av vare sig kompisar eller föräldrar. Sandell menar att de införlivat diskursen om egenansvar (Sandell 2007 s.145). Vidare menar författaren att det finns flera exempel på att eleverna påverkats av sina föräldrar i sitt val. Killar orienterar sig mer enligt sin bakgrund, än vad tjejer gör, och väljer utbildningar som har nära kopplingar till pappans yrke. 2.3 Elevers oro och förväntningar inför gymnasievalet Lovéns avhandling Kvalet inför valet gjordes år 2000. Den handlar om elevers förväntningar inför gymnasievalet, samt mötet med vägledaren. Lovén har valt att göra en empirisk undersökning, där han använt både enkäter och intervjuer. Studien bygger på intervjuer gjorda med elever före och efter valet, samt med vägledare. Han har valt att undersöka hur, vad och varför elever väljer som de gör. Vidare har han haft intresse av hur eleverna uppfattat vägledarens roll i valet samt hur de bedömer sin egen insats. Han betonar hur viktig vägledningsprocessen är för valet. I samtalen får eleverna möjlighet till ökad självkännedom, kunskap om alternativa gymnasieprogram och hur beslutsgången och genomförandet kan ske. Eleverna står inför om valen är möjliga eller omöjliga. Vägledaren roll är att vidga perspektiv och ge nya infallsvinklar. Eleverna uttrycker sin osäkerhet inför valet och de känner sig inte mogna att välja 7

utbildning. I avhandlingen framkommer att eleverna tycker det är viktigt att prata med vuxna inför valet, viktigast är föräldrarna och därefter vägledaren. Andra personer som nämns är syskon och kompisar. Eleverna har under sin utbildning inga direkta erfarenheter av arbetslivet förutom praoveckorna vilket leder till liten insikt i utbildningar och vidare yrken, utan det är intresset och därefter betygen som styr valet. Lovén tar upp Gottfredson teori om hur människor formas av sin omgivning och hur dessa begränsas i sitt väljande av faktorer som kön och social bakgrund. Slutsatsen är att väljandet är en kombination av individuella och strukturella faktorer som samvarierar på skilda sätt för olika individer. Eleverna avväger, mer eller mindre medvetet, sina möjligheter och gör sedan en kompromiss mellan möjliga respektive önskvärda mål. 2.4 Elevers uppfattningar om studie- och yrkesval I sin avhandling, SYO-kulturer i skolan (1994), menar Henrysson att valsituationen för eleverna är ett komplicerat samspel mellan en mängd yttre och inre faktorer, som ställer stora krav på eleverna för att kunna genomföra väl underbyggda studie- och yrkesval (Henrysson 1994 s.12). De yttre faktorerna är bl. a. kunskap om olika alternativa utbildningsvägar, dess innehåll och krav, förhållanden i arbetslivet samt situationen på arbetsmarknaden. De inre faktorerna är individens egna förutsättningar, som intresse, begåvning, fysiska begränsningar och de fysiska förutsättningarna bör övervägas av individen i valsituationen. Enligt Henrysson så känner sig eleverna osäkra inför valet till gymnasiet. Osäkerheten är att de saknar tydliga uppfattningar om innehållet i gymnasieskolan utbud av linjer. Vidare menar författaren att eleverna har svårt att bedöma svårighetsgraden mellan gymnasiet och grundskolan. Deras kunskaper om yrken inskränker sig till sådana som de kommit i kontakt med under sin prao eller genom föräldrar, grannar och bekanta (Henrysson 1994 s.158). Enligt eleverna i Henrysson avhandling, så varierar föräldrarnas inflytande på valet. I vissa fall är förväntningarna från hemmet starka, medan i andra fall 8

deklarerar eleverna sitt oberoende i valet. Eleverna är i regel omedvetna om socialisationens styrande effekt när det gäller studie- och yrkesval. 2.5 Kunskapsområden som är viktiga för elevers studie- och yrkesval Skolverkets rapport (1995) Utvärdering av grundskolan, är sammanställd av Fransson och Kriegholm. Rapportens fokus ligger på elevernas val till gymnasiet och skolans arbete med studie- och yrkesvägledning. Det framkommer i rapporten att valet ska vara fritt. Eleven utgår från intressen och förutsättningar, men betygen, social bakgrund och könstillhörighet är faktorer som påverkar elevernas val av studieinriktning och yrke. Socialt ursprung har betydelse för om eleverna väljer studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det framkommer även hur könssegregerad gymnasieskolan är, där flickor i större utsträckning än pojkar väljer studieförberedande program. Författarna lyfter fram fyra kunskapsområden, som framkommit vara viktiga för eleverna i deras framtida studie- och yrkesvalsituationer. De fyra områdena är omvärldskunskap, självkännedom, beslutskunskap och övergångskunskap. Omvärldskunskapen lyfter fram elevers kunskaper om olika valalternativ och framtida möjligheter. Inom detta område ryms även att eleven måste utveckla kunskaper i att analysera och jämföra yrken av olika slag. Självkännedom är elevens kunskap om sig själv och sina anlag, intressen, värderingar, starka och svaga sidor, psykiska, sociala och intellektuella förmågor. Kunskap om sig själv anses som väsentlig för att relatera sig själv till olika utbildningar och yrken. Beslutskunskap innebär att eleven fattar sina studie- och yrkesvalsbeslut på kritiskt granskad information och god självkännedom. Eleven bör under skoltiden få utveckla strategier, färdigheter och kunskaper för att hantera dessa beslut. 9

Övergångskunskap innebär att eleven ska kunna hantera övergångar från ett stadium till ett annat, från en skolform till en annan, från skolgång till arbete samt från ungdom till vuxen. Föräldrarna och vägledaren är de personer som eleverna tar hjälp av för att göra sitt gymnasieval. 47 % av eleverna har uppgett att det är föräldrarna som har gett dem mest stöd inför valet. Det framkommer att det är viktigt för eleverna att samtala med vuxna i beslutsprocessen. I rapporten säger eleverna, att det viktigaste för att lyckas i sina studier, är den egna förmågan och ambitionerna. När eleverna gör sina val tar de hänsyn till fyra olika faktorer som, att det känns rätt att gå denna utbildning, att de är intresserade av den, att den är bred och inte låser dem inom ett allt för snävt område och att arbetsmarknadsutsikterna är goda efter avslutad utbildning. 2.6 Det fria gymnasievalet Skolverkets rapport nr 299 (2007) handlar om attityder till skolan. Under rubriken skol och gymnasieval diskuteras att i Sverige har vi skolplikt till 16 års ålder vilket för de flesta elever avser grundskoletiden. Gymnasieskolan är frivillig, men i praktiken börjar nästan alla elever på gymnasieprogram. Det är nästan 90 % av grundskoleeleverna som går ut nian med behörighet till gymnasiet. En majoritet av dem som inte är behöriga börjar på gymnasieskolans individuella program. Under 1990-talet har valfriheten ökat vilket gett eleverna möjlighet att fritt välja skola. Det är idag 15 % av gymnasieskolorna som är fristående skolor. I rapporten är majoriteten av de tillfrågade lärare positiva till fristående skolor även om man arbetar på kommunal skola. Gymnasieelever har fått svara på frågor om vilken betydelse olika former av information eller kontakter har haft för deras val av utbildning. Där framkom att studiebesök och praktik hade störst betydelse, därefter kom information i tryckt material. Det är få elever som anger att Internet haft någon betydelse. Knappt 10

hälften av de tillfrågade anger att samtalet med studie- och yrkesvägledaren var viktig inför gymnasievalet. Kompisar har mindre betydelse än studiebesök och praktik, tryckt material och samtal med studie- och yrkesvägledaren, men att de har större betydelse än föräldrar och lärare. Elever med utländsk bakgrund anser föräldrarnas betydelse som viktigare än de med svensk bakgrund. Elevers behov av information och studie- och yrkesvägledning kan variera stort, det kan bero på hur säker man är i sitt val och vilket stöd man får hemifrån av föräldrarna. Enligt rapporten tänker eleverna ofta på framtida studier, flickor något mer än pojkar. Eleverna är medvetna om att det krävs en hel del utbildning för att få ett arbete. De flesta eleverna i undersökningen tror att de absolut eller troligtvis kommer att läsa vidare efter avslutad gymnasietid. 3. Metod I vår undersökning stod valet mellan en kvantitativ metod respektive kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden valdes bort för att vi ville gå på djupet och få ungdomarnas egna svar på frågorna och direkt kunna ställa följdfrågor. Fördelen med enkäter är att vi hade nått ett större antal elever men svårigheten är att ställa de rätta frågorna med hänsyn till frågeställningen. Enligt Larsen (2007) finns det en risk att dra felaktiga slutsatser i en kvantitativ metod än med en kvalitativ metod. Fördelen med kvalitativ metod är att forskaren möter informanten ansikte mot ansikte. Detta är en fördel, eftersom det minimerar bortfallet. Det är inte så många som uteblir från en intervju, men många låter bli att fylla i utsända frågeformulär (Larsen 2007 s.27). Vi har valt att använda en kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor, detta för att få med elevernas egna ord när de förklarar sin situation. Vi följde en intervjumall där alla svarar på samma frågor, vilket gör det lättare att jämföra svaren. Enligt Dalen är kvalitativ forskning att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet (Dalen 2007 s.11). 11

Vi gjorde en intervjuguide med huvudområden och under varje huvudområde följer ett antal frågor (se bilaga 1). Frågorna vi valt är för att få insikt och kunskap, vad de vet om gymnasieskolans program, hur de ser på sig själva, omgivningens syn på dem och praons relevans för deras val och vilka tankar de har om framtiden. Intervjuguiden indelades i tre huvudområden; kunskap, självkännedom och framtiden. Dalen menar, det är viktigt att i alla projekt som använder intervjumetoden krävs det en utarbetad intervjuguide. Intervjuguiden ska innehålla centrala teman och frågor som täcker de viktigaste områdena för studien. Vi har använt denna metod för att kunna ställa följdfrågor. I en kvalitativ intervjustudie måste man alltid göra en eller flera provintervjuer för att testa intervjuguiden, men också för att testa sig själv som intervjuare (Dalen 2007 s.36). Detta gjordes för att se om intervjuguiden fungerade. Vi kom fram till att den var tillfredställande och vi startade intervjuandet. Vi har försökt följa ett forskningsetiskt förhållningssätt, där de viktigaste principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kommunen där vi förlagt vår studie har fått figurerat namn, likaså eleverna. 3.1 Urval Vid urvalet av elever tog vi av bekvämlighetssynpunkt hjälp av studie- och yrkesvägledaren på den tilltänkta skolan för att få hjälp med att nå elever som går i årskurs nio. Skolan som vi valt har många elever en utländsk bakgrund. Urvalet skedde enligt självselektion, vilket betyder att vi besökte en klass och frågade eleverna om vilka som ville vara med i vår undersökning. 13 elever anmälde sitt intresse och vi har valt att intervjua alla. Det blev 7 pojkar och 6 flickor som ville delta, varav 8 elever med utländsk bakgrund. Förteckning över deltagarna i vår intervju finns under bilaga (se bilaga 2). Antalet informanter kan inte vara för stort, eftersom både genomförandet av intervjuerna och bearbetningen av dem är en tidskrävande process. Samtidigt måste materialet vara så stort så att det kan utgöra tillräckligt underlag för tolkning och analys (Dalen 2007 s.54). 12

Vi är medvetna om att när urvalet sker enligt självselektion, så är det kanske de elever som vet vad de vill som anmäler sitt intresse för deltagande. Detta kan påverka hur resultatet blir. Vi kan dock inte se att vi kunde ha gjort på något annat sätt, med tanke på tiden för vårt arbete. I intervjuer finns stor risk att informanten påverkas av situationen och av intervjuaren och det kan då få viss betydelse för det som sägs precis där just då (Larsen 2009 s.81). 3.2 Genomförande Vi fick följa med studie- och yrkesvägledaren på en lektion med en nionde klass. Här fick vi möjlighet att presentera oss, samt ge en kort redogörelse av syftet med vårt arbete (informationskravet). Vi berättade hur intervjuerna skulle gå till, samt att deltagandet var frivilligt och kunde avslutas när de ville (samtyckeskravet). Vidare berättade vi om de forskningsetiska principerna som vad sekretess innebär alltså konfidentiell. De kommer att få fingerade namn och det inspelade materialet förstörs när arbetet är avslutat (nyttjandekravet). Vi stannade kvar lektionen ut och därefter fick de möjlighet att prata med oss och boka tid för intervjuer. En informationslapp med presentation, syfte, etiska punkter samt adresser delades ut (se bilaga 3). Vi ville om möjligt genomföra samtalen i en miljö där vi kunde vara ostörda och långt ifrån klassrumsmiljön. Vi är medvetna om att skolmiljön kan påverka svaren och vill göra intervjuerna så likt ett samtal, där de kände att vi var intresserade av deras tankar och idéer. Den som intervjuas ska uppleva intervjusituationen på ett sådant sätt att hon eller han känner sig trygg, och inte får känslan av att bli värderad eller betygsatt, eller bli betraktad som mindre vetande eller otillräcklig (Larsen 2009 s.87). Veckan därpå fick vi möjlighet att låna kuratorns rum för att genomföra intervjuerna, vilket tog två dagar. Vi hade inget bortfall utan alla 13 elever kom till avtalad tid. Under intervjuerna valde vi att sitta med båda, för att vi lättare 13

skulle kunna diskutera om det som framkommit under samtalet. Vi är medvetna om att det kan upplevas som om vi är i maktrelation när vi är två mot en. Intervjuerna startade med lite uppvärmningsfrågor om hur de trivs i skolan, och om hur intervjuerna går till och ungefär vad frågorna handlar om. Ännu en gång berättade vi om de etiska punkterna och därefter startade intervjun. Vi följde vår intervjuguide som var indelade i tre huvudområden vilka är kunskap, självkännedom och framtid. Frågorna är öppna och det ges utrymme för att samtala kring dem. Alla elever fick samma frågor, detta för att det ska vara lättare att jämföra svaren. 3.3 Validitet och reliabilitet Validitet handlar om relevans eller giltighet, alltså att samla in data som är relevant för den frågeställning man valt (Larsen 2009 s.80). Före intervjuerna genomfördes två provintervjuer, där vi fick möjlighet att testa den tekniska utrustningen och se hur intervjufrågorna fungerade. Efter provintervjuerna diskuterades om frågorna var relevanta för vår frågeställning och vi beslöt att den var tillfredställande. Vid intervjutillfällena har vi varit två, vilket vi menar kan göra att validiteten blir högre än om vi varit själva. Reliabiliteten visar på exakthet eller precision, att vår undersökning alltså är tillförlitlig, och att noggrannhet har präglat förloppet (Larsen 2007 s.81). Det finns tidigare forskning kring ämnet och vårt resultat samstämmer med tidigare forskning. Vi har transkriberat det inspelade materialet i sin helhet och försökt vara noggranna för att reliabiliteten ska bli så stor som möjligt. Våra personliga värderingar och förförståelse kan påverka hur vi tolkar och analyserar resultaten, men även hur de intervjuade tolkade våra frågor. Vi har försökt att vara så objektiva som möjlig. 14

4. Teoretiska perspektiv 4.1 Det subjektiva yrkesvalet I boken Ungdomar i övergångsåldern (Ahlgren 1999) beskriver hon det subjektiva yrkesvalet. Ahlgrens teorimodell för hur individen påverkas av och tolkar omgivningens reaktioner på dennes beteende bygger på Meads symboliska interaktionsteori och Festingers sociala jämförelseteori. Människan har behov av att utvärdera sina åsikter och sina förmågor gentemot andra (Ahlgren 1999 s.92). Enligt Ahlgren menar Mead och Festinger att individens identitet och medvetande byggs upp som en följd av social interaktion. Den sociala interaktionen sker i en mängd olika sociala situationer. Individens beteende och förmågor blir i dessa situationer framträdande. Individen skapar sig en mängd uppfattningar och bilder av sig själv beroende på hur han relaterar sig till andra och hur andra reagerar på hans beteende i olika sammanhang (Ahlgren 1999 s.92). Hur andra reagerar på individens beteende i en viss situation ligger till grund för individens självvärdering av sitt beteende. Enligt Ahlgren är självvärderingen grunden för individens självförtroende och utgör grunden för motivation och handlingsredskap som individen har inför sitt studie- och yrkesval. Ahlgren tar i sin modell upp ett antal centrala begrepp som är viktiga för individens självuppfattning och självvärdering inför framtida studie- och yrkesval. Signifikanta andra innebär personer som har störst betydelse för elevens självbild. Men alla signifikanta andra är inte lika betydelsefulla och det beror på våra attityder till dem. Olika människor är signifikanta ur olika aspekter och av olika skäl. Ahlgren menar att vilka som är de verkliga signifikanta kan bara individen själv avgöra. Förutsättningar och tidigare erfarenheter innebär hur omgivningen reagerar på handlingar och prestationer som individen utfört. Självbilden bekräftas genom positiva och negativa reaktioner från omgivningen på ens beteende eller prestationsförmåga. En god självbild gör att tillfälliga misslyckanden får mindre betydelse. 15

Individens egna värderingar påverkas av de värderingar omgivningen, speciellt personer som är viktiga för individen d.v.s. signifikanta andra. Ambition innebär, att den ambitionsnivå individen har för sitt handlande och i vilken omfattning man når upp till sin ambitionsnivå har stor betydelse för dennes självvärdering (Ahlgren 1999 s.99). Tolkningsprocess assimilation är, hur andras reaktioner på individens beteende tolkar individen i överensstämmelse med egen självbild. Detta påverkar och individens bild av sig själv. Ackommodationens tolkningsprocess är, när omgivningen reagerar på individens beteende och detta inte stämmer överens med individens egen bild av sig själv. Måste individen omvärdera sig själv efter de nya erfarenheter denne fått. SOCIAL OMGIVNING Förutsättningar & erfarenheter Andras reaktion Värderingar Ambition Signifikanta andra Tolkningsprocess Individens handling Ackommodation Assimilation Figur 1. Ahlgrens teoriansats om den sociala omgivningens betydelse för studie- och yrkesvalet. 16

4.2 Fyrstegsmodellen Fyrstegsmodellen är en vägledningsmodell framtagen av Borhagen & Lovén (1991). För att kunna göra ett väl genomtänkt val kan denna modell vara användbar. Utgångspunkt i modellen är att studie- och yrkesvalet handlar om en process, där väljandet och vägledningen betonas. Centrala begrepp i modellen är medvetenhet om sig själv, medvetenhet om alternativen, hjälp att fatta beslut och hjälp med genomförandet för att nå sina mål. 1. Medvetenhet om sig själv, innebär att eleven behöver hjälp med att bli medvetna om sina intressen, anlag och ambitioner. 2. Medvetenhet om alternativ, innebär att eleven behöver kunskaper om olika alternativ inom arbetsmarknad, utbildning och yrken. 3. Hjälp att fatta beslut, innebär att eleven måste göra avvägningar mellan olika alternativ och vad detta kan få för konsekvenser. 4. Hjälp med genomförande, innebär att eleven med hjälp av t ex studie- och yrkesvägledare upprättar en handlingsplan där både hinder och möjligheter är framtagna. 1. Medvetenhet om mig själv 2. Medvetenhet om alternativ 3. Hjälp att fatta beslut 4. Hjälp med genomförande Figur 2. Fyrstegsmodellen hämtad från Lovén (2000). 17

4.3 Super och Bachrachs integrerade teori Yrkesvalforskarna Super och Bachrach (Franke-Wikberg & Lundgren 1980) analyserade ett forskningsmaterial som gick ut på att utveckla en generell teori som skulle förena forskarnas olika synsätt på yrkesvalet. Super och Bachrach gjorde ett försök att sammanställa kunskapen och utveckla en integrerad teori, vilken består av tolv satser. Vi kommer i vårt arbete fokusera på punkterna ett till sju, vilka vi anser är relevanta för vår studie. 1. Yrkesutvecklingen är en under hela livet pågående, kontinuerlig och oåterkallelig process. 2. Yrkesutvecklingen är en ordnad och förutsägbar process. Eftersom olika individer inom samma kultur möter likartade utvecklingsuppgifter följer processen för de flesta ett visst mönster. 3. Yrkesutvecklingen är en dynamisk process i den meningen att den innebär ett samspel mellan individens förutsättningar och de utvecklingsuppgifter som måste bemästras mellan personliga och sociala faktorer samt mellan individens uppfattning om sig själv och den yttre verkligheten. 4. Individens uppfattning om sig själv börjar utvecklas i barndomen, blir klarare under tonåren och färgas då också av det förestående yrkesvalet. 5. Verklighetsfaktorer, i form av såväl personliga förutsättningar som förhållanden i den yttre omgivningen, spelar en allt viktigare roll i del av yrkesutveckling som pågår från de tidiga tonåren till vuxen ålder. 6. Det sätt på vilket individen identifierar sig med föräldrarna har betydelse för hans val av adekvata roller och rollernas omvandling till yrkesönskningar och yrkesplaner. I ett samhälle med tydliga könsroller är det troligt att yrkesanpassningen går lättare för dem som identifierar sig med en person av det egna könet. 7. Riktningen och hastigheten i en individs rörelse från yrkesnivå till en annan står i samband med hans intelligens, föräldrarnas socialgruppstillhörighet, hans eget statusbehov, de värden han skattar högt, intressen, samarbets- och ledarförmåga 18

samt tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden (Franke-Wikberg & Lundgren 1980 s.30). 4.4 L. Gottfredson teori om genus och klasstillhörighet Gottfredson (1981) är i botten sociolog och har formulerat en teori som utgår från ett sociologiskt och psykologiskt synsätt. När hon arbetade med Holland blev hon inspirerad av psykologiska karriärteorier. Från sociologin har hon inspirerats av hur människor formas av sin omgivning vid val av utbildning och yrkesval, samt att kön och social bakgrund påverkar vårt väljande. Individen har en zon av acceptabla alternativ utifrån genus och social bakgrund. Hennes teori är en process där individen kompromissar mellan vad de kan tänka sig att välja och om vad som är socialt möjligt för dem. De sociologiska faktorerna som påverkar elevernas yrkesval kallar hon sociala rummet. I detta rum tar eleverna ställning om sitt val utifrån sin självuppfattning där det i första hand styrs utifrån sitt kön och därefter social bakgrund och sist intresse. Eleverna återskapar sina föräldrars roller och socialiseras in i deras tänkande från tidig barndom, vilket förklarar könsordningen och den sociala klasskillnaden i yrkeslivet. 5. Resultat Här nedan redovisar vi i grova drag de resultat vi fått fram från våra intervjuer. I intervjuguiden valde vi tre teman som kunde hjälpa oss att få svar på våra frågeställningar. Efter sammanställningen av svaren från intervjuerna, har vi valt att redovisningen sker utifrån våra teman: kunskap, självkännedom och framtidstankar. Under kunskapstemat har vi ställt frågor som handlar om elevernas kunskap om gymnasieskolans program och innehåll, samt deras förväntningar. Vem tar de hjälp av för att få kunskap om valet? Under temat självkännedom handlar 19

frågorna om intressen, mognad, och familjens betydelse för valet. Framtidsfrågorna handlar om hur de tänker kring framtiden. Har de långsiktiga eller kortsiktiga utbildningsplaner och vilken betydelse har det för deras framtid. Vi redovisar varje tema för sig och tar upp det väsentliga som framkommit i svaren. 5.1 Kunskap Det känns bra fast jag är inte säker på vad jag ska välja, finns så mycket att välja på Känns faktiskt bra men det känns också pirrigt, man kommer från skolan Känns bra allting ska bli kul, lite nya intressen som man tycker om Konstigt på något sätt, man vet inte vad man ska välja, svårt Så här väljer några elever att beskriva känslan inför det kommande gymnasievalet. På frågan hur stort och viktigt på en skala ett till tio är gymnasievalet för dig, svarar eleverna att det är stort. Svaren varierar mellan åtta och tio. När vi ber eleverna beskriva vad de vet om de olika programmen framkommer det att kunskaperna är små. Ingen elev kan beskriva vad man läser på de olika programmen, förutom samhällsprogrammet som beskrivs som nian fast svårare. Det är inte mycket de vet varken om programmen eller vad man kan arbeta med efter att ha gått på programmen. Trots att kunskaperna är relativt begränsade vet 11 av de 13 intervjuade redan vilket program de tänker välja. De två återstående är tveksamma angående vilket program de tänker välja. Fördelningen mellan teoretiska och praktiska program blev att sex elever avser att välja teoretiskt program, två flickor och fyra pojkar, fem avser välja yrkesförberedande, tre flickor och två pojkar. En av varje kön är tveksam till vad de tänker välja. I intervjuerna framkom elevernas tydliga åsikter om icke tänkbara alternativ. Flertalet elevers åsikter är antingen ett teoretiskt eller praktiskt program. Det 20

framkommer en tydlig uppdelning i könstänkande om vad som kan tänkas möjligt eller omöjligt. Inte bygg, fordon och teknik alldeles för killigt Flera flickor tar upp dessa program som inte tänkbara alternativ. Inte barn och fritid eller frisör säger en pojke. Han är inte ensam om att nämna just dessa, men flera av hans kompisar nämner även omvårdnadsprogrammet som ett inte tänkbart alternativ. Inte natur, samhäll och teknikprogrammet, bara studieförberedande och svåra. Jag vill inte plugga hela tiden I elevernas närmiljö finns det tre olika orter och 25 skolor att välja mellan. Det som framkommer i intervjuerna är att eleverna väljer mellan två orter där dock den större orten lockar mer. Motiveringen eleverna gör, de har hört att det är bättre skolor i den större orten, samt att staden och elevantalet lockar. Eleverna uttrycker sig så här angående val av ort. Lilla orten inget alternativ, vill gå i den stora orten, det är mer, vad ska man säga, jag vet inte riktigt men jag vill gå där Jag känner några på skolan och därför vill jag gå där De jag känner som gått där tycker den är tråkig och den är inte så bra, jag har alltid varit intresserad av att gå i den stora staden När det gäller skolval så är det tre elever som nämner friskolor som första alternativ, med motiveringen att mina föräldrar tycker att jag ska gå där, eller att man känner någon på den skolan och de nämner att den är bra. Skolvalet beskriver eleverna det så här. Jag tycker den är bra och jag har hört talas om den jättemycket. Den ligger mitt i staden, mer folk och fler elever som lockar Skola x i den större orten. Fler kompisar och de säger att det är en bra skola. Jag ska besöka skolan och se vad jag tycker annars skola xx kanske 21

Jag tror det blir skolan i den lilla orten, närmare, praktiskt och slipper åka vidare Vill egentligen till skola x, men min syster går där och då vill jag inte gå där. Men har hört talas mer om staden. Lilla orten är ju som typ Grantorp På frågan om vem eleverna kommer att samtala eller pratar med om gymnasieval. Där svarar eleverna att föräldrarna är viktigast och därefter kommer studie- och yrkesvägledaren. Det framkommer att föräldrarna inte vet så mycket om programmen, vilket gör att det kan vara svårt att få hjälp av dem. Ur elevernas synvinkel är lärarnas roll i valet begränsad. Det är en som nämner att man kan prata med dem. Kompisarna anses som relativt viktiga i deras val och de som har äldre syskon kommer att ta hjälp av dem. Var kan man få kunskap om gymnasiet? Här varierar svaren men många nämner boken om gymnasiet, studie- och yrkesvägledaren, föräldrarna, eller elever man känner som går på skolorna, kanske en lärare eller som ett fåtal nämner Internet. På beskrivningen om det blir någon skillnad mellan att gå på högstadiet och gymnasiet är enligt eleverna att, det kommer att bli svårare och man har färre lektioner och kortare dagar. Ny skola, ja allting och olika ämnen, läser det man är intresserad av Svårare, och ja, svårare ämnen ja t.ex. engelska och matte Ny skola, nya lärare, nya ämnen allt kommer typ att bli nytt. Det kommer att se likadant ut fast svårare. Det blir kortare tider, inte så lång skoldag Där har man ju valt så man måste inte läsa så många ämnen Sammanfattning: Deras kunskaper i vad programmen innehåller är liten eller obefintlig. De kan trots liten kunskap svara på tänkbara respektive icke tänkbara gymnasiealternativ. Samtalen kretsar kring den större orten som lockar eleverna, de ska under kommande veckor göra studiebesök på några gymnasieskolor och därefter se vilken skola som känns bäst. Det är en elev som nämner att den ska besöka olika skolor på öppet hus med sina föräldrar. Föräldrarna är mycket betydelsefulla för 22

eleverna i deras val därefter kommer studie- och yrkesvägledaren, kompisar och äldre syskon. 5.2 Självkännedom När eleverna står inför sitt första stora val, så är det många som uttrycker att det är intresset som styr deras val samt, att det ska kännas rätt. Eleverna beskriver att de känner sig mogna att göra sitt val och att valet ligger rätt i tiden. Citatet nedan sammanfattar flertalet av elevernas beskrivning. Det känns bra att sluta detta, man har gått klart och vill göra något nytt Det är en av eleverna som tycker att det är alldeles för tidigt att välja när man bara är 15 eller 16 år. Eleven tycker att man ska vänta tills man är lite äldre, när man vet lite bättre, vidare berättar eleven vad den kan tänkas välja. Eleverna befinner sig just nu i en situation där gymnasievalet är ett stort samtalsämne. De kommande veckorna ska eleverna göra studiebesök på gymnasieskolor. Diskussionerna handlar om vilka program de ska besöka på respektive skola. Kompisarnas val är viktigare än det egna valet inför dessa besök. När eleverna samtalar om gymnasievalet utanför skolan så uttrycker de att föräldrarna och syskon är de viktigaste personerna, därefter kommer kompisar. Vi pratar lite om vad jag skulle kunna tänka mig att gå, och vad man kan jobba med efter Jag pratar med mina föräldrar, vad de tycker att jag ska välja och vad jag är bra på och så. Jag pratar även med kompisar om vad de tycker att jag ska gå Jag diskuterar med pappa hur jag ska göra, han ger mig råd, sen tar jag råd från mamma och till slut tar jag egna beslut efter vad de sagt När vi ber eleverna beskriva vad mamma och pappa skulle ha valt åt dem så förekommer det att föräldrarna har skilda tankar om deras val. 23

Pappa vill att jag går samhällsprogrammet och mamma tycker att jag ska gå naturprogrammet. Pappa tycker att natur är jättesvårt och mamma tycker att det är bra för man kan bli vad som helst Pappa tycker att jag ska gå It media för att han vill att jag blir fotograf, men mamma tycker att jag ska ta det jag vill Det finns dock flera elever som nämner att deras föräldrar har samma tankar om vilket program de tycker att deras ungdom ska välja. Föräldrarnas utbildningsbakgrund varierar. Av 25 föräldrar har fem eftergymnasial utbildning, två saknar grundskola, sex har grundskola och tolv har gymnasieutbildning. Flera av föräldrarna har sin utbildningsbakgrund från sitt hemland. Eleverna beskriver att praoveckorna har betydelse för gymnasievalet. Samtliga elever har varit ute tre veckor varav en vecka inom vård och omsorg samt en inom tillverkning och industri. Den tredje veckan valfritt. Man väljer lite praoplats efter vad man kan tänka sig att arbeta med senare i livet Man har fått lite erfarenhet och vet lite mer vad man inte vill göra Det är bra att vara på prao, testa olika saker för att se hur det är och om man kan tänka sig något av dem De beskriver att under praoveckorna får de känna på hur det är att arbeta. Det är i samspel med andra som de lär känna sig själva och blir medveten om tänkbara eller icke tänkbara arbeten. Någon beskrev att det viktigaste på ett jobb är arbetskamraterna. För om man inte trivs med dem så spelar det ingen roll vad man arbetar med. Att beskriva sig själv gick relativt lätt för det flesta. Deras egen beskrivning av sig själva är också den de tror att kompisarna skulle göra. Det är ingen som nämner att kompisarna skulle ha någon annan åsikt om dem än den de själv har. En elev uttrycker sig så här angående kompisarnas beskrivning av honom Att jag är glad, lugn, har lätt för att lära och att jag är snäll. Men man vet aldrig vad de tänker 24

Föräldrarna är de viktigaste förebilderna inför gymnasievalet och framtida yrkesval. Eleverna påpekar att det är de själva som ska välja men att de samtidigt lyssnar till vad föräldrarna tycker. Marcus beskriver att hans före detta tränare är en viktig förebild för honom. I resultatet framkommer att hälften av eleverna i dagsläget kommer att välja program som kan leda till liknande arbeten som föräldrarna har. Den andra hälften har långtgående planer för att bli något mer än föräldrarna. Här ser vi stor skillnad mellan elever vars föräldrar har svensk bakgrund och elever med föräldrar som har invandrarbakgrund. Elever vars föräldrar har svensk bakgrund väljer program som tangerar föräldrarnas yrken. Däremot har elever vars föräldrar har invandrarbakgrund högt och långtgående planer på att bli t.ex. läkare, ingenjör, tandläkare eller advokat. Sammanfattning: Eleverna beskriver att intresset och känslan styr deras val av gymnasieprogram. Det framkommer att grundskoleperioden är avslutad och de därmed också känner sig mogna att välja och börja på något nytt. Eleverna är eniga om att praon har betydelse för deras val av gymnasiet och för deras självkännedom. De känner sig lite mer säkra på vad de kan tänka sig eller inte. Föräldrarna är de personer som har störst betydelse för dem i deras gymnasieval. 5.3 Framtiden Eleverna uttrycker att gymnasievalet spelar en viktig roll i deras framtid. För några är den direkt yrkesförberedande och kan leda till arbete, medan för flertalet är den ett led vidare mot högre studier och därefter ut i arbetslivet. Nedanstående citat sammanfattar elevernas tankar om gymnasievalets betydelse för framtiden. Stor betydelse, går det bra för en på gymnasiet så har man bättre förutsättningar för framtiden Det är viktigt, för det jag väljer ska jag ju jobba med i framtiden Eleverna ser gymnasietiden som ett långsiktigt led i deras yrkesutbildning. Oavsett om de väljer teoretiskt eller praktiskt program, så är de medvetna om att 25

gymnasiekompetensen inte räcker långt för att få arbete så som samhället ser ut just nu. Ja, det är nog bäst att läsa vidare. Jag tror inte det är så lätt att få jobb om man bara har tre år på gymnasiet, för den är ju bara förberedande. Så högskola är nog det bästa, för den är mer inriktat på jobb och så Två av eleverna nämner att de inte har några tankar på vidare studier efter gymnasiet. De tänker satsa på program som leder till ett yrke direkt eller arbeta som idrottsproffs. Yrkeslivet känns långt borta för de flesta av eleverna, men de har en tanke och drömmer om vad de kan tänka sig att arbeta med i framtiden. Två av eleverna uttrycker bestämt att de ska arbeta inom transport respektive sjukvård. Förebilder i yrkesvalet för dessa elever är pappa som arbetar inom transport, respektive äldre systrar som arbetar som sjuksköterskor. Oavsett kön var fotbollsproffs drömyrket i första hand för många i deras barndom. Därefter framkom varianter som slaktare, sångerska, snickare, frisör, djurskötare och lastbilschaufför. Av dessa är det bara en elev som håller fast vid barndomens drömyrke, och det är lastbilschaufför. Eleverna ser ljust på framtiden och många har redan börjat längta till gymnasiet. Dock uttrycker sig en så här: Jag tror faktiskt inte att det kommer att gå så bra för mig. Man har ju hört talas om arbetslösheten och jag tror att den fortsätter tills vi är klara med utbildning och allt. Jag är verkligen inte smart så jag tror inte att jag får något bra jobb. Jag tror att jag kanske slutar så dåligt som mina föräldrar. Jag vill verkligen inte bli som dem, de tjänar dåligt och det är för att de är invandrare. Det är pappas fel att han misslyckats Intervjuaren frågade eleven om det fanns några hinder för att komma in på det den tänkt med tanke på ovan nämnda citat, då svarar eleven: Det tror jag inte, om det är betygen ni menar så har jag MVG i flera ämnen och VG i resterande. Det finns en osäkerhet om framtiden. De är medvetna om arbetslösheten och att för de flesta är det många studieår kvar innan de ska ut i arbetslivet. Elever med 26

invandrarbakgrund nämner att det är viktigt att de lyckas för att vara föräldrarna till lags. De har kämpat så hårt. Det tog två år för oss att komma till Sverige Sammanfattning: Det är tydligt att eleverna är påverkade av hur samhället ser ut idag. De är medvetna om att det är studier som gäller för flertalet av dem i många år framöver, och att arbetslösheten är hög bland ungdomar i samhället. Gymnasievalet är stort och viktigt för deras framtid. Flera av eleverna känner att det är viktigt att lyckas för deras föräldrars skull. Elevernas barndomsdrömmar var för flertalet bara en dröm, men en elev håller fast vid drömmen om att bli lastbilschaufför. 6. Analys Analysen redovisas utifrån de temaområden som varit styrande i vårt examensarbete: kunskap, självkännedom och framtidstankar. Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur eleverna resonerar kring valet av gymnasieskola, ort och program. Vi vill veta hur eleverna tänker inför sitt gymnasieval. Vem hjälper dem att välja och vad styr/påverkar deras val av skola ort och program? För att få svar på detta har våra frågeställningar varit. 1. Vilken kunskap och förväntningar har eleverna inför sitt gymnasieval? 2. Vem tar de hjälp av för att välja program? 3. Vilken betydelse har självkännedomen för deras val? 4. Hur medvetna är de om valets betydelse för deras framtid? 27

6.1 Kunskap I resultaten framkommer det att eleverna har begränsade kunskaper om valalternativ och framtidsmöjligheter i val av utbildning. Resultaten från vår studie samstämmer med tidigare forskning inom ämnet. I skolverkets rapport UG 95 beskrivs studie- och yrkesorienteringens fyra kunskapsområden som är viktiga i elevernas framtida studie- och yrkesval. I omvärldskunskap handlar det om att eleverna ska vara medvetna och ha kunskap om olika valalternativ, för att kunna göra val inför framtiden. Gymnasievalet är det första stora val som eleverna i årskurs nio står inför. Valsituationen för eleverna är ett komplicerat samspel mellan en mängd yttre och inre faktorer, som ställer stora krav på eleverna för att kunna genomföra väl underbyggda studie- och yrkesval (Henrysson 1994 s.12). Eleverna står i en svår uppgift att hitta sin identitet i ett föränderligt samhälle, där de inte kan vara säkra på att det som gäller idag även gäller i morgon, detta samstämmer med vårt resultat. Henrysson menar att det behövs kunskap om olika alternativa utbildningsvägar, dess innehåll och krav, förhållanden i arbetslivet samt situationen på arbetsmarknaden vilket framkommer att eleverna saknar i dagsläget. De har inte satt sig in i olika alternativ än utan väntar på att bli kallad till studie- och yrkesvägledaren för att diskutera. Flera elever i vår studie nämner att de ska ta reda på olika alternativ, men de väntar till dem varit på studiebesök och blir kallade till enskilda samtal. Detta stämmer väl med rapporten Attityder i skolan som menar att studiebesök eller praktik har störst betydelse för val av utbildning. De beskriver att därefter kommer kompisar, föräldrar, och lärare. Vägledaren har i denna undersökning inte så stor betydelse. I vår studie framkommer dock en annan bild, där föräldrar och vägledare är viktigare än kompisar och lärare. Fyrstegsmodellen enligt Borhagen och Lovéns kan vara till hjälp för eleverna att bli medvetna om olika valalternativ. En orsak till att eleverna har svårt för att välja kan enligt Lovén vara att de har bristande kunskaper om alternativen. 28